ETN A11:3 Exempel på inlämnad ... - Lunds universitet

Arbetsrapport
Workshop 2
Frågeställning:
Vad skedde i bondesamhället under tiden för skiftesreformerna?
Workshopgrupp 2
Maria Hörman
ETN A11, VT13
Lunds Universitet
Handledare: Åsa Alftberg

Innehållsförteckning
Inledning och frågeställning s. 3
Arbetsprocess, val av litteratur och källkritik s. 3
Resultat och svar på frågeställning s. 4
Vad var skiftesreformerna? s. 4
Helhetskontext s. 6
Böndernas ställning till skiftesreformerna s. 8
Sammanfattning s. 9
Värdering av arbetsinsats s. 9
Källor och Litteratur s. 9
2

Inledning och frågeställning
Skiftesreformerna kan behandlas ur ett helt ”faktabaserat” och historiskt synhåll; vad skedde,
när, varför och hur? Jag har valt att ta med en liten del om det för att få ihop en helhet till vad
skiftesreformerna var. Senare har jag valt att lyfta ut blicken; ”från fakta till livet”, eller till
individen. Vad skedde i personers liv och vardag när skiftesreformerna kom på tal och
genomfördes? Hur upplevdes de och hur förändrades livet? Hur tänkte de som blev direkt
involverade? Det för att lyfta fram ämnet i ett etnologiskt perspektiv, med fokus på det ”lilla i det
stora”, på effekterna som inte syns i den stora faktan.
Min valda frågeställning är: Vad skedde i bondesamhället under tiden för skiftesreformerna?
Arbetsprocess, val av litteratur och källkritik
Jag har från grunden utgått från den obligatoriska litteraturen, därefter sökte jag reda på egen
litteratur som mer kunde behandla det perspektivet som jag ville komma åt, och även fördjupa
kunskaperna om skiftesreformerna.
Jag har valt att i min rapport inte ta med några hänvisningar till Piret Paals text ”Cancer and
Emotions – The Moment of Diagnosis and Metaphoric Transformation”. Tankar, resultaten och
argumentationerna i den texten var intressanta, delvis i att få en koppling till hur individer
påverkas av kulturella och språkliga strukturer och i att tänka hur det påverkade förr och har
utvecklats, och vad som händer när personer möter en stor förändring. I det förmoderna
samhället tänker jag mig att det även kan ge en intressant koppling i hur sägner, folktro och visor
fick föra en kulturell och samhällig, och även språklig talan för den tidens levnadsförhållanden
och tankesätt. Men jag ansåg inte dem resonemangen passa in på ett lämpligt och utvecklande
sätt i min text och därav kommer den inte finnas med som en löpande hänvisning även om den i
mina tankar har bidragit till en förståelig kontext.
Jag fann intressant litteratur med många år emellan vilket jag tyckte kunde tänkas ge ett
ytterligare intressant perspektiv i hur synen kanske skiljer sig, jag är dock även medveten om att
ett fåtal böcker inte är nog för att konstatera egentliga skillnader.
En ytterligare aspekt som dök upp var hur tydligt det blev att hålla sig kritisk till litteraturen, då
jag har kommit över böcker som ger motsträvig information gentemot varandra och som
dessutom påpekar att en viss litteratur ger en annan bild. Jag kände när jag läste de olika att jag
3

inte spontant kände för att hålla med den som la fram ett nytt perspektiv gentemot ett äldre,
kanske för att jag inte fann motiveringen tydlig och tyckte att den tidigare litteraturen var
välbaserad och argumenterad, även om den stundtals också har känts lite ”partisk”. Vilket gjorde
att jag lätt höll mig lika kritisk till de olika alternativen. Däremot har det försvårat i min egen
beskrivning, när det känns som att litteraturen ger mig två varianter, det är dock inte min uppgift
att välja, utan att presentera, vilket alltså är det jag kommer att göra genom den här rapporten.
Resultat och svar på frågeställning
Vad är skiftesreformerna?
Från mitten av 1700-talet och under en del av 1800-talet skedde stora reformationer och
förändringar av den svenska landsbygden. Skiftesreformer som förändrade hela jordbrukets och
bondelivets upplägg.
Den första skedde år 1757 och har kommit att kallas för Storskifte. 1803 kom nästa skiftesreform
och den går under namnet Enskifte, slutligen var det en tredje skiftesreform år 1827, Laga skifte.
Även under perioden för de här skiftesreformerna så skedde en del mindre reformer. (Hedenborg
och Kvarnström, 2009:110). Ett skifte var heller inte något som skedde direkt, utan det var en
omfattande process (Andersson, 2000:63) som leddes av en, av landshövdingen utsedd,
lantmätare vars roll utgjordes av att tillsammans med minst tre gode män, som väl kände till
naturen och området där skiftet önskades, kontrollerade och planerade hur ett skifte skulle gå till
och utformas. (Bohman och Söderberg, 1976:39f).
Fram till första halvan av 1700-talet så såg lantbrukssamhällen betydligt annorlunda ut än vad de
gör idag, då var de uppbyggda i tegskiften där gårdarna låg samlade i små byar med åkrar och
ängar runt omkring, åkrarna och ängarna var därefter uppdelade i tegar. Olika tegar hörde till
olika gårdar och upplägget gjorde att en bondes tegar inte behövde vara samlade runt just dennes
gård utan kunde finnas vitt spridda över markerna runt byn. (Hedenborg och Kvarnström,
2009:108).
Tegskiften utgjorde en slags grund för rättvisa bönderna emellan, i och med utspridandet av
tegen så fick varje bonde olika slags jord att använda sig av, de skulle dessutom ha lika lång väg
för att ta sig till sina tegar. Samtidigt gjorde det även att många bönder samarbetade och arbetade
tillsammans med olika uppgifter. Runt om tegarna fanns stängsel som sattes upp gemensamt för
4

att förhindra, och senare vid vissa tidpunkter, tillåta, att djuren som gick fritt kom åt odlingarna
och marken. (Hedenborg och Kvarnström, 2009:108).
Skiftesreformerna kom till statligt för att slå ihop delade tegar så att odlingsområdena blev större
och på så vis effektivisera jordbruket. (Hedenborg och Kvarnström, 2009:108). Vilket också var
en bieffekt av ökade hemmansklyvningar som gjorde att även tegarna klövs i mindre och mindre
stycken. (Andersson, 2000:63). En annan motivation till reformeringarna var att tegskiftet
innebar att bönderna var beroende av varandra och att en förändring påverkade alla och därför
var svårare att genomföra. (Hedenborg och Kvarnström, 2009:108).
Storskiftet 1757
Storskiftet innebar att en bondes tegar skulle bli mer sammanhängande och i ett stycke.
(Söderberg, 1976:15f). En åker fick max vara fyra skiften. (Hedenborg och Kvarnström,
2009:109).
Förordningen för storskiftningen innebar att det räckte att en delägare krävde att dennes mark
skulle skiftas för att så skulle ske, tillskillnad från en tidigare förordning som kom 1749 där alla
delägare i byn behövde vara överrens. (Hedenborg och Kvarnström, 2009:109).
I förhållande till de andra skiftena så var det storkskiftet som bönderna själva hade mest makt
över och som de var mest positiva till, att det genomfördes låg mycket i att bönderna själva var
aktivt medverkande. (Söderberg, 1976:27).
Enskiftet 1803, 1804 och 1807
Enskiftet skedde i tre olika reformer år 1803, 1804 och 1807 för olika delar i landet (Hedenborg
och Kvarnström, 2006:110), vilket antagligen är förklaringen till att olika litteratur har använt
olika år, Andersson använder sig av att enskiftet genomfördes 1807. (Andersson, 2000:63).
Enskiftet drevs främst fram av adeln i Skåne (Söderberg, 1976:27) och kom att bli en betydligt
större form av skifte än vad storskiftet var och innebar att byar delades upp till enskilda gårdar.
Enligt Andersson så räckte det med att en enda bonde i byn ansökte om enskiftet för att hela byn
skulle behövas delas upp, medan två källor bland litteraturen anger att det inte blev ett tvång för
hela byn, utan att någon som ansökte kunde få sitt hemman utbrutet från byn och lagt mer
sammanhängande, men att det ändå blev en följd att hela byn skiftades då tegarna omfattade
mindre områden och att tegskifte då blev mindre fördelaktigt för ett fungerande jordbruk.
(Andersson, 2000:66, Söderberg, 1976:25 och Hedenborg och Kvarnström, 2009:111).
5

Även om enskiftet kunde innebära att bara den som ansökte, skulle få sin mark skiftad, så kunde
effekterna ändå bli att andra fick flytta för att det skulle bli möjligt att genomföra ett skifte. I de
fallen bara enskilda gårdar i byn skulle skiftas blev de som ansökt om skiftet de som fick flytta
ut, var det däremot så att hela byalaget velat ha ett skifte skulle de bönder och de hemman som
var bäst bebyggda få stanna kvar i byn, alternativt kunde det vidare krävas en lottning om vem
som skulle få stanna eller flytta. (Bohman och Söderberg, 1976:40f). Det som tvingades till flytt
fick hjälp med omkostnaderna för att kunna genomföra en flytt men i många motståndares
argumentation så framhölls att det bidraget inte skulle vara tillräckligt för att ekonomiskt kunna
hantera en flytt. (Hedenborg och Kvarnström, 2009:111 och Bohman och Söderberg, 1976:48).
Laga skiftet 1827
I och med Laga skiftet så var det meningen att alla gårdar tillslut skulle ha brutits ut från byarna.
Laga skiftet blev, i form av att likna storskiftet där alla blev tvungna att skifta om en i byn
ansökte om det, åter ”strängare” än vad enskiftet var. (Hedenborg och Kvarnström, 2009:111).
Nu kunde inte längre bara en skild gård bli utbruten ur byn, utan ansökte en, och blev beviljad
laga skifte, så gällde det för alla i den byn som den sökande tillhörde. (Söderberg, 1976:25).
Däremot blev det inte lika stora förändringar som vid enskiftet. (Länsstyrelsen Skåne).
I skiftet innefattades nu även markerna i utkanterna av byarna (Hedenborg och Kvarnström,
2009:111) och drog med sig att mark som tidigare inte använts för odling nu även fick delas upp
mellan bönderna vilket bidrog med hårt arbete för att få en fungerande odlingsmark.
(Länsstyrelsen Skåne)
Jämfört med enskiftet tog laga skiftet betydligt längre tid, och pressen på att bönderna skulle
skifta snabbt var också den betydligt lägre. Laga skiftet tog dessutom mer hänsyn till hur de
lokala förutsättningarna var för att genomföra ett skifte. (Söderberg, 1976:26).
Helhetskontext
Innan skiftesreformerna kom till så såg bondelivet som tidigare nämnt betydligt mer annorlunda
ut än vad det gör idag, gårdarna låg i byar istället för vitt spridda (Svensson, 1976:7) och
byorganisationen var viktig ur många perspektiv. Den skapade en sammanhållning, en
gemenskap och ett samarbete bönderna emellan. (Söderberg, 1976:14).
I temat folktro har det lätt att spåra in sig på det absolut mest uppseendeväckande, det
intressanta, spännande och häftiga. Här faller det vardagliga lätt bort till förmån för det tidigare
nämnda. (Stattin, 1991:7). Sägner om hur individer i bondesamhället, eller samhället i stort,
6

uppfattade skiftesreformerna framstår inte som särskilt spännande. Men det finns dock teorier
kring hur skiftesreformerna inom jordbruket kan ha påverkat framtida sägner, när landet
förändrades. (Klintberg, 1993:34). Sägner beskriver också levnadsförhållanden från den tid och
de områden där de uppstår och ändras och anpassas sedan till den miljö som de förmedlas i.
(Klintberg, 1993:6 och Klintberg, 1993:10f). I folktro-historier kan man utläsa och tolka en
beskrivning av hur samhället var just precis då och särskilt med tankar som lyfts fram om att
historierna även användes för att skola och lära. (Bennett, 1989:290).
Sägner och deras spridning har också påverkats av förflyttningar över landet och där
skiftesreformerna antagligen kan ha bidragit till spridningen då det inte längre fanns samma
bygemenskap och sägner alltså eventuellt lättare kunde spridas till personer som annars inte i lika
hög grad hade kommit att beröras i den gamla bygemenskapen. (Klintberg, 1993:66).
Vidare går det att tänka sig en möjlig kontext i hur man mötte förändringar och vad det grundade
sig på, grunder som även går att koppla ihop med sägner, övernaturliga väsen och botare. Finns
det betydelser i hur det presentras att man på den tiden tänkte kring jordbruket kopplat till
övernaturliga väsen och begränsad lycka och rikedom, för hur skiftesreformerna togs emot?
Bondesamhället grundar sig på en rättvis fördelning och ett enskifte skulle komma att skapa
obalans i den fördelningen, vilket det också fördes argumentering runt. Det syns ett exempel i
Bohmans bok där det finns ett utdrag ur ett protest/överklagansbrev till landshövdingen, där det
nämns att en bonde, också den som har begärt enskiftet, enligt utmätningen skulle få bättre mark
än andra bönder i byn. Det nämns även flera faktorer som påverkar att slutresultatet skulle bli
orättvist och ojämlikt fördelat mellan dem olika bönderna. (Bohman och Söderberg, 1976:46ff).
Att något är ojämlikt och orättvist är för sig självt ofta grunder till diskussioner, men i
bondesamhället går det även att lägga till en ytterligare bakgrund och aspekt; att det goda ansågs
vara något som var begränsat, det fanns och gick att skapa en viss mängd rikedom och om någon
fick mer, så fick någon mindre och fick det dessutom svårare att arbeta sig till mer. Därav blev
en individs välgång ett problematiskt hot för de övrigas välgång, då den förbättrades med
konsekvensen att någon annans försämrades. (Östling, 2010:70). Även Marander-Eklund
beskriver i sin text om hur olycka skapas på grund av framgång. (Marander-Eklund, 1995:118).
Det var dock inte ett konkret mönster i vilka som var för och emot enskiftet, både de som ”vann”
och de som ”förlorade” på de olika skiftena syntes på båda sidor. Det verkade också som att det
fanns ett mindre mönster i att det valdes sida först när de förstod vilka konsekvenser som skulle
komma av skiftet och hur det skulle påverka olika bönder. (Bohman och Söderberg, 1976:44ff).
7

Bohman tar även upp visor från byn Kungslena som beskriver enskiftet och striderna och
attityden gentemot enskiftet där. (Bohman, och Söderberg1976:55ff).
Det går att tänka att visor dels var ett kreativt sätt att få ut sina känslor på och även dels ett sätt
att berätta om vad som hände i byn. Särskilt från den sidan som kände sig överkörda, de som inte
hade fått gehör för sin oro kring enskiftet, en mild form av ”upprättelse” eller fortsatt kamp, att
de inte gav med sig fastän att de förlorade.
Visor sprids dessutom och fastnar på minnet, de har en bra funktion i att sprida information.
Visor innehar dock också ett ifrågasättande av sanningshalten, en visa kan både vara påhittad,
tillspetsad, vinklad och helt sann.
Böndernas ställning till skiftesreformerna
Ett exempel som jag fann oerhört intressant var att enskiftet sågs av en del bönder som ett
övergrepp från myndigheter då det delvis motiverades som en metod för att hålla borta motstånd.
I ”Oss arma folk att plåga” beskrivs en händelse där en grupp snabbt kunde samlas ihop för att
frita två arresterade drängar, vilket sågs som ett problem och med enskiftets hjälp, och en
följande utspridning av gårdarna, så skulle en sådan ihopsamling av folk ta längre tid.
(Söderberg, 1976:21ff).
I den skilda litteraturen förs det också fram olika synpunkter på böndernas ställning i och till
skiftena och framförallt gällande enskiftet. Om man tar det från början så uppkom enskiftet från
adeln, det var Rutger Macklean som godsägare som var först ut med att spränga ut sina ägor och
ta ställning för enskiftet. (Hedenborg och Kvarnström, 2006:110).
Det läggs även fram i Anderssons bok att myndigheterna var ivriga på att börja skifta byar och
marker och därför la mycket kraft på att hitta någon i byn som var villig att ansöka om skifte så
att de kunde få genomföra det. (Andersson, 2000:66).
Hedenborg och Kvarnström beskriver det som att bönderna inte alls var så negativt inställda till
enskiftet som den äldre forskningen har framställt det som, att många bönder tvärtom gärna drev
på och ansökte om skiften och att motståndet mestadels låg i hur fördelningen av marken skulle
bli än i huruvida skiftet skulle genomföras eller inte. (Hedenborg och Kvarnström, 2009:109).
Helt klart är i alla fall att det har varit vitt skilda åsikter och strider om skiftena och att det
skapade vilda problem i många byar.
8

Sammanfattning
Litteraturen jag har riktat in mig på har mestadels fokuserat på effekterna och turerna kring
enskiftet, gissningsvis för att det var den mest omfattande av dem tre reformerna. Det var
enskiftet som först sprängde ut byarna i enskilda gårdar och alltså blev av stor betydelse sett ur
många olika perspektiv, det var det skiftet som allra mest bröt flera olika punkter i hur livet och
samhället var uppbyggt. Bönderna ställdes inför en oerhörd förändring, som de egentligen inte
kunde veta konsekvenserna utav, både de som var för och de som var emot kämpade och
argumenterade starkt för sina åsikter, viljor, behov och rättigheter. Med all rätt, då det som sagt
var en stor förändring som markant skulle påverka deras liv både om den genomfördes och om
den inte gjorde det.
Värdering av arbetsinsats
Det fanns många spår i mina tankar som jag hade velat utveckla, många kopplingar och mycket
intressant för att få en djupare helhetsbild som inte bara är ett tunt skrap på ytan. Många detaljer
som hade kunnat lyfta och fördjupa rapporten ytterligare.
Men med begränsningarna som arbetet innehöll så är jag nöjd med både min arbetsinsats och
mitt slutresultat.
Källor och Litteratur
Andersson, Karl-Olof. 2000. Svenska öden i ångans sekel. Stockholm: Bilda Förlag.
Bennett, Gillian. 1989. ”Belief Stories. The forgotten genre.” I: Western Folklore 48. Western
States Folklore Society.
Bohman, Stefan och Söderberg, Johan. Enskiftet i Kungslena by. I: ”Oss arma folk att plåga”.
Skiftet i Västgötabyn Kungslena, Bohman, Stefan (Red.), 39-70. Stockholm:
Ordfront.
Hedenborg, Susanne och Kvarnström Lars. 2009. Det svenska samhället 1720-2006.
Böndernas och arbetarnas tid. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
9

Klintberg, Bengt af. 1993. Svenska folksägner. Stockholm: Norstedts Förlag AB.
Marander-Eklund, Lena. 1995. “Varför blir man förkyld? – folkliga uppfattningar kring en
sjukdoms orsak.” I: Tradisjon 1995:2. Oslo: Universitetsforlaget.
Paal, Piret. 2009. ”Cancer and Emotions – The Moment of Diagnosis and Metaphoric
Transformation.” I: Tidskrift för kulturforskning 2009:4. Oslo: Novus.
Stattin, Jochum (red.). 1991. Det farliga livet. Om avund, rädsla, rykten och fördomar.
Stockholm: Natur och Kultur.
Svensson, Annika. Inledning. I: ”Oss arma folk att plåga”. Skiftet i Västgötabyn Kungslena,
Bohman, Stefan (Red.), 7-8. Stockholm: Ordfront.
Söderberg, Johan. Från tegskifte till laga skifte. I: ”Oss arma folk att plåga”. Skiftet i
Västgötabyn Kungslena, Bohman, Stefan (Red.), 9-29. Stockholm: Ordfront.
Östling, Per-Anders. 2010. ”Rättegångar mot botare i Norrland och Svealand under
1600-talet.” I: Budkavlen. 2010. Åbo: Institutet för folklivsforskning, Åbo
Akademi.
Länsstyrelsen Skåne. Skiftesreformer och jordbrukets rationalisering. (Elektronisk).
Tillgänglig: http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-
kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/historia-utveckling/jordbrukets-
landskap/skiftesref-jordbr/Pages/index.aspx (2013-05-03).
10