Arbetsmiljön påverkar stress (pdf)
Arbetsmiljön påverkar stress (pdf)
Arbetsmiljön påverkar stress (pdf)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
STUDENT<br />
<strong>Arbetsmiljön</strong><br />
<strong>påverkar</strong> <strong>stress</strong><br />
Den psykosociala arbetsmiljön<br />
på tandläkarhögskolorna<br />
avgör om kvinnliga<br />
studenter känner sig <strong>stress</strong>ade,<br />
enligt Ingrid Schéle,<br />
nybliven doktor i psykologi.<br />
TexT: JaneT sUslicK<br />
Ingrid Schéle har studerat kopplingen<br />
mellan <strong>stress</strong>, nöjdhet och arbetsmiljö<br />
hos studenter som går den kliniska<br />
delen av tandläkarutbildningen. Under<br />
våren har hon lagt fram en doktorsavhandling<br />
vid Umeå universitet.<br />
Ingrid Schéle har ställt frågor om<br />
48<br />
olika faktorer som ingår i den psykosociala<br />
arbetsmiljön: socialt stöd,<br />
graden av infl ytande, intellektuell<br />
stimulans, krav och utmaningar samt<br />
om man upplever utbildningen som<br />
välorganiserad.<br />
Det handlar exempelvis om vilket<br />
stöd studenterna får från lärare och<br />
kurskamrater, hur mycket de upplever<br />
att de kan påverka och om studierna<br />
känns givande.<br />
Svaren på en webbenkät visar att<br />
den psykosociala arbetsmiljön <strong>påverkar</strong><br />
i stor utsträckning hur nöjda eller<br />
<strong>stress</strong>ade tandläkarstuderande känner<br />
sig.<br />
De studenter som anser att de har<br />
sämst arbetsmiljö känner sig också<br />
Dags<br />
att söka!<br />
Listerine Clinical<br />
Tandvårdsstipendium 2011<br />
Listerine Clinical utlyser för sjunde året i rad stipendium för att främja utvecklingen<br />
inom plackkontroll. Du som arbetar inom tandvården och planerar att genomföra<br />
ett projekt inom plackkontroll, är välkommen att ansöka.<br />
Mängden plack är en avgörande faktor för god munhälsa. Syftet med stipendiet<br />
är att stimulera utvecklingen av arbetsmetoder och modeller inom området<br />
plackkontroll för att på sikt förbättra allmänhetens munhälsa.<br />
Stipendiesumman är 20 000 kronor.<br />
Sista ansökningsdag är den 1 oktober 2011<br />
För ansökningshandlingar kontakta Seppo Wickholm,<br />
Johnson & Johnson Consumer Nordic<br />
08-503 58 00, SWickhol@its.jnj.com<br />
mest <strong>stress</strong>ade och<br />
minst nöjda.<br />
– Den psykosociala<br />
arbetsmiljön<br />
förklarar upp till 70<br />
procent av hur nöjda<br />
studenterna är<br />
med sin utbildning,<br />
och runt 40 procent Ingrid Schéle<br />
av hur <strong>stress</strong>ade de<br />
känner sig, berättar Ingrid Schéle.<br />
Förklaringsgraden för <strong>stress</strong> är relativt<br />
hög. Hon tror att det delvis beror<br />
på att tandläkarutbildningen är<br />
en intensiv utbildning som i stor utsträckning<br />
<strong>påverkar</strong> studenternas liv.<br />
Studenterna är ganska nöjda med<br />
sitt val av utbildning, men eftersom<br />
2010 års stipendiat, Leg tandhygienist<br />
Jessica Skoogh Ericsson<br />
i Göteborg, vill med sitt projekt få<br />
svenska ungdomar att bli bättre<br />
på att sköta sin munhygien.<br />
MNSE-LIS-2011-011, mar 2011<br />
TandläkarTidningen årg 103 nr 7 2011
tidigare forskning visar att nöjdhet<br />
<strong>påverkar</strong> studenternas akademiska<br />
prestation, anser Ingrid Schéle att<br />
skolorna borde vara intresserade av<br />
att göra arbetsmiljön ännu bättre – för<br />
att öka prestationen.<br />
kVinnor oCH <strong>stress</strong><br />
Den psykosociala arbetsmiljön är den<br />
enda faktor av dem som har undersökts<br />
som tydligt <strong>påverkar</strong> de kvinnliga<br />
studenternas självrapporterade<br />
<strong>stress</strong>.<br />
Tidigare forskning visar att kvinnor<br />
kan uppleva att de har ett ansvar för<br />
den psykosociala arbetsmiljön.<br />
– Gruppen ska må bra, det ska fungera<br />
socialt. Om den psykosociala arbetsmiljön<br />
inte funkar bidrar det till<br />
kvinnors <strong>stress</strong>, säger Ingrid Schéle.<br />
I hennes forskning har det framkommit<br />
att kvinnliga tandläkarstuderande<br />
görs medansvariga för arbetsmiljön<br />
på ett annat sätt än männen.<br />
– I intervjuer framträder också en<br />
bild av att tjejerna förväntas vara duktigare<br />
och ordentligare än killarna.<br />
De förväntas till exempel plocka un-<br />
dan efter sig när de är färdiga med<br />
en patient, medan killarna oftare kan<br />
låta tandsköterskorna plocka undan.<br />
När lärarna ställer frågor förväntas<br />
tjejerna kunna svara, medan killarna<br />
kanske skämtar bort sin okunskap.<br />
oklara kraV PåVerkar killar<br />
Studien förklarar lika mycket av männens<br />
<strong>stress</strong> som kvinnornas, men då<br />
får man räkna in faktorn tolerans för<br />
ambiguitet.<br />
– <strong>Arbetsmiljön</strong> är inte nödvändigtvis<br />
mindre viktig för killarna, men<br />
det verkar som om motstridiga eller<br />
oklara krav i arbetsmiljön <strong>påverkar</strong><br />
killarna annorlunda.<br />
– Det fi nns olika sätt att förhålla sig<br />
till krav som kan tolkas på fl era sätt.<br />
Oklara krav kan kännas som en utmaning<br />
och en möjlighet att själv kunna<br />
påverka – eller som något okontrollerbart<br />
och hotfullt. Hur man upplever<br />
ambiguitet tycks spela roll för<br />
männens <strong>stress</strong>, men inte för kvinnornas,<br />
förklarar Ingrid Schéle.<br />
När manliga studenter möter oklara<br />
krav bidrar det alltså till att de kän-<br />
Den ultimata kvalitetsspetsen<br />
ner sig <strong>stress</strong>ade – om de upplever<br />
oklarheterna som ett hot snarare än<br />
en möjlighet.<br />
– Om en man kopplar sin identitet<br />
till att ha kontroll och samtidigt har<br />
låg tolerans för ambiguitet, känner<br />
han sig <strong>stress</strong>ad om han möter oklara<br />
krav, säger Ingrid Schéle.<br />
Ingen tidigare studie har dock visat<br />
något liknande, och därför anser hon<br />
att mer forskning behövs innan sambandet<br />
kan fastställas.<br />
Resultaten får man ta med en nypa<br />
salt. Av de 805 tandläkarstuderande<br />
i klinisk träning som ingick i studien,<br />
svarade bara 40 procent.<br />
Svarsfrekvensen varierade mellan<br />
studieorterna. Bara 27 procent av studenterna<br />
på Karolinska institutet och<br />
32 procent av dem i Göteborg svarade.<br />
I Malmö var siff ran 43 procent. Andel<br />
svarande var störst i Umeå – 72 procent.<br />
n<br />
lÄs Mer<br />
Gendered experiences of work environment –<br />
A study of <strong>stress</strong> and ambiguity among dental<br />
students in Sweden<br />
TandläkarTidningen årg 103 nr 7 2011 49