Projektbeskrivning

• Hur förhåller sig det som framkommer till tidigare forskning om den kulturella
representationen av (fysiska) funktionsnedsättningar, funktionshinder och människor med
(fysiska) funktionsnedsättningar?
• Hur förhåller sig det som framkommer till samhällsdiskursen kring funktionsnedsättningar,
funktionshinder och människor med funktionshinder i Sverige?
• Vilka slutsatser kan dras gällande ideologiska föreställningar och maktstrukturer i det
svenska samhället, utifrån svaren på föregående frågor?
Primärmaterialet kommer att bestå av spelfilmer samt tv-serier och -dramatik från Sverige,
tillkomna från filmens födelse fram till och med år 2010. Därmed kommer jag inom ramen för
detta projekt exempelvis syna filmer som Nobelpristagaren (1918, Björlin), Rännstensungar
(1944, Frisk), Tvingad att leva (1980, Olsson) och Miffo (2003, Lind Lagerlöf), samt tv-serier
såsom Varuhuset (1987-1989) och Andra Avenyn (2007-2010).
Den metod jag ämnar tillämpa är närläsning av berörda audiovisuella verk, dels med fokus
på vad som förevisas (t.ex. karaktärsskildring och handling) och dels med fokus på hur det
förevisas (d.v.s. hur de specifikt audiovisuella uttrycksmedlen tillämpas). Därtill kommer jag
att teckna vanligt förekommande representationspraktiker gällande av (fysiska) funktions-
nedsättningar, funktionshinder och människor med (fysiska) funktionsnedsättningar, samt
aktuella funktionsnedsättnings- och funktionshinderrelaterade diskurser, genom litteratur-
studier av tidigare forskning på respektive område.
Genom mitt metodval hoppas jag kunna uppnå tre sammanhängande mål. Det första är att
blottlägga eventuell återkommande karaktäristik, handlingsmönster, funktioner och berättar-
former, jämte eventuella trendbrott, samt implikationerna därav. Det andra är att ställa de
gjorda iakttagelserna i relation till de av andra forskare påvisade representationspraktikerna
och samhällsdiskurserna gällande (fysiska) funktionsnedsättningar/-hinder och människor
med (fysiska) funktionsnedsättningar. Detta för att bland annat kunna synliggöra likheter och
skillnader mellan Sveriges och andra länders produktioner, och för att kunna avtäcka de
granskade verkens förhållande till den egna samtiden och historien. Det tredje målet är att
reflektera kring vad det avtäckta kan ha för reella konsekvenser för såväl hur berörda indi-
vider betraktar och behandlar sig själva, som hur de är betraktade och behandlade av andra,
d.v.s. att diskutera implicerade ideologier och maktstrukturer i samhället.
Avhandlingens övergripande teoretiska utgångspunkter är också de tre. Den första är att
audiovisuella medier är kultur(re)producenter och därför speglar, påverkar och påverkas av
hur människor ser på sig själva och sin omvärld (se t.ex. Hall 1997; Dyer 2002). Den andra är
att det är fysiska faktorer som gör att en människa är funktionsnedsatt, men att det är samhällets
2