Projektbeskrivning

Projektbeskrivning
Hur personer, företeelser eller platser representeras kulturellt – t.ex. i spelfilmer eller tv-serier
– speglar, påverkas av och påverkar det omkringliggande samhällets kulturella och ideologiska
föreställningar. Vid fokus på hur människor framställs kan representation enligt Richard Dyer
(2002:1ff) definieras som de sociala konstruktionerna av grupperingar eller individer till-
hörande en gruppering (för vilken han/hon anses representativ) såsom de presenteras i kulturell
form. Dessa konstruktioner reflekterar och inverkar på hur individerna ifråga ser på sig själva
och agerar, samt hur de betraktas och behandlas av andra i ”verkligheten”. Av den orsaken är
det angeläget att granska representation då det kan leda till medvetenhet om upprepade fram-
ställningsmönster och dess följder, vilket i sin tur kan medföra förändrad representation och i
förlängningen förbättrad syn på och behandling av berörda individer.
När det gäller den audiovisuella representationen av funktionsnedsättningar, funktionshinder
och människor med funktionsnedsättningar är fältet relativt outforskat, inte minst i Sverige.
Hittills har endast en svensk avhandling lagts fram i ämnet, nämligen Karin Ljuslinders På
nära håll är ingen normal: handikappdiskurser i Sveriges television 1956-2000 (2002).
Därtill har en omfattande undersökning med liknande inriktning genomförts av Marina
Ghersetti på uppdrag av Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), vilket resulterade i
rapporten Bilden av funktionshinder: En studie av nyheter i Sveriges Television (2006).
Gemensamt för båda är att de nästan undantagslöst undersöker nyhetsprogram och dokumen-
tärer i SVT. Hur funktionsnedsättningar/-hinder och människor med funktionsnedsättningar
representeras i svenska fiktionella audiovisuella verk är således obehandlat i större format.
Det är delar av ovanstående kunskapslucka som föreliggande avhandling avser att fylla
genom forskning kring representationen av fysiska funktionsnedsättningar, funktions-
hinder och människor med funktionsnedsättningar i svenska fiktionella audiovisuella
verk. Syftet med projektet är att avtäcka vilka bilder av, synsätt på och förhållningssätt till
fysiska funktionsnedsättningar, funktionshinder och människor med fysiska funktionsned-
sättningar som primärmaterialet ger vid handen, samt hur detta förhåller sig både till tidigare
forskning i ämnet och till samhällsdiskursen kring funktionsnedsättningar/-hinder och
människor med funktionsnedsättningar samtida med de olika verken. Centrala frågor för mitt
projekt är därför:
• Hur representeras fysiska funktionsnedsättningar, funktionshinder och människor med
fysiska funktionsnedsättningar i svenska fiktionella audiovisuella verk?
1

• Hur förhåller sig det som framkommer till tidigare forskning om den kulturella
representationen av (fysiska) funktionsnedsättningar, funktionshinder och människor med
(fysiska) funktionsnedsättningar?
• Hur förhåller sig det som framkommer till samhällsdiskursen kring funktionsnedsättningar,
funktionshinder och människor med funktionshinder i Sverige?
• Vilka slutsatser kan dras gällande ideologiska föreställningar och maktstrukturer i det
svenska samhället, utifrån svaren på föregående frågor?
Primärmaterialet kommer att bestå av spelfilmer samt tv-serier och -dramatik från Sverige,
tillkomna från filmens födelse fram till och med år 2010. Därmed kommer jag inom ramen för
detta projekt exempelvis syna filmer som Nobelpristagaren (1918, Björlin), Rännstensungar
(1944, Frisk), Tvingad att leva (1980, Olsson) och Miffo (2003, Lind Lagerlöf), samt tv-serier
såsom Varuhuset (1987-1989) och Andra Avenyn (2007-2010).
Den metod jag ämnar tillämpa är närläsning av berörda audiovisuella verk, dels med fokus
på vad som förevisas (t.ex. karaktärsskildring och handling) och dels med fokus på hur det
förevisas (d.v.s. hur de specifikt audiovisuella uttrycksmedlen tillämpas). Därtill kommer jag
att teckna vanligt förekommande representationspraktiker gällande av (fysiska) funktions-
nedsättningar, funktionshinder och människor med (fysiska) funktionsnedsättningar, samt
aktuella funktionsnedsättnings- och funktionshinderrelaterade diskurser, genom litteratur-
studier av tidigare forskning på respektive område.
Genom mitt metodval hoppas jag kunna uppnå tre sammanhängande mål. Det första är att
blottlägga eventuell återkommande karaktäristik, handlingsmönster, funktioner och berättar-
former, jämte eventuella trendbrott, samt implikationerna därav. Det andra är att ställa de
gjorda iakttagelserna i relation till de av andra forskare påvisade representationspraktikerna
och samhällsdiskurserna gällande (fysiska) funktionsnedsättningar/-hinder och människor
med (fysiska) funktionsnedsättningar. Detta för att bland annat kunna synliggöra likheter och
skillnader mellan Sveriges och andra länders produktioner, och för att kunna avtäcka de
granskade verkens förhållande till den egna samtiden och historien. Det tredje målet är att
reflektera kring vad det avtäckta kan ha för reella konsekvenser för såväl hur berörda indi-
vider betraktar och behandlar sig själva, som hur de är betraktade och behandlade av andra,
d.v.s. att diskutera implicerade ideologier och maktstrukturer i samhället.
Avhandlingens övergripande teoretiska utgångspunkter är också de tre. Den första är att
audiovisuella medier är kultur(re)producenter och därför speglar, påverkar och påverkas av
hur människor ser på sig själva och sin omvärld (se t.ex. Hall 1997; Dyer 2002). Den andra är
att det är fysiska faktorer som gör att en människa är funktionsnedsatt, men att det är samhällets
2

otillgänglighet och/eller fördomar som i olika situationer gör honom/henne funktionshindrad
(se t.ex. Barnes & Mercer 2003). Den tredje teoretiska utgångspunkten som utgör en hörnsten
i denna avhandling är att det vid representationsstudier av audiovisuella verk är lika viktigt att
uppmärksamma vad som förevisas i texten, som hur det medelst specifikt audiovisuella
uttrycksmedel förevisas (se t.ex. Stam & Spence 1983; Hoeksema & Smit 2001) .
Referenser:
Barnes, Colin; Mercer, Geof (2003). Disability, Cambridge: Polity Press.
Dyer, Richard (2002), The Matter of Images: Essays on Representation, 2:a uppl., London; New York: Routledge.
Hall, Stuart (red.) (1997). Representation: Cultural Representations and Signifying Practices, London: Sage.
Hoeksema, Thomas B.; Smit, Christopher R. [2001]. ”The Fusion of Film Studies and Disability Studies”,
Screening Disability: Essays on Cinema and Disability, red. Christopher R. Smit; Anthony Enns (2001),
Lanham: University Press of America, s. 33-43.
Stam, Robert; Spence, Louise [1983]. ”Colonialism, Racism, and Representation: An Introduction”, Film Theory
and Criticism: Introductory Readings, 5:e uppl., red. Braudy, Leo; Cohen, Marshall (1999), Oxford: Oxford
University Press, s. 235-250.
3