Rut Wallius EMTC Hans-Olof Johansson Regla Katarina Pernler ...

15
F Ö R B U N D E T F Ö R M U S I K T E R A P I I S V E R I G E • M E D L E M S T I D N I N G
Rut Wallius EMTC Hans-Olof Johansson Regla
Katarina Pernler Boktipset Songwriting
Våga förändra Sören Oscarsson om Lotti Eklöf
N R 1 5 2 0 0 7 • I S S N 1 6 5 0 – 3 9 5 3

15
F M S M U S I K T E R A P I N R 1 5 2 0 0 7
I S S N 1 6 5 0 - 3 9 5 3
Tidningen utges av
Förbundet för Musikterapi i Sverige
Box 812, 101 36 Stockholm
Förbundet representerar den
Svenska musikterapin som helhet.
Tidningen FMS Musikterapi utges
minst 2 ggr/år.
Det är förbundets medlemmar som
tillsammans med styrelsen står för
materialet till tidningen.
Alla medlemmar är välkomna med
bidrag. Förbundet är en mötesplats
för alla musikterapeuter i Sverige.
Medlemskap kostar 250.-/år
Postgiro: 810520 –7
E-mail: info@musikterapi.se
Webbadress: www.musikterapi.se
Ansvarig utgivare: Anna Eriksson
Material för publicering i denna
tidning tas gärna emot, kontakta
ansvarig utgivare, Anna Eriksson för
mer information.
Postadress:
Anna Eriksson
Åsögatan 200 B
116 32 Stockholm
E-mail: anna.eriksson@minpost.nu
O M S L A G S F O T O : T O N Y R O B E R T S / U K
G R A F I S K F O R M : C A L E X I C O / S T U D I O P I C A G Ö T E B O R G
I N N E H Å L L
REDAKTÖREN HAR ORDET 1
av Anna Eriksson
ÅRSMÖTET 3
Den 17 mars var det dags igen för FMS
årsmöte
av Anna Eriksson
RAPPORT FRÅN EMTC:S
GENERALFÖRSAMLING 2006 6
av Rut Walius
SKRIBENTER EFTERLYSES 9
REGLA NOVEMBER 2006 10
Till den som väntar kommer allting punktligt
eller det blir aldrig som man tänkt sig.
av Hans–Olof Johansson
BOKTIPSET 14
av Katarina Pernler
VÅGA FÖRÄNDRA 16
– Om möten i mångfald som terapeutiskt
redskap i musikterapi inom vuxenpsykiatrisk
öppenvårdsbehandling.
av Sören Oscarsson
MUSIKTERAPI HANDLEDARE 19
MUSIKTERAPI PÅ NÄTET 20

Hej alla gamla medlemmar och välkomna
alla nya medlemmar till FMS!
Ännu en sommar är på ingång och
jobbar man som jag i skolan och i
öppna verksamheter inom psykiatrin
är det alltid lite extra pyssel vid denna
tid. Man skall utvärdera årets verksamhet
och ofta står man som anordnare
av någon form av sommarfest
eller musikcafe´.
Under detta år har vi haft cirkustema
på vår särskola och skall avsluta
terminen med en cirkusföreställning.
Jättekul, men samtidigt ganska mycket
jobb. Men belöningen man får då
av Anna Eriksson
R E D A K T Ö R E N H A R O R D E T
man ser all glädje, gemenskapen, elevernas/brukarnas
stolthet över sig själva
är värt allt slit och dubbelt upp.
Nu tror ni väl att jag blivit tokig?
Sommaren är ju faktiskt till ända så
det där är ju inte riktigt aktuellt eller
hur? Men det var det här jag började
skriva till tidningen i juni då det var
meningen att tidningen skulle dimpa
ner i edra brevlådor lagom till midsommar.
Det blev nu inte riktigt så
men nu är den äntligen här
I maj fick vi det tråkiga beskedet att
Britt Marie Adolfsson avlidit. Hon
var en av pionjärerna inom svensk
1

musikterapi och hedersmedlem i
FMS. I nästa tidning kommer Ingrid
Hammarlund skriva om henne.
FMS styrelse har tillsammans med
RFDM:s styrelse beslutat att erbjuda
RFDM:s medlemmar en kollektiv anslutning
till FMS där varje RFDM medlem
betalar 100:-.av de 350:- som är
RFDM:s medlemsavgift till FMS.
Diskussioner har pågått i FMS och
RFDM en längre tid om hur vi ska
kunna få ett starkt enat musikterapiförbund.
Då RFDM länge varit ett
starkt och aktivt förbund för FMT:
are har det inte varit självklart för deras
medlemmar att även gå med i FMS.
(en del är dock med i båda förbunden)
Då FMS skall representera den svenska
musikterapin som helhet såg vi en
möjlighet att bli ett starkare förbund
med fler medlemmar genom att få
med oss RFDM.s ca 90 medlemmar. Vi
hoppas att detta kan generera FMS till
större möjligheter att kunna anordna
sammankomster, workshops m.m för
våra medlemmar och att vi garanterat
kan ge ut två nummer tidningen per
år. Vi vill samtidigt uppmana och påminna
våra gamla medlemmar att betala
in medlemsavgiften för 2007 om
ni inte redan gjort det.
Miljötemat är verkligen i fokus i världen
nu. Vore spännande att höra om
2
det finns musikterapeuter som tänker/
får in det i sitt arbete på något sätt.
Hoppas Ni alla haft en skön sommar
med mycket avkoppling och njutning.
och att ni ser fram emot en kreativ
höst.
Vi ser gladeligen fram emot att få
in artiklar, boktips och annat som
ni kan tänka Er att dela med Er av
till kolleger och medlemmar i FMS.
Manusstopp 31 december 2007.
Ha det bra.
Eder fn.långsamme chefredaktör
Anna Eriksson
ÅRSMÖTET
Den 17 mars var det dags igen för FMS årsmöte
Denna gång hade vi tillsammans med RFDM bestämt
att FMS årsmöte skulle äga rum på Kristinehamns
Folkhögskola i samband med deras fortbildningshelg
och att vi skulle ha gemensamma föreläsningar
med både FMT:are, KMH:are och Sjövikare. Vi var ca
60 personer som förväntansfulla och nyfikna anlände
inför denna nya konstellation.
Jag upplever att det var en mycket lyckad helg. Jag citerar
Sabina Serra som uttryckte det så bra i ett mail
till oss. ”Helgen i Kristinehamn präglades starkt av
en känsla av möte och överbryggning mellan KMH,
Sjövikare och FMT’are. Vi måste mötas, utveckla särarterna,
lära av varandra, tydliggöra och våga låta oss
granskas och forskas på! Först då kan Musikterapins
status höjas och därigenom skapas förutsättningar för
av Anna Eriksson

F M S M U S I K T E R A P I 1 5 / 2 0 0 7
4
ÅRSMÖTET … ÅRSMÖTET …
att tjänster inrättas. Det ”nya” förbundet med representanter
från de olika inriktningarna är ett forum där
detta kan utvecklas. Just nu kanske det enda forumet”.
Ett mycket intressant program stod på agendan som
började med:Gunnar Smideman (FMT) som inledde
helgen med att prata om kopplingen mellan neorobiologi
och psykologiska fenomen. Han började prata
om bl.a John Bowlbys anknytningsteori för att senare
komma in på frågor som, Vad skapar en terapeutisk situation
? Vad är terapi i botten ?
Anknytningen, ömsesidigheten är viktiga element. Det
viktiga mötet bygger på en preverbal nivå där förhållningssättet
till klienten är avgörande. Forskning har
visat att bland alla vanligen förekommande element i
psykoterapi är det den terapeutiska alliansen som utan
tvekan har störst betydelse för utgången av terapin.
Den metod man väljer att arbeta enligt eller de terapeutiska
redskap man använder är av underordnad betydelse.
Efter detta fick vi möta Ann-Sofie Paulander Bäck
(KMH) som berättade om sin spännande forskning
Varande och Samhörighet; en studie av meningsupplevelser
i musikterapi. Det gav oss en bra inblick i hur
man kan forska i musikterapi. Hoppas det gav inspiration
till flera att våga skriva och dokumentera det vi
gör.
Därefter ett årsmöte och sedan en trevlig middag med
god mat och mycket skratt och som avslutades långt in
på småtimmarna.
Efter frukost fick vi höra Ulf Jederlund, Sabina Serra,
Maria Krafft Helgesson och Teresa Hedberg (KMH.
are och Sjövikare) berätta om sitt utbytesprojektet med
Bolivia. Vi fick se film/bilder från deras resa till Bolivia
och det var många fina möten vi fick vara med om och
höra om. Det finns inga musikterapeuter i Bolivia men
en mycket levande musikkultur och på många sätt tänker
och jobbar man på liknande sätt fast man inte kalllar
det musikterapi. Läs mer om deras projekt i tidigare
utgivna tidningar.
Därefter fick vi möta Sören Oscarsson (KMH) som föreläste
om sin uppsats, Skam och värdighet- en studie
om musikterapeutiskt arbete med barn som har uppgivenhetssyndrom.
Ett jättespännande arbete som berörde många av oss
som satt och lyssnade. Dessa otroliga människoöden
som glädjande nog i flera av Sörens fall slutade positivt.
Han nämnde uttrycket”Treatment is not just fixing
what is broken, it´s nurturing what is best” och det
stämde verkligen i hans berättelser, att ta tillvara på de
glimtar av liv som fanns.
Förmiddagen avslutades med Anne Lindblom (FMT)
som pratade lite om specialpedagogik och även hade
en del böcker som hon talade om och kunde rekommendera.
Efter detta en kort avslutning, lunch och hemfärd för
oss som kom utifrån.
Vill här också passa på att tacka Lars Persson och hans
fru Anette för en suveränt organiserad fortbildningshelg
med bra mat, boende och lokaler. Ser fram emot
nästa års fortbildningshelg som förmodligen kommer
äga rum någonstans i Stockholmstrakten.
Anna Eriksson
Nästa årsmöte
blir helgen
4–5 april 2008
i stockholm
5

F M S M U S I K T E R A P I 1 5 / 2 0 0 7
R A P P O R T F R Å N E M T C : S
G E N E R A L F Ö R S A M L I N G 2 0 0 6
ETMC är en sammanslutning av yrkesorganisationer
för musikterapi i
Europa och grundades år 1990. Syftet
med ETMC är att utgöra ett forum för
utbyte mellan medlemsländerna, och
att arbeta för musikterapins utveckling
inom Europa. Alla organisationer
i Europa för musikterapi kan ha en representant
inom ETMC, men endast
en utsedd delegat per land kan utses
att representera hela landet (och dess
organisationer) och ha rösträtt. ETMC
har idag 25 medlemsländer.
Varje år träffas alla medlemsrepresentanter
under ett möte som arrangeras
av ett av medlemsländerna. Vanligen
sker detta i samband med en konferens,
värdlandet får då förmånen att
engagera representanterna som föreläsare
utan extra kostnad. Värdlandet
6
av Rut Wallius
förbinder sig att tillhandahålla boende,
möteslokal och mat för ETMC:s representanter.
År 2006 hölls mötet i staden
Vitoria i norra Spanien och arrangerades
av Asociación de Musicoterapia
Música, Arte y Proceso.
Nationella rapporter
Mötet inleds vanligen med att varje
land ger en sammanfattande rapport
över hur situationen ser ut på musikterapifältet
inom varje land. Många
länder har fler än en nationell organisation
som arbetar för musikterapi,
ofta skiljer man mellan yrkesorganisationer
och intresseorganisationer.
Det är också vanligt med organisationer
som baseras på vilken utbildning
man har som musikterapeut. De flesta
högskolor och universitet i Europa
har anpassat sina utbildningar enligt
Alla EMTC representanter i Vitoria
Bolognaöverenskommelsen, och musikterapeututbildningar
finns därmed
på grund- magister- och forskarnivå. I
Finland kan man, sedan helt nyligen,
utöver de traditionella musikterapeututbildningarna
också utbilda sig till
musikpsykoterapeut.
Över hela Europa arbetar man för yrkets
erkännande, i många länder samarbetar
man med andra konstnärliga
terapiformer och samtal med respektive
regeringar och myndigheter pågår.
Både Norge, Danmark och Finland
framhåller respektive lands utveckling
inom forskningsområdet, där också
det internationella samarbetet har en
viktig del. Storbritannien är idag det
enda land i Europa där musikterapeuter
har en skyddad yrkestitel. För mer
information om musikterapin i de eu-
ropeiska länderna finns de alla presenterade
på www.musictherapyworld.net
under fliken ETMC.
European Music Therapy Register
– EMTR
En viktig del av arbetet inom ETMC
har de senaste åren varit att utarbeta
en gemensam registrering av musikterapeuter
inom EU. Vid mötet 2005
tog ETMC ett formellt beslut om att ta
fram kriterier för registret, men detta
arbete hade redan då pågått under flera
år. Svårigheten består bland annat i
att hitta kriterier som både tillåter en
bredd av utbildningar och en hög kvalitet
inom dessa. Viktigt är att jobba
mot den situation vi vill ha, snarare än
den situation som råder just nu. Inom
ETMC finns en enighet om att kriterierna
bör vara högt ställda för att kun-
7

F M S M U S I K T E R A P I 1 5 / 2 0 0 7
na ge vår profession legitimitet och att
de bör innehålla såväl krav på utbildning
som yrkeserfarenhet och handledning.
Under 2006 har representanter från
ETMC etablerat en kontakt inom EU
med Pamela Brumter-Coret, sektionschef
inom avdelningen för yrkesnormering
och Corinne Guidicelli som
arbetar med reglering av utbildningssystem.
Detta är ett litet steg på vägen
i en process som tycks vara väldigt
lång, och där förhoppningarna
om framgång varit väldigt stora hos
ETMC:s deltagarländer. En viss otålighet
börjar kännas av vid våra möten,
och en diskussion fördes om huruvida
respektive land ändå kan dra någon
nytta av arbetet inom EU. Det har nu
8
Rut Wallius, ETCM delegat
resulterat i en programförklaring som
kan läsas på www.musictherapyworld.
net Tanken är bland annat att de nationella
organisationerna ska kunna
använda sig av den för att visa på det
internationella samarbete som pågår i
legitimationsfrågan.
Framtida utveckling
Jag har nu representerat Sverige i
tre år i ETMC, och deltagit i möten i
Jyväskylä, Bologna och nu senast i
Vitoria. Det som från början var en
ganska informell sammanslutning består
idag av representanter från 25 länder,
vilket kanske ställer andra krav på
vårt samarbete. Min känsla är att organisationen
ännu har en bit kvar till
att bli riktigt väl fungerande. Det tar
sin tid att hitta samarbetsformer och
ett bra sätt att stödja styrelsen som
står för det huvudsakliga arbetet. Som
i alla organisationer är förstås relationer
viktiga, vilket tar tid att bygga när
man bara träffas en gång om året. Den
sociala delen är en viktig – och roligdel
av våra möten, arbetsformer och
mötesstruktur behöver tid för att utvecklas.
Jag ser fram emot att fortsätta
representera FMS under de kommande
tre åren, och hoppas att vi under tiden
ska komma en bit framåt på vägen,
både nationellt och internationellt, när
det gäller yrkeserkännande.
Rut Wallius
INSÄNDARE BOKTIPS ARTIKLAR DEBATT
RAPPORTER PORTRÄTT INFORMATION
UTVECKLING KONTAKTER TANKAR ETC
Vi försöker hela tiden skapa en ännu bättre och angelägnare medlemstidning,
men utan er medlemmars medverkan kan vi aldrig lyckas fullt ut.
Redaktionen arbetar ideellt med att planera, sammanställa och publicera
tidningen. En tidning som till största delen är tänk att bestå av medlemmarnas
egna material. Fms-tidningen finns för att vi alla skall ha möjlighet
att ta del av varandras erfarenheter och få inspiration av varandra. Under
arbetet med detta nummer saknade vi många av musikterapins röster
och tidningen var därför tvungen att bli tunnare än vad vi planerat.
Redaktionen behöver din hjälp för att kunna skapa en intressant tidning
och vi vill därför uppmanar alla er kreativa och iderika medlemmar och
andra musikterapiintresserade runt om i landet att medverka i kommande
nummer.
Vi välkomnar insändare, recentiorer, boktips, artiklar, debattinlägg och
andra överraskningar. Tillsammans är vi FMS och gemensamt fortsätter vi
med arbetet att göra en fantastisk tidning.
TEXT
Vi tar emot rättat och renskrivet textmaterial
i form av Microsoft Word document.
Formatera/formge helst inte texten. (.txt filer
skapade i enklare textprogram som tex
Antecklningar går givetvis också bra.)
BILD
Montera EJ in bilder i Microsoft Word!
Utan bifoga alltid bilderna som separata filer.
Vi vill helst ha dina bilder i formaten
jpg, (jpeg), TIFF, eps eller png.
Digitala fotografier, scannade bilder eller teckningar
måste ha en upplösning på minst 300 ppi.
Använd EJ bilder tagna från internet, då de of-
tast bara har en upplösning på 72ppi vilket
inte ger tillräcklig hög bildkvalitet vid tryck.
MANUSSTOPP
Manusstopp för nästa nummer är
den 31 december 2007.
Vi förbehåller oss rätten att publicera materialet
i mån av plats och att vi kan bli
tvungna omprioritera efter aktuallitet.
FRÅGOR
Undrar du något kontakta chefredaktör
Anna Eriksson per mail
E-mail: anna.eriksson@minpost.nu
MATERIAL SÄNDES TILL
E-mail: anna.eriksson@minpost.nu
9

F M S M U S I K T E R A P I 1 5 / 2 0 0 7
R E G L A N O V E M B E R 2 0 0 6
Till den som väntar kommer allting punktligt
eller det blir aldrig som man tänkt sig.
10
Till den som väntar kommer allting
punktligt eller det blir aldrig som man
tänkt sig.
Redan när jag gick ut från Ingesund
1994 hade jag en dröm om att kunna
tala för FMT i ett spansktalande land.
Jag trodde det skulle bli Spanien men
när jag talade med musikterapeuter
vid Världskongressen i Baskien 1996
förstod jag att det skulle bli svårt. De
var väldigt protektionistiska och sa att
man måste vara utbildad i Spanien.
Det blev efter många turer hit och dit
istället Kuba. Som kombinerad semester/födelsedagsfirande
och arbete
kom jag till Havanna i november
2006 för två veckors vistelse. Vi hade
haft ett intensivt utbyte av mail innan
jag for, för att planera allt i minsta
detalj. Jag hade tagit fram en tidsplan
av Hans–Olof Johansson
för en veckas introduktionskurs i FMT
och skickat detaljerade listor över instrument
och annat som behövdes.
Så med stor tillförsikt åkte iväg. Den
första veckan ägnade jag åt att planera
och att kolla mina översättningar. En
vecka med ett ganska behagligt liv.
Upp varje morgon klockan sex och
springa en runda på fem kilometer
på femte avenyn och utmed havet.
Sedan hem till en skön dusch och en
enkel frukost med färskpressad blodgrapejuice,
rostat bröd, ost och kaffe.
Förmiddagen ägnades åt FMT på
spanska fram till lunch då kom husets
franska ägarinna hem och vi äter tillsammans,
samtalande om musik, kultur,
skillnad på franskt och svenskt.
Hon håller på att lära sig svenska så
Entrén till musikhögskolan i Havanna, ISA
hon hade många frågor. Lunchen avslutas
med rom, cigarr och en siesta.
Väl utvilad ägnades eftermiddag/
kväll åt kulturella aktiviteter såsom teaterbesök,
konserter mm. Jag träffade
också min kontakt Idida och Dr Gil
för att planera kursen nästkommande
vecka. Det visade sig vara omöjligt att
få fram några instrument då allt som
man skulle kunna få låna var upptaget
inför Fidel Castros kommande födelsedagskalas
och firandet av landstigningen
vid Santiago de Cuba femtio
år tidigare med skeppet Granma. Så
en dag med praktik fick strykas från
schemat.
I ett planeringsmöte med Dr Gil frågar
han när jag vill börja på morgonen.
Jag frågar när man brukar börja men
han insisterar och säger att det får jag
bestämma så jag säger klockan nio.
Den första kursdagen är jag där tjugo
minuter innan och är ensam i lokalen,
klockan nio är jag fortfarande
ensam. Tjugo över nio börjar det dyka
upp folk och en timma senare har alla
kommit. En så kallad kulturkrock. En
del kom sent på grund av de dåliga
transporterna och så bodde de på andra
sidan Havanna andra kom sent för
de skulle uträtta några ärenden innan.
De hände även att man gick iväg
under kursen för att man måste jobba
men lovade med ett leende att man
skulle komma snabbt tillbaka.
Deltagarna var studenter, sjuksköterskor,
sjukgymnaster, psykiatriker, psykologer,
läkare, musiklärare och musikprofessorer
från musikhögskolan i
Havanna. En av dessa frågade om jag
11

F M S M U S I K T E R A P I 1 5 / 2 0 0 7
12
Nästan samtliga deltagare i kursen
var intresserad av att göra ett besök på
hennes arbetsplats. Jag sa att det var
jag så hon gick och ringde till dekanen
för att höra om det gick bra. Det
gjorde det och på torsdag eftermiddag
kommer jag in på dekanens kontor,
hälsas välkommen och bjuds att sätta
mig ner. Så frågar dekanen –Vad kan
vi erbjuda dig och hur tänker du dig
tidsplanen? Först blir jag alldeles ställd
och tror de frågar om jag vill ha kaffe
eller te men så förklarar hon att de
är intresserade av FMT. Hon erbjuder
mig fri bostad och fritt uppehälle men
kan tyvärr inte ge någon lön. Jag säger
att jag skall undersöka möjligheterna
och återkomma när jag har en tidsplan
för en FMT utbildning på musikhögskolan
”Instituto Superior de Arte”,
allmänt kallad ISA. Efteråt får jag veta
att den nuvarande dekanen varit an-
ställd sedan oktober och att den förre
inte alls var intresserad av musikterapi
utan mer av att bevara och kämpa
för att den klassiska musiken skulle ha
en plats i det nutida kubanska kulturlivet.
Det är tankeväckande med tanke
på att jag hade en inbjudan till ISA redan
året innan men då inte hann med
det. Då hade vi kanske haft ett intressant
samtal men inte så mycket mer.
Själva kursen gick bra och det var
mycket stimulerande och fascinerande
att höra FMT-terminologi på spanska.
Inom FMT har vi ett begrepp som vi
benämner KFU, Känsla För Underlaget,
vilket står för hur adepten sitter, har
balans och kroppskontroll m.m. Detta
visade sig vara svåröversatt så det fick
bli ”kafu” på spanska. En annan svår
sak för kubanerna är att kunna arbeta
medvetet med tystnaden. Den är
mycket svår att finna på Kuba. Vi fick
ibland ta paus när oljudet från gatan
gjorde det omöjligt att göra sig hörd
i föreläsningssalen. Man kan generellt
sett säga att tystnaden inte existerar i
städerna på Kuba. Man lever livet på
hög volym. Det är också musik överallt
och hela tiden. Vill man ha tystnad
måste man uppsöka platser utanför
bebodda trakter.
El patio på musikhögskolan, på övervåningen
övningsrum, på undervåningen
ensambelundervisning
I ett samtal med Dr Gil la han fram
ett förslag att jag skulle anställas av
Hälso- och sjukvårdministeriet för att
utbilda sjukvårdspersonal i FMT. Han
hade redan talat med ministern och
lagt fram mitt CV som mottagits positivt.
Vi diskuterade hur en sådan utbildning
skulle kunna se ut och la upp
några riktlinjer inför framtiden.
Efter avlutad kurs hade vi en utvärdering
där samtliga tyckte att det varit
mycket intressant och att de i fortsättningen
skulle försöka att använda sig
av ett förhållningssätt utifrån FMT på
sina respektive yrkesområden. En annan
aspekt de såg som positiv var ”förhållandet
musik, medicin, tålamod,
kärlek, för hälsan”. (Relación música,
medicina, paciencia, amor, para la salud).
Visst låter det bättre på spanska..
De tyckte att det var en begränsning i
metoden med ett visst antal koder och
att det gör terapeuten begränsad i sin
kreativitet. De såg också det som svårt
att arbeta som FMT terapeut fullt ut
på grund av Kubas begränsade resurser.
Det gav dem alla dock ett nytt och
positivt sätt att se på musikterapi. De
ville också att denna kurs skall bli permanent
en gång om året så vi får väl se
hur det går med framtida arbetet med
en sådan. Allt som allt blev det tre dagars
introduktions kurs i FMT. Ett första
steg i den spansktalande delen av
världen och de är ju ca 400 miljoner så
där ligger säkert en del av FMT’s framtid.
Hans-Olof Johanson
13

F M S M U S I K T E R A P I 1 5 / 2 0 0 7
14
BOKTIPSET
songwriting
Songwriting
Methods, Techniques and Clinical
Applications for Music Therapy Clinicians,
Educators and Students sammanställd av
Felicity Baker och Tony Wigram
(Jessica Kingsley Publishers 2005)
Songwriting Methods, Techniques and
Clinical Applications for Music Therapy
Clinicians, Educators and Students sammanställd
av Felicity Baker och Tony
Wigram ( Jessica Kingsley Publishers
2005).
Ett av musikterapeutiskt verktyg kan
vara att göra sånger tillsammans med
sina klienter. I ovannämnda bok har
författarna sammanställt texter från
elva verksamma musikterapeuter som
på olika sätt använder detta redskap.
Musikterapeuterna är verksamma i
Norge, Australien, Storbritannien och
USA och arbetar med många olika klientgrupper.
Varje musikterapeut presenterar sitt arbete;
klientgrupp, arbetsplats, praktiska
och teoretiska ramar. Man beskriver
varför man valt att arbeta med att
göra sånger, i vilka terapeutiska sammanhang
man tycker det är lämpligt
samt vad man uppnår med att arbeta
så. Var och en beskriver också i detalj
hur man går tillväga när man gör en
sång med en klient.
Bokens tillkomst har flera syften:
Författarna vill utifrån dessa elva exempel
undersöka om det kan finnas
generella metoder i arbetet att göra
sånger med klienter. Sista kapitlet används
till att analysera och sammanfatta
de föregående elva. Man verkar
av Katarina Pernler
också vilja skapa en sorts ”grundbok”
för t.ex studenter i detta ämne.
Jag tycker det här är en mycket läsvärd
bok. Den är grundligt skriven. De teoretiska
kapitlen i början och slutet kan
i och för sig kännas lite tunga. Det går
dock utmärkt att starta på vilket kapitel
som helst. Det är intressant att få
ta del av så många olika musikterapeuters
arbete med, och synpunkter på
detta ämne. Till bokens förtjänster hör
att de flesta kapitel är mycket konkret
skrivna och rikligt försedda med fallbeskrivningar.
För den som intresserar
sig för att göra sånger tillsammans
med klienter är detta en inspirerande
och lärorik bok. P
15

F M S M U S I K T E R A P I 1 5 / 2 0 0 7
16
av Sören Oscarsson
VÅGA FÖRÄNDRA
– Om möten i mångfald som terapeutiskt redskap i musikterapi
inom vuxenpsykiatrisk öppenvårdsbehandling.
Fil.mag. Lotti Eklöf är verksam i Norrköping inom vuxenpsykiatri som musikterapeut
och arbetsterapeut. Lotti har en lång erfarenhet i sin verksamhet
bl. a. med schizofrenipatienter i gruppterapi. I sin magisterutbildning
har hon valt att utforska sitt eget musikterapiarbete med alla patienter under
ett helt år, individuellt och i grupp. Det har nu resulterat i en D-uppsats med
ovan nämnda rubrik.
Lotti har en god vana att alltid göra egna dokumentationer efter varje terapi
där hon noterar tankar, upplevelser och känslor utifrån det som hänt under
sessionen. Ett års dokumentation från musikterapisessioner har undersökts i
syfte att beskriva hur musikterapi går till. Lotti valde grundad teori som metod
för sin forskning. Ett motiv till det var att hon ville granska materialet
så förutsättningslöst som möjligt utan begränsning av teoretiska infallsvinklar.
Hennes avsikt är ändå inte att skapa ny teori som grundad teori normalt
sett ger möjlighet till utan på ett fritt sätt undersöka sin egen musikterapimetod.
Enkelt uttryckt skapar (genererar) grundad teori en teori grundad i
verkligheten.
I grundad teori har man inga färdiga frågeställningar från början, de ska växa
fram ur data under arbetets gång. De frågeställningar som Lotti senare formulerat
är:
– Hur går musikterapi till i mitt eget arbete ?
– På vilket sätt kan min musikterapimetod beskrivas ?
– Vilka begrepp används i min musikterapimetod?
Lotti berättar om grundad teori och de två forskarna Glaser och Strauss och
att de använder olika forskningsprocesser inom grundad teori. Hon väljer
att följa Glaser då han närmast den ursprungliga idén. Forskningsprocessen
är indelad i en öppen, en selektiv och en teoretisk fas. I metoden kodar man
data i en sk öppen kodning. Detta leder till olika begrepp som sedan bildar
kategorier. Det är viktigt att inte föra in annan teori för tidigt då grundad teori
ska generera teori ur empiriska data, ur verkligheten. En kärnvariabel ska
utgöra minsta gemensamma nämnaren eller ett begrepp som förklarar det
mesta som händer inom det studerade området. Man fortsätter att koda data
kopplat till denna kärnvariabel till dess det uppstår en mättnad, en teoretisk
mättnad. Arbetet avslutas med att man skriver ner en teoriredovisning, en
slags logisk konstruktion över forskningsarbetet.
Lotti visar hur hon gjort med sin forskning enligt grundad teori, hur hon använt
sina egna processanteckningar för analys. Lotti följer Glasers metod så
långt det är möjligt och avslutar med en Resultatredovisning där hon skriver
en teoriredovisning över forskningsarbetet enligt en form från grundad
teori. Där redovisas förutom Kärnkategorien också de andra kategorierna.
Studien visar att musikterapi ger möjlighet till en mångfald av möten, mellanmänskliga
möten, möten med sig själv, sin livshistoria och sina kreativa
sidor. I musikterapimetoden ingår både musikalisk improvisation, samtal,
17

F M S M U S I K T E R A P I 1 5 / 2 0 0 7
Kärnkategori Egenskaper Dimensioner
Möten i mångfald Få komma som man är
Valmöjligheter
Helhetsperspektiv på livet
Känsla av meningsfullhet
Variation av uttryck
Skapa livsteman
Den egna livshistorien
Acceptera sig själv
18
receptiv musikterapi samt angränsande
konstnärliga terapiformer, med en
teoretisk förankring i psykoterapi. Att
kunna uttrycka sig i både musik, bild
och rörelse samt möjligheten till att
leka och fantisera värderas högt.
Till en uppsats hör en diskussion om
innehåll, resultat och med reflexioner
kring den egna forskningen. Lotti
för en diskussion om grundad teori
och hur hon använt sig av den metoden,
hon diskuterar resultatet med
olika begrepp som ”inre och yttre liv”,
Förändring och Procedur. Hon talar
också om sina egna dilemman i forskningsarbetet.
Hon konstaterar till slut
att hon undersökt vad som sker inom
musikterapin i musikterapiprocessen
Olika förkunskaper
och förutsättningar.
Vara med och påverka
innehållet.
Ta hänsyn till patientens
liv utanför terapirummet.
Innehållet i terapin upplevs
olika meningsfullt.
Starka-svaga, stora-små,
känslomässiga-neutrala,
många-få i olika perspektiv.
Lyfta fram mycketlite
olika metoder
Mycket-lite.
Fil.mag. Lotti Eklöf resultat sammanfattas av de kategorier som redovisas här.
Kärnkategorien (Möten i mångfald) med dess underkategorier utgör själva essens i hennes resultat
Kategorier
(Underkategorier)
Samtal
Tillsammanskap
Personlig resa
Kroppslig aktivitet
Musikalisk aktivitet
Bild aktivitet
Symbolspråk
Självupplevelse
Förändring
och vad hon själv tycker viktigt att dokumentera
i sitt musikterapeutiska arbete.
Lotti har gjort något som de flesta
musikterapeuter bör göra, en kvalitetssäkring
av sitt eget arbete. Att göra en
kvalitativ studie ökar säkerheten och
kvalitén i terapin för patienten. Vi kan
säkert göra ett bra jobb tack vare utbildning,
handledning, kreativitet och
god intuition men vi har ofta svårt att
beskriva vad vi egentligen gör, vad som
är verksamt i terapin och vad som särskiljer
musikterapi från andra terapier.
Lotti har gett ett viktigt bidrag i detta
arbete när hon utforskar sin egen
metod. Hon visar att när hon möter
många olika patientgrupper så har en
god beredskap i den bredd av musikterapi
som hon kallar ”möten i mångfald”.
Processanteckningarna från verkligheten
har genererat teori som beskriver
hennes musikterapimetod.
Hennes resultat sammanfattas av de
Kategorier som redovisas här intill.
Kärnkategorien (Möten i mångfald)
med dess underkategorier utgör själva
essens i hennes resultat.
Sören Oscarsson
manusstop för
ditt material till
fms-tidningen
31 december 2007
nästa årsmöte
blir helgen
4–5 april 2008
i stockholm
M U S I K T E R A P I
H A N D L E D A R E
Handledare som gick
första utbildningsomgången på
handledarutbildningen
2 0 P | 1 9 9 6 / 9 7
Ingrid Hammarlund
08-16 18 62 KMH
Urban Yman
08-84 41 07
Anci Sandell
0322-559 44
Anne Olofsson
08-731 01 42 hem
08-5177 5671/7054 arbetet
Carl-Magnus Nordlund
08-771 79 13 hem
0706-94 07 55 arbetet
Sören Oscarsson
0221-404 00 hem
0221-26 511 arbetet
Handledare som gick
andra utbildningsomgången på
handledarutbildningen
3 0 P | 2 0 0 1 / 0 2
Lotti Eklöf
011-31 88 11 hem
011-22 47 83 arbetet
Ann-Sofie Paulander-Bäck
08-715 61 29 hem
073-964 96 95 mobil
Noomi Säfsten
08-580 258 55 hem
08-517 793 49 arbetet
Petra Werner Kjellberg
08-64018 71 hem
Monika Jonsson
08-715 14 21 hem
0708-65 81 26 arbetet
19

F M S M U S I K T E R A P I 1 5 / 2 0 0 7
20
M U S I K T E R A P I P Å N Ä T E T
O R G A N I S AT I O N E R I S V E R I G E
FMS, Förbundet för musikterapi I Sverige,
www.musikterapi.se
RFDM, Riksförbundet diplomerade Musikterapeuter,
www.fmt-metoden.se
U T B I L D N I N G A R I S V E R I G E
KMH, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm,
www.kmh.se
Musikterapiinstitutet i uppsala Fmt-utbildning,
www.fmt-metoden
Ingesunds musikhögskola,
www.imh.se
U T B I L D N I N G A R I N O R D E N
NMH, Musikhögskolan i Oslo
www.nmh.no/utdanning/Musikterapi
Högskolan i Sogn och Fjordane (Norge)
www.hisf.no/sts/Musikterapi
Ålborg universitet:Institut för Musik och Musikterapi,
www.musik.auc.dk
O R G A N I S AT I O N E R I N T E R N AT I O N E L LT
Musikterapeuternas Landsklub (Danmark),
www.musikterapi.org
Dansk förbund för musikterapi:
intresseförening,
www.dansk-forbund-for-musikterapi.dk
Voices: A World Forum for Music Therapy,
www.voices.no
Norsk forening for Musikterapi: Intresseorganisation,
www.musikterapi.no
Musikterapiföreningen I Finland,
www.musikkterapia.net
EMTC, European Music Therapy Confederation,
www.musictherapyworld.net/index.html
WFMT, World federation of Music Therapy,
www.musictherapyworld.de/modules/wfmt/w_index1.htm
AMTA, American Music Therapy Association,
www.musictherapy.org
APMT, Association of Proffesional Music Therapists
(England),
www.aptm.org.uk
AUSMTA, Australian Music Therapy Association,
www.austmta.org.au
BSMT; British Soceity of music Therapy,
www.bsmt.org
CAMT, Canadian Association for Music Therapy,
www.musictherapyworld.net
W E B P U B L I C E R I N G A R
Nordic Journal of Music Therapy,
www.hisf.no/njmt
British Journal of Music Therap,
www.bsmt.org/j-index.html
ColLegno, musikaliske studier fra institute
for Musik og Musikterapi og Nordjysk
Musikkonservatorium,
www.musik.auc.dk/collegno/collegno.dk.html
Musictherapyworld, e-magazine,
www.musictherapyworld.de
Tidsskriftet NFMT (Norge),
www.musikkterapi.no/html/tskrift.htm
Voices- a world forum for music therapy,
www.voices.no
B O K F Ö R L A G
Jessica Kingsley Publishers,
www.jkp.com
Barcelona Publishers,
www.barcelonapublishers.com
Runa Förlag,
www.runaförlag.se
M U S I K I N S T R U M E N T
Låta,
www.soundwell.com
Lutfisken,
www.lutfisken.se
Musiklådan,
www.musikladan.nu
Musinova,
www.musinova.se

INTRESSERAD AV ATT ANNONSERA HÄR?
KONTAKTA REDAKTIONEN FÖRE 31 DEC