Ärende Bilagor Tillväxtenheten Svar på motioner ... - Haparanda stad

HAPARANDA STAD KALLELSE 

Kommunledningskontoret 2011-10-04 

Ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott 

Ersättarna för kännedom 

Tid: 2011-10-10, KI 09 00 

Plats: Förvaltningshuset, sal Byskär 

Mellan kl 08 00 - 09 00 Gruppledarträff 

Information av 

Cirka kl 0915 Seskarö Ekonomiska förening 

09 30 Entreprenörs centrum ALMI 

10 00 Seskarö Camping Mats Weiberg och Anders Nilsson 

Ärende Bilagor Tillväxtenheten 

1 1-4 Bottenvikens skärgård -Förslag till gemensam organisation 

Tekniska ärenden 

2 5-6 CJverenskommelse om Fastighetsreglering 

7-8 Detaljplan för del av Haparanda centrum kv. Korsningen 

Husvagnscamping på Strandplan 

Allmänna ärenden 

5 9-14 Deltagande i atfi ta fram en regional generalplan över avloppsvattenrening 

Remissvar på fråga från Kemi-Tornio Utvecklingscentrum 

6 15-18 Yttrande om tillstånd till kameraövervakning - Statoil AB, V Esplanaden 61 

7 19-21 Yttrande om tillstånd till kameraövervakning - Statoil AB, Tjädervägen 6 

8 22-31 Slutrapport -Utvecklande av Medborgarkontor i Haparanda 

Svar på motioner och medborgarförslag 

9 32-34 Svar på motion från Pekka Hyötylä ang kollektivavtal för rätt till heltid 

10 35-36 Svar på medborgarförslag från Kurt Westman ang Väg 99 

11 37-38 Svar på medborgarförslag från Hannes Wuopio ang dricksvatten inom 

Haparanda kommun 

12 39-40 Redovisning av inneliggande motioner och medborgarförslag, oktober 2011 

13 

14 

Upphandling -AV-utrustning till Sessionssalen Sandskär 

Rapport från kommunalrådet och kommunchefen

15 Personalärende 

16 

17 41 Delgivningar 

eFörslag -lägesrapportering av Tommi Slunga 

18 42 Kurser och konferenser 

19 Övriga ärenden 

Lennart Wuopio 

oBS! När Ni klickar på Meny på bilagorna kommer Ni tillbaks till denna sida

Rev 2011-09-08 

Bottenvikens skär ård ~ Första till emensam or anisation 

g g g 

1. Bakgrund 

Bottenvikens skärgård är samlingsnamnet för samordning av kommunala resurser ikust - 

och skärgårdsområdetlnom kommunerna Skellefteå, Piteå, Luleå, Kalix och Haparanda. 

Tillsammans med länsstyrelsen i Norrbotten har en gemensam strategi tagits fram som är 

vägledande f ör utvecklingen av området. Målsättningen är att skapa en attraktiv destination 

-Bottenvikens skärgård -till nytta för näringsliv/besöksnäring, lokalbefolkning och andra 

intressegrupper. 

Under åren 2410 och 2011 driver kommunerna ett gemensamt EU-projekt . Detta projekt 

skapar genom ett antal utvecklingsaktiviteter förutsättningar för samverkan och utveckling. 

Projektet hår också undersökt hur kommunerna på bästa sätt ska samordna kommunala 

resurser i ett framtida samarbete . Projektets övergripande mål är lönsamma företag och en 

kvalitetsmedveten destination -Bottenvikens skärgård. 

Anläggningar i skärgården bör jämställas med sporthallar, elljusspår etc på fastlandet. En 

skärgårdssatsning handlar om rekreation, friskvård och besöksnäring/näringsliv . Kustlandet 

och skärgården ska vara ett naturligt mål f ör rekreation och upplevelser. Området ska vara 

lätt tillgångligt och ha ett brett ufibud av aktiviteter och övernattningsmöjligheter för 

kommuninnevånare och besökare. 

EU-projektet visar på stora samverkansmöjligheter mellan kommunerna varför styrgruppen 

föreslår fortsatt samarbete mellan kommunerna i denna fråga enligt nedan. 

2. Kommunernas organisation 

Varje kommun skall ha en tydlig egen organisation med ansvar för drift, underhåll och 

utveckling av skärgårdsanläggningar och i tillämpliga f all annan verksamhet etc. Denna 

organisation skall ha tillräckliga medel f ör att genomf öra resp kommuns egna 

skärgårdssatsningar. 

De verksamhetsansvariga personerna i kommunerna skall vara kontaktlänken mot den 

gemensamma organisationen . Kontaktpersonerna ska tillsammans med verksamhetsledaren 

iden gemensamma organisationen samråda om verksamhetens inriktning och det praktiska 

1

arbetet i Bottenvikens skärgård . Kontaktpersonerna ska också vara ett stöd för 

verksamhetsledaren idet dagliga arbetet och vid behov leverera material (text och bild) till 

www.bottenvikensskargard . se. 

3. Gemensam organisation 

För det fortsatta samarbetet för utvecklingen av Bottenvikens Skärgård föroxdar styrgruppen 

en fortsatt projektorganisation. Målet f ör verksamheten är enväl fungerande destination - 

Bottenvikens skärgård. En destination med hög kvalitet och samordnad verksamhet. Fokus 

ska vara att utveckla möjligheterna till rekreation, underlätta för områdets entreprenörer och 

samordna kommunala resurser i enlighet med den gemensamma strategin. 

Under nuvarande och kommande programperioder ska- organisationen ta initiativ till 

relevanta utvecklingsprojekt för att växla upp den kommunala insatsen. En viktig uppgift är 

vidare att fortsätta utveckla samarbetet med de företag som ingår i det nätverk som bildades 

2011. 

Vinsterna och fördelarna för kommunerna med en gemensam organisation är bl a; 

• Gemensam marknadsföring t ex hemsidan Bottenvikens Skärgård 

• Gemensamma upphandlingar 

• Samordnade insatser mot näringslivet 

• Bred kompetens som alla kan nyttja 

• Enklare med kontakter mot statliga verk och myndigheter te x länsstyrelsen, 

Fastighetsverket, Sjöfartsverket , regionförbund m.fl. 

• Ansökan om bidrag för gemensamma projekt. 

• En gemensamt sammanhållen destination. 

• Arrangerande av t ex seminarier och utbildningar. 

Enligt den framtagna strategin skall den fortsatta verksamheten bedrivas inom följande 

utvecklingsområden; 

3.1 Verka & utveckla 

• Marknadsföring/veebb 

Samverkan med näringsliv/besöksnäring 

• Samordning/samverkan resurser 

2

• Samverkan med norra Finlandskustland den modell som tillämpas i det gemensamma 

projektet "Boundless Bothnian Bay" 

3.2 Färdas & kommunicera 

• Telefoni/bredband 

• Farleder 

• Turbåtstrafik 

• Tillgänglighet, fastlandet -skärgården 

3.3 Bo & bygga 

• Detaljplaner 

• Uthyrningsstugor 

• Turistanläggningar 

• Inf ormation/skyltning 

.. 

3.4 Övrigt 

• För att effektivisera verksamheten kommer gemensamma upphandlingar att 

genomföras. 

• Ett gemensamt skyltsystem kommer att byggas längs kusten och på öarna. 

• Inf ormation i stugor, vid bryggor etc kommer att samordnas. 

• Gemensam bokning av uthyrningsstugor. 

• Samordning via områdets turistbyråer. 

• Gemensamma trycksaker. 

• Gemensamt kvalitetsarbete. 

3.5 Organisation/Bemanning 

Projektet skall administreras och redovisas som en resultatenhet inom Luleå kommuns 

fritidsförvaltning. Organisationen skall bestå av verksamhetsledare (100 %) med stöd av 

ekonomihandläggare. 

Verksamheten skall styras av en styrgrupp med representanter från resp kommun. Denna 

person ärmed fördel samma person som har ansvar för respektive kommuns 

3

skärgårdsfrågor. 

4. Ekonomi 

Verksamheten skall bedrivas i form av ett projekt under 3 år med årlig utvärdering. 

Finansieringen sker med ett fast belopp på 150 tkr per kommun samt en rörlig del med 3:50. 

per invånare. Nedanstående belopp avser budget 2012 med årlig uppräkning med KPI och 

aktuella bef olkningstal. 

Kostnader (tkr) 

Lön verksamhetsledare, inkl lokaler mm 700 

Marknadsföring, inkl veebb 300 

resor/seminarier 100 

Insatser i området 300 

flvrigt 100 

Summa 1 500 

Finansiering (tkr) 

Kommun 

Luleå 

Skellefteå 

Piteå 

Kalix 

Haparanda 

Fast belopp Rörlut (3;50/inv} Summa 

150 2d0 

150 252 

150 144 

150 59 

150 35 

Summa 750 750 1500 

Luleå 2011-09-08 

Styrgruppen för Bottenvikens Skärgård 

410 

402 

294 

209 

185 

4

^`T^ TRAFIKVERKET 

Dnr KS: 2011/328.2 

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING 

Diarienummer: TRV 2010/24$71 

Mellan Staten genom Trafikverket, organisationsnummer 202100-6287, och nedanstående 

fastighetsägare träffas följande överenskommelse omfastighetsreglering isamband.med 

Trafikverkets medverkan till överföring av restområden som bildats till följd av anläggande av ny 

järnväg mellan Kalix och Haparanda. 

Fastighet Haparanda g;i8 i Haparanda kommun. 

Fastighetsägare aa2aoa-2775 Candel ^/1) 

och andel Haparanda Kommun 

g5^ 85 Haparanda 

^naâttni^g Genom fastighetsreglering skall ett områdes om ca 20o m2 överföras till 

fastigheten Haparanda 3; x8.Området är markerat med A på översiktskartan 

nedan. 

Genom upprättad överenskommelse mellan ägarna ti'tI Vuano ^;^ och 

â,^kverket; undertecknad 2oY^-a8-2^, 2a^z-o8-2^, 2a^1-o8-2,^ respektive 

2011-08-26, ska det akûetta området gentomfastighe^sreglerfrtg överföras 

,från Vuono a:^ till Traftkverke^s fastighetÎaparartda zoo:Y. Alterna^vt kart 

amråde^, om ^'ra,^kverket så önskar, övQrfäras ta'Il artnav närliggande 

fastighet. 

Ersättûing För marköverföringen skall ägaren till Haparanda 3:18 utge ersättning till 

Trafikverket med ett belopp om totalt etthundrafemtio j15o/kronor. 

Ersättningen skall betalas inom 3o dagar från avtalets undertecknande. 

T111träde Tillträde till de aktuella området får ske när fastighetsbildningsbeslutet vunnit 

laga kraft. 

Åndarnål Fastighetsbildningen sker för att skapa en lämpligare fåstighetsindelning 

genom överföring av restområde sona bildats till %ljd av anläggande av ny 

järnväg mellan Kalix och Haparanda och därmed sammanhörande bygge av 

vägar, 

Sida 1C2)

,Ansökan Trafikverkets ansökan om fastighetsbildning biträdes. 

Förrättningsve Förrättningskostnaderna betalas, av Trafikverket som även är aktmottagare. 

kostnader/ Adress; Trafikverket, Box Sag, 97i 25 Luleå. 

Aktmottagare 

Avtalet har upprättats i tre exemplar varav parterna tagit vardera ett och där det tredje skickas av 

Trafikverket till Lantmäterimyndigheten. 

Luleå den ...,....,.../,,......,.. ôx^ ........................ den ...,......../........... ôx^ 

För Trafikverket, Henrik Sjögren För Haparanda iômmun , Patrik Oja 

Sida 2^2}

FÖLJE BREV SAKÄGARE SAM RÄ D 

DETALJP LA N FÖR DE L AV H APARANDA CE^lTRU 

KV. KORS N I N GE N M . M BOSTÄDER OC H KO NTO R 


Norrbogens län 

FÖLJEBREV FASTIGHETSÄGARE OCH SAKÄGARE 

Planens syfte och huvuddrag 

Haparanda och Torneå städer är i en stor expansion sedan ett antal år. Ett utökat antal 

arbetstillfällen, och utvecklad besöksnäring innebär samtidigt behov av nya bostäder 

och aktiviteter inom städerna. 

Det aktuella planområdet beräknas kunna ge ett tillskott av boende och kontor i 

Haparanda centrum. Planområdet består dels av fastigheten Korsningen 1 samt allmän 

park- och vägmark. Korsningen 1 är i dagsläget bebyggd med en träbyggnad i två 

våningar och som en gång varit kommunhus med kringliggande mark. Området ligger i 

centrala Haparanda stad intill kyrkan på en framträdande plats i staden där gatorna 

strålar samman och med en tydlig roll i Haparandas stadsplan från 1924. Byggnaden 

används idag som kontor- och för att möjliggöra användning även för bostäder behöver 

en ny detaljplan upprättas, . 

Området angörs direkt från Köpmansgatan med flera lokalgator. Planområdet omfattar 

fastigheterna Korsningen 1 och del av Haparanda 29:31. Planens syfte är att möjliggöra 

att befintlig och tillkommande bebyggelse inom fastigheten Korsningen 1 kan användas 

för bostäder och kontor. Planen säkerställer infarter och utfarter till befintliga 

lokalgator, kopplingar till gång- och cykelvägar, friyta och parkeringar för hela 

verksamhetens behov. 

Strandskydd , generellt och utökat 

Strandskydd berörs ej . 

Behovsbedömning av MKB 

Kommunen laar gj ort bedözx^ningen att planen ej antas ha betydande milj öpåverkan. 

SAMRÅDSTID : 2011-09-16 - 2011-10-14. 

Samrådet kommer att ske på Samhällsbyggnadskontoret, Stadsljuset Torget samt på konlmluêns 

hemsida, www.haparand.a.se. Du är välkommen att under tiden lämna synpunkter till Haparanda 

stad, Samhällsbyggnadsnämnden, 9S3 85 Haparanda. 

Den som inte har framfört skriftliga synpunkter under samrådet eller senast innan den 

kommande utställningens sista dag kan förlora rätten att senare överklaga beslutet om att anta 

detaljplanen. 

Upplysningar ges av Planeringschef Göran Wigren. 

Haparanda stad, 

Samhällsbyggnadsnämnden, 

9S3 85 Haparanda 

1(1)

PLANKARTA Skala : 1:500 (A1) 

i' 

i 

ILLUSTRATION Skala : i:1000 (A1) 

1 t 

se 

1 

ao 

1. 

eo so 

L 

a0 lo 

1 

ao 

1 

loam 

7 

Gwdkxla kn Etl9plan ltr hsrgM1elen 

Nosnr^^ 

>I-.^.. 

TKkenbNeiia 

_^ . ert„ vw., 

_^ ^,,,•, 

^^'^ - 11M 

-w -W 

Mera n r..r 

^Sn+r^ C wr 

--Nrl,rree 

I e^w 

.:i.WMrr 

I Yrunr 

[]rv41Y M rAY 

--^wM^.e 

n•... 

ö 

-s-oi...I.n _,..,,. 

_d.,,., 

.^ 

. larw+. ^..e 

Planbestämmelser 

Följande gäller Inom områden med nedanstående beteckningar. 

Ehdast angiven användning och utformning är tillåten. 

Bestämmelser ulan beteckning gäller inom hela området, 

GRÄNSER 

- - Plarwmrådesgräns 

- - -- - -- Användningsgrans 

- - - - - - ---- Egenskapsgräns 

ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN 

Allmänna platser 

LOKALGATA 

.• ^^ 

PARK• ^^ 

`^^^'^^2•^Y:.:4` !:...:.:::.. ,...:nit...0.,..:iY\ 

\i^,;:5^^'f Viv, 

Kvartersmark 

6K 

Lokaltrafik 

Anlagd park 

Bostäder 

Bostäder och konior 

```"^••' ^ t.^`^`'`' ^ Tekniska aplä nin ar 

UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER 

gång Gångväg 

infart Infartsväg 

UTNYTTJANDEGRADIFASTIGHETSINDE LNI NG 

e, 000 Största byggnadsarea i m2 

BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE 

D 

E 

u 

Marken får inte bebyggas 

Marken får endast bebyggas med uthus och 

garage 

Marken skall vara tillgänglig tör allmänna 

underjordiska ledningar 

MARKENS ANORDNANDE { uHormning av kvartersmark) 

Mark och vegetation 

parkering Parkeringsplats skall finnas 

Utfått, slängsel 

• -e- -e6- ^ Köröar tAlart får infe anordnas 

PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE 

Placering 

UHormning 

p, Byggnader skall placeras vid förgårdsmark 

II 

Tål planen h6r. 

O Phnprc9nm 

®PhnbeskrNning 

O Miljökonsekvensbeskirvning 

Detaljplan för 

Korsningen 1 m, fl. 


Samrådshandling 

2011-09.09 

Göran Wigren 

Planthel 

Högsta antal våningar 

O Fesl'ghels(& rleckninq 

0 Samrådsredogdrelse 

O IIIusUationskatla 

q Granskningsutlitande 

Norrbottens lån Beslutsdatum 

Annelie Granljung 

Samhallsplanerare 

laga tna 

Inurans

Lennart Wuopio - Vd: Ärende för handläggning 

Från: Tommi Slunga 

Till: Lennart Wuopio 

Datum: 2011-08-2513:57 

Ärende: Vd: Ärende för handläggning 

Bifogade filer: Ärende för handläggning 

I}$ 

Sku göra en kort samman fattning, blev ju nästan enhel översättning . Behöver nog inte fråga Patrik, utan ta 

med nedastående översättning i ärenden 

Sammanfattande översättning: 

Skrivelsen kommer från Kemi-Torni området utv. centrum och gäller om vi vill deltaga i ta fram en regional 

generalplan över avloppsvattenhanteringen i Meri-âppi området. 

Kemi, Keminmaa, Tervola ska ansöka om förnyad tillstand 2016. Tornio Haparandas tillståndgäller till år 2020. 

Miljötillståndetevderar att bli strängare allteftersom. Kräver investeringar framöver. 

I Finland finns exempel på kommunsamarbete kring frågan de senaste åren. Förutom att tillstånden kräver 

mer och mer har även verksamhetsmässiga samt ekonomiska skäl hartalat för samarbete: Större enheter är 

effektivare, kvaliten på avloppsvattnet skiftar mindre vilket gör att reningsresultatet ärjämnare och bättre. 

likaså är automationsgraden högre, de behövs mindre personella resurser för stryrningen av processen. 

Främjandet av regionalt samarbete är också en del av Finlands mark- och jordbruksministeriets 

vattentillgångsstrategiuilket inneburit stöd för kommunsamarbetsprojekt. Vid ev. gränsoverskridande 

samarbete öppnar sig även möjligheter till ev. EU-finansiering. 

Om intresse finns för att ta fram planen, kommer finansiering sökas från förutom kommuner och 

vattenbolagen frän Lapplands ELY-central (Näring-/transport-/miljöcentral) och .Kemi-Tornio reg. 

utv.centrum och utredningsarbetet görs av en utomstående konsult. 

I planen skulle man bedöma de reningsverk som finns i området; de krav som kommande tillstånd kräver, 

saneringsbehov, investeringsbehov och konsekvenser för driftskostnader. Vidare skulle man belysa nya 

alternativ till hanteringen och transport av avloppsvatten, med vilka man skull kunna minska antalet verk i 

området: Investerings och driftskostnader för olika alternativ jämfört med nollalternativet (där bolagen sku 

sanera sina nuvarande verk och fortsätta med dessa.) 

De utredningarsom gjorts/görs tidigare sku tas med i underlaget. 

Förfrågan finns som bilaga . Svar önskas senast 21/10 2011. 

filer/lC:lUserslLennartwlAppDatalLocallTemplXPgrpwise14E5654B2HaparandaForv... 2011-10-03

Lähettäjä: 

Kemi-Turnio alueen kehittämiskeskus 

Sairaalakatu 2, 94140 Kemi 

Saaja: 

Haparanda stad 

Kommunsstyreisen 

Torget 9 

9^33^ Haparanda. 

Sverige 

Dnr KS : 2011/306.35 

KYSELY hIALUKKUUDESTA OSÄLI.ISTUA 

MERI•LAPlN ALUEEN JÄTEVEDENKÄSITTELYN 

ALUEELLISEN YLEISSUUNNITELMAN LAATIMISEEN 

Kemi-Tonnio alueen kehittämiskeskus balaga selvittää kuntien ja niiden vesiyhtiöiden 

halukkuuden osallistua Meri-Lapin alueen jäteveåenkäsittelyn alueellisen 

yleissuunnitelman laatimiseen. Aloite kyselyn tekemiseen an tullut Kemi-Tornig alueen 

kehittämiskeskuksen teknisestä tiimistä, joka koostuu alueen kuntien teknisistä johtajista. 

Kyselyn tavaitteena an tarkoitus selvittää yhteistyön syventämisrnahdollisuuksiakuntien 

teknisellä sektorilla yhdyskuntajätevesien käsittelyssä. 

Kemin, Keminmaan ja Tervolan vesiyhtiöiden tulee jättää hakemus 

jätevedenpuhdistarnojensa ympäristölupaehtojen tarkistamiseksi vuonna 201. Turnian ja 

Haaparannan jätevedet käsittelevän puhdistarnoyhtiön rajajokikomissiolta saama 

ympäristölupa on voimassa vuoteen 202Q saakka, jonka jälkeen hakemus lupaehtojen 

tarkistamiseksi haetaan Ruotsin ympäristäviranomaisilta.Simun kanta johtaa jätevetensä 

Kemin jätevedenpuhdistamolle. 

Ympäristölupaehdot ovat yleensä kiristyneet jokaisella lupakierroksella ja erityisenä 

uhkana esimerkiksi Kemin jätevedenpuhdistamon osalta on typenpoistovaatimusten 

kiristyminen. Jos Kemin puhdistamolle määrä#täisiin uusissa luvissa yleinen 79°/o:n 

typenpoistovaatimus, vaatisi se yleissuunnitelmatasoisen kustannusarvion rnukaan nuin 7 

miljoonan enron saneeraus- ja laajennusinvestoinnin. Uastaavia investointitarpeita saattaa 

-olla myös muilla Kemi-Turnio alueen jätevedenpuhdistamoilla lupaehtojen kiristyessä. 

Viime vuosina Suomessa on rakennettu paljon kuntien välisiä siirtoviemäreitä ja alueellisia 

munan kannan yhteisiä jätevedenpuhdistamaja. Tiukentuvat ympäristölupaehdot ja 

purkupisteiden vähentämistavoitteet ovatolleet yksi syy kehitykseen, matta perusteena 

ovat olleet myös taloudelliset ja tairninnalliset syyt. Jäteveden puhdistus on edullisempaa 

suuremmassa puhdistamossa ja lisäksi suuremmilla vesimäärillä jäteveden lagdun 

vaihtelu on vähäisempää ja sen seurauksena puhdistustulos on tasaisempi ja parempi. 

Lisäksi suuremmissa puhdistamaissa processin ohjaukseen käytettävät henkilöresurssit ja 

automaatioaste ovat useimmiten paremmat kuin pienissä puhdistamoissa. 

Alueellisen yhteistyön edistäminen jätevedenkäsittelyssä on myös osa mag- ja 

metsätalousministeriön vesivarastrategiaa ja tämän vuoksi valtio on tukenut ja 

todennäköisesti tukee jatkossakin kuntien välisiä siirtoviemärihankkeita. Mahdollisissa 

valtakunnan najat ylittävissä yhteistyöhankkeisäa myös EU-rahoituskanavat ovat 

mahdollisia.

Jos tämän kyselyn perusteella alueen kunnilla ja niiden vesiyhtiöillä on kiinnostusta alueen 

yhteisen jätevedenkäsittelyn yleissuunnitelman laatimiseen, haetaan yleissuunniteiman 

laatimiseen rahoitusta kuntien ja vesiyhtiöiden lisäksi Lapin ELY^keskukselta ja Kemi- 

Tornin alueen kehittämiskeskukselta ja selvitystyö teetetään ulkopuolisella konsultilla. 

Kuntienl vesiyhtiöiden rahoitusosuus voitaisiin jakaa esimerkiksi jätevesimäärien 

suhteessa, 

Alueellisen jätev^denkäsittelyn yleissuunnitelmassa anrioitaisirn alueen puhdistamojen 

tulevia lupa-ehtoja ja saneeraustarpeita, sekä niiden aiheuttamia investointitarpeita ja 

muutoksia nykyisiin käyttökustannuksrrn . Lisäksr tarkasteltaisiin erilaisia uusiajäteveden 

käsittelyn ja slitron vaihtoehtoja , joilia nykyisten jätevedenpuhdistarnoiden määrää 

vähennettäiîin Meri-Lapin âlueella . Yleissuunnitelmassa esitettäisiin erilaisten 

siirtoviemäri^ ja keskuspuhdistamovaihtoehtojen investointi - ja käyttökustannusarviot ja 

niitä verrattaislin nollavaihtoehtoon , jossa vesiyhtiöt saneeraisivat nykyiset puhdistarnonsa 

ja jatkaisivat niillä. Selvityksessä tutkittaisiin myös mahdollisen jäteveden yhteiskäsittelyn 

hallinnollisia ja organisatorisia toteutusvaihtoehtaja. 

Alueella on jö aiemmin t^hty mm . Tervola-Keminmaa siirtoviemäriä koskeva 

yleissuunnitelma ja parhaillaan on käynnissä mm, Tornron Kaakamo - Keminmaa. 

siirtoviemärin yleissuunnitteiu. Nämä ja muutkin aiemmat selvitykset huomioitaisiin ja 

koottaisiin tähän koko Meri-Laprn aluetta kaskevaan yleissuunnitelmaan, jolta antaisi 

alueen kunnilla j a niiden yvesi 

htiöille hyvät lähtötiedot tehdä pitkän aikavälrn ratkaisuja 

Oman kuntansa jätevesien käsittelyn safta. 

Kysely on tämän kirjeen liitteenä. Vastaukset pyydetåän lähettämään Z1,10.Z011 

mennessä osvitteeseen . Kemi^Tornia alueen kehittärniskeskus, Sairaalakatu 2, 94100 

Kemi, Finland. 

Terveisin, 

Kemi-Turnio alueen kehittämiskeskus 

Toimitusjohtåja Marko Ruotsalainen 

r

a 

HAÂRAN DA STAD 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 

SAMMANTRÄDESPROT01(OLL 

Sammanträdesdatum 

2011-09-19 

Au § 189 Dnr 2011/306 . 355 

Fk 

Deltagande i att ta fram en regional generalplan över avloppsvatten 

HTFAB hantering iMeri-Lappi området 

G IrVigren 

I skrivelse tar Kemi-Tornio området utvecklingscentrum upp frågan om 

Haparanda kommun vill delta. i att ta fram en regional generalplan över 

avloppsvattenhanteringen iMeri-Lappi området. 

Justemê 

011315 - ^ Copyri^gJit KOMMENTU5 BLANKETTER 94.12 

Kemi, Keminmaa, Tervola ska ansöka om förnyat tillstånd 2016, Tornio 

Haparandas tillstånd gällertill år 2420. 

i. 

Arbetsutskottet beslutar remittera ärendet till HTFAB för att i samråd 

med planeringschefen bereda ä rendet. 

Uhlragsbestyrkande 

13 

Sida 

Z

^ 

5)^ 

"il 

Förvaltning Datum 

Driftsingenjör 2011-10-03 

Gunnar Johansson 

Planeringschef 

Göran Wigren, 

TJÄNSTESKRIVELSE 

Diarienummer 

I planen skulle man bedöma de reningsverk som finns i området; de krav som kommande 

tillstånd kräver, saneringsbehov, investeringsbehov och konsekvenser för 

driftskostnader. Vidare skulle man belysa nya alternativ till hanteringen och transport av 

avloppsvatten, med vilka man skull kunna minska antalet verk i området: investerings öch 

driftsköstnaderför Alika alternativ jämfört med nollalternativet (där bolagen sku sanera sina 

nuvarande verk och fortsätta med dessa.) 

De utredningar som gjortslgörs tidigare skal{ tas med i underlaget. 

Kommunens Bedömning 

Kommunen delar förslagsställarens synpunkter om att ett samarbete kring frågorna kan ge 

miljömässiga och ekonomiska fördelar om det utförs på rätt sätt. För närliggande samhällen 

bör gemensamma anläggningar och lösningar kunna användas och utvecklas alternativt att 

nya anläggningar byggs gemensamt. För Haparandas deltagande bör hela kommunen ingå 

så att studien innefattar även byarna och deras nuvarande avloppsreningsanläggningar. 

Förslag .till beslut 

Haparanda stad är positiv till samverkan och vill i dagsläget veta mer om studiens innehåll, 

genomförande samt kostnader för Haparanda stad inför ett slutligt beslut om deltagande i 

arbetet och dess medfinansiering. 

Gunnar Johansson 

Göran Wigren 

Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida 

Haparanda stad Torget 9 0922-150 OQ kommun@haparanda.se 

953 85 Haparanda Haparanda 0922-150 01 Www.haparanda.se

fl 

Länsstyrelsen 

Norrbotten 

REMIS S 

Datum Diarienummer 

2011-09-23 211-43 b 1-11 


Ansökan om tillstånd till kameraövervakning 

953 85 HAPARAND •-^`^ ^^ r. 

^:... x^',d 

. ^^ ^ ^ , 

` ^`^' i Prsm otomGb 

"^"ae^P . k'a4a 9'AdLåtitlÅ.A.S tet, 

f.PPmvD^Qs 

.x` C itft. fyp M1U f: 

4POq RNPCQI.':M4;£^^r'` 

j Yf !^ ^^^f' R'

Sva^° på kompletterings%rfrågan 

^,^l7^î°al^^^^ ^ i^^^^^^^^^^ns I^^ 

zoay wog- g s 

1 

^.^^^^^.ti ^^ 

^ ^'` ^ `^ 

^nî.^^^ ..e^tt.^.^ta a..^.t ..................^. 

11 

363 /4361 /4358 /4359 /4357/4356/4352 /4355/4354 /4353 /4340/4336/4337/4343 

-11 

Gällande beskrivning och omfattning av de problem som föranleder ansökan 

hänvisar vi till den problembild som beskrivits i ansökan. Ingen relevant 

sammanställning har gjorts/färdigställts som omfattar det senaste året. Gällande 

en utökad redovisning som efterfrågades på telefon innehållandes en 

problembild från branschen i sin helhet eller motsvarande, kan detta inte fas 

fram inom rimlig tid då de andra aktörerna inte vill skylta med sina förlustsiffror 

i en offentlig handling. 

Vidare anser vi att man bör väga in likheten mellan obemannade bensinstationer 

och de butiker som anges i LAK, 12§. Skillnaden på dessa två inrättningar är tak 

och väggar, som i dessa sammanhang uppenbarligen inte utgör något hinder för 

allmänheten då även butiker anses vara en yta till vilken allmänheten har 

tillträde. Hade dessa obemannade stationer varit utrustade med tak och väggar 

hade kameror kunnat monteras efter endast en anmälan, eventuellt även med 

inspelning mot betalningsapparaten då denna borde kunna j ämföras med en 

självbetjäningskassa. Även det faktum att tillstånd för kameror regelmässigt ges, 

utomhus, för bemannade bensinstationer utan att man tar hänsyn till butikens 

öppettider och ger restriktioner gällande tider för kameraövervakning därefter, 

det vill säga när stationen i realiteten är obemannad och därmed är i samma 

belägenhet som här sökta stationer bör vägas in. 

Tilläggas kan att sju länsstyrelser hittills gett positiva beslut grundat på den 

problemhistorik som beskrivs i ansökan. 

Åtgärder som tidigare vidtagits för att förebygga brott: 

Kraftigare lås har monterats, Ännu kraftigare lås skulle eventuellt avskräcka en 

del av 

stöldförsöken, men då ändå ett försök att forcera ett kraftigare lås görs, krävs 

kraftigare våld 

och med det en ökad risk för gnistbildning och stora skador på utrustningen och 

1 

förlängningen ökad risk för brand och miljöpåverkan. 

b

Karnera^övervalCni^n^. 

^ä^s^^ralsa^ i ^ôrrbottens län 

^^ ^^m ^ ^ 

dnr, ^,,,.,,

211-4361-11 

K1 

K1. Pumpar och betalterminaler 

K2: Påfyllningsställe 

K3: Pump och betalningsterminal 

K4: Pump och betalningsterminal 

Länsstyrelsen ^ Norrôtkens fän 

^^^ ^^^° ^ 

Q nriltt.l,.tt 1l1111ttttitttRiMltltt[[ttt/1ti11 

..+.^^....t 

^^

,j 

Länsstyrelsen 

Norrbotten 

REMISS 


2011-09-23 211-43 63 -11 


953 85 Haparanda 

Ansökan om tillstånd till kameraövervakning 

s. 

,^ 

,^^ ., 

4' 4 • ^ J: ^ ^ N i? 'J b C 0 h F +? S. 6 ^,. fi - c c%a fi.îY^ i=^^r^sb '^^,t;^ 

>. ^.,.,^ 

`vf:;,.€y...:..i :..,^. ,.K2'?'R (z +/V idi ae.'t..sV rvCe:0 Noa p, GC G^^N :å9`.s yt'ti., 

Svenska Statoil AB har ansökt om tillstånd till allmån kameraövervakning på deras 

obemannade tankningsstation på Tj ädervägen 6, Haparanda. 

Länsstyrelsen önskar kommunens synpunkter på ansökan senast den 17 oktober 2011. 

^^^ ^^ 

arena Köhler 

0920-96000 

Bilaga 

Ansökningshandlingar med skiss 

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET 

97186 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 8411 Lansstyrelsen@bd.lst.se www.bd.lst.se 

b,

211-4363-11 

^^°^^^,^, 

^^^^ 

P 

^^n 

, ^^^ 

r '^^ 

^^'^^.^,'^. 

K1: Cistern 

K2: Pump och betalningsapparat 

K3: Pump och betalningsapparat 

K2 

AVGRUSAD YTA 

^â„^^^ylîên i iôrrâtêns län 

â m^ ^ 

r1 1 1 i 1 1 1 1^ t / 1 1 (l (((^ (^ ((! 1 1 t ( 1 q ((1 q (t ( l

Kommunledningskontoret Datum 

Kommunjurist 2011-08-23 

Nadja Lukin, 0922-150 29 


Diarienummer 

Slutrapport " Utvecklandet av Medborgarkontor iHaparanda " 

1. Sammanfattning 

Ett av de viktigaste utvecklingsområden som vi gemensamt ska medverka till är att höja 

kommunens kvalite. Vi ska ha ett medborgarperspektiv iallt vårt arbete och i alla våra 

kontakter. En etablering av ett medborgarkontor innebär ett nytt sätt att arbeta i kommunen. 

Ett medborgarkontor erbjuder medborgarna en väg in samt ökad tillgänglighet. På 

medborgarkontoret arbetar generalister som skall kunna ge information, rådgivning och 

service över ett brett fält. 

Ambition är att samla all kommunal service på ett ställe. Erfarenhet från andra kommuner 

visar på att uppemot 80 % av alla frågor som kommer till kommunen kan lösas på 

.medborgarkontoret. Detta är även ambitionsnivån för Haparandas medborgarkontor. Med 

stöd av hög kompetens och tekniska hjälpmedel kommer personalen på medborgarkontoret 

att direkt kunna besvara frågor och handlägga ärenden. 

Projektgruppen föreslår att bemanningen består av en enhetschef och 

samhällsvägledare/generalister. Medborgarkontoret bör vara placerat centralt i Stadshuset i 

detta .skede. Medborgarkontoret skall vara ingången för alla våra besökare och kunder 

oavsett ärende samt föreslås fungera som reception för hela Stadshuset. 

Medborgarkontoret bör organisatoriskt ligga under Kommunstyrelsen och stå på fyra ben: 

kundservice, information, sekretariat och demokratiska påverkansmöjligheter. Alla dessa 

delar krävs för att Medborgarkontoret skall fungera optimalt. Finns inte kundperspektivet i 

uppdragen fallerar hela tanken. 

Medborgarkontoret föreslås öppna den 1 januari 2012. En viktig. framgångsfaktor är att 

Medborgarkontoret ärväl förankrat i organisationen och hos förtroendevalda. Dockkan 

inkörningsproblem förväntas under första året. 

2. Inledning 

Projektgruppen har haft till uppgift att utreda följande: Vad vill vi uppnå med ett 

Medborgarkontor, kartläggning kontaktvägar idag, kartläggning av ärenden som är lämpliga 

att hanteras på ett Medborgarkontor, förslag på ärendetyper, förslag på organisering och 

finansiering, utbildning/erfarenhet för kontorets bemanning samt förslag på hur ett införande 

kan genomföras. Arbetet har genomförts iprojekt- och workshopsgrupper, via enkäter, 

mätningar och undersökningar, studiebesök och omvärldsbevakning. Med denna slutrapport 

anses uppdraget uppfyllt och avslutat. Samarbetsorgan i utredningen har varit: 

Ungdomsrådet, Kommunala rådet för personer med Funktionshinder, Minoritetsdelegationen, 

Kommunala pensionärsrådet och fackföreningarna. Samarbetsorganen har getts information 

och beretts möjlighet att inkomma med egna förslag. Nedan följer projektgruppens förslag. 

3. Vad vill vi uppnå med ett medborgarkontor? 

Ett Medborgarkontor skall vara det naturliga sättet att kontakta kommunen oavsett vilket 

verksamhetsområde ärendet handlar om. Medborgarkontoret innebär ett förändrat 

arbetssätt. Istället för att medborgarna söker sig till rätt förvaltning med sin fråga tar 

Medborgarkontoret hand om frågorna. Det underlättar för medborgarna. Genom ett 

Medborgarkontor vill kommunen uppnå för medborgare förbättrad tillgänglighet,. svar på ett 


Haparanda stad Torget 9 0922-150 00 kommun@haparanda.se 

953 85 Haparanda Haparanda 0922-150 01 www.haparanda.se



Nadja Lukin, 0922-15029 


Diarienummer 

ställe, öppnare kontakter, förbättrad service och bemötande , snabbare handläggning av 

rutinärenden, bättre information från kommunen och minskad samtalstid. En etablering av 

medborgarkontor samordnar även kontaktvägarna till kommunen. 

För förtroendevalda utökar Medborgarkontoret demokratiaspekterna genom ökad dialog med 

medborgarna , möjligheter att möta medborgarna och förmedla information. 

För verksamheterna i organisationen skapar Medborgarkontoret handläggarna mer tid till 

kvalificerade uppgifter och effektivare processer inåt i organisationen samt bidrar till ett 

utökat gränsöverskridande arbete inom organisationen. Detta stimulerar även utvecklingen 

av den kommunala verksamheten. 

För att uppnå maximal kundnytta för medborgarna i Haparanda bör ett samarbete med 

Tornlos Asiakaspalvelukeskus (ASPAJ etableras. 

4. Utformandet av Medborgarkontor 

4.1 Kontaktvägar 

Enligt genomförda mätningar kontaktar medborgarna kommunen via telefon (cirka 65 %}, 

personliga besök (cirka 21 %), E-post (6 %), brev (8 %). Detta stämmer överens med 

snarlika kommuner. Medborgarkontoret föreslås förvalta kontaktvägarna enligt nedan. 

4.2 Telefon 

Kontakter via telefon sker via direktanknytning eller telefonväxel. Totalt inkommer cirka 6341 

samtal till kommunen per vecka. Cirka 15 % av alla samtal överges, det vill säga besvaras 

inte. Många av samtalen är korta. Vanligaste ställda frågor berör enkla informations- och 

vä 9ledningsfrågor 

främst inom ekonomi, boende samt biståndsbedömning. I dagsläge 

används växeln i väldigt stor andel till att koppla interna samtal, trots att det via nätet enkelt 

går attta fram rätt anknytningsnummer. 

Andelen lyckade kontakter med en handläggare är 50 % för kommunen totalt. Haparanda 

har en något lägre andel jämfört med snittet för andra kommuner (56 %}.2 På vissa enheter 

är andelen kontakt med en handläggare 33 %. Bilden bekrä as av persona en i ^^ e n. 

Telefontider, främst korta, gör det svårt att för medborgaren att komma fram till en 

handläggare och växelpersonalen har svårt att finna en lämplig person att koppla till. 

Telefontider gynnar överhuvudtaget inte medborgarna. Enöversyn bör göras angående 

telefontider. 

Utgångspunkten bör vara att medborgarkontoret ska hantera så många som möjligt av de 

inledande kontakterna med medborgarna. I dagsläge finns en egen växel för individ- och 

familjeomsorg som bör samordnas med medborgarkontoret. Detta för att uppnå en väg in 

och för att höja tillgängligheten för medborgarna. Projektgruppen föreslår att telefonväxeln 

samt individ- och familjeomsorgens växel överförs till Medborgarkontoret. 

4.3 Personliga besök 

Personliga besök utan tidsbokning görs främst iekonomi-, bygg- och biståndsärenden. 

Tidsbokningar görs främst inom näringsliv och individ- och familjeomsorgen. Idag finns två 

ingångar till Stadshuset (huvudentren och individ- och familjeomsorgen} och besökare letar 

sig själv fram i huset. Projektgruppen föreslår att alla besök hänvisas till receptionen ^ 

^ Enligt Mätningar genomförda av Telia 

Resultatrapport SKL:sKommunens Kvalitet ^ Korthet 

Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-postlHemsida 


953 85 Haparanda Haparanda 0922-150 01 vuww.haparanda.se





Diarienummer 

medborgarkontoret som därefter meddelar tjänstemännen att besöket anlänt och sedan 

hämtas . Vidare föreslås att individ - och familjeomsorgens ingång stängs. 

Utgångspunkten bönvara att alla besökare ska bemötas på samma sätt och att mötet bör 

vara säkert för både besökare och personal . Medborgarkontoret och 

samhällsvägledarelgeneralisternadär ska kunna hantera spontanbesök som idag hanteras 

av individ- och familjeomsorgens reception. 

Säkerhetsmässigttnrde det kunna garanteras samma säkerhet hos Medborgarkontoret som 

via individ - och familjeomsorgens egen ingång . Detta torde vara mer en utbildningsfråga. 

4.4.1 E-post 

.Kontakten via e-post sker genom tre vägar: Kommunens offentliga e -postadress, 

förvaltningarnas/enheterna egna e-postadressereller direkt till handläggaren . Det är inte 

ovanligt att e-post vidarebefordras iflera .led vilket kan leda till att det tar onödigt lång tid att 

få svar och att det inte finns någon kontroll över om e-posten är besvarade . Idag finns 

inga uttalade krav på svarstiden för e-post . Det är även denna kontaktväg som förväntas öka 

mest. Enligt SKL:s undersökning i Kommunens Kvalitet i Korthet låg kommunens totala 

svarstid på att 64 % av e-posten besvarades inom två dygn , vilket är under snittet för andra 

deltagande kommuner (77 %).3 På vissa enheter var siffran ännu lägre och svarstiden 

längre . En översyn bör göras angående svarstiden. 

För att det ska bli tydligt och enkelt för medborgarna vilken e-postadress som gäller och för 

att registrering och besvarande kan möjliggöras bör enbart en officiell e-postadress innehas 

hos den gemensamma registratorn . Alla övriga förvåltningslenheters egna epostbrevlådor 

bör avvecklas . Handläggarnas e-postadresser ska givetvis finnas kvar men 

inte finnas publicerade. 

Ansvaret för kommunens officiella e-postadress samt hanteringen av e-post bör överföras till 

Medborgarkontoret . Rutiner för hanteringen bör tas fram. Detta för att skapa enhetliga 

rutiner , svarstid och höjd kvalitet på svaren. 

4.4.2 Webbredaktör 

Även en webbredaktör torde behöva sortera under Medborgarkontoret. Detta dels för att 

hemsidan kommer att vara ett av Medborgarkontorets främsta verktyg och dels för att 

säkerställa att all information är korrekt utformad . Ökad användning av hemsidan och 

webbaserade tjänster bör eftersträvas . Hemsidan bör präglas av ett tydligt kundfokus. 

Utvecklande av hemsidan pågår. 

4.4.3 E -tjänster 

Fler medborgare vill själv uträtta sina ärenden . Därför måste e-tjänster utarbetas. 

E-tjänsterna skapar frihet att uträtta ärenden när det passar medborgarna. 

Tjänsterna bör kopplas till W3D3 för att säkerställa att handläggningsrutiner efterföljs. Även 

E-petitioner bör kopplas till W3D3 i något skede . Projektgruppen föreslår att utvecklandet av 

e-tjänster överförs till Medborgarkontoret. 

4.5 Brev 

Ärenden inkommer fortfarande brevledes men hanteras idag av den gemensamma 

registratorn vilket medverkar till att ärenden registreras centralt samt kan följas upp via 

3 Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 


Haparanda stad Torget 9 0922-150 00 kommun @haparanda.se 

953 85 Haparanda Haparanda 0922-150 01 www.haparanda.se 

2 zl

,^ < h ^ya r, 

"'' z^'`n^R ^.^ ^-^^^`^^^^ 


Kommunledningskontoret 




ärendehanteringssystemet . Projektgruppen föreslår att ansvaret för posthanteringen samt 

centrala registreringen överförs till Medborgarkontoret. 

5. Ärendehanteringssystem 

Ett väl anpassat ärendehanteringssystem är en förutsättning för att medborgarkontoret skall 

kunna arbeta effektivt och för höjd kvalitet. Medborgarkontoret har behov av att kunna 

registrera de frågor som ställs, hålla ordning på inkommande ärenden, följa frågorlärenden 

och kunna ta ut statistik. Det bedöms som möjligt att kunna registrera medborgarkontorets 

frågor och ärenden i W3D3 under en egen serie. 

För att medborgarkontoret ska kunna använda ärendehanteringssystemet effektivt krävs att 

handläggare på förvaltningar använder systemet aktivt. Det handlar om att använda 

systemet mer effektivt än idag. All relevant .information om ärenden skall finnas i systemet i 

stället för på enskilda handläggares skrivbord eller datorer. Informationen måste vara sökbar. 

Personalen på medborgarkontoret måste ha tillgång till alla system som används i 

organisationen (Aditro, Wärna , Byggreda , Miljöreda , AIkT osv.}. Projektgruppen föreslår att 

all personal på Medborgarkontoret lämnas handläggar -behörighetertill alla kommunala 

ärendehanteringssystem . På längre sikt bör antalet registreringssystem ses över och 

samordnas med W3D3. W3D3 är utvecklat för att kunna hantera verksamhetsspecifika 

ärenden. 

IFO:s ärendehanteringssystem bör dock separeras från ovanstående på grund av 

sekretesskrav . Detta torde kunna lösas genom att ett visst antal namngiva personer ges 

rättigheter till IFO-systemet och utbildas inom berörd lagstiftning. 

6. Medborgarkontorets uppdrag 

Med hjälp av ROSA-metoden (Rationell Organisering och Service Administration} har 

projektgruppen kartlagt vilka ärenden och funktioner som kan hanteras på ett 

medborgarkontor. Erfarenheter visar på att ca 80 % av alla kontakterna med kommuner 

gäller okomplicerade ärenden. Kommunala frågor och arbetsuppgifter kan kategorileras i 

åtta nivåer: 

1. Information och upplysning 

2. Vägledning och rådgivning 

3. Administrativ fördelning/hanteringlförberedelser 

4. Rutin -och regelstyrd handläggning/beslut 

5. Specialisthandläggninglverksamhetsspecifik handläggninglförberedelse 

6. Värderande handläggninglbeslut 

7. Lednings- och styrningsfrågor 

8. Politiska uppgifterlstyrning 

En stor del av de vanligaste ärendena ligger i kategorierna 1-4, det vill säga 

informationlupplysning och generell vägledning eller rådgivning. En annan stor del är 

administrativ hantering , som till exempel anmälan och ansökan med mera . I dessa 4 

-kategorier ligger 80 % av alla kontakter. 

Alla förvaltningar , allmänheten och flera organisationer/föreningar (Ungdomsrådet, 

Kommunala rådet för personer med Funktionshinder , Minoritetsdelegationen, Kommunala 

pensionärsrådet och fackföreningarna } har lämnats möjlighet att inkomma med förslag till 

Postadress Besöksadress TelefonlFax E-postlHemsida 

Haparanda stad Torget 9 0922-150 00 kommun @haparanda.se 

953 85 Haparanda Haparanda 0922-150 01 www. haparanda.se

^^>^^^: 

â 

^^^^ 

^^ ^^ TJÄNSTESKRIVELSE 

^^^: ^,^^ 

..^^^ 

T^ 




Diarienummer 

arbetsuppgifter till Medborgarkontoret. Projektgruppen har sedan genomarbetat förslagen 

och kategoriserat dessa enligt ROSA-metoden. 

Förvaltningarnas egna förslag har till största delen baserats på allmän information och 

utlämnande av blanketter, dock har projektgruppen valt att fokusera mer på administrativ och 

regelstyrd handläggning. Det bör poängteras att ett Medborgarkontorets arbetsuppgifter 

måste bygga på kundnyttan. Finns inte kundperspektivet ivalet av arbetsuppgifter fallerar 

hela tanken. Fokus måste ligga på arbetsuppgifter som är tillgagn för externa kunder och 

inte på internt servicearbete såsom kopplingar, telefonhänvisningar eller bokningar. En 

sammanställning övertilltänkta och lämpliga uppdrag finns föreslagna i bilaga 1. 

7. Sekretariatet 

En naturlig del i Medborgarkontorets uppgifter ärfrågor om politiska beslut och demokratiska 

möjligheter varav demokratihanteringen och sekretariatet bör placeras på 

Medborgarkontoret. Iden nuvarande organisationen finns ingen tydlig ägare av demokratiska 

processer, med vilket avses synpunktshantering, klagomål, e-petitioner, medborgarförslag 

och så vidare. Med ett helhetsgrepp om den demokratiska processen skapar man 

enhetlighet och öppnar upp för medborgarnas och kundernas möjlighet att använda sig av de 

olika demokratiska möjligheterna. Detta skapar även möjligheter för dialoger mellan 

medborgarna och politiken. 

I den nuvarande organisationen finns idag fyra Hämndsekreterare. Nämndsadministrationen 

skiljer sig väsentligen mellan nämnderna. En enhetlig och tydlig nämndsadministration är att 

eftersträva. Vid sammanslagning av nämndsekreterarnaskspar man enhetlighet och 

sårbarheten minskar vid frånvaro. Det bör poängteras att en koppling till registratorn skapar 

också en enhetlig ärendekedja. Det torde även behöva tas fram rutiner kring 

nämndsadministration samt kvalitetssäkra politiska beslutprotokoll. Ensammanslagning av 

Hämndsekreterarna underlättar även informationsflödet mellan nämnderna. Samtidigt får 

medborgarna enkelt och snabbt tag på alla nämndsbeslut. Projektgruppen föreslår att 

sekretariatet överförs till Medborgarkontoret. 

8. Arbetsformer 

Medborgarkontoret ska "ge rätt information vid rätt tidpunkt." Med hjälp av ett nytt arbetssätt 

kommer Medborgarkontoret att kunna ge svar direkt. Detta kräver tydliga 

processbeskrivningar från uppdragsgivarna samt hög kompetens och tekniska hjälpmedel. I 

de fall Medborgarkontoret inte kan lämna svar skall de ta reda på svaret och återkomma till 

kunden. Ärenden som kräver särskilda åtgärder eller specialkompetens ska skickas vidare till 

ansvarig handläggare. Medborgarkontoret kommer att äga frågan tills den är besvarad. Detta 

.innebär att även frågor som skickas till specialhandläggare ska följas upp av 

Medborgarkontoret, för att motverka att ärenden hamnar mellan stolarna. 

Medborgarkontoret bör även aktivt arbeta med ungdomar för att ha ett ungdomsperspektiv i 

sitt arbete. Samarbetet med skolor och ungdomsråd bör upprättas. 

Det är också viktigt att ha ett samarbete med turistbyrån för att kunna ge allmän information 

om boende, shopping och upplevelser till besökare. Medborgarkontoret ska ses som 

turistbyråns förlängda arm. 

Nära samarbete och kontinuerliga uppföljningsmöten med uppdragsgivarna krävs färatt 

Medborgarkontoret skall lyckas med sitt uppdrag. 

Postadress Besöksadress TelefonlFax E-post/Hemsida 



^,: 

9^^^^^ ^fi^ ^x 

^^h ^^ ri^ ^ "^: 




.. 

TJANSTESKRIVELSE 

Diarienummer 

9. Avta I 

Efter överenskommelse med respektive förvaltninglenhet om vilka uppdrag som överförs till 

Medborgarkontoret kommer avtal att tecknas mellan parterna. Detta för att skapa tydlighet 

och enhetlighet i hanteringen. Uppdragsgivarna måste överlämna uppdaterade och korrekta 

processkartor. Avtalen skall regelbundet följas upp och justeras. 

10. Namn - Medborgarkontor 

Projektgruppen J 

föreslår att enheten kallas Medborgarkontor, Kansalaiskonttori på finska. 

Namnet syftar på att det är medborgaren som är i fokus och att det är en simfunktion av 

kommunens organisation för att underlätta för medborgaren. Medborgarkontoret ska vara 

den naturliga ingången till kommunen, ett nav inom den kommunala organisationen. Med 

detta namn kan kontoret i framtiden även innefatta fler myndigheterlorganisationer, såsom 

Skatteverket, Kronofogden, Polisen och Arbetsförmedlingen. Namnet lämnar även 

möjligheter att vidareutveckla konceptet via filialer. Potentiella filialer skulle kunna vara 

bokbussen, som når ut till alla delar i kommunen. 

11. Lokal och öppettider 

Ett Medborgarkontor bärvara placerat centralt och ha en naturlig anknytning till övriga 

verksamheter i organisationen. Dagens organisation är i stora delar inrymd i Stadshuset. Ett 

Medborgarkontor bör även vara tillgängligt för alla. Med detta åsyftas att lokalen bör vara 

utformad på ett sätt som möjliggör åtkomst för personer med funktionshinder. 

Projektgruppen föreslår i detta skede att Medborgarkontoret placeras i Stadshuset. 

Medborgarkontoret föreslås vara ingången för alla besökare och kunder samt föreslås 

fungera som reception för hela Stadshuset. Detta kräver en del ombyggnation för att 

inrymma ett Medborgarkontor. Ett kostnadsförslag för detta bör tas fram. Vid utformandet av 

utrymmen måste hänsyn tas till tillgänglighet för alla oavsett funktionshinder. Lokalen bör 

vara tillgänglig för alla, upplevas som öppen och stimulera till demokratiska möjligheter 

samtidigt som den bidrar till trygghet och säkerhet både för besökare och medarbetare. 

Utrymmen bör utformas så att dessa bidrar till möjligheten att nyttja den offentliga miljön 

exempelvis till utställningar, medborgardialoger och tematräffar. Det bör finnas möjlighet till 

samtalsrum i direkt anslutning till Medborgarkontoret samt möjlighet att uträtta ärenden själv. 

Förslagsvis skulle detta kunna erbjudas genom lånedator från receptionen. Projektgruppen 

föreslår en modern inomhusmiljö som stimulerar till innovationer och är en naturlig 

mötesplats för medborgarna. 

Erfarenheter från andra Medborgarkontor visar att besöken under kvällstid och helger är få. 

Det är lättare att utöka öppettiderna successivt än att skära ned när man öppnat upp med 

generösa tider. Öppettider bör även ta hänsyn till den finska tiden och de många 

handelsarbetande. Vid aktuella händelser så som exempelvis skolstart, ansökan om 

sommarjobb, bygglov, nybyggnation och val kan tillfälliga förlängda öppettider hållas. 

Medborgarkontoret bör även anordna temakvällar till exempel mellan unga och de 

förtroendevalda eller företagare och näringslivet. Projektgruppen föreslår att öppettider tas 

fram av enhetschefen efter behovsprövning. 

12. Bemanning 

Medborgarkontoret bör bemannas av en enhetschef och ett antal samhällsvägledare 

(generalister). Behovet av samhällsvägledare (generalister) bör tas fram efter utformningen 

Postadress Besöksadress Telefon/Fix E-post/Hemsida 







Diarienummer 

av Medborgarkontorets uppdrag. Bedömningen bör bygga på att 80 % av alla frågor som 

kommer till kommunen kommer att hanteras av Medborgarkontoret. Enhetschefens roll för 

verksamheten är betydande därför torde synnerligt höga krav ställas på denne. Personen bör 

kännetecknas av serviceanda och vara utvecklingsorienterad. Projektgruppen föreslår att 

enhetschefen rekryteras först för att denna ska kunna bygga upp en väl fungerande enhet. 

13. Rekrytering 

Alla befattningar bör utlysas och följa den rekryteringsmodell som gäller inom organisationen. 

Enhetschefen bör rekryteras först. Bedömningen är att det inom kommunen finns anställda 

som med kompletterande utbildning väl fyller kraven som kan ställas på samhällsvägledare. 

Medborgarkontoret kommer att handlägga olika typer av frågorvarför det finns behov av 

bred kompetens från olika förvaltningar. 

Cirka 60 % av befolkningen i Haparanda är finsktalande och därför bör ett krav vara att all 

personal talar finska. ivriga språkkunskaper skall anses som meriterande. 

14. Utbildningar 

Som ovan nämnts byggerframgången för medborgarkontoret på att personalen har en bred 

och god kompetens inom kommunal verksamhet. Hur omfattande utbildningar som krävs 

beror på personalens tidigare erfarenheter, 

Utbildningar inom service och bemötande, allmän kommunalkunskap och 

verksamhetsspecifikkunsksp kommer att behöva genomföras. Verksamhetsspecifik kunskap 

kan ske genom internutbildning på förvaltningarna. Studiebesök bör även genomföras hos de 

olika uppdragsgivarna. Vidare bör även utbildning ske inom relevant lagstiftning och i andra 

myndigheters verksamheter som kan komma till nytta. 

15. Tidsplan 

Tidsplanen gäller underförutsättning att erforderliga kommunala beslut tas om införandet av 

ett Medborgarkontor den 20 juni 2011. Tidsplanen påverkas direkt av ombyggnationen samt 

rekryteringsprocesserna. 

Juni- augusti 2011 

- Rekrytering av enhetschef. Ömbyggnation bör starta när enhetschef rekryterats. 

Enhetschefen bör ges i uppdrag att direkt påbörja arbetet med kartläggning av processer, 

inventering av hemsidan och framtagande av rutiner för handläggning. Utöver detta bör 

telefonkulturen och handläggningstiden förbättras. 

Augusti -september 2011 

- Rekrytering av samhällsvägledare (generalister). Detta bör påbörjas direkt efter att 

enhetschef rekryterats. 

September- november 2011 

- Utbildning av samhällsvägledare (generalister) . 

Januari 2012 

- Qppnande av Medborgarkontor 

16. Införande 







TJÄNSTESKRIVELSE 2 

Diarienummer 

Införandet kan genomföras på två sätt, genom infasning i etapper eller införandet av hela 

konceptet på en gång. Båda alternativen har sina fördelar och nackdelar. Projektgruppen 

föreslår att hela konceptet införs på en gång. Organisationens storlek stödjer möjligheten av 

införandet av hela konceptet. Ett helhetsinförande innebär även att Medborgarkontoret 

snabbare är igång samt motverkar risken för att projektet urholkas efter vägen. En viktig , 

framgångsfaktor äratt det är väl förankrat både hos organisationen och politikerna. 

Inkörningsproblem kan förväntas, vilket även stöds av andra kommuners erfarenheter. Vide 

införandet kan förväntas att dåliga processer, otydlig information utåt och oklar arbetsledning 

kommer synliggöras. 

17. Verksamhetside och mål 

Medborgarkontorets mål bör vara att ge god och effektiv service till medborgarna, samt att 

stödja och underlätta arbetet för kommunens övriga verksamheter, ge medborgarna ökad 

tillgänglighet till kommunen samt förbättra kvaliten på service och effektivisera processerna 

inåt i kommunen. Huvudmålet för Medborgarkontoret bör vara att medborgarna upplever en 

betydligt förbättrad service från kommunen. 

Projektgruppen föreslår att Medborgarkontoret upprättar verksamhetside och mål. Det är 

viktigt att Medborgarkontorets personal ges möjlighet till att medverka vid uppbyggnaden av 

verksamheten. 

18. Uppföljning 

En uppföljning över medborgarkontorets verksamhet bör göras två år efter öppnande. 

Utvärderingen bör göras utifrån de mål och riktlinjer som ges till Medborgarkontoret vid 

uppstart. Anledningen är dels att utvärdera verksamheten, dels för att se över 

utvecklingsmöjligheterna. Kontinuerliga kundundersökningar om servicelbemötande och 

handläggningstider avseende både besvarandetid via e-post och samtal bör göras årligen. 

Kontinuerliga sammanträden med uppdragsgivare torde genomföras månatligen. 

19. Remissinstanser 

Följande råd har under arbetet fungerat som samarbetsgrupper; 

Ungdomsrådet, Rådet för personer med funktionshinder, Minoritetsdelegationen 

Kommunala Pensionärsrådet samtfackföreningarna. Dessa har även beretts möjlighet att 

lämna in synpunkter på utredningen. Synpunkter har inkommit både muntligen och 

skriftligen. Alla är positivt inställda till upprättandet av ett Medborgarkontor. 

Nedan redogörs för några av de synpunkter som lämnats under remisstiden samt 

kommentarerfrån projektet. 

A. Från Seskarö PR4 

- Centralisering till Haparanda bekräftas. 

Naturligtvis bör kontakter med kommuninvånare förstärkas vid en 

organisationsförändring sorn denna. Vi på Seskarö förväntar oss en lokal lösning med 

Medborgarkontor på Seskarö 1 dag per vecka. 

Vi vill uppmärksamma Haparanda kommunala beslutfattare att pensionerna har haft en 

utveckling som gör att pensionärerna tappat 1000 tals kronor i köpkraft i jämförelse med 

arbetande med motsvarande lön. Det är helt enkelt så att bilkäring och bussresande till 

Haparanda är alltför belastande för pensionärernas ekonomi. 

- Av punkt 10 framgår att Medborgarkontoret framledes även kan omfatta 

Skatteverket, Kronofogden, Polisen och Arbetsförmedlingen. 

Postadress Besöksadress TelefonlFax E-post/Hemsida 



Haparanda 0922-150 01 www.haparanda.se

^"^^ å 

^t 

^,,. 




.. 

TJANSTESKRIVELSE 

Diarienummer 

Seskarö Pro vill uppmärksamma er på att det för många är ett stort problem att få tag i 

kontanter. Vi förutsätter att kommunen agerar så att .äldre med lätthet skall kunna ta ut 

kontanter. 

- Av punkt 13: Framgår att ni ställer krav att personalen är finsktalande . Seskarö Pro 

förutsätter att ni menar både finsk- och svensktalande. 

Slutligen hoppas Seskarö Pro att ni lägger stor vikt vid kostnadseffektivitet då en fördyrning 

skulle drabba oss svårt. 

Kommentar: När det gällerfilial-frågan så torde utgångspunkten vara att erbjuda alla 

kommuninvånare samma möjligheter. Ett Medborgarkontor bör inrättas först för att sedan se 

över eventuella möjligheter tillfilialer. Vad avser kontant-frågan är detta inte direkten 

kommunal angelägenhet. Kommunen bör meeverka till att möjligheterfinnsför uttag. 

Givetvis kommer personalen att tala både svenska och finska. Staden försöker alltid 

effektivisera sin verksamhet för kommuninvånarnas bästa. 

B. Kommunala Pensionärsrådet 

Våra åsikter är mycket positiva och önskar ett lyckat arbete inom 

Medborgarkontoret. 

C, Rådet för personer med funktionshinder 

Bra jobbat. Den här iden förordade jag för 6 år sedan, men fick då inget gehör. Därför så 

känner jag mig mycket glad över, att ni kommit så långt i utredningen. Då det gäller 

tillgängligheten till information i skilda läsformat, om och kring kommunen så är det mycket 

skralt. Dalsy baserad talinformation, storstil och punktskrift är saker som definitivt måste 

förbättras. Just nu så är inte heller hemsidan helt kompatibel för hjälpmedlen. Detta för att 

man annars riskerar att utestänga personer med skilda funktionsnedsättningar. 

Jag anser också att man bör se över hanteringen av filformat i kommunen. 

Att använda den grafiska formen av PDF utestänger också många från att kunna komma åt 

informationen. Tillgången till teckenspråk bör ses över då man inför ett medborgarkontor. 

Även hörselslingor i receptioner och samtalsrum bör ses över. 

I utbildningen av personalen för medborgarkontoret så bör även informationen om hur man 

gör om till lättläst svenska och finska gås igenom. Detta beroende på att många personer 

med mentala funktionshindergenom denna hjälp får den information på ett sådant sätt att de 

själv sedan kan tillgodogöra sig den på ett optimalt sätt. 

Jag anser att ett medborgarkontor bör redan från början dimensioneras så, att det kan utöka 

servicen och samordningen med andra myndigheter. Exemplet med samarbetet mellan 

skattekontoret och försäkringskassan har förbättrat situationen otroligt mycket för många 

medborgare. Då man planerar medborgarkontoret, så bör också kommunikationen med 

Skype vara en central fråga. Detta beroende på att teckenspråk enkelt då kan förmedlas. 

Även tolktjänsterna fungerar så mycket enklare, om en ljud- och bild-förbindelse upprättas 

via Skype. Småföretagare kan också utnyttja ett sådant kontorför snabba möten med 

näringslivshandläggare och andra intressenter i andra delar av världen. 

En utveckling av informationssatteliter som kan placeras på olika platser i kommunen anser 

jag bör utredas. Det vill säga, ett sätt att kunna kommunicera med medborgarkontoret från 

andra platser. Det ökar också graden av användning högst påtagligt. 

Här är också funktionshinder-perspektivet en viktig faktor att se på vid utformandet av den 

teknik som man använder sig av. Taktila reliefkartor bör införskaffas över kommunen. Det är 

inte så svårt att ordna det. Då det gäller den lokala kulturen och förhållandet till 

medborgarkontoret, så finns också mycket att göra. All lokal annonsering kan samordnas via 

medborgarkontoret. Lokalt producerad kultur i form av skivor, böcker och andra alster, anser 








Diarienummer 

jag skulle kunna stöttas via direktförsäljning från medborgarkontoret. Det ärså tufftför 

många att komma ut med sina alster, att det här skulle kunna ,innebära en .avgörande 

skillnad. Då man designar ett medborgarkontor, så anser jag att man skall utforma det så, att 

det alltid finns tillgång till ett såväl manuellt som elektroniskt röstnings-förfarande. Den 

demokratiska processen i skilda viktiga frågor skulle därmed kunna få ett naturligt ställe. 

Socialförvaltningen skulle kunna få ett effektivt verktyg till en dynamiskt utformad LSS, via ett 

medborgarkontor. Ett flexibelt bokningssystem av ambulerande ledsagare och assistenter, 

bör utredas. Min uppfattning är, att samordningsvinsterna är högst betydande om man gör 

det. Livskvalitet förde personer som behöver använda sig av dessa tjänster, skulle höjas 

påtagligt. Ett samarbete med Arbetsförmedlingen om långtidsarbetslösa, skulle kunna få ett 

naturligt och viktigt projekt att bygga upp. Istället för meningslös fas tre, såskulle det kunna 

innebära meningsfylld fas optimal. 

Kommentar: Synpunkterna angående tillgänglighet kommer att skrivas in i utredningen. 

Medborgarkontoret bygger på tanken att den ska vara tillgänglig för alla. 

D. Ungdomsrådet 

-Inga synpunkter 

20. Förslag till beslut 

Projektgruppen föreslår att ett kontor inrättas med namnet: Medborgarkontor, 

Kansalaiskonttori iStadshuset samt att det organisatoriskt placeras under Kommunstyrelsen. 

Medborgarkontoret föreslås bli förvaltare över kontaktvägarna (post, e-post och besök) in i 

kommunen samt att telefonväxeln, både den centrala och individ- och familjeomsorgens 

växel överförs till Medborgarkontoret samt tilldelas arbetsuppgifterna enligt bilaga 1. 

Projektgruppen föreslårvidare att Medborgarkontoret blir kommunens huvudingång. 

Ansvaret för post- och ärendehanteringen, webbredaktion samt sekretariat överförs till 

Medborgarkontoret. Vidare föreslås att ett Medborgarkontor inrättas i enlighet med 

slutrapporten. 

Enligt uppdrag 

Nadja Lukin 

Projektledare 

Postadress 

Haparanda stad 


Besöksadress TetefonlFax E-post/Hemsida 

Torget 9 0922-150 00 kommun@haparanda.se 

Haparanda 0922-150 01 www.haparanda.se 

31

HAPARANDA STAD ^ ^^ ^^ 


^ree'r9`C^lêt'^^^cl^tä"^^=tfeg^ 

Justerare 

Kf§58 

^^^^ ^n ^^ 

Motion ang Kollektivavtal för rätt till heltid 

Dnr 2008.263 023 

Pekka Hyötylä , vänsterpartiet, har inlämnat följande motion: 

"De flesta män i Sverige arbetar heltid. Bland förvärvsarbetande kvinnor 

arbetar däremot en stor andel deltid. En stor del av det kvinnliga deltidsarbetet 

ärofrivilligt. Det kvinnliga deltidsarbetet finns framförallt inom 

handels- och servicenäringar samt inom kommuner och landsting, Ett 

påtvingat deltidsarbete innebären stor svårighet att försörja sig på den 

egna lönen.l förlängningen drabbas också de deltidsarbetande ekonomisktgenom 

att deltidsarbetande får mindre del av fortbildning och annan 

personlig (och därmed lönemässig^ utveckling på sin arbetsplats. De 

ekonomiska problemen för den enskilde förvärras genom afit ersättningen 

i arbetslöshetsförsäkringen försämrats för de deltidsarbetslösa. 

Kommunen som arbetsgivare bör vara enföregångare på jämställdhetens 

område. Därför bör arbetet inom kommunen organiseras på så sätt att det 

ofrivilliga deltidsarbetet avvecklas på kommunens arbetsplatser. Detta bör 

ske i samarbete med de anställdas fackliga organisationer. Ett sätt att reglera 

detta är via kollektivavtal. 

Vi föreslår därför 

412 315 - ©Cop^right KOIvIMENTUS BLANKETTER 45.12 

Att Haparanda kommun tar initiativ till att i kollektivavtal med de fackliga 

organisationerna föra in principen "heltid en rättighet -deltiden möjlighet". 

Kommunfullmäktige besluta att remitera motionen till kommunstyrelsen för 

beredning. 

Utdragsbestyrkande 

Sida 

2

Dnr KS: 2008/263.023 

HAPARANDA STAD YTTRANDE ANGÅENDE MOTION ^. (Z) 

Socialförvaltningen/E Kemi 2011-09-13 Dnr zp0$.263 

Angående . Pekka Hyötyläs motion om kollektivavtal för rätt till heltid 

Inom våra särskilda boenden (stöd och omsorg) 

De allra flesta inom våra boenden arbetar numera minst 90 % i och med 3/3 schemats införande på 

särskilda boenden. I samband med införandet av den alternativa schemametoden avtalades med 

Kommunal att alla harrätt till 90 %tjänst. Några hardock avböjt p g a att de ej vill arbeta mer, utan 

tycker att det räcker med nuvarande sysselsättningsgrad. 

De som arbetar natt har deltid 

Det är ovanligt att man arbetar heltid som nattpersonal och de flesta vill inte ha högre 

sysselsättningssgrad än 70 - 80 %. Detta beror på att det skulle bli alltför många nätter per månad om 

man hade en heltidstjänst nattetid. Det händer dock att de som vill arbeta mer gör något extra 

lagpass eller en extra natt för att få ihop fler timmar. 

Stor skillnad på personliga assistenter som är PAN anställda 

Fortfarande har vi problem att ge heltid till personliga assistenter, då de är handplockade av brukarna 

och en brukare har sällan behov av heltid. De flesta av dessa är s k PAN anställda och har ingen formell 

kompetens som gör att de kan arbeta som undersköterskor iden kommunala organisationen. 

Lokalt avtal om dem som är s k inkonverterade 

De nya LAS reglerna som innebär att alla som arbetat vid kommunen som vikarie 750 dagar de senaste 

5 åren blir tills vidare anställda automatiskt, har inneburit att många fått 75 procentiga tjänster närde 

blivit tills vidare anställda p g a reglerna i LAS. Detta är överenskommet med Kommunal som allmän 

sysselsättningsgrad för dem som blivit tills vidare anställda på ovanstående sätt. Vi har gjort så att 

istället för att sluta anlita personer som närmar sig 750 dagar (som faktiskt många kommuner gör), så 

behåller vi alla och de som inte har ett vikariat eller någon tjänst får tjänstgöra vid personalpoolen. 

Systemet är bra, ingen behöver sluta, tills vidare anställning är inget hot för arbetsgivaren och hittills 

har vi haft sysselsättning åt alla som blivit tills vidare anställda p g a lagen om anställningsskydd. 

Nyttjandegraden av vår personalpool har varit hög hela tiden, vilket talar för att detta inte är något 

resursslöseri utan att alla i vår pool behövs. Vi har också minskat antalet timvikarier till förmån för tills 

vidare anställda. Nackdelen är dock att det här systemet ökar antalet deltidsanställda. Genom att 

uppmana dem som vill arbeta mer att anmäla sig i vårt poolsystem Bemanna, kan många själv styra sin 

arbetstid genom att ta på sig extrapass. 

Konsekvenser av att införa heltid åt alla som vill 

Med rådande ekonomi och på grund av det faktum att vi behöver fler anställda på vissa tider än på 

andra, många på morgnarna och färre på eftermiddagen, samt fler vid middagstid, så anser jag inte att 

socialförvaltningen kan genomföra heltid till alla utan att få extra anslag för detta. Att införa 

heltidstjänster skulle också innebära att det skulle bli fler delade turer, vilket inte har varit populärt 

bland de anställda. En delad tur innebär att man kan vara ledig några timmar mitt på dagen, 

33

Förslag till beslut 

Undertecknad föreslår, 

Kommunfullmäktige beslutar att uppdra till socialförvaltningen; 

Att utreda möjligheten att införa heltid till alla genom att besvara följande frågor; 

Vad är den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom vård och omsorg i Haparanda 

Socialförvaltning? 

Hur många vill arbeta heltid? 

Skall man ge alla heltidstjänst i botten och acceptera tjänstledigheter för dem som ej vill arbeta heltid 

(s k önskearbetstid) 

Hur planerar man arbetstiden -schemalägger för att resursnyttjandetsksll bli maximalt? (Skall vi has k 

flytande tid, som kan läggas ut av var och en själv, men som kräver att man är villlig att arbeta även vid 

andra verksamheter än den egna?) 

Hur många timanställda har vi idag (antalet timmar per år?) Vad kostar de? 

Vad blir kostnaden för att införa heltid åt alla (eller alla som vill)? 

Eini Kemi 

Socialchef

8 

HAPARANDA STAD 

Kommunfullmäktige 

Fk 

Justerare 

Kf § 64 

012 315 - ©Copyrighfi KOMMENTUS BLANKETTER 09-04 

Medborgarförslag ang Väg 99 

^ ANT 

,$^n,^rlgntrp^s^p Pym 

Ll! l u I U I 

^ ^ 

Sida 

Dnr 2010 .351 31 ^ 

Kurt Westman har inlämnat följande medborgarförslag: 

"Tillståndet på Väg 99 har under en lång tid varit dåligtôch vid flera tillfällen 

har det diskuterats i olika forum. 

Jag föreslår därför att Haparanda stad, tillsammans med övriga berörda 

kommuner, undersöker möjligheten att låna pengar till Trafikverket för att 

göra i ordning vägen till en hök standard , för att göra Väg 99 lika attraktiv 

som vägen på Torneälvens östra sida". 

Kommunfullmäktige beslutar remittera förstaget till kommunstyrelsen för 

beredning och besvarande. 

Utdragsbestyrkande

An^ ående inlämnat Medborgarförslag an ^ ående Väg 99 av Kurt Westman 

Undertecknad har ta it del av medbor arförsla et. Ärendet gäller väg 99 vilket inte tillfaller 

g g g 

inom kommunens område, Trafikverkets planer är under omarbetning och i dagsläget finns 

in a mö' li heter att åsk nda några proj ekt med förskottering av medel. 

g Jg p Y 

Tore Svedlund 

Trafikhandläggare 

Haparanda Teknik och 

Fastighets AB


Kommunfullmäktige 

012 315 • ©COp^r^ght KOMMENTUS BLANKETTE(t 07.03 

SAMNIANI'RÄDESPRÎT^K^L1, 


2011-04-11 

Kf § 20 Dnr 2011113.34 

Medborgarförslag ang Dricksvatten inom Haparanda kommun 

Hannes Wuopio har inlämnat följande medborgarförslag; 

"Vi har under senaste tiden i massmedia fått Läsa och höra om Astersunds 

stora . problem med förgiftat dricksvatten och vilka :problem detta 

medfört för invånarna . Stora delar av Haparanda kommun fånsitt vatten 

från en ytvattentäkt som lätt kan bli förorenad. 

För att förhindra att sådant inträffar föreslår jag att i Kommunstyrelsen 

uppdrar åt hälsovårdsinspektören att göra.. en besiktning av samtliga 

kommunala avloppsanläggningar och att eventuella brister åtgärdas 

omedelbart. 

Det finns säkert många enskilda avlopp som mynnar ut i Torneälven utan 

rening, 

Vilka även bör besiktas för eventuella åtgärder. 

Jag harett minne av att vi haft incidenter med höga kolibakterievärden 

tidigare som berodde på avloppsutsläpp uppströms. 

Kommunfullmäktige beslutar remittera medborgarförslaget till kommu nstyrelsen 

för beredning och besvaranåe. 

Utdragsbestyrkande 

30 

Sida

^,tw a #; 

m^^^ : ^{; 

>., ?^ .I 

Kommunledningskontoret Datum, Diarienummer 

2011-08-29 2011.013.34 

Svar angående Medborgarförslag angående dricksvatten inom Haparanda kommun. 

Kf den 2011-04-11 § 20 

Tillsyn av kommunala och enskilda avloppsanläggningar 

Samhällsbyggnadskontoret bedriver fortlöpandetlllsyn av de kommunala avloppsanläggningarna. 

Det finns ca 800 enskilda avloppsanläggningar ikommunen. Får vi in en anmälan om att en 

enskild eller kommunal avloppsanläggning inte fungerar kontrollerar vi detta .enligt miljöbalken. 

Skulle vi få provresultat. på att inkommande vatten till vattenverket innehåller koliforma bakterier 

kommer vi att kontrollera orsaken till detta. 

Det krävs längre gående rening än enbart slamavskiljning när man anlägger en enskild 

avloppsanläggning, detta i form av infiltration eller markbädd. 

Pekka Hanski 

Samhällsbyggnadskontoret 


Haparanda stad Torget 9 0922-150 QO kommun@haparanda.se 



Kommunledningskontoret/L W 

INNELIGGANDE MOTIONER OCH MEDBORGARF^RSLAG oktober 2011 

Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning skall kommunstyrelsen årligen vid fullmäktiges ordinarie 

april- och oktobersammanträde redovisa motioner och medborgarförslag , vilkas beredning ännu ej 

slutförts. 

Kommunledningskontoret 1åmna följande redovisning: 

1. Motion ang byggnation av hyreshus för äldre personer 

Dnr 2010/119.294 

Ledamot Pekka Hyötylä föreslår i motion 

att Haparanda kommun bygger ett hyreshus tillsammans med Haparanda Bostäder för " dre 

personer. 

Kommunfullmäktige har 2010-04 -26, ^ 18 remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. 

Kommuns relsens berednin har vidaresänt motionen till kommunchefen för beredning. 

tY g 

2. Motion ang aktivitetspark %r äldre och funktionshindrade Dnr 20101413.073 

Ledamot Gun-Britt Lilj ergren föreslår i motion 

att möjligheten att investera i en aktivitetspark för äldre och rörelsehindrade ivår kommun 

utreds. 

Kommunfullmäktige har 2010-12-20 , § 105, remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. 

Kommunstyrelsens beredning har vidaresänt motionen till socialchefen och fritidschefen för beredning. 

Arbetsutskottet har 2011-OS -09, § 114, remitterat motionen till kommunledningsförvaltningenfär 

beredning av kostnader för en investering i en aktivitetspark. ^- 

3. Motion att Haparanda kommun blir GMO fri zon Dnr 20111217.00 

Ledamot Pekka Hyötylä har inlämnat följande motion 

Vänsterpartiet föreslår att Haparanda kommun blir en GMO fri zon- 

Kommunfullmäktige har 2011 -06-20, § 47, remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. 

Kommunstyrelsen har vidaresänt motionen till klimatstrategen för beredning. 

4. Motion, Haparanda GMO-fri Zon Dnr 20111221.00 

Ledamot Lena Keisu Gard har inlämnat föreslår i motion bl.a. 

att Haparanda kommun arbetar för att ta fram handlingsplaner som tydligt uttalar ett långsiktigt 

mål att kommunen ska vara och förbli GMO-fri. 

Kommunfullmäktige har 2011-06-20, § 48, remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning. 

Kommunstyrelsen har vidaresänt motionen till klimatstrategen för beredning. 

5. Motion att avveckla Haparandabostädernch Haparanda teknik & fastighets AB 

Dnr 20111235.2 

Vänsterpartiet har inlämnat följ ande motion 

att avveckla Haparandabostäder och Haparanda Teknik & Fastighets AB och att föra verksamheten 

till Haparanda kommun 

Kommunfullm " tige har 2011-06 -20, § 49, remitterat motionen till kommunstyrelsen för beredning.


Kommunledningskontoret/L W 

Inneliggande medborgarförslag 

1. Medborgarförslag ang Sandning av halva trottoarer 

Kenneth Mikko har inlämnat ett medborgarförslag om: 

att Haparanda Stad inför sandning på enbart halva trottoarerna i centralorten. 

Dnr 2010/346.314 

Kommunfullm" tige har 2010-11-01, § 63, remitterat förslaget till kommunstyrelsen för beredning. 

---------- ___ 

Kommunstyrelsen -har vidaresänt förslåget til HTÂB- ör bene- ning. 

2. Medborgar%rslag ang Gång och cykelväg från Seskarövägskälet till Haparandahamns vägen 

Dnr 2010/428.3 

Holger Koski har inlämnat ett medborgarförslag om 

att göra en gång och cykelväg enligt ovan 

Kommunfullmäktige har 2011-04-11, § 18, remitterat förslaget till kommunstyrelsen för beredning. 

3. Medborgar%rslag ang En busstur per vecka som kör ner kunder till centralorten och 

returtransport till bostaden Dnr 2011189.0 

Hannes Wuopio har inlämnat ovanstående medborgarförslag med förslaget 

att kammunstyrelsenundersäker möjligheterna att kunna anordna enbusstur/vecka 

Kommunfullmäktige har 2011-04-11, § 21, remitterat förslaget till kommunstyrelsen för beredning. 

4. Medborgar%rslag ang En vegetarisk dag i veckan Dnr 2011 / 109.00 

Madeleine Isaksson har inlämnat ovanstående medborgarförslag där hon föreslår 

att Haparanda kommun skall införa minst en dag i veckan då de enbart serveras vegetarisk mat 

Kommunfullm" tige har 2011-04-11, § 22, remitterat förslaget till barn- och ungdomsnämnden för 

beredning och besvarande. 

5. Medborgar%rslag att Haparanda stad köper in Hermanssonska huset Dnr 20111146.2 

Lilian Dj ärv har inlämnat ett medborgarförslag 

att Haparanda stad köper in Hermanssonska huset för att där bl.a. inrätta ett museum 

Kommunfullmäktige har 2011-06-20, § 44, remitterat förslaget till kommunstyrelsen. för beredning.



Au § 

Delgivningar 

Följande skrivelser m m delges: 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL^: 

1 Natonellläkemedelsstrategi 

2 Cirkulär 11:36: Se över dricksvattenproduktionen 

Cirkulär 11:38: Förändring av diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen 

RIPS07 

4 Cirkulär 11:39: Preliminär kostnads- och LSS-utjämning 2012-2015 

5 Kommuninvest: Kommuninvests regress- och garantiavtal 

6 Länsstyrelsen : Beslut till kameraövervakning Haparanda Tingsrätt 

7 Politiska styrgruppen : arbetar vidare med bildande av kollektivtrafikmyndighet 

8 Tillväxtverket: Projekt Förstudie Creative Business on the edge 

9 itn IT NORRBOTTEN: Bredband till alla 

10 Avfall Sverige: Viktig information om elreturavtal från 2012 

11 PRO-Haparanda : Skrivelse till budgetberedningen 

12 RSMH Haparanda lokalförening : Protokoll från styrelsemöte



Au § 

Kurser och konferenser 

Följande inbjudningar delges: 

1 Länsstyrelserna , Vattenmyndigheterna. Livsmedelsverket 

Säker dricksvattenförsörjning en kommunal överlevnadsfråga, 

Workskop på Hotell Aurum i Skellefteå den 30 november 

2 Grans Naturbruksskola : Inspirationsdag på Grans Naturbruksskola 

med fokus på integration och de gröna näringarna,l8 november i 

^jebyn.

Ärende Bilagor Tillväxtenheten Svar på motioner ... - Haparanda stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?