Vad är det som är så unikt med Ulf Lundells album Den vassa eggen?
Vad är det som är så unikt med Ulf Lundells album Den vassa eggen?
Vad är det som är så unikt med Ulf Lundells album Den vassa eggen?
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5 frågor till Håkan Lahger:<br />
<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>det</strong> <strong>som</strong> <strong>är</strong> <strong>så</strong> <strong>unikt</strong> <strong>med</strong> <strong>Ulf</strong> <strong>Lundells</strong> <strong>album</strong> <strong>Den</strong> <strong>vassa</strong> <strong>eggen</strong>?<br />
Det <strong>är</strong> den första rockplattan <strong>som</strong> tar in vuxenheten i rockmusiken. Rocken hade fram till dess varit -<br />
och <strong>är</strong> fortfarande - ganska pubertal och omogen. Pojke möter flicka, problem uppstår och pojke<br />
sticker iväg. Några barn och de speciella konflikter och <strong>så</strong>r <strong>som</strong> uppstår n<strong>är</strong> en familj splittras hade<br />
aldrig skildrats på <strong>det</strong> sätt Lundell gjorde på <strong>Den</strong> <strong>vassa</strong> <strong>eggen</strong>.<br />
Ett pionj<strong>är</strong>verk helt enkelt. Oavsett om man ser till svensk eller anglosaxisk rockmusik. Ett verk <strong>som</strong><br />
lägger sig n<strong>är</strong>mare Norén och Strindberg än Chuck Berry eller Bruce Springsteen.<br />
Hur har du gått tillväga för att rekonstruera skapande- och inspelningsprocessen?<br />
Intervjuer <strong>med</strong> alla inblandade musiker, producenter och vissa övriga. Först djupintervjuade jag dem,<br />
gick hem och skrev och kom tillbaka, de fick läsa och <strong>så</strong> intervjuade jag dem igen och gick ner ännu<br />
längre i deras <strong>med</strong>vetande <strong>så</strong> att alla, nåja, de flesta <strong>det</strong>aljer framträdde. Så trots att formen i vissa<br />
avsnitt <strong>är</strong> dramadokument<strong>är</strong>ens - <strong>det</strong> finns ju inga citat i boken - <strong>så</strong> <strong>är</strong> <strong>det</strong> <strong>så</strong> n<strong>är</strong>a den absoluta<br />
sanningen man komma om vad <strong>som</strong> hände och inte hände kring den d<strong>är</strong> inspelningen. Jag ville att<br />
boken skulle bestå av en löpande text <strong>som</strong> inte bröts av ideliga citat från de inblandade.<br />
Har <strong>Ulf</strong> Lundell varit involverad i ditt arbete <strong>med</strong> boken?<br />
Jag kontaktade honom innan jag började för att få hans OK till projektet och <strong>det</strong> fick jag. Jag<br />
ville nämligen kunna säga till de intervjuade att Lundell vet om att <strong>det</strong>ta <strong>är</strong> på gång och tycker att <strong>det</strong><br />
<strong>är</strong> ett bra projekt. Detta för att musikerna skulle våga vara <strong>är</strong>liga och säga <strong>som</strong> <strong>det</strong> var och inte vara<br />
oroliga för eventuella reaktioner från <strong>Ulf</strong> Lundell i efterhand.<br />
N<strong>är</strong> jag fick en p<strong>är</strong>m <strong>med</strong> korrespondens mellan <strong>Ulf</strong> Lundell och hans producent Kjell Andersson<br />
kontaktade jag Lundell igen och bad om lov att publicera breven. Jag fick ett snabbt OK på att<br />
publicera de brev jag önskade publicera.<br />
Hur kändes <strong>det</strong> att söka beskriva tidsandan från 1985?<br />
Ja, den skulle man kunna skriva en bok om bara den. Det <strong>är</strong> speciellt att tänka tillbaka på 80-talet.<br />
Det var <strong>så</strong> mycket nytt och fantastiskt <strong>som</strong> hände på många fronter, inte minst kom många<br />
musiktekniska innovationer <strong>som</strong> alla DÅ jublade över. Sedan kändes plötsligt allt <strong>det</strong> d<strong>är</strong> oerhört<br />
omodernt och passé n<strong>är</strong> Kurt Cobain och gänget kom och slog v<strong>är</strong>lden <strong>med</strong> häpnad bara <strong>med</strong> hjälp<br />
av en elgitarr och några uppgraderade Neil Young ackord.<br />
Politiskt var <strong>det</strong> ock<strong>så</strong> en omvälvande tid men <strong>det</strong> <strong>så</strong>g vi inte riktigt då utan allt var lugnt på ytan. För<br />
mig känns mitten av 80-talet <strong>som</strong> ett brott, en vändpunkt, dels n<strong>är</strong> jag tittar på Sverige och vad <strong>som</strong><br />
hände, dels n<strong>är</strong> jag betraktar <strong>Lundells</strong> liv och konst. Runt 1985 finns ett tydligt före och efter. Både för<br />
vårt land och för vår <strong>så</strong> kallade nationalskald, <strong>Ulf</strong> Lundell.<br />
Hur <strong>är</strong> dina egna känslor inför <strong>album</strong>et?<br />
Jag älskade plattan då och jag älskar den fortfarande. Hur man nu kan älska något <strong>så</strong> mörkt.Och jag<br />
blev glatt överraskad n<strong>är</strong> jag lyssnade på den igen för några år sedan och upptäckte att den höll, att<br />
<strong>Den</strong> <strong>vassa</strong> <strong>eggen</strong> från början till slut fortfarande <strong>är</strong> <strong>så</strong> fruktansv<strong>är</strong>t välkomponerad, välarrangerad och<br />
välorkestrerad. Texterna visste jag ju var oslagbara. Det <strong>är</strong> bara några få <strong>så</strong>nger <strong>som</strong> fått en kostym<br />
<strong>som</strong> kan låta otidsenlig i dag. Men <strong>det</strong> köper jag utan problem. Jag har fortfarande inget dubbel<strong>album</strong><br />
- Bob Dylans Blonde on Blonde exkluderad - <strong>som</strong> <strong>är</strong> bättre i min skivsamling.
Press:<br />
"Att Lahger väljer att begränsa sin bok till denna den kanske mest intressanta perioden i <strong>Ulf</strong><br />
<strong>Lundells</strong> musikkarri<strong>är</strong> <strong>är</strong> ett begåvat grepp. Det gör att han tillåts tränga djupt in i vad <strong>som</strong><br />
hände och kan ge en <strong>det</strong>aljrik bild av vem Lundell var vid den h<strong>är</strong> tiden, men ock<strong>så</strong> själva<br />
tiden. Folkhemssverige levde fortfarande, lik<strong>som</strong> Olof Palme. Allt var lite mindre, lite<br />
oskyldigare, ochLundell var Sveriges största rockartist."<br />
Håkan Steen, Sonic<br />
"Lahger skriver <strong>med</strong> stor insikt. Han kan sin Lundell. Bokens innehåll svämmar över och blir<br />
ock<strong>så</strong> ett dokument över den svenska rockhistorien. Vi får möta en rad musiker <strong>som</strong> spelat<br />
<strong>med</strong> Lundell genom åren. /.../ Boken innehåller flera privata brev från Lundell <strong>som</strong> Lahger<br />
fått tillstånd att publicera. Dessa brev visar upp samma störtflod av ord <strong>som</strong> <strong>är</strong><br />
kännetecknande för hela hans omfattande produktion."<br />
<strong>Ulf</strong> Lundén, Dala-Demokraten<br />
"Lahgers bok <strong>är</strong> i första hand ett dokument över turerna kring och tillkomsten av <strong>Den</strong> <strong>vassa</strong><br />
<strong>eggen</strong>, <strong>Lundells</strong> nakna och trasiga och fenomenala <strong>så</strong>ngcykel om ett äktenskap <strong>som</strong> inte går<br />
att rädda. Men Lahger berör ock<strong>så</strong> i hög grad relationen och samarbetet mellan artisten<br />
Lundell och producenten Kjell Andersson, en relation <strong>som</strong> framstår <strong>som</strong> ett<br />
parallelläktenskap, även <strong>det</strong> i kris."<br />
Stefan Whilde, Skånska Dagbla<strong>det</strong>
Change language