Dom Svea hovrätt Mål nr B 325-11

Dok.Id 949044 

SVEA HOVRÄTT 

Avdelning 07 

Rotel 0713 

DOM 

2011-05-27 

Stockholm 

Mål nr 

B 325-11 

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE 

Stockholms tingsrätts dom den 10 december 2010 i mål nr B 47-10, se bilaga A. 

PARTER (antal tilltalade 1) 

Klagande (Åklagare) 

Chefsåklagare Christer Ekelund 

Riksenheten för polismål, Stockholm 

Klagande (Målsägande) 

Aliona Gorjaeva Cederqvist 

Rådjursstigen 1 

170 76 Solna 

Ombud och målsägandebiträde: Advokat Anne-Charlotte Westlund 

Östermalmsgatan 90 

114 59 Stockholm 

Motpart (Tilltalad) 

Bo Otto Harald KRISTOFFER Samsing, 730712-0514 

Parkgatan 16 


Ombud och offentlig försvarare: Advokat Peter Althin 

Skeppsbron 28 


SAKEN 

Vållande till kroppsskada m.m. 

_____________________________ 

HOVRÄTTENS DOMSLUT 

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på följande sätt: 

a) Hovrätten dömer Kristoffer Samsing för 

- vållande till kroppsskada enligt 3 kap. 8 § brottsbalken, 

- dataintrång enligt 4 kap. 9 c § brottsbalken och 

- tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken, 

b) bestämmer påföljden till 100 dagsböter å 470 kr, 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid 

Box 2290 

Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00 08-561 670 59 måndag – fredag 

103 17 Stockholm 

08-561 670 50 

09:00-15:00 

E-post: svea.hovratt@dom.se 

www.svea.se 

1

SVEA HOVRÄTT DOM 

Avdelning 07 



c) förpliktar Kristoffer Samsing att utge skadestånd till Aliona Gorjaeva Cederqvist 

med 21 190 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 20 december 2009 

till dess betalning sker, 

d) förpliktar Kristoffer Samsing att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) 

om brottsofferfond. 

2. Peter Althin tillerkänns ersättning av allmänna medel med 34 071 kr, varav 

25 652 kr avser arbete, 1 605 kr tidsspillan och 6 814 kr mervärdesskatt. 

3. Anne-Charlotte Westlund tillerkänns ersättning av allmänna medel med 24 865 kr, 

varav 16 907 kr avser arbete, 2 675 kr tidsspillan, 310 kr utlägg och 4 973 kr mervärdesskatt. 

4. Av kostnaderna för försvararen och målsägandebiträdet ska Kristoffer Samsing till 

staten återbetala 50 000 kr. 

_____________________________ 

2


Avdelning 07 


YRKANDEN I HOVRÄTTEN 

Åklagaren har yrkat bifall till åtalet. 

Aliona Cederqvist, som har biträtt åtalet även i hovrätten, har yrkat bifall till sin vid 

tingsrätten förda skadeståndstalan. 


Kristoffer Samsing har bestritt ändringsyrkandena. Beträffande skadeståndet har yrkat 

belopp för kostnader vitsordats som skäligt i och för sig. 

HOVRÄTTENS DOMSKÄL 

Utredningen i hovrätten 

Vid huvudförhandlingen i hovrätten har tingsrättens ljud- och bildfiler från förhören 

med Aliona Cederqvist, Kristoffer Samsing, Arcady Baziants, Nadezda Ryazanskaya 

Jörgen Sanner, Peter Konrad, Thomas Övergaard och Håkan Mellhagen spelats upp. 

Även den åberopade filmen från övervakningskameran på T-Centralen i Stockholm har 

spelats upp. Åklagaren har åberopat dels samma skriftliga bevisning som i tingsrätten, 

dels som ny bevisning en promemoria som upprättats av kriminalkommissarien Eije 

Ekengren till styrkande av att det inte skrivits några underrättelseuppslag/spanings- 

uppslag eller krogtillsynsdokument med anledning av uppgifter i de i målet aktuella 

anmälningarna av polis. 

Från förhören vid tingsrätten kan här, utöver vad som antecknats i tingsrättens dom, 

följande tilläggas av vad förhörspersonerna sagt: 

Aliona Cederqvist: Kristoffer Samsing bad inte om att få se något SL-kort eller ID- 

handling. Han tog tag i hennes jackärm varpå hon drog armen åt sig och sedan förde 

han henne till avräkningsrummet utan att säga varför. När hon stod utanför avräk- 

ningsrummet sa Kristoffer Samsing att hon skulle ”stå där och skämmas”. När hon 

frågade varför hon skulle skämmas svarade han ”Jaha, du är en sådan där som aldrig 

skäms.” 

3


Avdelning 07 


Kristoffer Samsing: Sedan han först försökt avvisa Aliona Cederqvist fortsatte han 


med att försöka avlägsna henne, men efter en meter beslöt han i stället att omhänderta 

henne enligt 13 § polislagen (1984:387). Det upprättades ett protokoll över omhänder- 

tagandet, men han vet inte var det finns nu. Om han sagt åt Aliona Cederqvist att 

skämmas, vilket han inte minns att han skulle ha gjort, så var det för att hon gett ho- 

nom sexistiska och fula tillmälen. När han knackade på dörren till avräkningsrummet 

öppnade Thomas Övergaard och släppte in dem. 

Thomas Övergaard: Aliona Cederqvist skrek och gjorde motstånd redan då han öppna- 

de dörren till avräkningsrummet för henne och Kristoffer Samsing. 

Arcady Baziants: Han stod utanför spärrarna då Kristoffer Samsing kom fram till Ali- 

ona Cederqvist och hennes väninna. Han hörde inte att Aliona Cederqvist skrek och 

såg heller inte att hon viftade med armarna eller på annat sätt uppträdde våldsamt. Det 

stämmer att han inte såg precis hela händelseförloppet, eftersom det är pelare i statio- 

nen som skymde sikten vid något eller några tillfällen i någon tiondels sekund. 

Åklagaren har upplyst att man har hållit ett flertal förhör med personal på stationen 

men att ingen uppmärksammat något ovanligt den aktuella tiden. 

Hovrättens bedömning 

Skuld- och rubriceringsfrågor 

Ingripandet mot Aliona Cederqvist 

Den första fråga som hovrätten har att ta ställning till är om Kristoffer Samsing, då han 

förde in Aliona Cederqvist i avräkningsrummet på T-Centralen i Stockholm den 20 

december 2009, gjorde sig skyldig till ett lagstridigt frihetsberövande. 

Enligt hovrättens mening framgår det redan genom övervakningsfilmen att Aliona Ce- 

derqvist inte har viftat med armarna och varit våldsam som Kristoffer Samsing har 

4


Avdelning 07 


gjort gällande. På filmen ser man att Aliona Cederqvist lugnt följer med Kristoffer 


Samsing och står tillsammans med honom utanför avräkningsrummet och väntar. Hon 

vänder huvudet från honom och hennes ansikte ses tydligt på filmen. Nadezda Ryan- 

zanskaya och Arcady Baziants har under ed bekräftat att Aliona inte varit våldsam mot 

Kristoffer Samsing. Nadezda Ryanzanskaya har lämnat en sammanhängande, förhål- 

landevis detaljrik och logisk berättelse om vad som inträffat. Hon befann sig alldeles 

bredvid Aliona Cederqvist när Kristoffer Samsing kom fram till dem och följde sedan 

efter henne hela vägen till avräkningsrummet. Vad gäller Arcady Baziants har han för- 

visso kunnat missa någon sekund då Aliona Cederqvist försvann bakom någon pelare, 

men han har annars sett händelseförloppet på relativt nära håll. Både Nadezda Ryan- 

zanskaya och Arcady Baziants har lämnat återhållsamma vittnesmål och har genomgå- 

ende varit noggranna med att påpeka i de avseenden de inte kan vara helt säkra på sina 

uppgifter. 

Tingsrätten har ifrågasatt främst Nadezda Ryanzanskayas uppgifter då hon och Aliona 

Cederqvist lämnat oförenliga berättelser om innehavet av färdbevis. Sådana förhållan- 

den kan leda till att en förhörspersons trovärdighet och tillförlitligheten av samtliga 

lämnade uppgifter blir lägre. Anledningen till de skilda uppgifterna om färdbevisen 

kan givetvis vara att någon av kamraterna saknade sådant, men utredningen ger enligt 

hovrätten inget besked om detta. Det noteras att Nadezda Ryanzanskaya såvitt framgår 

inte erinrades om sina rättigheter enligt 36 kap 6 § rättegångsbalken i tingsrätten. I de i 

målet väsentliga delarna av Nadezda Ryanzanskayas och Arcady Baziants vittnesmål 

kan emellertid konstateras att deras redogörelser sammantaget stämmer väl överens 

med vad som kan iakttas på övervakningsfilmen. Hovrätten finner därför skäl att sätta 

tilltro till deras uppgifter. 

Thomas Övergaard har i sitt vittnesmål berättat att Aliona Cederqvist skrek och var 

bråkig redan när Kristoffer Samsing förde in henne i avräkningsrummet. Hovrätten 

finner, mot bakgrund av de vittnesmål som redogjorts för ovan, och framförallt den 

övervakningsfilm som åberopats i målet, att Thomas Övergaard måste ha misstagit sig 

på den punkten. För den slutsatsen talar även det faktum att Thomas Övergaard be- 

dömde situationen som så lugn att han direkt efter att ha öppnat dörren för Kristoffer 

Samsing återgick till sitt – med egna ord överflödiga – arbete med att assistera en an- 

5


Avdelning 07 



nan polis i det angränsande avräkningsrummet och lämnade Kristoffer Samsing ensam 

med Aliona Cederqvist. 

Hovrätten finner det således visat att Aliona Cederqvist inte gjort sig skyldig till något 

våldsamt motstånd ute i biljetthallen. Att hon drog åt sig armen när Kristoffer Samsing 

tog tag i hennes jackärm snett bakifrån får anses vara en naturlig reflex och kan inte 

rubriceras som våldsamt motstånd. Hovrätten finner det också visat att Aliona Ceder- 

qvist inte varit störande för den allmänna ordningen på ett sätt som hade kunnat moti- 

vera en åtgärd enligt 13 § polislagen. Någon annan grund att omhänderta Aliona Ce- 

derqvist har enligt hovrätten heller inte förelegat. För att ett sådant omhändertagande 

ska komma ifråga måste det vara nödvändigt sedan ett avvisande och/eller avlägsnande 

visat sig inte vara tillräckligt. En polisman i tjänst har därtill alltid att ingripa på ett sätt 

som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter enligt den 

s.k. proportionalitetsprincipen (8 § polislagen). 

Olaga frihetsberövande alternativt tjänstefel 

Kristoffer Samsing hade inte laga grund att beröva Aliona Cederqvist friheten. De ob- 

jektiva förutsättningarna för ett olaga frihetsberövande är därmed uppfyllda. För ansvar 

för detta brott fordras även att uppsåt som täcker de objektiva rekvisiten i bestämmel- 

sen kan styrkas. Kristoffer Samsing har förvisso en lång erfarenhet av polisarbete och 

det får förutsättas att han noga känner till de bestämmelser som gäller för frihetsberö- 

vanden. Det är emellertid fråga om omedelbara bedömningar som måste göras på plats, 

och det kan inte uteslutas att Kristoffer Samsing vid det aktuella tillfället har ansett att 

förutsättningarna för ett rättsenligt frihetsberövande varit uppfyllda. Eftersom det såle- 

des inte visats att Kristoffer Samsings uppsåt omfattat den omständigheten att frihets- 

berövandet var olagligt ska han inte dömas för ett olaga frihetsberövande. 

Frågan är om ansvar för tjänstefel i stället kan komma i fråga. För att Kristoffer Sam- 

sing ska kunna dömas för tjänstefel krävs att han åsidosatt vad som i den angivna si- 

tuationen gällt för hans uppgift. Den bedömningen ska ske mot bakgrund av de rättsli- 

ga regleringar som redogjorts för ovan, det vill säga 8 och 13 §§ polislagen. 

6


Avdelning 07 



Som hovrätten har konstaterat var omhändertagandet av Aliona Cederqvist i strid mot 

dessa bestämmelser. Frihetsberövandet av Aliona Cederqvist har, även med hänsyn 

tagen till att det för poliser måste finnas ett betydande handlingsutrymme (jfr. NJA 

1993 s. 360), innefattat en sådan klar felbedömning att det innebär ett åsidosättande av 

vad som gällt för uppgiften. Kristoffer Samsing ska således fällas till ansvar för 

tjänstefel i enlighet med åklagarens andrahandsyrkande. 

Misshandel alternativt tjänstefel 

Åklagaren har vidare påstått att Kristoffer Samsing har misshandlat Aliona Cederqvist 

i avräkningsrummet genom att trycka/knuffa ned henne på en stol, sparka henne på 

benet, trycka ned henne på golvet, ta tag i hennes hår och vrida upp hennes vänstra arm 

bakom ryggen. Därtill har Kristoffer Samsing, enligt åklagarens påstående, av oakt- 

samhet tagit i för hårt när han har vridit upp Aliona Cederqvists arm bakom ryggen 

vilket har medfört en fraktur. Den sistnämnda frågan behandlas nedan under rubriken 

Vållande till kroppsskada alternativt tjänstefel. 

Aliona Cederqvist har i stora drag berättat att det gick till så som åklagaren har påstått. 

Kristoffer Samsing har förnekat att han skulle ha misshandlat Aliona Cederqvist. 

Hovrätten har i och för sig bedömt Aliona Cederqvist som trovärdig. Mot hennes be- 

rättelse står dock Kristoffer Samsings uppgifter. I avsaknad av stödbevisning som styr- 

ker Aliona Cederqvists uppgifter är det därför inte ställt utom rimligt tvivel att Kristof- 

fer Samsing har misshandlat Aliona Cederqvist genom att trycka/knuffa ned henne på 

en stol, sparka henne på benet, trycka ned henne på golvet, ta tag i hennes hår och vri- 

da upp hennes vänstra arm bakom ryggen. Kristoffer Samsing ska således inte dömas 

för misshandel i detta hänseende. Eftersom det påstådda skeendet inte är ställt utom 

rimligt tvivel kan inte heller ansvar för tjänstefel komma i fråga i denna del. 

Beträffande det moment av gärningspåståendet om misshandel som avser att Kristoffer 

Samsing skulle ha tagit tag i Aliona Cederqvist arm och böjt den bakom hennes rygg 

gör hovrätten följande bedömning. Polismän har en befogenhet att tillgripa visst våld i 

tjänsten. Hovrätten finner, som det närmare redogörs för nedan, att det är utrett att 

Kristoffer Samsing tog tag i Aliona Cederqvists arm så som påståtts men det är enligt 

7


Avdelning 07 


hovrätten inte styrkt att Kristoffer Samsings uppsåt i den delen täcker att han gick ut- 

över sin tjänstebefogenhet och gjorde sig skyldig till en misshandel. Åtalet för miss- 


handel i denna del ska således också ogillas. Inte heller ansvar för tjänstefel är aktuellt 

beträffande armgreppet. 

Vållande till kroppsskada alternativt tjänstefel 

Det är klarlagt att Aliona Cederqvist fick en armfraktur under den korta tid som hon 

vistades i avräkningsrummet. Hon har berättat att skadan inträffade då Kristoffer Sam- 

sing tog ett skuldergrepp på hennes vänstra arm och vred upp den mot hennes rygg. 

Kristoffer Samsing och Thomas Övergaard har i huvudsak berättat att Aliona Ceder- 

qvist själv gjorde sig tung och orsakade ett fall ned till marken vilket i sin tur orsakade 

skadan. 

De uppgifter som rättsläkaren Peter Konrad lämnat i förhör stödjer enligt hovrätten att 

det har gått till så som Aliona Cederqvist har berättat. Peter Konrad har uppgett att det 

för en sådan spiralrotationsskada, som hon uppvisat, krävs ett vridmoment och att ex- 

empelvis ett platt fall inte skulle kunnat orsaka en sådan skada. Att hon själv skulle ha 

medverkat till skadan på sätt som Kristoffer Samsing och Thomas Övergaard berättat 

har Peter Konrad bedömt som föga sannolikt. 

Aliona Cederqvist har ända sedan hon först berättade för sin far Jörgen Sanner på 

sjukhuset om hur skadan uppstått varit konsekvent i sin beskrivning av händelseför- 

loppet, till skillnad från Kristoffer Samsing som vid flera tillfällen ändrat sin beskriv- 

ning. Kristoffer Samsing har i förhör under rättegången varit mycket säker på sin upp- 

gift att han inte tog något skuldergrepp på Aliona Cederqvist och att det inte skulle ha 

varit möjligt i den position hon befann sig. I en upprättad anmälan om våldsamt mot- 

stånd efter händelsen har han emellertid skrivit bl.a. -- ”Insp Samsing och Pa Över- 

gaard försökte återigen lugna ner henne genom att ta varsitt skuldergrepp. Detta miss- 

lyckades och hon slingrade sig ner på golvet igen.--” 

Med hänsyn till de konsekventa uppgifter som Aliona Cederqvist lämnat av händelse- 

förloppet, rättsintyget, skadebilden och Peter Konrads uppgifter, finner hovrätten det 

8


Avdelning 07 



ställt utom rimligt tvivel att Kristoffer Samsing har orsakat Aliona Cederqvist en arm- 

fraktur genom att ta i för hårt genom att vrida upp hennes arm bakom ryggen. Detta har 

skett av oaktsamhet. Kristoffer Samsing ska därför dömas för vållande till kroppsskada 

enligt åklagarens gärningspåstående. Det saknas därvid anledning att också döma ho- 

nom för tjänstefel i denna del. 

Åtalet för dataintrång 

Av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användningen av IT-system 

inom Polisen följer att IT-system som är tillgängliga inom Polisen endast får användas 

när det är nödvändigt för att genomföra en viss arbetsuppgift (4 § nämnda föreskrifter). 

I 4 kap. 9 c § brottsbalken straffbeläggs dataintrång på så sätt att den som olovligen 

bereder sig tillgång till en uppgift som är avsedd för automatiserad behandling döms 

för dataintrång till böter eller fängelse 2 år. Med begreppet ”uppgifter som är avsedd 

för automatiserad behandling” avses alla uppgifter, dvs. fakta, information eller be- 

grepp, som uttrycks i en för dator anpassad och läsbar form (se prop. 2006/07:66, 

s.49). 

Kristoffer Samsing har vidgått att han vid samtliga de av åklagaren åtalade tillfällena 

har varit inne i datasystemet och tittat på anmälningar som har gjorts mot honom. Han 

har berättat att detta är en del av hans arbetsmetod. De anmälningar som han har tittat 

på har inte varit åtkomstskyddade. Det har vid varje givet tillfälle varit nödvändigt för 

hans arbete att ta fram anmälan. 

Åtalspunkten 5 - ”Advokaten” 

Det är ostridigt att Kristoffer Samsing och en kollega till honom hade omhändertagit 

en person enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. 

(LOB). Kristoffer Samsing har uppgett att anledningen till att han tog fram anmälan 

som den omhändertagna gjorde mot poliserna var för att kunna identifiera mannen, 

som bl.a. falskeligen utgett sig för att vara advokat. Åklagaren har visat, vilket Kristof- 

fer Samsing heller inte har bestritt, att Kristoffer Samsing har tagit fram anmälan vid 

9


Avdelning 07 



två tillfällen. Vid det andra tillfället har han skrivit ut den. Kristoffer Samsing har själv 

berättat att han vid det andra tillfället också visade anmälan för sina kollegor. 

Enligt hovrätten är det uppenbart att det inte har krävts för Kristoffer Samsings arbete 

att ta fram anmälan. Identiteten på den misstänkte måste ha stått klar redan genom om- 

händertagandet enligt LOB. Därtill kommer att Kristoffer Samsing i vart fall inte haft 

behov att för sitt arbete – vilket han måste ha insett – ta fram anmälan vid ett andra 

tillfälle och visa upp den för sina kollegor. Han har således gjort sig skyldig till datain- 

trång. 

Åtalspunkten 7 – ”Aliona” 

Kristoffer Samsing har efter händelserna enligt åtalspunkterna 1-3 tagit fram den an- 

mälan som Aliona Cederqvists far gjorde mot honom. Kristoffer Samsing har uppgett 

att skulle ta reda på ett telefonnummer till Aliona Cederqvist för att ringa till henne och 

kontrollera hur hon mådde eller om hon behövde något. Efter att ha fått fram ett tele- 

fonnummer rådfrågade Kristoffer Samsing en överordnad som inte tyckte att han skul- 

le ringa till Aliona Cederqvist. Han avstod då från att göra det. 

Att Kristoffer Samsing skulle ta fram ett telefonnummer där han kunde nå Aliona Ce- 

derqvist har, vilket han måste varit väl medveten om då han också rådfrågade sin chef 

om lämpligheten därom, under förhållandena inte varit nödvändigt för att utföra viss 

arbetsuppgift. Därför är framtagandet av den anmälan att bedöma som dataintrång. 

Övriga åtalspunkter 

Beträffande övriga fall av åtalade dataintrång gör hovrätten ingen annan bedömning än 

den tingsrätten gjort. Tingsrättens dom ska därför fastställas i dessa delar. 

Skadestånd 

Kränkningsersättning 

10


Avdelning 07 


Kristoffer Samsing döms för bl.a. tjänstefel och vållande till kroppsskada där Aliona 


Cederqvist är den som är drabbad. När ansvar för tjänstefel aktualiseras får den skade- 

lidande som huvudregel vända sig till staten med ersättningsanspråk. Däremot kan ett 

personligt skadeståndsansvar för en tjänsteman aktualiseras vid exempelvis vållande 

till kroppsskada. 

Av 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) följer att den som allvarligt kränker någon 

annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära 

skall ersätta den skada som kränkningen innebär. Bestämmelsen gäller således bara 

brott som angriper den skadelidandes personliga integritet, men de behöver inte nöd- 

vändigtvis vara fråga om uppsåtliga brott. I praxis har även mera allvarligt vållande till 

kroppsskada under vissa omständigheter ansetts grunda rätt till kränkningsersättning 

(jfr. NJA 1997 s. 315 och NJA 1997 s. 572). 

I förevarande fall har en ung kvinna, utan att få information om syftet, blivit föremål 

för ett lagstridigt frihetsberövande för att sedan bli instängd i ett avräkningsrum till- 

sammans med två polismän. Hon har sedan av en av poliserna tillfogats en allvarlig 

kroppsskada i form av en armfraktur. Hovrätten finner att omständigheterna vid brottet 

är så allvarliga att handlandet har samma kränkande innebörd som ett avsiktligt an- 

grepp på Aliona Cederqvists integritet. Situationen måste ha upplevts som oerhört 

trängd för henne. Aliona Cederqvist ska därför ha rätt till ersättning på grund av 

kränkning för brottet vållande till kroppsskada. Skälig ersättning bestäms till 

10 000 kr. 

Sveda och värk samt kostnader 

Av 5 kap. 1 § skadeståndslagen följer att skadestånd till den som har tillfogats person- 

skada omfattar ersättning för bland annat sjukvårdskostnad och andra kostnader för 

den skadelidande samt ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur 

(sveda och värk). Hovrätten har funnit att Kristoffer Samsing har vållat Aliona Ceder- 

qvists skada. Han är därför ersättningsskyldig gentemot henne. Om yrkade kostnader 

för sjukvård och taxiresor – 1 690 kr - råder inte tvist och han ska därför betala yrkat 

belopp. 

11


Avdelning 07 


Aliona Cederqvist har berättat att hon fick gipsa sin arm och inte kunde belasta den 

förrän den 8 april 2010. Yrkad ersättning för sveda och värk - 9 500 kr - är beräknad 


utifrån en akut sjukdomstid om fyra månader. Beloppet är skäligt och Kristoffer Sam- 

sing ska därför betala detta. 

Påföljd 

Kristoffer Samsing ska dömas för vållande till kroppsskada, tjänstefel och två fall av 

dataintrång. Påföljden för denna brottslighet kan stanna vid dagsböter. 

Övrigt 

Eftersom fängelse ingår i straffskalan för de brott Kristoffer Samsing döms för ska han 

betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. 

Med hänsyn till Kristoffer Samsings inkomster har han ekonomisk förmåga att återbe- 

tala försvararkostnaderna till staten. Med hänsyn till att åklagaren inte vunnit fullt bi- 

fall för sin förda talan jämkas emellertid återbetalningsskyldigheten på så sätt att 

Kristoffer Samsing endast förpliktas att återbetala delar av kostnaderna i hovrätten. 

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B 

Överklagande senast 2011-06-27 

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Bertil Ahnborg och Gösta Ihrfelt, tf. hovrättsas- 

sessorn Carin Wiklund (referent) och samt nämndemännen Eva Ringbom och Leif 

Magnusson (skiljaktig). 

Skiljaktig mening, se nästa sida 

12


Avdelning 07 


Skiljaktig mening 

Nämndemannen Leif Magnusson är skiljaktig och vill på de skäl tingsrätten angett 

fastställa tingsrättens dom. 


13

STOCKHOLMS TINGSRÄTT 

Avdelning 4 

Enhet 41 

PARTER (Antal tilltalade: 1) 

Åklagare 

Chefsåklagare Christer Ekelund 

Riksenheten för polismål, Stockholm 

Målsägande 

Aliona Gorjaeva Cederqvist 

Rådjursstigen 1 

170 76 Solna 

Målsägandebiträde: 

Advokat Anne-Charlotte Westlund 

Advokatfirman Anne-Charlotte Westlund AB 

Östermalmsgatan 90 


Tilltalad 

Bo Otto Harald KRISTOFFER Samsing, 730712-0514 

Parkgatan 16 Bv 


Offentlig försvarare: 

Advokat Peter Althin 

Advokatfirman Althin 

Skeppsbron 28, 3 tr 


DOMSLUT 

Åtalet ogillas. 

DOM Mål nr B 47-10 

2010-12-10 

meddelad i 

Stockholm 

Skadestånd 

Aliona Gorjaeva Cederqvists skadeståndsyrkande ogillas. 

Bilaga A 

Ersättning 

1. Advokaten Peter Althin tillerkänns ersättning av allmänna medel med 83 928 kr. 

Av beloppet avser 16 786 kr mervärdesskatt. 

2. Advokaten Anne-Charlotte Westlund tillerkänns ersättning av allmänna medel för 

arbete som målsägandebiträde med 73 123 kr. Av beloppet avser 14 625 kr 

mervärdesskatt. 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid 

Box 8307 

Scheelegatan 7 08-561 654 10 08-561 650 04 måndag - fredag 

104 20 Stockholm 

E-post: stockholms.tingsratt.avdelning4@dom.se 

www.stockholmstingsratt.se 

08:00 - 16:00 

1


Avdelning 4 

Enhet 41 

3. 

DOM B 47-10 

2010-12-10 

Kostnaderna för försvaret och målsägandebiträdet ska stanna på staten. 

2


Avdelning 4 

Enhet 41 

YRKANDEN M.M. 

DOM B 47-10 

Åklagaren har yrkat och framlagt bevisning i enlighet med domsbilaga 1. 

Målsägandebiträdet har för Gorjaeva Cederqvists räkning yrkat skadestånd enligt 

domsbilaga 2. 

Samsing har förnekat brott och bestritt yrkandet om skadestånd. Han har vitsordat 

som skäliga belopp i och för sig yrkade kostnader för taxiresor och läkarbesök. 

DOMSKÄL 

Åtalet för olaga frihetsberövande alternativt tjänstefel, misshandel alternativt 

tjänstefel och vållande till kroppsskada. 

Gorjaeva Cederqvist, som hörts som målsägande i målet, har bland annat uppgivit 

att hon vid tillfället ifråga blev förd av Samsing till ett rum i anslutning till T- 

banestationen centralen vid Åhléns och att Samsing inne i rummet knuffat ned 

henne på en stol två gånger, sparkat henne på benet så att hon skulle sätta sig ned, 

dragit henne hårt i håret bakifrån och tryckt ned henne på golvet så att huvudet 

kommit mot golvet samt vridit upp hennes vänstra arm bakom ryggen så att armen 

skadats. Hon har också uppgivit att hon passerat spärrarna till tunnelbanestationen 

genom att uppvisa ett giltigt färdbevis, att hon svarat Samsing när denne frågat 

henne vart hon skulle åka att det inte var hans sak, att hon svarade Samsing otrevligt 

eftersom Samsing ställt sin fråga på ett otrevligt sätt, att Samsing då gripit tag hårt i 

hennes arm och bett henne följa med, att hon därför följde med honom till rummet 

ifråga, att det gjort väldigt ont när Samsing inne i rummet vred upp hennes vänstra 

arm bakom hennes rygg, att när hon satt på golvet inne i rummet tryckte Samsing 

och Övergaard ned hennes huvud mot golvet, att de båda poliserna höll i hennes 

armar hela tiden, att de lyfte upp henne och slängde henne ned på golvet, att då hon 

låg på magen på golvet kände hon inte sin arm, att båda hennes armar var bakom 

hennes rygg och att det var möjligt att hon sade något högt vid något tillfälle samt 

att det var riktigt att hon tidigare blivit dömd för att hon har skallat en polis. 

3


Avdelning 4 

Enhet 41 

DOM B 47-10 

Samsing har bland annat uppgivit att han var vid tunnelbanestationen vid tillfället 

ifråga tillsammans med Övergaard och ytterligare en polisman för att övervaka 

ordningen, att han iakttog två kvinnor och en man utanför spärrarna, att de fifflade 

med något borta vid spärrarna mot varuhuset Åhléns, att han misstänkte att de båda 

kvinnorna använt endast ett färdbevis på två personer när de gick igenom spärrarna, 

att den ena kvinnan, som senare visade sig vara Gorjaeva Cederqvist, överlämnade 

något som han misstänkte var ett passerkort till den andra kvinnan innanför 

spärrarna, att han därför beslöt sig för att kontrollera Gorjaeva Cederqvist, att han 

uppmärksammade Gorjaeva Cederqvists pojkvän Arcady Baziant när denne befann 

sig utanför spärrarna och att denne även uppmärksammade Samsing samt att 

Arcady Baziant omedelbart vände sig om och gick mot pressbyrån och köpte en 

biljett. Samsing har vidare uppgivit att han gick fram till Gorjaeva Cederqvist och 

frågade om hon hade något färdbevis, att Gorjaeva Cederqvist svarade att hon inte 

snackade med snuten, att han då upplyste henne om att man måste ha ett färdbevis 

annars fick hon gå ut därifrån, att han flera gånger sade till henne att om hon inte 

hade något färdbevis fick hon gå ut från tunnelbanestationen, att hon vid något 

tillfälle mumlade att hon hatade poliser, att hon fortsatte att ignorera honom och 

gick därifrån ned mot trapporna till perrongerna, att han då tog tag i hennes jacka i 

ett löst grepp i syfte att avvisa henne från tunnelbanestationen och sade att hon fick 

följa med om hon inte kunde visa ett färdbevis och inte kunde visa legitimation, att 

hon direkt när han tog tag i henne vred sina armar bakåt i syfte att avvärja hans 

grepp och sade att han som var en ”snutdjävul” eller ”bögdjävul” inte skulle ta tag i 

henne, att hon sedan oavbrutet fortsatte att använda sexistiska okvädningsord under 

hela den tid ingripandet pågick, att han uppfattade att hon gjorde motstånd mot hans 

ingripande, att hon var högljudd hela tiden och att när hon försökte slita sig loss 

genom att veva med armarna beslutade han att omhänderta henne för våldsamt 

motstånd och ordningsstörande uppträdande, eftersom hans försök att avvisa henne 

varit lönlöst samt att han sedan förde henne mot avräkningsrummet för 

identifiering. Han har vidare uppgivit att hon satte sig på en stol inne i ett förrum till 

avräkningsrummet, att hon nästan med en gång reste sig upp och vägrade därefter 

4


Avdelning 4 

Enhet 41 

DOM B 47-10 

att sätta sig på stolen, att hon gapade och skrek så att det hördes in till angränsande 

rum, att Övergaard då kom in i rummet, att Samsing tryckte ned henne i stolen, att 

han tog ett grepp på henne, dock inte ett skuldergrepp, att han höll hennes arm snett 

bakom hennes rygg så att hennes hand var i höjd med ländryggen samtidigt som han 

lade höger hand på hennes axel, att Övergaard tog tag i hennes högra arm på samma 

sätt som Samsing tagit tag i hennes vänstra arm, att hon stod böjd med överkroppen 

mot golvet, att hon gjorde sig tung och föll ned mot golvet, att Samsing i samband 

med fallet hörde ett dovt ljud som gjorde att han förstod att hon skadat sig och att 

hon i samband med fallet måste ha gjort en rotationsrörelse så att armen skadades 

samt att han sedan åkte med henne till sjukhuset. Han har också uppgivit att han inte 

sparkat henne på benet, att han inte dragit henne i håret, att han inte vridit upp 

armen bakom ryggen och att han således inte tagit ett s k skuldergrepp utan istället 

ett s k förenklat skuldergrepp som var ett mellanting mellan ett ledgrepp och ett 

skuldergrepp samt att han inte sagt till någon person att han orsakat skadan. 

På åklagarens begäran har som vittnen hörts Arcady Baziants och Nadezda 

Ryazanskaya, båda kamrater till Gorjaeva Cederqvist, samt Jörgen Sanner, far till 

Gorjaeva Cederqvist. Dessutom har på åklagarens begäran hörts som vittne 

överläkaren Peter Konrad. På Samsings begäran har som vittne hörts 

polisinspektören Övergaard. 

Åklagaren har åberopat den skriftliga bevisning som framgår av stämningsansökan, 

domsbilaga 1. 

Gorjaeva Cederqvist och Samsing har lämnat motstridiga uppgifter om vad som 

hänt vid det aktuella tillfället. Gorjaeva Cederqvists berättelse stöder i allt väsentligt 

åklagarens talan. Hennes uppgifter när det gäller hela händelseförloppet får stöd av 

vad Jörgen Sanner berättat under sitt vittnesförhör. När det gäller frågan om hur 

Gorjaeva Cederqvist skadat armen ger rättsläkaren också stöd åt hennes berättelse 

och när det gäller vad som hände innanför spärrarna vid tunnelbaneingången får 

5


Avdelning 4 

Enhet 41 

DOM B 47-10 

hennes uppgifter även visst stöd av vad Nadezda Ryazansaya och Arcady Baziants 

berättat. Samsings uppgifter när det gäller vad som hände inne i det s k 

avräkningsrummet får däremot stöd av vad Övergaard uppgivit. 

Såvitt gäller åtalet för olaga frihetsberövande alternativt tjänstefel gör tingsrätten 

följande bedömning. 

Samsings uppgifter att Gorjaeva Cederqvist saknat färdbiljett och att han misstänkte 

att Gorjaeva Cederqvist gick igenom spärren till tunnelbanan utan eget giltigt 

färdbevis får visst stöd av vad Övergaard berättat, nämligen att vid 

kroppsvisiteringen av Gorjaeva Cederqvist det inte påträffades något färdbevis. 

Dessutom har Gorjaeva Cederqvist och Nadezda Ryazanskaya lämnat motstridiga 

uppgifter när det gäller en färdbiljett, nämligen att Nadezda Ryazanskaya har påstått 

att hon innanför spärrarna överlämnat sin färdbiljett till Gorjaeva Cederqvist, vilket 

Gorjaeva Cederqvist förnekat. Om Nadezda Ryazanskayas uppgifter är riktiga 

borde Gorjaeva Cederqvist har haft två färdbiljetter på sig då Övergaard 

kroppsvisiterade henne, vilket inte varit fallet. Enligt tingsrättens mening föreligger 

därför osäkerhet om riktigheten av både Nadezda Ryazanskaya och Gorjaeva 

Cederqvists uppgifter. 

Mot bakgrund av vad som sålunda och i övrigt framkommit i målet finner 

tingsrätten att Samsings uppgifter om att han misstänkte att Gorjaeva Cederqvist 

gått igenom spärren till tunnelbanan utan giltig färdbiljett och att han därför gick 

fram till Gorjaeva Cederqvist och bad henne uppvisa färdbevis samt att Gorjaeva 

Cederqvist vägrade uppvisa färdbevis inte har vederlagts av åklagaren. 

Av övervakningsfilmen framgår att Gorjaeva Cederqvist och hennes kamrat gått 

hastigt mot rulltrapporna med Samsing efter sig. Att Samsing därefter tagit tag i 

Gorjaeva Cederqvists axel eller jacka råder inte någon tvekan om. Frågan är om 

Samsings gjort detta för att avlägsna Gojaeva Cederqvist från platsen i syfte att 

6


Avdelning 4 

Enhet 41 

DOM B 47-10 

beivra fortsatt våldsamt uppträdande och att beivra brottslig gärning, vilket han 

påstått. Det är även fråga om Gorjaeva Cederqvist försökt slita sig loss, viftat med 

armarna och varit högljudd, vilket Samsing också påstått. 

Det framgår inte av övervakningsfilmen att Gorjaeva Cederqvist försökt slita sig 

loss genom att vifta med armarna eller att hon varit högljudd. När det gäller 

övervakningsfilmen, vilken spelats upp i rättssalen, har den inte varit så tydlig att 

man kunnat se vad som verkligen skett innanför spärrarna när det gäller Gorjaeva 

Cederqvists och Samsings kontakter med varandra. Det har således inte gått att se 

huruvida Gorjaeva Cederqvist viftat med armarna eller inte. Övervakningsfilmen 

har inte heller haft något ljud, varför det inte gått att höra om Gorjaeva Cederqvist 

varit högljudd eller inte. 

Visserligen har Gorjaeva Cederqvists kamrat Nadezda Ryazanskaya uppgivit att 

Gorjaeva Cederqvist varken varit högljudd eller viftat med armarna men som 

tingsrätten konstaterat ovan har hon uppgivit att hon gett sin färdbiljett till Gorjaeva 

Cederqvist efter det att de passerat spärrarna. Hon har även uppgivit att hon 

överlämnat färdbiljetten därför att hennes fickor varit dåliga. Som tingsrätten också 

konstaterat ovan har Gorjaeva Cederqvist förnekat att hon tagit emot någon 

färdbiljett från Nadezda Ryazanskaya. Tingsrätten finner det inte heller särskilt 

sannolikt att Nadezda Ryazanskaya överlämnat färdbiljetten av det skälet att hennes 

fickor varit dåliga. 

Frågan är då vilket bevisvärde Nadezda Ryanskayas uppgifter om att Gorjaeva 

Cederqvist inte viftat med armarna och att hon inte varit högljudd kan ha. Vissa 

tveksamheter måste mot bakgrund av vad som ovan och i övrigt framkommit ändå 

ställas till bevisvärdet av hennes uppgifter. 

Arcady Baziants har uppgivit att han sett att polismannen tagit tag i Gorjaeva 

Cederqvist men inte att hon försökt rycka bort armen, vilket han uppgivit att han 

7


Avdelning 4 

Enhet 41 

DOM B 47-10 

kunnat ha missat eftersom han varit i rörelse. Han har också uppgivit att han inte 

heller sett att Gorjaeva Cederqvist gjort motstånd mot polismannen utan istället sett 

att hon snällt följt med polismannen. 

Som ovan konstateras har det genom övervakningskameran varit svårt att se vad 

som verkligen skett när det gäller frågan om Gorjaeva Cederqvist viftat med 

armarna och varit högljudd eller inte. Det måste också ha varit svårt för Arcady 

Baziant, som befunnit sig utanför spärrarna och som dessutom varit i rörelse, att se 

vad som verkligen skett mellan Samsing och Gorjaeva Cederqvist. Frågan är då 

vilket bevisvärde Arcady Baziants uppgifter att han inte sett att Gorjaeva Cederqvist 

gjort något motstånd mot polismannen kan anses ha. Enligt tingsrättens mening 

måste mot bakgrund av vad som ovan och i övrigt framkommit viss tveksamhet 

också ställas till bevisvärdet av Arcady Baziants uppgifter. 

När det gäller Gorjaeva Cederqvists pappa Jörgen Sanners uppgifter, vilka bygger 

på vad Gorjaeva Cederqvists berättat för honom efter händelsen ifråga, har denne 

vid huvudförhandlingen dock inte berättat något av betydelse om vad som verkligen 

hänt i denna del. 

Åklagaren, som har bevisbördan för att händelsen gått till på sätt han påstått, har 

enligt tingsrättens mening mot bakgrund av vad som ovan och i övrigt kommit fram 

inte lyckats visa att följande av Samsings uppgifter om händelsen varit oriktiga, 

nämligen att han misstänkte att Gorjaeva Cederqvist passerat spärrarna utan giltig 

färdbiljett, att hon på hans fråga vägrat att visa sin färdbiljett, att hon varit högljudd 

och uppträtt ordningsstörande och att han därför har försökt avlägsna Gorjaeva 

Cederqvist från platsen i syfte att beivra fortsatt våldsamt uppträdande och brottslig 

gärning först genom tillsägelser och därefter genom att ta tag i Gorjaeva 

Cederqvists axel eller arm samt att Gorjaeva Cederqvist då gjort motstånd och 

försökt slita sig loss genom att vifta med armarna och vara högljudd. Åklagaren har 

inte heller vederlagt Samsings uppgifter att han därefter omhändertagit Gorjaeva 

8


Avdelning 4 

Enhet 41 

DOM B 47-10 

Cederqvist misstänkt för våldsamt motstånd och ordningsstörande beteende och 

därför fört henne till avräkningsrummet för identifiering. 

Genom den sammantagna bevisningen som presenterats vid huvudförhandlingen i 

denna del av målet har tingsrätten således funnit att åklagaren inte har lyckats visa 

att Samsings åtgärder att föra Gorjaeva Cederqvist till avräkningsrummet och att 

kvarhålla henne där i cirka fem minuter har saknat laga grund. En polisman kan 

nämligen dels enligt 23 kap 8 § rättegångsbalken ta en person som är misstänkt för 

brott till omedelbart förhör och dels enligt 13 § polislagen (1984:387) tillfälligt 

omhänderta en person för ordningsstörande beteende om denne motsätter sig att 

avlägsna sig från platsen på det sätt polismannen anvisat. Det är således inte bevisat 

att Samsing inte följt lagarna i enlighet härmed. Att Samsing inte skrivit något 

särskilt protokoll beträffande hans omhändertagande av Gorjaeva Cederqvist, vilket 

Samsing dock påstått att han skrivit, har åklagaren inte lagt Samsing till last i 

gärningsbeskrivningen och ändrar inte tingsrättens bedömning. Åtalet för olaga 

frihetsberövande alternativt tjänstefel skall därför ogillas. 

När det gäller åtalet för misshandel alternativt tjänstefel och vållande till 

kroppsskada gör tingsrätten följande bedömning. 

Övergaard är den enda av vittnena som varit närvarande när den påstådda 

misshandeln och den påstådda vållande till kroppsskadan ägde rum. Hans berättelse 

stöder i allt väsentligt Samsings uppgifter, nämligen att Samsing inte sparkat 

Gorjaeva Cederqvist på benet, inte tagit henne i håret, inte tryckt ned henne på 

golvet och inte heller vridit upp hennes vänstra arm bakom ryggen. Mot dessa 

uppgifter står Gorjaeva Cederqvists uppgifter att Samsing gjort på sätt åklagaren 

påstått. Hennes uppgifter får också stöd av vad hennes pappa Jörgen Sanner berättat 

om vad Gorjaeva Cederqvist berättat för honom efter händelsen, nämligen att 

Samsing gjort det åklagaren påstått. När det gäller vridningen av armen stöder 

rättsläkaren Peter Konrads uppgifter det Gorjaeva Cederqvist berättat. I rättsintyget 

9


Avdelning 4 

Enhet 41 

DOM B 47-10 

står dock att det inte helt kan uteslutas att ett fall mot en stolkant också kunde vara 

orsak till frakturen. Vid huvudförhandlingen har Peter Konrad även uppgivit att det 

var en ovanlig typ av skada för en kvinna i den åldern Gorjaeva Cederqvist varit vid 

tillfället ifråga och att man vid ett sådant rotationsvåld som kan ha förekommit 

knappast själv kan ha medverkat till skadan. Han har dock på fråga från försvararen 

uppgivit att när man är fasthållen med ett grepp som det som Samsing uppgivit att 

han tagit och man i samband därmed roterar med kroppen är det föga sannolikt men 

möjligt att den roterande personen själv kunnat orsaka skadan. På fråga av 

målsägandebiträdet har Peter Konrad även uppgivit att om två personer håller i 

personen samtidigt i båda armarna är detta dock inte möjligt. Övergaard, som har 

hållit fast Gojaeva Cederqvist i den högra armen, har uppgivit att han inte visste om 

han släppte greppet om Gorjaeva Cederqvists arm före eller efter det att den vänstra 

armen skadades. 

Även om det är högst sannolikt att skadan uppkommit på sätt åklagaren påstått 

föreligger mot bakgrund av vad Peter Konrad uppgivit i läkarintyg och vid 

huvudförhandlingen en liten men ändock en viss tveksamhet om hur skadan 

uppkommit. Genom de olika uppgifter om vad som hänt inne i avräkningsrummet 

och som framkommit i målet av Samsing och Övergaard, å ena sidan, samt av 

Gorlaeva Cederqvist och hennes pappa Jörgen Sanner, å andra sidan, är det enligt 

tingsrättens mening inte helt klarlagt på vilket sätt och när skadan uppkommit. 

Eftersom det krävs en bevisning som gör att det skall vara ställt utan allt rimligt 

tvivel att Samsing gjort sig skyldig till brott, således även sådana oaktsamhetsbrott 

som avser vållande till kroppsskada och tjänstefel, finner tingsrätten att den 

sammanlagda bevisningen inte räcker till för att fälla Samsing för varken 

misshandel alternativt tjänstefel eller vållande till kroppsskada. Åtalet i dessa delar 

skall därför ogillas. 

10


Avdelning 4 

Enhet 41 

Åtalet för dataintrång 

DOM B 47-10 

Samsing har vitsordat de faktiska uppgifterna i denna del och uppgivit bland annat 

följande: Syftet med att han gått in och tittat i de olika anmälningarna och tagit ut 

vissa utskrifter av anmälningarna har varit att han behövt uppgifter för sitt arbete. 

Det har bland annat gällt identifikationsuppgifter eller telefonnummer eller liknande 

uppgifter. Uppgifterna har använts bland annat i krogtillsynsdokument som han 

upprättat eller beslagsdokument eller i underrättelse- och spaningsrapporter till 

olika enheter inom polisen. Nu aktuella anmälningar var inte åtkomstskyddade utan 

vilken polis som helst inom distriktet kunde gå in och titta på dessa anmälningar 

utan att ha särskild behörighet. I brottsbekämpande syfte arbetade han en hel del 

med att inhämta information genom olika anmälningar om brott som var inlagda i 

datasystemet. Detta var hans chef helt medveten om och inte haft något att erinra 

emot. Om anmälningarna var åtkomstskyddade kunde han bara komma åt 

anmälningarna i dataregistret om han fick en särskild behörighet till det och det fick 

han begära hos någon chefsperson i varje särskilt fall. 

Tingsrättens bedömning. 

Åklagaren har åberopat 4 § i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om 

användningen av IT-system inom Polisen där bland annat följande står skrivet: IT- 

system som är tillgängliga inom Polisen får användas endast när det är nödvändigt 

för att genomföra en viss arbetsuppgift. Det skall vara sannolikt att användandet i 

det enskilda fallet är till nytta för arbetets genomförande. 

De sex anmälningarna som Samsing har gått in i dataregistret och tittat på och tagit 

ut vissa utskrifter på har varit fråga om anmälningar mot honom själv. Han har 

påstått att de uppgifter han tagit fram ur dessa anmälningar – till exempel 

personnummer eller telefonnummer - har använts av honom i andra ärenden. 

Enligt ovannämnda föreskrifter och allmänna råd skall det vara sannolikt att 

användandet av uppgifterna i det enskilda fallet varit till nytta för arbetets 

11


Avdelning 4 

Enhet 41 

DOM B 47-10 

genomförande. Det är dock åklagaren som skall bevisa att användandet av 

uppgifterna i anmälningarna ifråga sannolikt inte varit till nytta för Samsings 

arbetsuppgifters genomförande. Den bevisning åklagaren åberopat och presenterat i 

detta avseende är vittnesförhöret med Håkan Mellhagen och innehållet i 

promemorior rörande dels upprättade handlingar och dels krogtillsynsdokument. 

Mellhagen har uppgivit bland annat att Samsing på polisstationen gick in i 

dataregistret och fick tag på personnumret beträffande den man Samsing och 

Mellhagen tidigare hade gjort ett ingripande gentemot och som Mellgren visserligen 

kände igen men som inte var identifierad och att personnumret skulle användas i 

den avrapportering som skulle göras av ingripandet mot mannen samt att Mellhagen 

först efteråt fick reda på att Samsing gått in och tagit fram personnumret från den 

anmälan som mannen gjort mot Samsing och Mellhagen. Mellhagen har vidare 

bekräftat riktigheten av att han vid polisförhör har sagt att det inte fanns något annat 

sätt att identifiera mannen på än att gå in i anmälningen som mannen gjort mot 

polismännen. 

Mellhagen har lämnat uppgifter som snarare stöder Samsings uppgifter att vissa 

uppgifter i anmälningen mot honom varit till nytta för Samsings arbetsuppgifter än 

att så inte varit fallet. 

Att det i de olika promemoriorna som åklagaren åberopat antecknats att det inte 

skrivits några underrättelseuppslag spaningsuppslag eller krogtillsynsdokument med 

anledning av uppgifter i de aktuella anmälningarna mot polis behöver nödvändigtvis 

inte betyda att Samsings uppgifter att så skett varit helt oriktiga. Av innehållet i en 

promemoria angående upprättade underrättelseuppslag framgår nämligen att 

Samsing producerar en enorm mängd spaningsuppslag och att Samsing var bäst i 

länet på det samt att i vart fall våldsgruppen hos polisen inte sparade 

underrättelseuppslag generellt på något sätt. 

12


Avdelning 4 

Enhet 41 

DOM B 47-10 

Visserligen kan det tyckas ha varit olämpligt av Samsing att gå in i dataregistret 

beträffande anmälningar mot honom själv men det är inte visat i målet att vissa 

uppgifter i anmälningarna ifråga inte varit nödvändiga för att genomföra Samsings 

arbetsuppgifter. Det är enligt tingsrättens mening dock anmärkningsvärt att 

anmälningarna ifråga inte varit åtkomstskyddade i dataregistret hos polisen. 

Eftersom det således inte är visat att sökningarna i dataregistret skett olovligen skall 

åtalet i denna del ogillas. 

Skadeståndsfrågan 

Mot bakgrund av ovan gjorda bedömningar i ansvarsdelen, nämligen att åtalen mot 

Samsing ogillats, finner tingsrätten att också yrkandet om skadestånd skall ogillas. 

HUR MAN ÖVERKLAGAR se domsbilaga 3 (DV 400) 

Överklagande, ställt till Svea hovrätt, skall inges till tingsrätten med hänsyn till 

mellankommande helg senast den 3 januari 2011. 

Göran Svedberg 

Skiljaktig mening, se domsbilaga 4. 

13

Bilaga 1 


Enhet 41 

INKOM: 2010-07-23 

MÅLNR: B 47-10 

AKTBIL: 11

Bilaga 2 


Enhet 41 

INKOM: 2010-11-11 


AKTBIL: 40

DV 400 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket 

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL 

Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller 

ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. 

Skrivelsen ska skickas eller lämnas 

till tingsrätten. Överklagandet prövas av den 

hovrätt som finns angiven i slutet av domen. 

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten 

inom tre veckor från domens datum. Sista dagen 

för överklagande finns angiven på sista sidan 

i domen. 

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får 

också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) 

även om den vanliga 

tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet 

ska också i detta fall skickas eller lämnas 

till tingsrätten och det måste ha kommit in 

till tingsrätten inom en vecka från den i domen 

angivna sista dagen för överklagande. Om 

det första överklagandet återkallas eller förfaller 

kan inte heller anslutningsöverklagandet 

prövas. 

Samma regler som för part gäller för den som 

inte är part eller intervenient och som vill överklaga 

ett i domen intaget beslut som angår 

honom eller henne. I fråga om sådant beslut 

finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. 

För att ett överklagande ska kunna tas upp i 

hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd 

meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd 

om 

1. det finns anledning att betvivla riktigheten 

av det slut som tingsrätten har 

kommit till, 

www.domstol.se 

Bilaga 3 

Bilaga 

2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas 

går att bedöma riktigheten av det 

slut som tingsrätten har kommit till, 

3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen 

att överklagandet prövas 

av högre rätt, eller 

4. det annars finns synnerliga skäl att 

pröva överklagandet. 

Om prövningstillstånd krävs och sådant inte 

meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det 

är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd 

krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet 

till hovrätten varför klaganden anser 

att prövningstillstånd bör meddelas. 

I vilka fall krävs prövningstillstånd? 

Brottmålsdelen 

Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten 

ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 

1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 

2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer 

än 6 månaders fängelse i straffskalan. 

Enskilt anspråk (skadeståndstalan) 

För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan 

krävs prövningstillstånd. Från denna regel 

gäller följande undantag: 

Överklagas domen även i brottmålsdelen och 

avser överklagandet frågan om den tilltalade 

ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte 

prövningstillstånd för ett till denna gärning 

kopplat enskilt anspråk i de fall

1. det enligt ovanstående regler inte krävs 

prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 

2. prövningstillstånd i brottmålsdelen 

meddelas av hovrätten. 

Beslut i övriga frågor 

Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs 

även prövningstillstånd vid beslut som endast 

får överklagas i samband med överklagande av 

domen. 

Skrivelsen med överklagande ska innehålla 

uppgifter om 

1. den dom som överklagas med angivande 

av tingsrättens namn samt dag 

och nummer för domen, 

2. parternas namn och hemvist och om 

möjligt deras postadresser, yrken, personnummer 

och telefonnummer, varvid 

parterna benämns klagande respektive 

motpart, 

3. den ändring av tingsrättens dom som 

klaganden vill få till stånd, 

4. grunderna (skälen) för överklagandet 

och i vilket avseende tingsrättens dom- 

www.domstol.se 

skäl enligt klagandens mening är oriktiga, 

5. de bevis som åberopas och vad som 

ska styrkas med varje bevis, samt 

6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter 

som åberopas till stöd för 

att prövningstillstånd ska meddelas. 

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska 

ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden 

att det ska hållas ett förnyat förhör eller 

en förnyad syn på stället, ska han eller hon 

ange det och skälen till detta. Klaganden ska 

också ange om han eller hon vill att målsäganden 

eller den tilltalade ska infinna sig personligen 

vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är 

den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. 

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden 

eller hans/hennes ombud. Till överklagandet 

ska bifogas lika många kopior av skrivelsen 

som det finns motparter i målet. Har inte klaganden 

bifogat tillräckligt antal kopior, framställs 

de kopior som behövs på klagandens bekostnad. 

Ytterligare upplysningar lämnas av 

tingsrätten. Adress och telefonnummer finns 

på första sidan av domen.

Bilaga 4 


Enhet 41 

INKOM: 2010-12-10 


AKTBIL: 49

Bilaga B

Dom Svea hovrätt Mål nr B 325-11

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?