Dom Skaraborgs tingsrätt Mål nr B 1296-11 - Hem

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 

Målenhet 2 

1. 

2. 

3. 

4. 

PARTER (Antal tilltalade: 1) 

Åklagare 

Per Lind 

Riksenheten för polismål, Göteborg 

Målsägande 

Folksam 

106 60 Stockholm 

Företrädd av åklagaren 

Isabell Härmark 

Sankt Sigfridsgatan 19 Lgh 1101 

521 35 Falköping 

Särskild företrädare: 

Advokat Håkan Johnson 

c/o Advokaterna Falck och Johnson AB 

Box 243 

541 25 Skövde 

Joel Härmark 

Sankt Sigfridsgatan 19 Lgh 1101 


Särskild företrädare: 

Advokat Håkan Johnson 

c/o Advokaterna Falck och Johnson AB 

Box 243 


Ulrika Härmark 

Sankt Sigfridsgatan 19 


Målsägandebiträde: 

Advokat Therése Tsarouchas 

Allmänna Advokatbyrån i Skövde HB 

Box 375 


DOM Mål nr B 1296-11 

2011-07-05 

meddelad i 

Skövde 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid 

Box 174 

Eric Ugglas plats 2 0500-49 92 00 0500-49 92 01 måndag - fredag 


E-post: skaraborgs.tingsratt@dom.se 

www.domstol.se 

08:30 - 16:00 

1

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


5. 

6. 

Intrum Justitia A/S 

Lyngbyvej 20, 2 

2100 Köpenhamn Ö 

Danmark 


JSM Capital AB 

Box 1061 

432 14 Varberg 


Tilltalad 

Jonas Bertil JOAKIM Härmark, 740507-5974 

Frihetsberövande: Häktad 

Torstensonsgatan 26 


Offentlig försvarare: 

Advokat Lars Schmidt 

Advokatfirman Schmidt & Co AB 

Järnvägsgatan 12 

532 30 Skara 

DOMSLUT 

DOM B 1296-11 


Begångna brott Lagrum 

1. Våldtäkt 

6 kap 1 § 1 st brottsbalken 

2. 

3. 

4. 

5. 

6. 

7. 

Grov kvinnofridskränkning 

Övergrepp i rättssak 

Misshandel 

Bedrägeri 

Urkundsförfalskning 

Dataintrång 

4 kap 4a § 2 st brottsbalken 

17 kap 10 § 1 st 1 p brottsbalken 

3 kap 5 § brottsbalken 



4 kap 9c § brottsbalken 

2

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


Påföljd m.m. 

Fängelse 3 år 6 månader 

Andra lagrum som åberopas 

1. 

2. 

29 kap 5 § 1 st 5 p Brb 

29 kap 2 § 8 p brottsbalken 

Följande åtal ogillas 

Bedrägeri, åtalspunkten 9 



Skadestånd 

1. Joakim Härmark ska utge skadestånd till Ulrika Härmark med 175.000 kr jämte 

ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 27 mars 2011 till dess 

betalning sker. 

2. Joakim Härmark ska utge skadestånd till Isabell Härmark med 8.000 kr jämte ränta 

på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 26 mars 2011 till dess 


3. Joakim Härmark ska utge skadestånd till Joel Härmark med 8.000 kr jämte ränta på 

beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 1 januari 2010 till dess betalning 

sker. 

4. Joakim Härmark ska utge skadestånd till Intrum Justitia A/S med 10.380 kr jämte 

ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 26 maj 2011 till dess 


5. Joakim Härmark ska utge skadestånd till JSM Capital AB med 25.135 kr jämte 

ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 19 augusti 2009 till dess 


6. Folksams skadeståndsyrkande ogillas. 

Häktning m.m. 

Joakim Härmark ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft 

mot honom. 

Brottsofferfond 

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om 

brottsofferfond. 

Ersättning 

1. Lars Schmidt tillerkänns ersättning av allmänna medel med 318.500 kr. Av 

beloppet avser 163.240 kr arbete, 74.365 kr tidsspillan, 17.195 kr utlägg och 63.700 

kr mervärdesskatt. 

2. Therése Tsarouchas tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som 

målsägandebiträde med 127.617 kr. Av beloppet avser 100.276 kr arbete, 1.605 kr 

tidsspillan, 213 kr utlägg och 25.523 kr mervärdesskatt. 

3

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


3. 

4. 



Håkan Johnson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som särskild 

företrädare med 63.488 kr (fördelat med 50 % på vardera barnet). Av beloppet 

avser 48.972 kr arbete, 1.605 kr tidsspillan, 214 kr utlägg och 12.697 kr 

mervärdesskatt. 

Kostnaden för försvaret, målsägandebiträdet och den särskilda företrädaren ska 

stanna på staten. 

4

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


YRKANDEN M.M. 

DOM 


Åklagaren har framställt de yrkandena som framgår av domsbilagan 1. 

Åklagaren har yrkat att Joakim Härmark ska kvarbli i häkte tills domen i 

ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Åklagaren har som särskilda 

B 1296-11 

häktningsskäl åberopat kollusions- och recidivfara samt bestämmelsen i 24 kap 1 § 

andra stycket rättegångsbalken. 

Ulrika Härmark, som biträtt åtalet, har yrkat skadestånd av Joakim Härmark med 

125 000 kr avseende kränkning och 25 000 kr avseende sveda och värk beträffande 

åtalet för grov kvinnofridskränkning och övergrepp i rättssak. Hon har yrkat 

skadestånd av honom med 75 000 kr avseende kränkning och 10 000 kr avseende 

ersättning för sveda och värk beträffande åtalet för våldtäkt. Hon har yrkat ränta 

enligt 6 § räntelagen på de angivna beloppen från den 27 mars 2011 tills betalning 

sker. Hon har åberopat samma bevisning som åklagaren. 

Isabell Härmark har yrkat skadestånd av Joakim Härmark med 10 000 kr för 

kränkning och 1 000 kr för sveda och värk jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 

26 mars 2011 tills betalning sker. Hon har åberopat samma bevisning som 

åklagaren. 

Joel Härmark har yrkat skadestånd av Joakim Härmark med 10 000 kr för 

kränkning och 1 000 kr för sveda och värk jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 

26 mars 2011 tills betalning sker. Han har åberopat samma bevisning som 

åklagaren. 

5

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 


DEN TILLTALADES INSTÄLLNINGAR 


Joakim Härmark har bestritt straff- och skadeståndsrättsligt ansvar. Han har inte 

gjort några vitsordanden avseende de enskilda anspråken. Han har yrkat att han ska 

försättas på fri fot. 

DOMSKÄL 

Åtalet för grov kvinnofridskränkning och övergrepp i rättssak, åtalspunkten 1, 

åtalet för våldtäkt, åtalspunkten 2, åtalet för misshandel, åtalspunkterna 3 

och 4 

Åklagaren har yrkat ansvar å Joakim Härmark för grov kvinnofridskränkning, flera 

fall av övergrepp i rättssak och ett fall av våldtäkt mot hans hustru Ulrika Härmark, 

ett fall av misshandel mot hans dotter Isabell Härmark samt ett fall av misshandel 

mot hans son Joel Härmark. Åklagarens gärningspåståenden bygger framför allt på 

Ulrika Härmarks, Isabell Härmarks och Joel Härmarks uppgifter. Åklagaren har 

därutöver åberopat viss annan bevisning. Det är åklagaren som har att bevisa sina 

gärningspåståenden. 

I brottmål ställs höga beviskrav. För en fällande dom i brottmål krävs att domstolen 

vid en samlad bedömning av utredningen kommer fram till att det är ställt utom 

rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till vad som lagts henne eller 

honom till last. Det är inte tillräckligt att en målsägandes uppgifter är mer 

trovärdiga och tillförlitliga än den tilltalades utan det krävs att en målsägandes 

uppgifter stöds av annan bevisning. I mål av förevarande slag saknas ofta direkta 

vittnesiakttagelser och teknisk bevisning men det hindrar inte att bevisningen ändå 

kan befinnas tillräcklig för en fällande dom. En huvuduppgift i sådana mål är att 

bedöma trovärdigheten och tillförlitligheten av målsägandens utsaga. En alltigenom 

trovärdig och tillförlitlig utsaga av en målsägande kan i förening med vad som i 

6

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



övrigt framkommit i målet, t.ex. uppgifter från andra personer vad målsäganden 

berättat för dem om åtalade gärningar, uppgifter från andra personer om 

målsägandens beteenden efter händelsen samt uppgifter från andra personer 

avseende deras iakttagelser av skador på målsäganden, vara tillräcklig för en 

fällande dom. 

Tingsrätten anser inledningsvis att följande förhållanden framgår av utredningen. 

Ulrika Härmark och Joakim Härmark träffade varandra någon gång under år 1993, 

de flyttade ihop någon gång under år 1995 och gifte sig någon gång under år 2000. 

Ulrika Härmark arbetar som barnskötare vid en förskola i Falköping. Joakim 

Härmark är anställd som polisassistent vid Polismyndigheten i Västra Götalands län 

med placering i Falköping. Han har dessutom arbetat extra på en 

beställningscentral. Ulrika Härmark och Joakim Härmark har två gemensamma 

barn, Isabell Härmark, 15 år, och Joel Härmark, 11 år. Isabell Härmark ägnar 

mycket av sin fritid åt hästsport och Joel Härmark spelar bl.a. fotboll. Isabell 

Härmark har hörts i rättssalen. Joel Härmark har hörts av polis den 8 april 2011. 

Försvaret har avlyssnat förhöret med Joel Härmark och beretts tillfälle att ställa 

frågor. Förhöret med Joel Härmark har filmats och spelats upp i rättssalen. 

Någon gång i mars 2008 fick Ulrika Härmark kännedom om att Joakim Härmark 

träffat en annan kvinna. Ulrika Härmarks och Joakim Härmarks gemensamma 

bostad var då belägen på Torstensonsgatan 26 i Falköping. En tid därefter lånade 

Joakim Härmark en mindre lägenhet av en kollega och bodde där en tid. Han kom 

sedan att mer och mer vistas i hans och Ulrika Härmarks gemensamma bostad. Från 

och med någon gång under sommaren 2008 bodde han i princip återigen i den 

bostaden. 

Den 23 juli 2008 inträffade något i Ulrika Härmarks och Joakim Härmarks 

gemensamma bostad på Torstensonsgatan 26, vilket fick Joel Härmark att ringa 

7

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



efter polisen. Poliserna Marcus Åblad och Tomas Björk, vilka hörts som vittnen, 

kom till bostaden. Den händelsen ledde inte till något åtal mot Joakim Härmark. 

Ulrika Härmark har under den tiden åtalet avser i perioder varit sjukskriven. Den 12 

maj 2008 besökte hon läkare vid Mössebergs vårdcentral. Hon sjukskrevs helt under 

tiden den 12 – den 31 maj 2008 med diagnosen krisreaktion. Efter den tiden har hon 

varit ytterligare sjukskriven. Hon ordinerades medicin och behandlingssamtal. Hon 

genomförde med början någon gång i maj 2008 fem sådana samtal med 

psykoterapeuten och familjerådgivaren Sivor Simfors, som hörts som vittne. Även 

Joakim Härmark har vid ett tillfälle träffat Sivor Simfors. 

Den 22 april 2009 skickade Ulrika Härmark ett sms till sin chef Lisa Johansson, 

som hörts som vittne. I sms:et skrev Ulrika Härmark ungefär ”du vet att jag har det 

jobbigt hemma, igår la han en handduk runt min hals så jag tuppade av, berätta för 

de andra om det”. Lisa Johansson var därefter telefonledes i kontakt med Ulrika 

Härmark och de träffades några dagar senare. Lisa Johansson diskuterade med 

Ulrika Härmark att en polisanmälan borde göras men Ulrika Härmark ville inte göra 

det. Lisa Johansson var i kontakt med polisen Pia Edoff. Den 30 april 2009 

kontaktade kommissarien AnnKristine Nyström, internutredningsenheten vid 

Polismyndigheten i Västra Götaland, Ulrika Härmark per telefon och informerade 

om att hon var på väg till Ulrika Härmarks arbetsplats. AnnKristine Nyström och 

Ulrika Härmark samtalade sedan på arbetsplatsen. Detta ledde inte till något åtal 

mot Joakim Härmark. 

Lisa Johansson ordnade så att Ulrika Härmark kom i kontakt med Kinnekullehälsan. 

Ulrika Härmark var där i kontakt med företagsläkaren Stina Borén. Stina Borén 

sjukskrev Ulrika Härmark helt under tiden den 7 maj – den 20 augusti 2009, halvt 

under tiden den 21 augusti – den 2 november 2009, ¼ under tiden den 3 november – 

den 2 december 2009 med diagnosen depressiv episod. Den 5 maj 2009 träffade 

Ulrika Härmark på Kinnekullehälsan beteendevetaren Kailash Balutia, som hörts 

8

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



som vittne. Han ordnade så att hon kom i kontakt med Kvinnohuset i Skövde. Britt- 

Marie Lundberg, som hörts som vittne, arbetar som samtalsterapeut/samtalspartner 

vid Kvinnohuset i Skövde. Hon har haft fyra eller fem samtal med Ulrika Härmark. 

Den första kontakten mellan dem ägde rum den 19 maj 2009 och den senaste 

kontakten ägde rum efter det att Ulrika Härmark den 27 mars 2011 polisanmälde 

Joakim Härmark. 

Under sommaren 2010 flyttade Ulrika Härmark och barnen från Torstensonsgatan 

26 i Falköping till Sankt Sigfridsgatan 19 i Falköping. En tid därefter kom även 

Joakim Härmark att i princip flytta in på den adressen. Han har inte varit 

folkbokförd där. 

Den 29 juni 2010 besökte Ulrika Härmark läkaren Annika Markström vid 

Mössebergs vårdcentral. Annika Markström sjukskrev Ulrika Härmark helt under 

tiden den 29 juni – den 2 juli 2010 med diagnosen depression och ordinerade 

medicin. 

Vittnet Vivi-Ann Bergman är Ulrika Härmarks mamma. Vittnet Maria Zetterlund 

och Ulrika Härmark har tidigare arbetat tillsammans och är goda vänner. Maria 

Zetterlund och Ulrika Härmark har i princip daglig telefonkontakt och träffas 

ibland. Vittnet Edvin Trygg och Ulrika Härmark gick i gymnasiet samtidigt. Någon 

gång i februari 2010 kom de i kontakt med varandra via Facebook. De har därefter 

också haft mycket kontakt via telefon. De har under år 2010 träffats personligen 

några gånger. Han hjälpte till när hon flyttade från Torstensonsgatan till Sankt 

Sigfridsgatan. Deras kontakter upphörde nästan helt någon gång under sommaren 

2010. Vittnet Martin Käll, Ulrika Härmark och Joakim Härmark har känt varandra 

under ett flertal år. Deras barn har gemensamma intressen. Någon gång under 

sensommaren eller hösten 2010 inledde Martin Käll och Ulrika Härmark en 

relation. Vittnet Anna-Lena Mann är polis med placering i Falköping. Hon och 

Ulrika Härmark gick någon gång under 1998 eller 1999 på Komvux samtidigt. 

9

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 


Ulrika Härmark kontaktade för ungefär två år sedan Anna-Lena Mann via 


Facebook. Ulrika Härmark och Anna-Lena Mann hade därefter flera kontakter, dels 

via Facebook, dels per telefon, dels genom att de träffades personligen. Christoffer 

Binnberg är kollega med Patrik Härmark. Vittnet Martina Olsson Frisk är läkare 

och specialist i rättsmedicin. 

Den 27 mars 2011 kom Ulrika Härmark och barnen till polisstationen i Falköping. 

De träffade där bl.a. Anna-Lena Mann. Ulrika Härmark gjorde då en polisanmälan 

mot Joakim Härmark. Samma dag anhölls Joakim Härmark i sin frånvaro och han 

greps dagen därpå. Han häktades den 30 mars 2011 och har sedan dess varit häktad. 

Tingsrätten övergår att sammanfattningsvis redogöra för vad Ulrika Härmark, 

Isabell Härmark, Joel Härmark och Joakim Härmark berättat i tingsrätten. 

Tingsrätten konstaterar att Ulrika Härmarks, Isabell Härmarks och Joel Härmarks 

berättelser om vad som hänt skiljer sig fundamentalt åt från Joakim Härmarks 

uppgifter. 

Ulrika Härmark har berättat att hon under den tiden åtalet avser upplevt att Joakim 

Härmark kontrollerat henne genom att bl.a. ofta ringa till henne och uppsöka platser 

där hon kunde befinna sig. Hon har vidare berättat att han kallat henne ”fula saker”. 

Hon har också berättat att det, efter att hon fått vetskap om Joakim Härmarks varit 

otrogen, funnits med i bilden hela tiden att hon ville skiljas men att Joakim Härmark 

inte ville detta. Hon har även berättat att hon under den tiden som åtalet avser mått 

psykiskt dåligt och att hon av den anledningen ibland skurit sig i handlederna men 

att detta inte skett i samband med de åtalade gärningarna. 

Ulrika Härmark har beträffande åtalet för kvinnofridskränkning och övergrepp i 

rättssak berättat att Joakim under perioden maj 2008 – den 27 mars 2011 på de av 

åklagaren angivna platserna agerat mot henne på de sätten som åklagaren beskrivit i 

gärningsbeskrivningarna. Hon har vidare berättat att Joakim Härmarks ageranden 

10

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



mot henne bl.a. åsamkat henne de smärtor och skador som åklagaren angivit i 

gärningsbeskrivningarna samt att hon tagit de hotelser som han uttalat till henne på 

allvar. Hon har beskrivit att Joakim Härmarks ageranden mot henne utlösts av att 

hon förklarat för honom att hon inte längre önskade leva med honom. Hon har 

berättat att hon och barnen flyttat från Torstensonsgatan 26 till Sankt Sigfridsgatan 

19 för att de själva skulle bo på den sistnämnda adressen men att Joakim Härmark 

sedan bara flyttat dit samt att hon inte orkat och vågat göra något åt detta, trots att 

hon känt att hon därigenom gjort barnen besvikna. 

Ulrika Härmark har beträffande åtalet för våldtäkt berättat att den gärningen 

inträffat på Torstensonsgatan 26 någon gång i slutet av år 2009 eller början av år 

2010, att hon och Joakim Härmark befann sig i deras gemensamma sovrum, att de 

då var på väg att lägga sig, att hon var klädd i t-shirt och trosor, att han drog av 

henne trosorna, att han lade sig över henne, att han höll fast hennes armar över 

huvudet, att hon flera gånger bad honom att sluta, att hon sa att hon inte ville ha 

samlag med honom, att han inte brydde sig om detta och att han mot hennes vilja 

tvingade henne till samlag, vilket varade i en till två minuter. Hon har beskrivit att 

hon fick ont i armarna och underlivet samt att hon fick röda märken på armarna. 

Hon har vidare berättat att hon och Joakim Härmark haft samlag både före och efter 

den händelsen under den tiden åtalet avser, att det inte hänt ofta och att hon 

egentligen inte velat ha samlag med Joakim Härmark men att hon ”ställt upp” för 

honom. 

Ulrika Härmark har beträffande åtalet för misshandel mot Isabell 

sammanfattningsvis berättat följande. 

Joakim skulle slå Ulrika. Isabell gick då emellan. Joakim puttade Isabell, som slog i 

näsan i toalettdörren och bakhuvudet i golvet. Ulrika såg när detta hände. Hon 

noterade även att Isabell blödde från näsan. 

11

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 


Isabell Härmark har sammanfattningsvis berättat följande: 


Joakim och Ulrika började bråka någon gång i mars 2008. Vid ett tillfälle hörde 

Isabell att Ulrika skrek på nedre våningen. Isabell hörde även att Ulrika blev strypt. 

Isabell gick ner. När Isabell kom in i Ulrika och Joakims sovrum såg Isabell att 

Joakim satt på Ulrika och att han höll ett tag om hennes hals. 

Vid ett tillfälle i maj 2008 hörde Isabell en duns från toaletten. Joakim var arg och 

skrek. Hon hörde att Joel skrek. Hon gick sedan ner till första våningen. Hon såg att 

Joakim höll ett polisgrepp på Ulrika. Joel ringde sedan till polisen. 

Vid ett tillfälle under sommaren 2008 ströp Joakim Ulrika framför ögonen på 

Isabell och Joel. Joakim släppte taget när Isabell och Joel skrek på Joakim. 

Vid ett tillfälle under år 2008 eller 2009 hörde Isabell att Joakim skrek på Ulrika. 

Isabell hörde en duns. När hon kom ner låg Ulrika på kakelgolvet i hallen. Ulrika 

var ”groggy”, medvetslös och andades inte. Isabell hjälpte Ulrika upp till Isabells 

rum. 

När Ulrika, Joel och Isabell skulle flytta från Torstensonsgatan till Sankt 

Sigfridsgatan kom Joakim i en civil polisbil. Han frågade vad de gjorde och sa att 

de inte skulle flytta. Han tog ett polisgrepp på Ulrika. När de flyttat till Sankt 

Sigfridsgatan var det inte meningen att Joakim skulle flytta dit men han gjorde det 

ändå. 

Den 25 mars 2011 när Isabell varit på disko hörde hon att Joakim tog ett stryptag på 

Ulrika. Ulrika sov då på en madrass utanför Isabells rum. Isabell hörde dunsar 

nerför trappan. Det var Joakim som puttade ner Ulrika därifrån. Isabell gick ner. 

Hon såg att Joakim höll hårt i Ulrikas armar. Isabell tog med sig Ulrika upp på sitt 

rum. Isabell ställde stolar framför dörren för att hindra Joakim att komma in där. 

12

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



Isabell har vid många andra tillfällen, ”100 gånger”, sett och hört att Joakim tagit 

strupgrepp på Ulrika. Isabell satt ofta i trappan och hörde att Joakim ströp Ulrika. 

Isabell gick därför ned och då släppte han taget om Ulrika. Isabell har sett att Ulrika 

ofta varit röd på halsen och att hon haft blåmärken på armarna. Isabell har hört att 

Joakim ofta kallat Ulrika för slyna och att han sagt att hon är värdelös. Joakim har 

vissa dagar varit snäll medan han andra dagar varit ”helt galen”. Isabell har varit 

väldigt rädd och inte varit säker på att Ulrika skulle leva nästa dag. Isabell har på 

Torstensonsgatan 26 lagt sig mellan Ulrika och Joakim för att det inte skulle hända 

Ulrika något. Isabell är väldigt besviken på Joakim på grund av hans ageranden mot 

Ulrika. Joakim har inte heller ställt upp för Isabell. Han ringde ofta till Ulrika och 

ville ha koll på henne. När Ulrika pratade i telefon ville han veta vem hon pratade 

med. 

Den 26 mars 2011 vid 17-18-tiden på Sankt Sigfridsgatan 19 befann sig hon, 

Joakim och Ulrika i hallen. Joakim var arg på Ulrika för att hon träffat Martin Käll. 

Joakim höll fast henne. Isabell gick emellan för att hon inte ville att han skulle slå 

Ulrika. Han puttade därefter Isabell hårt, varvid hon slog i bakhuvudet i dörrkarmen 

till toaletten. Till följd därav orsakades hon blödning från näsan och smärta som 

varade i en vecka. Hon blev ledsen och chockad, sprang upp på sitt rum och satte 

sig under sitt skrivbord. 

Joel Härmark har sammanfattningsvis berättat följande. 

Förhållandena i familjen förändrades någon gång i mars 2008. Sedan blev det värre 

och värre. Den senaste tiden var det extremt. När Ulrika sa att det var slut blev 

Joakim arg. 

Någon gång under sommaren 2008 på Torstensonsgatan 26 när Joel sov i Ulrikas 

och Joakims säng hörde han att Ulrika skrek. Joel gick upp. Isabell rusade ner. Han 

13

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



såg att Joakim tryckte upp Ulrika mot ett badrumsskåp, varvid det blev en buckla 

där. Joakim höll ett polisgrepp om Ulrikas ena arm. Joel ringde till polisen. 

Joel hörde och såg vid många tillfällen, minst 50, att Joakim ströp Ulrika. Joel lade 

märke till att Ulrika ofta var röd på halsen. Ofta hörde Joel dunsar, ungefär 10 per 

månad, och såg sedan att Ulrika ramlat omkull. Hon blev puttad nerför en trappa. 

Han noterade vid flera tillfällen att hon hade blåmärken. Han märkte även att hon 

var rädd för Joakim. Under 2008 sov han inte så mycket. Han satt mest uppe. En del 

gånger sprang han ner. Ulrika så då att det inte var någon fara. 

Joel hörde vid många tillfällen att Joakim hotade att döda Ulrika. För ungefär en 

månad sedan hörde han att Joakim i telefonen till Ulrika sa ”jag ska döda dig jävla 

slyna eller nåt sånt”. Joakim skrek så högt att Joel hörde det, trots att han befann 

sig i vardagsrummet och Ulrika var i köket. 

Isabell berättade för Joel att hon vid ett tillfälle hittat Ulrika och att hon då var 

medvetslös. Han trodde att det var den 25 mars 2011 när Isabell varit på disko. Han 

såg inte den händelsen. 

Joel blev utfrågad av Joakim vad Ulrika gör. Joakim ringde ofta till Ulrika, vilket 

Joel upplevde som ”rätt störande”. 

Vid ett tillfälle för ungefär två år sedan, år 2008 eller 2009, skojade Joel med 

Joakim. Joakim blev då arg och tog ett struptag på Joel. Det gjorde ont. 

Joakim Härmark har sammanfattningsvis berättat följande: 

Han och Ulrika kom tillsammans överens om att han skulle flytta tillbaka till deras 

gemensamma bostad på Torstensonsgatan 26 och att han senare skulle flytta in på 

Sankt Sigfridsgatan 19. Han kontrollerade inte henne. Under den tiden åtalet avser 

14

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



frågade hon ofta ut honom om hans otrohet. Hon sa vid många tillfällen att hon 

skulle göra livet surt för honom och sprida rykten om honom. Han agerade inte på 

de sätten mot henne som hon beskrivit. 

Vid ett tillfälle hittade han Ulrika liggande på golvet med en karta tabletter intill sig, 

varvid några tabletter var borta. Han kontaktade giftenheten och fick informationen 

att det inte var någon fara. Han kontrollerade med jämna mellanrum att hon 

andades, vilket hon gjorde. Hon uttalade anklagelser mot honom inför barnen. Hon 

sa inför barnen att han kallade henne slyna, att han skulle döda henne samt att han 

slog henne och tog struptag på henne. De hörde orden från henne och inte från 

honom. Barnen påverkades av henne. Isabell såg att han tog på Ulrikas hals när de 

kysstes. Ulrika duschade ofta, länge och varmt samt höll då duschhandtaget mot 

halsen. På grund av detta var hon ofta röd på halsen. 

Han tvingade inte Ulrika vid något tillfälle att ha samlag med honom. Vid ett 

tillfälle när de hade samlag kom Isabell in i rummet. Det är den händelsen som 

Isabell beskrivit att hon såg. 

Den 23 juli 2008 var Ulrika upprörd på grund av hans otrohet. Senare på kvällen när 

barnen lagt sig hörde han att någon snyftade på toaletten. Hon hade låst in sig där. 

Vid ett tillfälle dessförinnan såg han att hon skurit sig i handlederna och att hon på 

toaletten sköljde såren som hon hade där. Han såg inte själva skärningen. Han 

beslutade sig därför att den 23 juli 2008 öppna dörren till toaletten. Hon satt då med 

en kniv i handen. Han bad henne att lägga ifrån sig kniven. Hon skrek åt honom: ”ut 

din jävel”. Hon gjorde utfall med kniven mot honom. Hon hade tagit sömntabletter 

och var ”groggy”. Han tog tag i hennes högra handled för att få bort kniven. Kniven 

hamnade då på golvet. Hon råkade sedan hamna mot dörren till ett badrumsskåp. I 

samband därmed öppnades dörren till toaletten. Han såg då Isabell. 

15

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



Ulrika skar sig i handlederna vid andra tillfällen. Han försökte vid flera tillfällen att 

hindra henne från att göra detta. Hon kunde då ha fått märken men han har inte haft 

för avsikt att skada henne. Vid ett tillfälle på Torstensonsgatan 26 hindrade han 

henne från att hoppa från balkongen. 

Den 21 april 2009 tog Ulrika återigen upp hans otrohet. De befann sig då i 

vardagsrummet. Hon sa att det var hans fel att hon skar sig. Hon reste sig upp och 

gick mot köket. Han frågade henne vad hon skulle göra. Hon svarade att hon skulle 

gå och skära sig om han ville veta. Han sprang till knivarna i köket för att hindra 

henne att ta en kniv. Hon gick mot honom och sa ”spelar du polis din jävel”. Hon 

tog sedan sömntabletter. Hon sa ”ett och annat” till honom. Hon gav honom en örfil 

som träffade över hans ena öra. Hon sa att han kunde få mer. Hon spottade, fräste, 

fäktade med armarna och rev honom på hans högra axel. Han bad henne att lugna 

sig, vilket hon inte gjorde. Hon tog ett kraftigt tag om hans könsorgan. Han 

knuffade undan henne och hon hamnade på köksgolvet. Isabell kom och frågade 

vad de gjorde. Ulrika var medveten hela tiden och andades. Hon var dock påverkad 

av sömntabletter. Hon följde med Isabell till andra våningen och kom sedan ner. 

Den 25 mars 2011 vaknade han vid 2-tiden på natten. Han ropade försiktigt på 

Ulrika. Hon sov inte. Han lade sig hos henne på andra våningen. Han reste sig sedan 

för att gå ner och äta. Han hjälpte henne upp. Isabell kom då ut från sitt rum och 

frågade vad de gjorde. Isabell tog med sig Ulrika in på sitt rum. Han gick ner till 

första våningen. 

Han har inte utövat något våld mot Isabell och Joel. Den 26 mars 2011 hade de varit 

i stallet. Vid lunchtid kom de hem. Isabell skulle gå upp till sitt rum för att hämta ett 

recept på tacopaj. Hon snubblade då över skor i hallen. Han såg inte att hon blödde 

från näsan. Hon gick upp och Ulrika följde efter. Även han gick upp för att få veta 

vad han skulle handla. 

16

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 


Tingsrätten värderar härefter Ulrika Härmarks uppgifter. 


Ulrika Härmarks uppgifter har varit måttfulla och i avsaknad av överdrifter. Det har 

inte framkommit några beaktansvärda skäl som ger anledning anta att hon medvetet 

skulle vilja beljuga Joakim Härmark. Hon har snarare tonat ner vad hon blivit utsatt 

för av honom. Hon har lämnat relativt detaljerade uppgifter om gärningarna som 

omfattas av åtalspunkten 1. Hon har rörande vissa händelser, speciellt punkterna m 

och n i gärningsbeskrivningen avseende den åtalspunkten, haft svårt att ange när de 

inträffat och vad som i detalj hänt. Tingsrätten finner dock inte att detta är 

anmärkningsvärt. Ulrika Härmark har i vissa avseenden ändrat sina uppgifter och 

lagt till omständigheter i senare polisförhör och i tingsrätten som hon inte tidigare 

nämnt samt hennes uppgifter skiljer sig i vissa delar från vad andra förhörspersoner 

berättat. Tingsrätten delar inte försvarets uppfattning att detta är anmärkningsvärt 

och anser att det endast skett i mindre omfattning. Om vardagslivet präglas av våld 

är det inte onaturligt att olika händelser för den som blivit utsatt flyter ihop, att det 

blir svårt att hålla isär dem och att ange när de inträffat i tiden. Under sådana 

förhållanden är det inte heller märkligt att den som utsatts för brott under tiden 

förundersökningen och rättegången pågår minns andra händelser och detaljer. 

Försvaret har särskilt påpekat att Ulrika Härmarks och Isabell Härmarks uppgifter 

går isär vad det gäller punkten e avseende åtalet för grov kvinnofridskränkning. När 

det gäller den punkten har Ulrika Härmark uppgivit att den händelsen inträffat i det 

stora rummet. Isabell har berättat att hon hittat Ulrika Härmark på golvet i hallen. 

Ulrika Härmark och Isabell Härmark har beskrivit att det varit en kaotisk situation. 

Mot den bakgrunden finner tingsrätten att det är möjligt att båda kan ha misstagit 

sig om platsen. Tingsrätten anser dock inte att detta ger anledning att ifrågasätta 

Ulrika Härmarks och inte heller Isabell Härmarks övriga uppgifter. 

Försvaret har gjort gällande att Ulrika Härmark lämnat vaga uppgifter beträffande 

åtalet för våldtäkt. Tingsrätten delar inte den uppfattningen. Tvärtom finner 

17

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



tingsrätten att Ulrika Härmark angående den punkten på ett klart sätt berättat om 

vad som enligt henne inträffat. Hon har varit tydlig med att Joakim Härmark endast 

vid ett tillfälle har utsatt henne för sexuellt brott och att det tillfället har ägt rum 

någon gång i slutet av år 2009 eller början av år 2010. Att hon inte närmare än så 

kunnat ange när gärningen inträffat finner tingsrätten inte är anmärkningsvärt och 

inte heller föranleda svårigheter för Joakim Härmark att föra motbevisning. 

Det förhållandet att Ulrika Härmark inte tidigare velat göra en polisanmälan mot 

Joakim Härmark och att hon inte tidigare stått för uppgifterna att hon utsatts för 

våld av Joakim Härmark när hon kontaktats av t.ex. poliser ger inte tingsrätten 

anledning anta att de av henne inför tingsrätten lämnade uppgifterna är oriktiga. 

Vid en samlad bedömning av det sagda finner tingsrätten att Ulrika Härmarks 

uppgifter alltigenom är trovärdiga och tillförlitliga. 

Tingsrätten granskar härefter Isabell Härmarks uppgifter. 

Isabell Härmark har på ett klart och tydligt sätt beskrivit vad Joakim Härmark utsatt 

henne för samt vad hon sett och hört Joakim Härmark utsätta Ulrika Härmark för. 

Det har framkommit att Isabell Härmark är väldigt besviken på sin pappa och att 

hon har svårt att säga något positivt om honom. Under rådande förhållanden är detta 

förståeligt och ger inte anledning anta att hon medvetet beljugit sin pappa. Hennes 

uppgifter framstår också som måttfulla och inte överdrivna. Såsom tingsrätten 

angivit ovan finner tingsrätten inte att det är anmärkningsvärt att hennes och Ulrika 

Härmarks uppgifter går isär något vad det gäller punkten e avseende åtalet för grov 

kvinnofridskränkning. Det förhållandet att Isabell Härmark i några mindre 

avseenden ändrat sina uppgifter ter sig inte heller märkligt. 

Vid en samlad bedömning av det sagda finner tingsrätten att Isabell Härmarks 

utsaga alltigenom är trovärdig och tillförlitlig. Det förhållandet att det framkommit 

18

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



att hon inte berättat för Joakim Härmark att Ulrika Härmark träffat Martin Käll 

föranleder ingen annan bedömning. 

Tingsrätten övergår att bedöma Joel Härmarks utsaga. 

Förhörsledaren har inte agerat på ett sätt som påverkat Joel Härmark. Det har inte 

framkommit några förhållanden som ger anledning anta att han inte uttalat sig fritt 

under förhöret. Försvararen har haft möjlighet att ställa kompletterande frågor. Det 

finns inte fog för några anmärkningar mot hur förhöret genomförts. Förhörets 

genomförande ger inte anledning att minska bevisvärdet av hans uppgifter. Han har 

visat en påtaglig sinnesrörelse och direkt när han börjat berätta om vad Ulrika 

Härmark utsatts för av Joakim Härmark fallit i gråt. Joel Härmark har på ett klart 

och redigt sätt redogjort för vad han känner till om de åtalade gärningarna. Han har 

spontant berättat om en händelse där han själv utsatts för våld av Joakim Härmark. 

Tingsrätten anser att det inte är anmärkningsvärt att han inte berättat om detta för 

någon innan polisförhöret. De uppgifterna som Joel Härmark lämnat i förhöret har 

givit klart intryck av att återge något självupplevt. Det frågetecknet som 

framkommit är att han eventuellt rört ihop vad Isabell berättat för honom om 

händelserna e och k avseende åtalet för grov kvinnofridskränkning. Detta kan enligt 

tingsrättens mening dock förklaras av hans ringa ålder och minskar inte 

trovärdigheten och tillförlitligheten till hans uppgifter. 

Vid en samlad bedömning av det sagda finner tingsrätten att Joel Härmarks utsaga 

alltigenom är trovärdig och tillförlitlig. Det förhållandet att det framkommit att han 

inte berättat för Joakim Härmark att Ulrika Härmark träffat Martin Käll föranleder 

ingen annan bedömning. 

Tingsrätten anser att Ulrika Härmarks, Isabell Härmarks och Joel Härmarks utsagor 

framstår som klart mer trovärdiga och tillförlitliga än Joakim Härmarks utsaga, 

vilken enligt tingsrättens mening framstår som väl inövad och i vissa delar 

19

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



konstruerad. Såsom tingsrätten angivit ovan räcker det inte att en målsägandes 

berättelse är mer trovärdig och tillförlitlig än den tilltalades berättelse. I förevarande 

fall är det frågan om flera målsäganden och deras berättelser får stöd av varandras 

utsagor. 

Ulrika Härmarks uppgifter får enligt tingsrättens uppfattning extremt starkt stöd av 

Isabell Härmarks och Joel Härmarks berättelser. Åklagaren har även åberopat annan 

bevisning som stödjer Ulrika Härmarks och även barnens uppgifter. Tingsrätten 

övergår att redovisa och granska delar av den bevisningen. 

Flera av vittnena är vänner och släkt med Ulrika Härmark. Så är fallet i de flesta 

mål av denna karaktär. Det är naturligt eftersom våld i hemmet nästan alltid sker 

utan vittnen och offren oftast anförtror sig till en familjemedlem eller nära vän. För 

tingsrätten är det dock klart att vittnesmål från familjemedlemmar och vänner måste 

hanteras försiktigt. Med det inte sagt att sådan bevisning inte har något bevisvärde 

alls. 

Joakim Härmark har, förutom möjligen den sista veckan som åtalet avser, bestämt 

förnekat att han haft kontroll över Ulrika Härmark, vilket hon och barnen påstått. 

Ulrika Härmarks och barnens uppgifter får i den delen stöd av vittnesmålen med 

Vivi-Ann Bergman, Maria Zetterlund, Edvin Trygg och Martin Käll. Vivi-Ann 

Bergman har berättat att hon den senaste tiden knappt fått träffa Ulrika Härmark. 

Maria Zetterlund har uppgivit att hon uppfattat att Joakim Härmark haft behov av 

att kontrollera Ulrika Härmark. Maria Zetterlund har berättat att hon vid ett tillfälle 

reagerat över att Joakim Härmark ringt många gånger till Ulrika Härmark. Edvin 

Trygg har berättat att Ulrika Härmark varit hemma hos honom ett par gånger, att 

Joakim Härmark då ringt oavbrutet till henne, att hon vid ett tillfälle lagt ifrån sig 

telefonen och att hon sedan noterat att det registrerats 20 - 25 missade samtal. 

Martin Käll har uppgivit att han uppfattat att Joakim Härmark kontrollerat Ulrika 

Härmark genom att han lagt märke till att Joakim Härmark ofta ringt till Ulrika 

20

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



Härmark och frågat var hon är m.m. Tingsrätten anser att de redovisade uppgifterna 

från Vivi-Ann Bergman, Maria Zetterlund, Edvin Trygg och Martin Käll ger stöd åt 

Ulrika Härmarks, och även barnens, uppfattning att Joakim Härmark kontrollerat 

henne. 

Martin Käll är den av vittnena som närvarat när några av de påstådda 

gärningspåståendena inträffat. Han har uppgivit att han hört att Joakim Härmark 

hotat Ulrika Härmark dels den 23 mars 2011, dels den 25 mars 2011. Den 

beskrivningen som Martin Käll lämnat angående vad som hänt i mars 2011 

överensstämmer med de uppgifterna som Ulrika Härmark lämnat i den delen. Han 

har berättat att han hört att Joakim Härmark bl.a. sagt till Ulrika att hon skulle vara 

glad att hon levde, att hon visste vad han var kapabel till och att ett människoliv inte 

är värt något. Martin Källs redogörelse om vad som hänt under natten den 25 mars 

2011 stämmer överens med vad Ulrika Härmark och Isabell Härmark berättat. Han 

har berättat att han och Ulrika Härmark pratade i telefon med varandra under den 

natten, att han genom telefonen hörde ett kväljande ljud från Ulrika Härmark som 

om hon inte fick luft, att linjen bröts, att hon ungefär 30 – 40 minuter senare per 

telefon berättade för honom att Joakim Härmark tagit ett struptag på henne. Ulrika 

Härmark och Martin Käll har numera ett förhållande, vilket ger tingsrätten 

anledning att hantera hans uppgifter varsamt. Tingsrätten finner trots det att hans 

uppgifter starkt stöder Ulrika Härmarks uppgifter och också Isabell Härmarks 

berättelse. 

Även om Anna-Lena Mann inte hört att Joakim Härmark uttalat några hotelser till 

Ulrika Härmark den 27 mars 2011 ger Anna-Lena Manns vittnesmål stöd åt Ulrika 

Härmarks uppgifter i den delen. Anna-Lena Mann har berättat att Ulrika Härmark 

och barnen kommit till polisstationen den dagen, att Ulrika Härmark då varit 

skärrad, att Joakim Härmark ringt till Ulrika Härmark, att Anna-Lena Mann hört att 

han vrålat högt och osammanhängande, att barnen sagt att så här är det alltid, att 

21

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



Isabell uppgivit ”anmäler inte du nu mamma så gör jag det” samt att Anna-Lena 

Mann upplevt Joakim Härmark som galen och i psykisk obalans. 

Maria Zetterlund har sett skador på Ulrika Härmark. Maria Zetterlund har berättat 

att hon någon gång under sommaren 2008 träffade Ulrika Härmark ute på stan, att 

hon då såg att Ulrika Härmark hade blåmärken på halsen och att Ulrika Härmark 

berättade att Joakim Härmark tagit struptag på henne. Tingsrätten anser att det inte 

framkommit några omständigheter som ger anledning att ifrågasätta Maria 

Zetterlunds vittnesmål och att hennes utsaga ger ett robust stöd åt Ulrika Härmarks 

uppgifter. Det förhållandet att hon och Ulrika Härmark är goda vänner föranleder 

ingen annan bedömning. Även Martin Käll har uppgivit att han sett blåmärken på 

benen på Ulrika Härmark. Han har uppgivit att hon då kommit med olika 

förklaringar, såsom att hon slagit i något och att hästarna orsakat detta. 

Vittnena Vivi-Ann Bergman, Lisa Johansson, Sivor Simfors, Kailash Balutia, Maria 

Zetterlund, Britt-Marie Lundberg, Edvin Trygg, Anna-Lena Mann och Martin Käll 

har uppgett att Ulrika Härmark har berättat för dem om olika händelser som ingår i 

åtalspunkten 1. Tingsrätten anser att den bevisningen också ger stöd åt Ulrika 

Härmarks berättelse men de uppgifterna har givetvis inte lika högt bevisvärde som 

den tidigare redovisade bevisningen. 

Anna-Lena Mann, Edvin Trygg och Martin Käll har uppgett att Ulrika Härmark till 

dem berättat att Joakim Härmark vid ett tillfälle tvingat henne till samlag. Ulrika 

Härmarks uppgifter avseende åtalet för våldtäkt får stöd av nämnda vittnesmål. 

Tingsrätten anser att Ulrika Härmarks uppgifter får så starkt stöd att de kan ligga till 

grund för bedömningen av samtliga påstådda händelser i åklagarens 

gärningspåståenden avseende åtalspunkterna 1 och 2. Därigenom är de gärningarna 

styrkta. 

22

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



Sedda var för sig är var och en av punkterna a-e., g, k och delar av m avseende 

åtalet för grov kvinnofridskränkning enligt tingsrättens mening att bedöma som 

misshandel av normalgraden. Med hänsyn till att det är frågan om våld som utövats 

mot en hustru i hennes hem där hon ska känna sig trygg anser tingsrätten att ingen 

av händelserna är att bedöma som ringa. Gärningen under punkten f är sedd för sig 

enligt tingsrättens uppfattning att bedöma som olaga tvång och olaga hot. 

Gärningen under punkten h är sedd för sig enligt tingsrättens mening att anse som 

olaga tvång. Tingsrätten anser att händelserna under punkterna i, j, l och delar av m 

sedda var och en för sig är att betrakta som olaga hot. Olaga hot som inträffat två år 

före Joakim Härmark häktats den 30 mars 2011 är preskriberade. Var och en av 

gärningarna har enligt tingsrättens mening utgjort led i en upprepad kränkning av 

Ulrika Härmarks integritet och gärningarna har varit ägnade att allvarligt skada 

hennes självkänsla. Gärningarna är därför att rubricera som grov 

kvinnofridskränkning. 

Gärningarna i punkten n under åtalspunkten 1 är att bedöma som övergrepp i 

rättssak. 

Gärningen under åtalspunkten 2 är enligt tingsrättens mening att betrakta som 

våldtäkt. Tingsrätten anser att brottet inte att anse som mindre grovt. 

Genom Isabell Härmarks och Ulrika Härmarks uppgifter är enligt tingsrättens 

uppfattning gärningen i åtalspunkten 3 styrkt. Vad det gäller den gärningen är det 

allvarliga i den att det handlar om våld i hemmet från en pappa mot ett barn, vilket 

är ägnat att skada barnets trygghet och tillit till en för barnet mycket viktig person. 

Under sådana förhållanden är enligt tingsrättens mening gärningen, trots att Isabell 

Härmark drabbats av relativt lindrig fysisk skada och smärta, att anse som 

misshandel av normalgraden. 

23

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



Vad det gäller åtalspunkten 4 är det enbart Joel Härmark som berättat om den 

gärningen. Vad Joel Härmark berättat i andra avseenden vinner extremt starkt stöd 

av både Ulrika Härmarks och Isabell Härmarks utsagor. Under sådana förhållanden 

och då tingsrätten funnit att Joel Härmarks uppgifter är alltigenom trovärdiga och 

tillförlitliga anser tingsrätten att hans berättelse kan ligga till grund för 

bedömningen av gärningspåståendet under aktuell åtalspunkt. Joel Härmark har 

enligt tingsrättens mening inte med säkerhet angivit att han utsatts för andnöd, 

varför tingsrätten inte anser att det påståendet är styrkt. Tingsrätten anser däremot 

att övriga gärningspåståenden är styrkta. På de skäl som tingsrätten angivit 

beträffande bedömningen av åtalspunkten 3 finner tingsrätten att gärningen är att 

bedöma som misshandel av normalgraden. 

Sammanfattningsvis ska således Joakim Härmark fällas till ansvar för grov 

kvinnofridskränkning, flera fall av övergrepp i rättssak och ett fall av våldtäkt mot 

Ulrika Härmark, ett fall av misshandel av normalgraden mot Isabell Härmark och 

ett fall av misshandel av normalgraden mot Joel Härmark. 

Åtalet för bedrägeri och urkundsförfalskning samt Intrum Justitia A/S:s, 

tidigare Green Credit AB, enskilda anspråk, åtalspunkten 5 

Av utredningen är det klarlagt att en låneansökan om 30 500 kr och ett dokument 

för samtycke ingivits till Green Credit och att det beloppet utbetalats. Joakim 

Härmark har erkänt att han ansökt om lånet och att han den 18 april 2007 i 

Falköping i eget namn undertecknat handlingarna men förnekat att han på dem 

skrivit Ulrika Härmarks namn. Han har påstått att Ulrika Härmark i sitt namn 

undertecknat handlingarna och att hon varit medveten om lånet. Ulrika Härmark har 

gjort gällande att hon inte undertecknat handlingarna och att hon inte känt till något 

om lånet. 

24

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



I det av åklagaren åberopade sakkunnigutlåtandet anges att resultaten talar för att 

Ulrika Härmark inte har skrivit sitt namn på de aktuella handlingarna och att 

resultaten talar varken för eller emot att underteckningen beträffande namnet Ulrika 

Härmark härrör från Joakim Härmark. 

Tingsrätten har ovan funnit att Ulrika Härmarks uppgifter är trovärdiga och 

tillförlitliga samt att de får sådant stöd av utredningen att de ska ligga till grund för 

tingsrättens bedömning. Utöver vad tingsrätten tidigare angivit får Ulrika Härmarks 

uppgifter även stöd av sakkunnigutlåtandet. 

Med hänsyn till det sagda finner tingsrätten att det är styrkt att Ulrika Härmark inte 

undertecknat handlingarna. Tingsrätten anser att det kan uteslutas att annan person 

än Joakim Härmark undertecknat handlingarna i Ulrika Härmarks namn och ingett 

dem till Green Credit AB. Joakim Härmarks handlande att underteckna 

handlingarna i Ulrika Härmarks namn har inneburit fara i bevishänseende. Joakim 

Härmark har vilselett Green Credit AB att utbetala 30 500 kr genom att han 

förfalskat löneansökningarna och givit sken av att Ulrika Härmark varit en av 

låntagarna. Joakim Härmarks ageranden har inneburit vinning för honom och risk 

för skada för Green Credit AB. Till följd av det sagda ska Joakim Härmark, såsom 

åklagaren gjort gällande, fällas till ansvar för bedrägeri och urkundsförfalskning. 

Med hänsyn till utgången i skuldfrågan finner tingsrätten att det enskilda anspråket 

ska bifallas. 

Åtalet för grovt bedrägeri, åtalspunkten 6, bedrägeri och urkundsförfalskning, 

åtalspunkten 7, samt JSM Capital AB:s enskilda anspråk 

Tingsrätten prövar först åtalspunkten 6. 

25

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



Tingsrätten har ovan funnit styrkt att Joakim Härmark den 19 augusti 2009 i den 

gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 i Falköping dunkat Ulrika 

Härmarks huvud i en badrumsvägg och att han därefter tvingat henne att skriva på 

en låneansökan. Av den av åklagaren åberopade skriftliga bevisningen framgår att 

låneansökan avsett ett lån till JSM Capital AB om 15 000 kr och att det beloppet 

den 26 augusti 2009 utbetalats till ett konto med namnet Ulrika Härmark. 

Tingsrätten anser att det kan uteslutas att annan än Joakim Härmark givit in 

låneansökan till JSM Capital AB. Joakim Härmark har vilselett JSM Capital AB att 

utbetala 15 000 kr, vilket inneburit vinning för honom och risk för skada för JSM 

Capital AB. Vilseledandet har bestått i att Joakim Härmark förtigit att han genom 

brottslig handling förmått Ulrika Härmark att skriva på låneansökan. 

Åklagaren har som skäl för att gärningen ska bedömas som grovt bedrägeri åberopat 

att Joakim Härmark använt tvång mot Ulrika Härmark för att genomföra 

bedrägeribrottet. Hans ageranden i den delen omfattas av brottet grov 

kvinnofridskränkning som han fälls till ansvar för. Med hänsyn härtill anser 

tingsrätten att ett beaktande av tvånget vid bedömningen av bedrägeribrottets 

svårighetsgrad skulle få karaktär av dubbelbestraffning. Tingsrätten tar därför inte 

hänsyn till tvånget. Tingsrätten finner istället att gärningen är att bedöma som 

bedrägeri av normalgraden. 

Tingsrätten prövar härefter åtalspunkten 7. 

Av den av åklagaren skriftliga bevisningen är det klarlagt att två låneansökningar 

daterade den 7 december respektive den 9 december 2010 i Falköping ingivits till 

JSM Capital AB undertecknade i namnet Ulrika Härmark. Av den skriftliga 

bevisningen framgår att 3 169 kr har satts in på ett konto med namnet Ulrika 

Härmark den 8 december 2010 och att 10 000 kr har satts in på samma konto den 14 

december 2010. Joakim Härmark har förnekat att det är han som har undertecknat 

26

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



handlingarna i Ulrika Härmarks namn. Ulrika Härmark har gjort gällande att hon 

inte undertecknat handlingarna och att hon inte känt till något om de lånen. 



tingsrättens bedömning. Tingsrätten anser att hennes uppgifter får sådant stöd att de 

även ska ligga till grund för bedömningen av aktuell åtalspunkt. Med hänsyn till det 

sagda finner tingsrätten att det är styrkt att Ulrika Härmark inte undertecknat 

handlingarna. Tingsrätten finner att det kan uteslutas att annan person än Joakim 

Härmark undertecknat handlingarna i Ulrika Härmarks namn och givit in dem till 

JSM Capital AB. Joakim Härmarks ageranden att underteckna handlingarna i Ulrika 

Härmarks namn har inneburit fara i bevishänseende. Joakim Härmark har vilselett 

JSM Capital AB att utbetala 13 169 kr genom att han förfalskat löneansökningarna 

och givit sken av att Ulrika Härmark varit en av låntagarna. Joakim Härmarks 

ageranden har inneburit vinning för honom och risk för skada för JSM Capital AB. 

Gärningen är enligt tingsrättens uppfattning, såsom åklagaren gjort gällande, att 

bedöma som bedrägeri. 

Med hänsyn till utgången i skuldfrågorna finner tingsrätten att det enskilda 

anspråket ska bifallas. 

Åtalet för urkundsförfalskning, åtalspunkten 8 

Av utredningen framgår att någon den 10 november 2010 i Falköping undertecknat 

ett avtal om bredbandstelefoni i Ulrika Härmarks namn och att någon den 9 

december 2010 i Falköping undertecknat ett avtal om teletjänster i hennes namn. 

Joakim Härmark har förnekat att det är han som utfört underteckningarna. Ulrika 

Härmark har gjort gällande att hon inte skrivit under handlingarna. 

27

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



I det av åklagaren åberopade sakkunnigutlåtandet anges att resultaten talar för att 

Ulrika Härmark inte har skrivit sitt namn på de aktuella handlingarna och att 

resultaten talar i någon mån för att underskrifterna har utförts av Joakim Härmark. 



tingsrättens bedömning. Utöver vad tingsrätten tidigare angivit får Ulrika Härmarks 

uppgifter även stöd av sakkunnigutlåtandet. Med hänsyn till det sagda finner 

tingsrätten att det är styrkt att Ulrika Härmark inte undertecknat handlingarna. 

Enligt tingsrättens mening kan det uteslutas att annan person än Joakim Härmark 

undertecknat handlingarna. Joakim Härmarks ageranden har enligt tingsrättens 

uppfattning inneburit fara i bevishänseende. Gärningarna är, såsom åklagaren gjort 

gällande, att bedöma som urkundsförfalskning. 

Åtalet för bedrägeri och Folksams enskilda anspråk, åtalspunkten 9 

Joakim Härmark har erkänt att han till polisen den 15 februari 2011 anmält att 

kamera, dator m.m. stulits, trots att så inte varit fallet, men förnekat vad åklagaren i 

övrigt lagt honom till last. 

Av noteringar från Folksam och förhör med skaderegleraren Tomas Ulrich är det 

klarlagt att en mansperson ringt till Folksam den 16 februari och den 24 februari 

2011, att den personen presenterat sig som försäkringstagaren Ulrika Härmarks före 

detta man samt att den personen framstått som en ”myndighetsperson” och van att 

hantera liknande ärenden. Med hänsyn till de uppgifterna anser tingsrätten att det 

kan uteslutas att den personen som kontaktat Folksam varit någon annan än Joakim 

Härmark. Av brev daterat den 15 mars 2011 från Folksam till Ulrika Härmark 

framgår att Folksam inom några dagar skulle utbetala försäkringsersättning om 

totalt 10 380 kr till Ulrika Härmark. Martin Käll har när han hörts i målet berättat 

att han gjort polisanmälan om försäkringsbedrägeri och att försäkringsersättningen 

28

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



betalats ut till Ulrika Härmarks konto. Med hänsyn till det sagda anser tingsrätten 

att det är styrkt att Joakim Härmark vilselett Folksam att betala ersättning till Ulrika 

Härmark med 10 380 kr. Vilseledandet har bestått i att han påstått att kamera, dator 

m.m. stulits, trots att så inte varit fallet. 

För att någon ska fällas till ansvar för bedrägeri krävs också att en 

förmögenhetsöverföring skett. Åklagaren har påstått att Joakim Härmark förfogat 

över den utbetalade försäkringsersättningen och att Joakim Härmarks ageranden 

inneburit vinning för honom. Martin Käll har när han hörts inte kunnat ange vad 

som hänt med den utbetalda försäkringsersättningen. Åklagaren har inte åberopat 

någon annan bevisning som visar att Joakim Härmark förfogat över ersättningen 

och att han erhållit vinning av den. Tingsrätten finner därför att Joakim Härmark, 

såsom åklagaren påstått, inte gjort sig skyldig till fullbordat bedrägeri. Åtalet ska 

därför ogillas. 

Med hänsyn till utgången i skuldfrågan ska Folksams enskilda anspråk ogillas. 

Åtalet för dataintrång, åtalspunkten 10 

Av utredningen är det klarlagt att någon den 29 november 2009 i Falköpings 

kommun olovligen berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för 

automatiserad behandling genom att använda polisens IT-system för att hämta 

information rörande Ulrika Härmark ur belastnings- och misstankeregistret, trots att 

det inte varit nödvändigt för att genomföra viss arbetsuppgift som polis. Av 

utredningen är det vidare klarlagt att detta skett med hjälp av Joakim Härmarks 

datakort. 

Joakim Härmark har förnekat att det varit han som hämtat informationen om Ulrika 

Härmark. Han har gjort gällande att en annan person måste ha gjort detta och hävdat 

att andra personer än han haft möjlighet att göra detta. Poliserna Torbjörn Olerot, 

29

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



Agne Borglin, Conny Fant, Henrik Sekund och Jeanette Arvidsson, vilka tjänstgjort 

som poliser inom Falköpings kommun den 29 november 2009, har samtliga 

uppgivit att de inte gjort några slagningar i polisens IT-system avseende Ulrika 

Härmark. Poliserna Anna-Lena Mann och Christoffer Binnberg har också tillfrågats 

av åklagaren om de gjort några sådana slagningar, vilket de förnekat. 

Det har framkommit i målet att den som med hjälp av sitt datakort loggat in sig i 

polisens IT-system men inte längre gör några aktiva åtgärder i IT-systemet loggas ut 

efter en kortare tid. Det har dock inte klarlagts hur lång den tiden är. Tingsrätten 

anser trots det att det kan uteslutas att annan person än Joakim Härmark i polisens 

IT-system hämtat information ur belastnings- och misstankeregistret rörande hans 

hustru Ulrika Härmark. 

Med hänsyn till det sagda anser tingsrätten att Joakim Härmark, såsom åklagaren 

påstått, ska fällas till ansvar för dataintrång. 

Påföljdsfrågan 

Vid bedömningen av straffvärdet för flerfaldig brottslighet bör vissa principer 

tillämpas. Utgångspunkten är i allmänhet det allvarligaste av de brotten som 

föreligger till bedömning. Till straffvärdet för det allvarligaste brottet läggs därefter 

en efter hand minskande del av straffvärdet för vart och ett av de övriga brotten i 

ordning efter brottens allvar. En allmän kontroll görs också av att ett på så sätt 

beräknat straffvärde inte framstår som oproportionerligt i förhållande till den typ av 

brottslighet som är aktuell. 

Tingsrätten finner att de allvarligaste brotten som Joakim Härmark fälls till ansvar 

för är våldtäkt och kvinnofridskränkning. Tingsrätten har rangordnat brotten i den 

ordning som de nämns. 

30

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



Enligt 6 kap 1 § brottsbalken döms för våldtäkt till fängelse i lägst två år och högst 

sex år. Tingsrätten anser att det aktuella våldtäktsbrottet har ett straffvärde 

motsvarande fängelse i två år. 

Straffskalan för kvinnofridskränkning är fängelse lägst sex månader och högst sex 

år. De aktuella gärningarna har pågått under flera års tid, är till antalet många och 

vittnar om en stor hänsynslöshet från Joakim Härmarks sida. Genom gärningarna 

har han kränkt Ulrika Härmark i hennes hem, där hon har särskilt berättigat krav att 

få känna sig trygg. Enligt tingsrättens uppfattning är framför allt punkterna e, f, och 

i under åtalspunkten 1 särskilt allvarliga. Vid flera av gärningstillfällena har Ulrika 

Härmarks och Joakim Härmarks gemensamma barn varit närvarande. Tingsrätten 

anser att Joakim Härmark genom sitt handlande mot Ulrika Härmark ryckt undan 

den tillit som barnen behövt få ha till honom och att han utsatt barnen för otrygghet. 

Som försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet beaktar tingsrätten 

bestämmelsen i 29 kap 2 § 8 punkten brottsbalken. Med hänsyn till det sagda anser 

tingsrätten att straffvärdet för brottet kvinnofridskränkning sett för sig har nästan 

lika högt straffvärde som våldtäktsbrottet. 

Utöver angivna brott ska Joakim Härmark även fällas till ansvar för ett fall av 

dataintrång, som ligger på bötesnivå, flera fall av övergrepp i rättssak, två fall av 

misshandel av normalgraden mot sina barn, tre fall av bedrägeri av normalgraden 

och fem fall av urkundsförfalskning. 

Tingsrätten finner att det samlade straffvärdet motsvarar fängelse i fyra år. 

Personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen har meddelat att Joakim Härmark 

kommer att skiljas från sin anställning som polisassistent om han fälls för de 

brotten, förutom dataintrång, som tingsrätten funnit honom skyldig till. Detta 

beaktar tingsrätten (se 29 kap 5 § första stycket femte punkten brottsbalken) vid 

31

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 



straffmätningen. Med tillämpning av nämnd bestämmelse finner tingsrätten att 

straffmätningsvärdet motsvarar fängelse i tre år och sex månader. 

Redan på grund av det höga straffvärdet kan annan påföljd än fängelse inte komma i 

fråga. 

Sammanfattningsvis bestämmer tingsrätten påföljden för Joakim Härmark till 

fängelse i tre år och sex månader. 

Häktningsfrågan 

Det finns risk för att Joakim Härmark om han försätts på fri fot fortsätter sin 

brottsliga verksamhet mot Ulrika Härmark. För brottet våldtäkt är det inte 

föreskrivit lindrigare straff än fängelse i två år och det är inte uppenbart att skäl till 

häktning saknas. Med hänsyn till det sagda ska Joakim Härmark stanna kvar i häkte 

tills domen vinner laga kraft mot honom i ansvarsdelen. 

Ulrika Härmarks enskilda anspråk 

Mot bakgrund av utgången i skuldfrågorna som berör målsäganden Ulrika Härmark 

är Joakim Härmark skadeståndsskyldig mot henne. Tingsrätten finner att ersättning 

för kränkning bör bestämmas till skäliga 75 000 kr avseende gärningarna under 

åtalspunkten 1 och 75 000 kr avseende gärningen under åtalspunkten 2 samt att 

ersättning för sveda och värk avseende samtliga gärningar bör bestämmas till 

skäliga 25 000 kr. På beloppen ska ränta utgå på det sättet som yrkats. 

Sammanfattningsvis ska Joakim Härmark utge skadestånd till Ulrika Härmark med 

totalt 175 000 kr jämte yrkad ränta. 

32

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 


Isabell Härmarks enskilda anspråk 


Med hänsyn till utgången i skuldfrågan som berör målsäganden Isabell Härmark är 

Joakim Härmark skadeståndsskyldig mot henne. Mot bakgrund av att hon i sitt hem, 

där hon har rätt att få vara i fred och känna sig trygg, utsatts för våld av sin pappa 

finner tingsrätten att 7 000 kr framstår som skälig ersättning för kränkning. 

Tingsrätten anser att yrkad ersättning för sveda och värk är skälig. Yrkad ränta är i 

enlighet med lag. 

Sammanfattningsvis finner tingsrätten att Joakim Härmark ska utge skadestånd till 

Isabell Härmark med totalt 8 000 kr jämte yrkad ränta. 

Joel Härmarks enskilda anspråk 

Med hänsyn till utgången i skuldfrågan som berör målsäganden Joel Härmark är 

Joakim Härmark skadeståndsskyldig mot honom. Mot bakgrund av att Joel 

Härmark i sitt hem, där han har rätt att få vara i fred och känna sig trygg, utsatts för 

våld av sin pappa finner tingsrätten att 7 000 kr framstår som skälig ersättning för 

kränkning. Tingsrätten anser att yrkad ersättning för sveda och värk är skälig. Yrkad 

ränta är i enlighet med lag. 

Sammanfattningsvis finner tingsrätten att Joakim Härmark ska utge skadestånd till 

Joel Härmark med totalt 8 000 kr jämte yrkad ränta. 

Övrigt 

Lars Schmidt har bl.a. yrkat ersättning för arbete med 190 timmar. Med hänsyn till 

uppdragets art och omfattning anser tingsrätten att han får anses väl tillgodosedd 

med ersättning motsvarande 140 timmar. 

33

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


DOM 


HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (Dv 400) 


Överklagande ges in till tingsrätten senast den 26 juli 2011 och ställs till Göta 

hovrätt. 

Liselotte Johansson 

Avräkningsunderlag, se aktbil 

34

Postadress 

Box 226 

401 23 GÖTEBORG 

Ansökan om stämning Sida 1 (11) 

RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG Handling 

Ärende AM-46655-09 

Chefsåklagare Per Lind 2011-06-28 

Justering 

Handläggare 820C-C-CE 

Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 

1 Härmark, Jonas Bertil Joakim Joakim 

Personnr Medborgare i Telefon Tolkbehov 

19740507-5974 SVERIGE 

Adress 

Saknar fast bostad 

Offentlig försvarare/ombud 

Schmidt, Lars, Advokatfirman Schmidt & Co AB, Järnvägsgatan 12, 532 30 SKARA 

Frihetsberövande m.m. 

Anhållen i sin frånvaro 2011-03-27 gripen 2011-03-28 kl 00.45 häktad 2011-03-30 

Delgivningsuppgifter 

Ansvarsyrkanden m.m. 

1. GROV KVINNOFRIDSKRÄNKNING OCH ÖVERGREPP I 

RÄTTSAK 

Målsäganden 


Gärning 

Joakim Härmark, som är gift med Ulrika Härmark har under tiden 2008 – 27 

mars 2011 begått brottsliga gärningar (misshandel, olaga hot och olaga tvång) 

mot sin hustru, vilka gärningar var och en utgjort led i en upprepad kränkning 

av hennes integritet och har varit ägnade att allvarligt skada henne självkänsla. 

Joakim Härmark har således 

a. maj-juni 2008 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 i 

Falköping uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark andnöd och smärta 

genom att trycka en kudde mot hennes ansikte. 

b. maj 2008 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 i 

Falköping uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark smärta genom slå henne 

med en våt handduk på kroppen. 

c. den 23 juli 2008 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 i 

Falköping i badrummet brottat ned Ulrika Härmark varvid hon föll både 

Gatuadress 

Gårdatorget 2 

Telefon 

031-739 41 00 

Telefax 

031-739 42 41 

Skaraborgs tingsrätt 

Box 174 

541 24 SKÖVDE 

E-post 

Webbadress 

www.aklagare.se 

Bilaga 1 

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


INKOM: 2011-06-28 

MÅLNR: B 1296-11 

AKTBIL: 112 

TR mål: B 1296-11 

Handl.: VÅLD

RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG Ansökan om stämning Sida 

Handling 

2 (11) 


Chefsåklagare Per Lind 2011-06-27 Handläggare 820C-C-CE 

med huvud och axeln på ett skåp och därefter ner på badrumsgolvet 

med smärta som följd. 

d. sensommaren 2008 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 

26 i Falköping uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark blåmärken och 

smärta genom ta ett strupgrepp. 

e. den 21 april 2009 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 

i Falköping uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark medvetenlöshet, 

smärta samt rodnad genom att dra åt en handduk runt hennes hals. 

f. vid ett tillfälle under sommaren 2009 i den gemensamma bostaden på 

Torstensonsgatan 26 i Falköping uppsåtligen med våld burit ut Ulrika 

Härmark på balkongen och hållit henne utanför balkongräcket samtidigt 

som han uttalar att han skall döda henne. Hotet var ägnat att hos Ulrika 

Härmark framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person. 

g. vid ett tillfälle sommaren 2009 i den gemensamma bostaden på 

Torstensonsgatan 26 i Falköping misshandlat Ulrika Härmark genom 

att sparka henne så att hon föll omkull. Av misshandel tillfogades 

Ulrika Härmark smärta. 

h. den 19 augusti 2009 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 

26 i Falköping uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark smärta genom 

dunka hennes huvud i badrumsväggen varvid han tvingade henne att 

skriva på en låneansökan. (se åtalspunkt 6) 

i. våren – sommaren 2010 i Falköpings kommun dragit in Ulrika Härmark 

i en bil och kört ut i skogen och då skrikit till henne att han skall döda 

henne. Hotet var ägnat att hos Ulrika Härmark framkalla allvarlig 

fruktan för egen säkerhet till person. 

j. 23-25 mars 2011 i fastigheten Sankt Sigfridsgatan 19 i Falköping vid 

flertal tillfälle hotat att döda Ulrika Härmark. Hoten var ägnat att hos 

Ulrika Härmark framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till 

person. 

k. 25 mars 2011 i fastigheten Sankt Sigfridsgatan 19 i Falköping 

uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark smärta och andnöd genom ta ett 

strupgrepp. 

l. 27 mars 2011 i Falköping vid tiotal tillfällen hotat att döda Ulrika 

Härmark. Hoten var ägnat att hos Ulrika Härmark framkalla allvarlig 

fruktan för egen säkerhet till person.


Handling 




m. under perioden 2008 - 22 mars 2011 i Falköping vid stort antal 

tillfällen misshandlat, ofredat och hotat Ulrika Härmark genom att ta 

strupgrepp och trycka en kudde mot hennes ansikte, knuffa henne, dra 

henne i håret så att hon fallit omkull, dunkat hennes huvud i golvet, 

hållit hennes hand över en varm platta samt fällt yttranden med 

innebörd att han skall döda henne. Joakim Härmark har vid de olika 

misshandelstillfällen tillfogat Ulrika Härmark smärta. Hoten var ägnat 

att hos Ulrika Härmark framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet 

till person. 

n. under perioden 2008-mars 2011 vid flera tillfällen uttalat att om Ulrika 

Härmark går till polisen så kommer han att döda henne varigenom han 

angripet Ulrika Härmark med hot om våld i syfte att hindra henne från 

att göra polisanmälan. 

Ulrika Härmarks och Joakim Härmarks gemensamma barn, födda 1996 och 

1999, har varit närvarande i en del fall när Joakim Härmark har misshandlat 

och hotat Ulrika Härmark. 

Lagrum 

4 kap 4 a 2 st och 17 kap 10 § 1 st brottsbalken 

2. VÅLDTÄKT 

Målsägande 


Gärning 

Joakim Härmark vid ett tillfälle under vintern 2009-2010, i den gemensamma 

bostaden på Torstensonsgatan 26 i Falköping, mot Ulrika Härmarks vilja, när 

hon legat i en säng, medelst våld tvingat henne till ett samlag. 

Våldet har bl a bestått i att han har 

suttit grensle över henne 

betvingat henne genom att föra hennes båda armar över hennes huvud 

samt att hålla fast armarna över huvudet. 

Lagrum 


3. MISSHANDEL 


Isabell Härmark


Handling 




Gärning 

Joakim Härmark har den 26 mars 2011 i fastigheten Sankt Sigfridsgatan 19 i 

Falköping uppsåtligen tillfogat sin dotter Isabell Härmark smärta och näsblod 

genom att kraftigt knuffa henne i en dörrkarm. 

Lagrum 


4. MISSHANDEL 


Joel Härmark, född 1999 

Gärning 

Joakim Härmark har vid ett tillfälle under 2008-2009 i den gemensamma 

bostaden på Torstensonsgatan 26 i Falköping uppsåtligen tillfogat sonen Joel 

Härmark andnöd och smärta genom ta ett strupgrepp. 

Lagrum 


5. BEDRÄGERI OCH URKUNDFÖRFALSKNING 


Green Credit AB, (numera Intrum Justitia A/S) 

Gärning 

Joakim Härmark har den 18 april 2007 i Falköping förfalskat en låneansökning 

genom att underteckna låneansökningarna med Ulrika Härmarks namn. 

Åtgärden har inneburit fara i bevishänseende. 

Joakim Härmark har därefter ingett låneansökan till Green Credit AB och 

vilselett bolaget att utbetala sammanlagt 30 500 kr vilket i inneburit vinning för 

Joakim Härmark och motsvarande risk för skada för Gren Credit AB. 

Vilseledandet har bestått i att Joakim Härmark förfalskat låneansökningen och 

givit sken av att Ulrika Härmark var en av låntagare. 

Lagrum 

9 kap 1 § och 14 kap 1 § brottsbalken 

Enskilt anspråk 

Det yrkas att Härmark förpliktas utge skadestånd med 10 380 kronor till 

målsäganden avseende felaktigt utbetalt lån. På detta belopp yrkas ränta enligt 

6 § räntelagen från 26 maj 2011 till dess full betalning sker.


Handling 




6. GROVT BEDRÄGERI 



Gärning 

Joakim Härmark har i Falköping den 19 augusti 2009 i den gemensamma 

bostaden på Torstensonsgatan 26 i Falköping misshandlat Ulrika Härmark 

genom att dunka hennes huvud i badrumsväggen varefter han har tvingat henne 

att skriva på en låneansökan avseende 15 000 kr. (se åtalspunkt 1) 

Joakim Härmark har den 23 augusti 2009 medelst tvång förmått Ulrika 

Härmark att underteckna en autogiroanmälan. 

Joakim Härmark har därefter ingett låneansökan till JSM Capital AB och 

vilselett bolaget att utbetala 15 000 kr vilket i inneburit vinning för Joakim 

Härmark och motsvarande risk för skada för JSM Capital AB. 

Vilseledandet har bestått i att Joakim Härmark förtigit att han genom brottslig 

handling förmått Ulrika Härmark har skriva på låneansökan och 

autogiroanmälan. 

Gärningen är grov med hänsyn till att Joakim Härmark använt tvång mot 

Ulrika Härmark för att genomföra brottet. 

Lagrum 


Enskilt anspråk (avser även åtalspunkt 7) 


målsäganden avseende felaktigt utbetalt lån. På detta belopp yrkas ränta enligt 

6 § räntelagen från 14 december 2010 till dess full betalning sker. 

7. BEDRÄGERI OCH URKUNDSFÖRFALSKNING 



Gärning 

Joakim Härmark har den 7 och 9 december 2010 i Falköping förfalskat två 

låneansökningar genom att underteckna låneansökningarna med Ulrika 

Härmarks namn. Åtgärden har inneburit fara i bevishänseende.


Handling 




Joakim Härmark har därefter ingett låneansökan till JSM Capital AB och 

vilselett bolaget att utbetala sammanlagt 13 169 kr vilket i inneburit vinning för 

Joakim Härmark och motsvarande risk för skada för JSM Capital AB. 

Vilseledandet har bestått i att Joakim Härmark förfalskat låneansökningarna 

och givit sken av att det var Ulrika Härmark som var låntagare. 

Lagrum 

9 kap 1 § och 14 kap 1 § brottsbalken 

8. URKUNDSFÖRFALSKNING 


Telia Sonera Sverige AB 

Gärning 

Joakim Härmark har den 10 november2010 och 9 december 2010 i Falköping 

förfalskad ett avtal om teletjänster och ett avtal om bredbandstelefoni genom 

underteckna handlingarna med Ulrika Härmarks namn. Åtgärden har inneburit 

fara i bevishänseende. 

Lagrum 


9. BEDRÄGERI 


Folksam 

Gärning 

Joakim Härmark har genom anmälan om stöldskada i Falköping den 16 

februari 2011 till försäkringsbolaget Folksam (Joakim Härmark har den 15 

februari 2011 anmält stölden till polismyndigheten.) vilselett bolaget att 

felaktigt utbetala ersättning till Ulrika Härmark med 10 380 kr (Joakim 

Härmark har förfogat över det utbetalade beloppet.) för stulen kamera och 

dator mm, vilket inneburit vinning Joakim Härmark och motsvarande skada för 

Folksam. Vilseledandet har bestått i att Joakim Härmark påstått att kameran 

och datorn mm hade stulits trots att så inte var fallet. 

Lagrum 


Enskilt anspråk 


Folksam avseende felaktigt utbetald försäkringsersättning. På detta belopp 

yrkas ränta enligt 6 § räntelagen från 15 mars 2011 till dess full betalning sker. 

10. DATAINTRÅNG


Handling 




Härmark har den 29 november 2009 i Falköpings kommun som polisman vid 

polismyndigheten i Västra Götaland län olovligen berett sig tillgång till 

uppgifter som är avsedda för automatiserad behandling genom att använda 

polisens IT-system för att inhämta information rörande en person född 750527 

(Ulrika Härmark) ur belastnings- och misstankeregistret, trots att det inte varit 

nödvändigt för att genomföra viss arbetsuppgift. 

Lagrum 

4 kap 9c § brottsbalken jämfört med 4 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och 

allmänna råd om användning av IT-system inom Polisen (RPSFS 2005:8) 

Bevisning 

Åtalspunkt 1 

Muntlig bevisning 

Förhör med tilltalade Joakim Härmark (1 timme) 

Förhör med målsäganden Ulrika Härmark angående hennes iakttagelser till 

styrkande av åtalet (minst 3 timmar) 

Förhör med målsäganden Isabell Härmark angående hennes iakttagelser till 

styrkande av åtalet (45 minuter) 

Vittnesförhör med Vivi-Ann Bergman (moder till Ulrika Härmark) angående 

vad Ulrika Härmark har uppgivet för henne angående de hot och misshandel 

som hon varit utsatt för till styrkande av åtalet. (30 minuter) 

Vittnesförhör med Kailash Balutia (beteendevetare, Kinnekullehälsan) 

angående vad Ulrika Härmark har uppgivet för henne angående de hot och 

misshandel som hon varit utsatt för till styrkande av åtalet. (20 minuter) 

Vittnesförhör med Lisa Johansson (bitr rektor, förskolan Vindängen) angående 

vad Ulrika Härmark har uppgivet för henne angående misshandeln som hon 

varit utsatt för till styrkande av åtalet. (20 minuter) 

Vittnesförhör med Sivor Simfors (psykoterapeut) angående vad Ulrika 

Härmark har uppgivet för henne angående den misshandel som hon varit utsatt 

för till styrkande av åtalet. (20 minuter) 

Vittnesförhör med Maria Zetterlund (arbetskamrat till Ulrika Härmark) 


misshandel som hon varit utsatt för till styrkande av åtalet. (45 minuter)


Handling 




Vittnesförhör med Martin Käll (pojkvän till Ulrika Härmark) angående vad 

Joakim Härmark sa till Ulrika Härmark vid mobiltelefonsamtal den 23 och 

mars 2011 till styrkande av åtalet. 

Martin Käll skall också höras angående vad Ulrika Härmark har uppgivet för 

honom angående de hot och misshandel som hon varit utsatt för till styrkande 

av åtalet. (45 minuter) 

Vittnesförhör med Britt-Marie Lundberg (anställd på Kvinnohuset i Skövde) 


misshandel som hon varit utsatt för till styrkande av åtalet. (30 minuter) 

Vittnesförhör med Edvin Trygg (bekant till Ulrika Härmark) angående vad 

Ulrika Härmark har uppgivet för honom angående de hot och misshandel som 

hon varit utsatt för till styrkande av åtalet. (20 minuter) 

Vittnesförhör med Anna-Lena Mann (polisman Falköping) angående vad 

Ulrika Härmark har uppgivet för henne om att hon har blivit slagen och hotad 

till styrkande av åtalet. Anna-Lena Mann skall också höras om det 

telefonsamtal som hon överhörde mellan Joakim Härmark och Ulrika Härmark. 

(30 minuter) 

Skriftlig bevisning 

1. Uppspelning av videoförhör med Joel Härmark (40 minuter) 

2. Tjänsteanteckning 2009-05-04 och PM 2009-04-29 (fu-prot s 346-349) 

3. Brottsplatsundersökningsprotokoll avseende Torstenssonsgatan 26 

Falköping(fu-prot s 358-380) 

4. Foto från Sankt Sigfridsgatan 19 Falköping (fu-prot s 385-398) 

5. Läkarintyg (fu-prot s 272-273, s 305-337) 

6. Journalblad (fu-prot s 278 och 285) 

Åtalspunkt 2 


Förhör med tilltalade Joakim Härmark (15 minuter) 



Vittnesförhör med Anna-Lena Mann (polisman Falköping) angående vad 

Ulrika Härmark har uppgivet för henne via chatt angående den våldtäkt som 

hon varit utsatt för till styrkande av åtalet. (30 minuter) 

Vittnesförhör med Edvin Trygg (bekant till Ulrika Härmark) angående vad 

Ulrika Härmark har uppgivet för honom angående våldtäkten till styrkandet av 

åtalet. ( 15 minuter)


Handling 




Åtalspunkt 3 



Förhör med målsäganden Isabell Härmark angående hennes iakttagelser till 




Åtalspunkt 4 




Uppspelning av videoförhör med målsäganden Joel Härmark (se åtalspunkt 1) 

Åtalspunkt 5 


Förhör med Joakim Härmark (15 minuter) 

Förhör med målsäganden Ulrika Härmark till styrkande av att hon inte ingått 

något låneavtal och till att hon inte undertecknad något låneavtal. (15 minuter) 


Låneavtal mm (fu-prot s 44-48) 

Sakkunnigutlåtande (tilläggsprot s 4-10) och dokument för samtycke, aktbil. 

108. 

Åtalspunkt 6 




styrkande av åtalet. (15 minuter) 



Åtalspunkt 7 




något låneavtal och till att hon inte undertecknad något låneavtal. (15 minuter)


Handling 






Åtalspunkt 8 




några avtal och till att hon inte undertecknad några avtal. (15 minuter) 


Avtal (fu-prot s 52-53) 

Sakkunnigutlåtande (tilläggsprot s 4-10) 

Åtalspunkt 9 


Förhör med Joakim Härmark (erkännande) (10 minuter) 

Förhör med målsäganden Ulrika Härmark 

Vittnesförhör med Tomas Ulrich 


1. Polisanmälan om stöld (fu-prot s 21-22) 

2. Folksams noteringar (fu-prot s 23) 

3. Folksams brev till Ulrika Härmark (fu-prot 24) 

Åtalspunkt 10 



Vittnesförhör med polismännen Torbjörn Olerot, Agne Borglin, Conny Fant, 

Henrik Sekund och Jeanette Arvidsson till styrkande av att de inte gjort 

dataslagning betr Ulrika Härmark genom att använda Joakim Härmarks 

behörighetskort. (5 minuter per förhör) 


Loggutdrag (fu-prot s 15) 

Foto avrapporteringsrum polisstationen Falköping (fu-prot s 382) 

Handläggning 

Beräknad tidsåtgång för förhandlingen 

Åklagarens sakframställan 2 timmar (samtliga åtalspunkter) 

Åklagarens plädering 45 minuter (samtliga åtalspunkter)


Handling 

11 (11) 



Beräknad tidsåtgång för förhör cirka 14 timmar (samtliga åtalspunkter – se 

ovan) 

Den åtalade är anställd hos polismyndigheten i Västra Götalands län. Med 

hänsyn till bestämmelserna i 29 kap 5 § 5 p brottsbalken kan det därför finnas 

anledning för tingsrätten att hämta in yttrande från Personalansvarsnämnden 

vid Rikspolisstyrelse, Box 12256, 102 26 STOCKHOLM. 

Per Lind 

Upplysning: Det som understrukits i texten är justeringar tingsrätten fört in i 

enlighet med åklagarens justeringar under huvudförhandlingen.

DV 400 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket 

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL 

Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller 

ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. 

Skrivelsen ska skickas eller lämnas 

till tingsrätten. Överklagandet prövas av den 

hovrätt som finns angiven i slutet av domen. 

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten 

inom tre veckor från domens datum. Sista dagen 

för överklagande finns angiven på sista sidan 

i domen. 

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får 

också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) 

även om den vanliga 

tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet 

ska också i detta fall skickas eller lämnas 

till tingsrätten och det måste ha kommit in 

till tingsrätten inom en vecka från den i domen 

angivna sista dagen för överklagande. Om 

det första överklagandet återkallas eller förfaller 

kan inte heller anslutningsöverklagandet 

prövas. 

Samma regler som för part gäller för den som 

inte är part eller intervenient och som vill överklaga 

ett i domen intaget beslut som angår 

honom eller henne. I fråga om sådant beslut 

finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. 

För att ett överklagande ska kunna tas upp i 

hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd 

meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd 

om 

1. det finns anledning att betvivla riktigheten 

av det slut som tingsrätten har 

kommit till, 


Bilaga 2 

Bilaga 

2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas 

går att bedöma riktigheten av det 

slut som tingsrätten har kommit till, 

3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen 

att överklagandet prövas 

av högre rätt, eller 

4. det annars finns synnerliga skäl att 

pröva överklagandet. 

Om prövningstillstånd krävs och sådant inte 

meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det 

är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd 

krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet 

till hovrätten varför klaganden anser 

att prövningstillstånd bör meddelas. 

I vilka fall krävs prövningstillstånd? 

Brottmålsdelen 

Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten 

ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 

1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 

2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer 

än 6 månaders fängelse i straffskalan. 

Enskilt anspråk (skadeståndstalan) 

För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan 

krävs prövningstillstånd. Från denna regel 

gäller följande undantag: 

Överklagas domen även i brottmålsdelen och 

avser överklagandet frågan om den tilltalade 

ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte 

prövningstillstånd för ett till denna gärning 

kopplat enskilt anspråk i de fall

1. det enligt ovanstående regler inte krävs 

prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 

2. prövningstillstånd i brottmålsdelen 

meddelas av hovrätten. 

Beslut i övriga frågor 

Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs 

även prövningstillstånd vid beslut som endast 

får överklagas i samband med överklagande av 

domen. 

Skrivelsen med överklagande ska innehålla 

uppgifter om 

1. den dom som överklagas med angivande 

av tingsrättens namn samt dag 

och nummer för domen, 

2. parternas namn och hemvist och om 

möjligt deras postadresser, yrken, personnummer 

och telefonnummer, varvid 

parterna benämns klagande respektive 

motpart, 

3. den ändring av tingsrättens dom som 

klaganden vill få till stånd, 

4. grunderna (skälen) för överklagandet 

och i vilket avseende tingsrättens dom- 


skäl enligt klagandens mening är oriktiga, 

5. de bevis som åberopas och vad som 

ska styrkas med varje bevis, samt 

6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter 

som åberopas till stöd för 

att prövningstillstånd ska meddelas. 

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska 

ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden 

att det ska hållas ett förnyat förhör eller 

en förnyad syn på stället, ska han eller hon 

ange det och skälen till detta. Klaganden ska 

också ange om han eller hon vill att målsäganden 

eller den tilltalade ska infinna sig personligen 

vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är 

den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. 

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden 

eller hans/hennes ombud. Till överklagandet 

ska bifogas lika många kopior av skrivelsen 

som det finns motparter i målet. Har inte klaganden 

bifogat tillräckligt antal kopior, framställs 

de kopior som behövs på klagandens bekostnad. 

Ytterligare upplysningar lämnas av 

tingsrätten. Adress och telefonnummer finns 

på första sidan av domen.

Bilaga 3 

SKARABORGS 

TINGSRÄTT 


INKOM: 2011-07-05 

MÅLNR: B 1296-11 

AKTBIL: 114

Dom Skaraborgs tingsrätt Mål nr B 1296-11 - Hem

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?