Bilaga A komplettering 20121206
Bilaga A komplettering 20121206
Bilaga A komplettering 20121206
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Komplettering<br />
Ansökan enligt miljöbalken för ny deponi, behandling<br />
samt mellanlagring av avfall<br />
HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB<br />
Till: Mark- och miljödomstolen<br />
Sökande: Halmstads Energi och Miljö AB<br />
Saken: Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken<br />
Mål nr: M 1726-12, R2<br />
Ort Halmstad<br />
Datum 2012-12-07<br />
UNDERSKRIFT
Komplettering av tillståndsansökan med anledning av<br />
föreläggande daterat 2012-08-24 avseende Halmstad Energi och<br />
Miljö AB:s planerade ny deponi, behandling samt mellanlagring<br />
av avfall på fastigheten Fyllinge 20:393 i Halmstad<br />
Mark- och miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt, förelade 2012-08-24 Halmstads Energi och<br />
Miljö AB att komplettera ansökan enligt de skrivelser som erhållits från myndigheter.<br />
Ansökan enligt miljöbalken kompletteras i enlighet med Länsstyrelsen i Halland och Miljö-<br />
och hälsoskyddskontorets i Halmstads yttrande:<br />
1 Länsstyrelsen<br />
Länsstyrelsen har angett att ansökningshandlingarna behöver kompletteras på 2 punkter.<br />
Nedan anges först den begärda <strong>komplettering</strong>en i kursiv fet text och därefter följer HEM:s<br />
<strong>komplettering</strong>.<br />
Skälen till varför de alternativa lokaliseringarna har förkastats bör utvecklas närmare.<br />
Beskrivningarna av de alternativa lokaliseringarna är förhållandevis kortfattande.<br />
HEM har följande krav som behöver uppfyllas för framtida deponi samt behandling och<br />
mellanlagring av avfall:<br />
• Deponin skall ha en ”livslängd” på minst 35-40 år<br />
• Området skall ha en yta på minst 35 ha<br />
• Det skall inte finnas bostäder belägna närmare än 500 m från verksamheten<br />
Vidare anser HEM att det är mycket positivt om följande kriterier uppfylls vid lokaliseringen i<br />
Kistinge:<br />
• Att transportvägen mellan Kristinehed och den planerade verksamheten är så kort som<br />
möjligt.<br />
• Att vägnätet redan är utbyggt för lastbilstransporter och att ytterligare utbyggnad inte<br />
krävs. Dessutom anses tillgång till järnväg vara en stor fördel.<br />
• Att synergieffekter kan erhållas med närliggande befintlig återvinningsindustri och<br />
närhet till bolagets egen återvinningscentral i Villmanstrand.<br />
2(16)
Kortfattad beskrivning om val av lokalisering<br />
Som nämnts i MKB:n har värdering av de olika alternativen i huvudsak utförts av Halmstads<br />
kommun. HEM anser att det är av stor vikt att bolaget följer kommunens rekommenderade<br />
lokalisering.<br />
Syftet med rapporten ”Alternativa lokaliseringar av ny avfallsdeponi” daterad 2003-11-18 var<br />
att göra en första grov bortgallring av de lokaliseringsalternativ som sämst svarar mot ställda<br />
kriterier. De av kommunen uppställda kriterierna var följande:<br />
Orientering<br />
• Lägesbeskrivning<br />
Naturförhållanden/förutsättningar – geologiska och hydrogeologiska<br />
• Vattenfrågor (ytvatten, grundvatten, kustvatten)<br />
• Jordlagrens grundvattenskyddanden egenskaper (genomtränglighet och tjocklek)<br />
• Jordgrundvattenskydd<br />
• Berggrundskydd (in- eller utströmning)<br />
• Ytvattenskydd (dikningsföretag m m)<br />
• Topografi och bärighet<br />
• Risken för översvämningar, sättningar och skred<br />
Lokaliserings-/intressekonflikter<br />
• Avstånd till bebyggelse<br />
• Avstånd till bostadshus och verksamheter<br />
• Rekreationsområden<br />
• Naturskyddsområden, vattentäkter<br />
• Kulturmiljö (bebyggelse, kulturlandskap, fornlämningar)<br />
• Trafikfrågor<br />
• Jordbruksnäringen<br />
Planfrågor<br />
• Översiktsplan<br />
• Trafikplaner<br />
• Andra planer<br />
Ekonomi<br />
• Markkostnad<br />
• Anläggningskostnad<br />
• Driftskostnad<br />
• Beräknad livslängd<br />
3(16)
En kortfattad beskrivning och värdering gjordes för respektive alternativ och även ytterligare<br />
alternativ togs fram. De förordade alternativen var Klackasjö (Åled), Nannarp (väster om<br />
Åled och väg 26) samt Trönninge vilka man ansåg skulle studeras vidare. En sammanfattning<br />
av resultatet från den fördjupade förstudien bifogades under flik 9 i ansökan. I förstudien<br />
framkom också att nu ansökt plats i Kistinge var lämplig för lokalisering av deponin.<br />
Behov av areal<br />
En generell regel som gäller för hantering av avfall är att deponering skall ske i sista hand.<br />
För att minimera mängden deponerat avfall är HEM i behov av en plats där behandling och<br />
mellanlagring kan ske på ett effektivt sätt. HEM anser att det är lämpligt att denna hantering<br />
sker i anslutning till deponin för av minska transporterna. HEM anser också att det är av stor<br />
vikt att deponin har en ”livslängd” på minst 35-40 år. Detta innebär att det krävs minst 35 ha<br />
för att rymma deponin, återvinning och rening av lakvatten.<br />
Bedömning av lokaliseringsalternativ<br />
HEM har upprättat en kompletterande lokaliseringsutredning med en fördjupad beskrivning<br />
av alternativen Klackasjö, Korsmossen och Lövesåsen. Utredningen bifogas, bilaga 1.<br />
I bilaga B i utredningen finns en bedömning utifrån de krav som ställs på anläggningen<br />
(tillräcklig storlek och avstånd till boende) samt de övervägande som gjorts i tidigare studier.<br />
Av tabellen framgår att fyra alternativ uppfyller de krav som HEM ställer.<br />
Kistinge östra är huvudalternativet med anledning av att området är beläget intill befintligt<br />
vägnät och att transporter utanför Halmstads centrum inte sker i direkt anslutning till bostäder.<br />
Det bedöms också att möjligenheten till avledning av ovidkommande grundvatten är god.<br />
Dessutom ser HEM stora samordningsvinster med anledning av närheten till andra<br />
återvinningsverksamheter samt återvinningscentralen i Villmanstrand.<br />
Klackasjö kommer på andra plats med anledning av att avståendet till bostäder är relativt<br />
stort. Däremot är aktuell tillfartsväg mycket olämplig eftersom denna går genom Åleds<br />
samhälle. Sannolikt kan inte tillfartsvägen vid Skärkered mot Hertered användas eftersom<br />
denna inte klarar tunga transporter och måste upprustas. En helt ny väg från väg 25 är också<br />
ett alternativ, men kostnaderna bedöms som mycket höga. Dessutom består området av ett<br />
orört skogsområde utan påverkan från tätbebyggelse och industriverksamhet.<br />
Lövesåsen och Korsmossen<br />
Områdena kommer på tredje plats och utgörs till stora delar av våtmarker vilket medför<br />
avledning av stora mängder grundvatten och därmed är områdena mindre lämpliga för en<br />
deponi. Dessutom består båda områdena av orörda skogsområden.<br />
Nya anslutningsvägar krävs för båda alternativen vilket medför höga kostnader. Dessutom är<br />
avståndet mellan Kristinehed och Lövesåsen nästan 3 mil.<br />
Bolaget bör visa hur lak-och dagvattenanläggning ska dimensioneras. En ritning över lak-<br />
och dagvattenanläggningen samt en redogörelse för volymerna bör vara med. Bolaget bör<br />
visa hur flödet på 1,5 liter per sekund och hektar till Trönningeån kan garanteras. Bolaget<br />
bör även visa hur flödet på 1,5 liter per sekund och hektar till Trönningeån kan garanteras<br />
vid ett 100-årsregn. Hela projekteringsområdets dagvatten ska inkluderas i analyser och<br />
beskrivningar.<br />
4(16)
I bilaga 2 till <strong>komplettering</strong>en redovisas ingående hur dag- och lakvattenhanteringen vid<br />
verksamheten kan komma att se ut. Flödet från anläggningen till recipienten beräknas uppgå<br />
till ca 8 l/s och flödet kommer inte att förändras vid ett 100-årsregn. Lakvattenmagasinet för<br />
farligt avfall deponin dimensioneras för att kunna hantera ett 100-årsregn.<br />
Lakvattenmagasinet för deponin för icke-farligt avfall, återvinnings- och mellanlagringsytor<br />
dimensioneras för ett 10-årsregn. I händelse av större regn än 10-årsregn, tillåts vattnet brädda<br />
inom området för vattenhanteringen. Området för vattenhanteringen kommer att omgärdas av<br />
en vall som anläggs så att den håller emot vattnet. Vattnet tillåts även gå bakåt i ledningsnätet<br />
men det kommer inte tillåtas att gå upp på lagrings och behandlingsytorna. På detta sätt<br />
kommer även ett 100-årsregn från deponin för icke-farligt avfall och övriga ytor att kunna<br />
hanteras inom området.<br />
2 Miljö- och hälsoskyddskontoret Halmstads<br />
kommun<br />
Miljö- och hälsoskyddskontoret har vid en genomgång av handlingarna kommit fram till att<br />
ansökan bör kompletteras på 15 punkter. Nedan anges först den begärda <strong>komplettering</strong>en<br />
kursiv fet text och därefter följer HEM:s <strong>komplettering</strong>.<br />
1. I ansökan bör specificeras vilka slag av farligt avfall som ska deponeras, varvid hela<br />
EWC-koden bör anges. Saken har tagits upp vid tidigare prövningar av deponiverksamhet i<br />
området.<br />
HEM har sammanställt en lista över de slag av farligt avfall som kan komma att deponeras.<br />
Listan anger även EWC koden för respektive avfall. Listan bifogas i bilaga C.<br />
2. Det bör vara utrett och säkerställt att allt avfall som deponeras har genomgått tillräcklig<br />
behandling att deponering är den återstående metoden för omhändertagande. Hur<br />
säkerställs alt. verifieras detta?<br />
Det finns inget formellt krav på att ”allt avfall som deponeras har genomgått tillräcklig<br />
behandling och att deponering är den återstående metoden för omhändertagande”.<br />
Enligt 14 § förordningen (2001:512) om deponering av avfall får:<br />
”Endast avfall som har behandlats får deponeras. Med behandling avses användning av<br />
fysikaliska, termiska, kemiska eller biologiska metoder, inklusive sortering, som ändrar<br />
avfallets egenskaper så att dess mängd eller farlighet minskas, hanteringen underlättas eller<br />
återvinning gynnas”.<br />
Ovanstående innebär att det finns krav på förbehandling av avfallet för att få deponera avfallet<br />
men inte att det genomgått ”tillräcklig behandling att deponering är den återstående metoden<br />
för omhändertagande”. I deponiförordningen (2001:512) och NFS 2004:41 finns ytterligare<br />
krav, vilket innebär att följande avfall inte får deponeras:<br />
1 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall<br />
5(16)
• Flytande avfall (avfall i flytande form men med undantag av slam)<br />
• Avfall som är explosivt, frätande, oxiderande, brandfarligt<br />
• Sjukvårdsavfall och annat kliniskt avfall som är smittförande<br />
• Kemiska ämnen från forskning, utveckling och undervisning som inte är identifierade<br />
eller vilkas effekter på miljö och hälsa är okända<br />
• Utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall med vissa undantag enligt NFS 2004:4<br />
(t ex TOC-halt
Av 36-40 §§ i Naturvårdsverket föreskrifter om deponering av avfall framgår att<br />
verksamhetsutövaren för deponin bl.a. skall:<br />
• Kontrollera de handlingar som rör avfallet (§ 36).<br />
• Okulärbesiktiga avfallet (§ 37).<br />
• Avvisa avfallet och underrätta tillsynsmyndigheten om avfallet inte överensstämmer<br />
med handlingarna (§ 38).<br />
• Utfärda mottagningsbevis (§ 39).<br />
• Upprätta en plan för kontroll av levererat avfall (§ 40).<br />
Som verksamhetsutövare kommer HEM att kontrollera de handlingar som rör avfallet t.ex.<br />
dokument angående den grundläggande karakteriseringen. HEM kommer även att okulärt<br />
besiktiga avfallet i anslutning till infarten till deponin samt vid lossning. Den okulära<br />
besiktningen kommer innefatta kontroll av att avfallet överensstämmer med handlingarna<br />
gällande grundläggande karakterisering och överensstämmelseprovning. Om avfallet inte<br />
överensstämmer med vad som beskrivs i handingarna kommer avfallet att avvisas och<br />
tillsynsmyndigheten att underrättas. I särskilda fall kommer även stickprovskontroller med<br />
provning av avfallet att ske.<br />
HEM kommer att upprätta en plan för att kontrollera levererat avfall. Planen kommer att<br />
innefatta fastställda dokumenterade rutiner för hur kontrollen ska gå till, rutiner för att<br />
bedöma dokumentationen för avfallet samt förfarandet vid stickprovskontroller och provning<br />
av avfallet i särskilda fall.<br />
I de fall HEM själva är att betrakta som avfallsproducent t.ex. om förbehandling av avfallet<br />
har gjorts på plats kommer HEM att utföra karakteriseringen av avfall som skall deponeras.<br />
HEM vill även påpeka att deponering inte kommer att utgöra någon förenklad utväg för<br />
kvittblivning av avfall. HEM har och kommer även fortsättningsvis att se på deponering som<br />
en sista utväg och kostnaden kommer att användas som styrinstrument för att hålla<br />
deponeringen på en låg nivå.<br />
3. Närmare beskrivning av vilken komposteringsmetod man avser att välja i första hand vid<br />
verksamheten bör anges. Vidare eftersom t.ex. kompostering av organiskt material som<br />
rötslam kan medföra hög ammoniakavgång bör minsta kol/kväveförhållande anges vid<br />
kompostering av organiskt material. Finns det skillnader vad gäller val av<br />
komposteringsmetod och krav på olika slag av investeringar, ytor, byggnader, betongfack<br />
etc. och därmed skillnader i kostnader, i så fall bör detta redovisas.<br />
Som HEM angivit i ansökan kan kompostering komma att ske genom t. ex öppen<br />
kompostering strängkompostering och sluten kompostering (boxkompostering, bagkompostering<br />
och membrankompostering). Även andra typer av kompostering kan komma att<br />
bli aktuell i framtiden då tekniken ständigt utvecklas. Vilken eller vilka metoder som slutligen<br />
kommer att väljas beror till stor del på vilket avfall som skall behandlas. HEM kan därför inte<br />
ange vilken komposteringsmetod som kommer att väljas i första hand.<br />
Kol (C) och kväve (N) är två grundämnen som har stor betydelse för komposteringen. Kvoten<br />
mellan kol och kväve (C/N) har betydelse för nedbrytningshastigheten och avgång av<br />
ammoniak. Bakterier och svampar i komposten omsätter eller ”oxiderar” kol som energikälla<br />
7(16)
och upptar kväve till proteinsyntesen. Vid högre kol/kvävekvot, dvs. överskott på kol, avtar<br />
nedbrytningsförloppet. Vid lägre kol/kvävekvot dvs. överskott på kväve, avgår kväve i form<br />
av ammoniak. Genom tillsats av kolrika strukturmaterial så som träflis, bark, torv, sågspån,<br />
etc. kan kol/kvävekvoten justeras liksom också vattenhalt och struktur.<br />
C/N-kvoten bör vara mellan 20-30:1 men kompostering fungerar vid C/N-kvot mellan 15-<br />
40:1. Vid högre kvot avtar nedbrytningshastigheten och vid lägre kvot ökar kväveavgången.<br />
Det bör dock påpekas att kol/kvävekvoten inte är något entydigt begrepp eftersom det kol och<br />
kväve som finns i kompostmaterialet kan vara mer eller mindre tillgängligt för<br />
mikroorganismerna.<br />
I nedanstående tabell redovisas vilka huvudsakliga investeringar som krävs för olika metoder<br />
av kompostering. Kostnaderna för investeringar är mycket svåra att beräkna då dessa bl.a. är<br />
beroende av avfallstyp, avfallets sammansättning och vattenhalt m.m. En högre vattenhalt i<br />
avfallet innebär bl.a. att mer strukturmaterial måste tillsättas vilket innebär en ökad<br />
kompostvolym vilket kräver större anläggningar och högre kostnader.<br />
Tabell 1. Översikt lämplig metod för olika avfall, investeringar och drift.<br />
Metod Lämplig för Investeringar Drift<br />
Öppen kompostering<br />
utan styrd luftning<br />
Kompostering med<br />
styrd luftning<br />
Park- och<br />
trädgårdsavfall<br />
Oljeföreorenade<br />
massor<br />
Park- och<br />
trädgårdsavfall<br />
Oljeföreorenade<br />
massor<br />
Boxkompostering Park och<br />
trädgårdsavfall,<br />
rötat slam,<br />
organiskt avfall.<br />
Bagkompostering Park och<br />
trädgårdsavfall,<br />
rötat slam,<br />
organiskt avfall.<br />
Membrankompostering Park och<br />
trädgårdsavfall,<br />
rötat slam,<br />
organiskt avfall.<br />
Asfalterad yta. Vid FA<br />
tät yta. Uppsamling av<br />
lakvatten.<br />
Tak eller annat<br />
nederbördsskydd kan<br />
anordnas.<br />
Asfalterad yta. Vid FA<br />
tät yta. Uppsamling av<br />
lakvatten.<br />
Tak eller annat<br />
nederbördsskydd kan<br />
anordnas. Utrustning<br />
för luftning.(rör, fläktar<br />
och styrutrustning).<br />
Hall med betongboxar.<br />
Ventilation<br />
Eventuellt filter för<br />
rening av utgående luft.<br />
Asfalterad yta.<br />
Bagar.<br />
Packningsmaskin.<br />
Utrustning för<br />
luftning.(rör, fläktar<br />
och styrutrustning).<br />
Betongfack täckt med<br />
semipermeabel duk.<br />
Utrustning för<br />
luftning.(rör, fläktar<br />
och styrutrustning).<br />
8(16)<br />
I huvudsak åtgår<br />
energi till hjullastare<br />
m.m.<br />
Luftas med<br />
hjullastare,<br />
kompostvändare<br />
Automatiskt system för<br />
styrd luftning.<br />
Luftas med<br />
hjullastare,<br />
kompostvändare.<br />
Automatiskt system för<br />
styrd luftning<br />
Automatiskt system för<br />
styrd luftning
4. Närmare beskrivning av vilken metod för jordtvätt man avser att välja i första hand bör<br />
anges. Finns det skillnader vad gäller val av jordtvättsmetod och krav på olika slag av<br />
investeringar, ytor, byggnader, vattenrening etc. och därmed skillnader i kostnader, i så fall<br />
bör detta redovisas. Ska det exempel på jordtvätt som redovisas i ansökan betraktas som ett<br />
åtagande?<br />
Den i ansökan beskrivna jordtvätten utgör ett exempel på jordtvätt. HEM kommer att<br />
kampanjvis hyra in en mobil jordtvätt för behandling av förorenade massor. Någon exakt<br />
beskrivning av hur jordtvätten kommer att vara utformad är därför inte möjlig att ge.<br />
Utformningen av jordtvätten är också beroende av vilken typ av massor som skall tvättas samt<br />
graden av föroreningar och föroreningstyp. Nedan anges ett exempel på hur rening kan ske i<br />
en mobil jordtvättsanläggning. Eftersom jordtvätten hyrs in kampanjvis föreligger inga<br />
investeringskostnader för anläggningen.<br />
1. Den förorenade jorden grävs upp av en grävmaskin och placeras i en hög. (första<br />
steget endast aktuellt vid on-site sanering, ej aktuellt på HEM:s anläggning)<br />
2. En hjullastare hämtar jorden och lägger den i tvättens matarficka.<br />
3. Jorden matas in i en tank där den blandas med vatten. Därefter utsätts den för högt<br />
tryck som gör att föroreningar skrubbas bort och hamnar i vattnet.<br />
4. Jorden delas upp i två fraktioner, en grov och en fin. Vattnet från den grova fraktionen<br />
sållas bort via ett avvattningsdäck. Den rena jorden matas ut och läggs i en hög. Efter<br />
kontroll jorden kan jorden återanvändas.<br />
5. Vattnet från avvattningsdäcket och de fina partiklarna pumpas till separatorn. Efter att<br />
ett flockningsmedel tillsatts klumpar små partiklar och en del föroreningar ihop sig<br />
och faller ner till botten. Det som blir kvar efter att vattnet separerats kommer att<br />
deponeras.<br />
6-7. Vattnet renas via olika filter, antalet och typ av filter är beroende av typ av<br />
föroreningar, föroreningsgrad samt typ av massor.<br />
8. Vattnet samlas i en vattentank. Vattnet återanvänds i systemet. Eventuellt<br />
processvatten som inte kan återanvändas kommer att lämnas till mottagare som har<br />
erforderliga tillstånd för att omhänderta processvattnet.<br />
9. Elcontainer, härifrån styrs arbetet.<br />
9(16)
Figur 1. Jordtvättens olika steg. Bilden hämtat från Svevias information om mobil jordtvätt.<br />
5. Detaljerade ritningar av deponins utformning bör redovisas, åtminstone för de inledande<br />
etapperna.<br />
Se bilaga 3<br />
6. Vilka material eller andra metoder kommer att användas för att säkerställa att ytorna för<br />
hantering, mellanlagring och ytterligare behandling av avfall förblir täta – betong, asfalt, i<br />
kombination med lera, gummiduk eller annat.<br />
För att säkerställa att erforderliga ytor är täta kommer asfaltsbetong eller vältbetong användas.<br />
Alternativa material utvecklas ständigt varför bolaget vill ha möjlighet att efter överenskommelse<br />
med tillsynsmyndigheten även kunna använda andra material som uppfyller kravet<br />
på täthet.<br />
7. Karta/situationsplan över hela den planerade verksamheten i övrigt, förutom<br />
deponiytorna, bör redovisas varvid det framgår vilka ytor och byggander och tekniska<br />
installationer (reningsanläggningar, våg etc.) som skall finnas, var de placeras, hur de ska<br />
disponeras, för vilka ändamål samt att det redovisas var de olika verksamheterna kommer<br />
att bedrivas inom området. Vad de olika bearbetnings-/behandlingsverksamheterna utförs<br />
kan även styra behovet bullerdämpande åtgärder, se nedan.<br />
I bilaga 4 bifogas layouter på verksamheten vid maximal återvinningsverksamhet respektive<br />
när deponin är fullt utnyttjad. Layouterna är exempel på hur verksamheten kan komma att se<br />
ut. Bolaget kan inte redovisa exakt på vilken yta respektive verksamhet ska ske eftersom<br />
verksamheten kommer att starta i mindre skala för att sedan utvecklas. Hur verksamheten kan<br />
komma att förändras över tid har redovisats i ansökan, se figur 4 på sidan 13 i MKB:n.<br />
10(16)
8. Risk för föroreningar och bästa möjliga rening bör redovisas. Vilka är kostnaderna för<br />
de olika reningsalternativen av lakvatten som angetts under teknisk beskrivning?<br />
Lakvattnets sammansättning borde ändå trots invändningar i ansökan, vara tillräckligt<br />
känd för att möjliggöra val av tillräcklig rening, vilket även hänger samman med vilken<br />
recipient som det ”renade” vatten ska släppas till. Vilken reningsmetod kan man förorda i<br />
första, andra resp. tredje hand utav de som redovisats under alternativa reningsmetoder,<br />
gällande de biologiska eller kemiska och fysikaliska, och vad blir kostnaden för respektive<br />
metod? Kan lakvatten från farligt avfall resp. icke farligt avfall sambehandlas utan att<br />
ytteligare rening skett utöver det redovisade? Eller är det i detta läge ytterligare rening ska<br />
installeras och i så fall var i reningskedjan? Hur ställer man sig till att<br />
vattenreningsanläggningen redan från början utrustas med ytterligare reningssteg utöver<br />
det man åtagits sig, för att förhindra oförutsedd påverkan på recipienten?<br />
Den förväntade dag- och lakvattensammansättningen har redovisats i ansökan tillsammans<br />
med ingående data och beräkningar och redovisas under flik 10 till ansökan. Uppgifter om<br />
dag – och lakvattnets sammansättning har hämtats från liknande verksamheter, dvs<br />
återvinning och deponi, för att spegla den ansökta verksamheten. Bolaget anser att den<br />
bedömning som gjorts ger en bra bild på hur dag- och lakvattnet kan förväntas se ut. De<br />
invändningar som bolaget redovisat och miljö- och hälsoskyddskontoret hänvisar till grundar<br />
sig i att verksamheten ännu inte finns.<br />
Redovisad reningsteknik baseras på förväntad dag- och lakvattensammansättning, förväntad<br />
reningsgrad samt med hänsyn till recipienten och miljökvalitetsnormerna som finns för<br />
recipienten. Redovisad rening dvs, sedimentering/luftning→ oljeavskiljare→ filter →våtmark<br />
är den metod som i första hand avses att användas. Som angivits i ansökan kan systemet vid<br />
behov kompletteras med ytterligare reningssteg om så krävs. Bolaget anser det dock inte vara<br />
skäligt att installera ytterligare reningssteg utöver de som beskrivits ovan vilket Miljö- och<br />
hälsoskyddskontoret framställer i sitt yttrande. Om det krävs ytterligare rening ska<br />
tillkommande reningssteg väljas för att uppnå bästa reningseffekt. Förses<br />
reningsanläggningen med ytterligare steg som säkerhet innan anläggningen tagits i bruk finns<br />
en överhängande risk att de aldrig kommer att användas alternativt att de inte får efterfrågad<br />
effekt.<br />
Lakvatten från farligt avfall respektive icke farligt avfall från deponierna kommer att<br />
behandlas separat de första stegen. Vattnet samlas upp i separata magasin för IFA och FA<br />
därefter leds det till separata oljeavskiljare och separata filter. Först därefter sammanblandas<br />
vattnet i våtmarken. Se figur nedan, vilken är hämtad från sidan 38 i teknisk beskrivning.<br />
11(16)
Figur 2. Principskiss, behandling av dag- och lakvatten.<br />
Reningsmetoder som kan vara aktuella i andra och tredje hand är bevattning av<br />
mark/växtsystem, SBR (sequenced batch reactor), kemisk fällning, indunstning, omvänd<br />
osmos och ozonbehandling. Om föreslagna reningssteg skulle behöva kompletteras är det<br />
vattnets sammansättning som avgör vilken teknik som användas.<br />
Grov kostnadsuppskattning för redovisade reningsmetoder, priserna baseras på 2012-års<br />
kostnadsläge och bedöms kunna variera upp till 50 %. Kalkylen baseras på att allt dag- och<br />
lakvatten vid fullt utbyggd anläggning ska behandlas. Den kursiverade texten motsvarar i<br />
ansökan redovisad reningsteknik.<br />
Tabell 2 Kostnader för reningstekniker.<br />
Reningsteknik Investeringskostnad (kr) Driftkostnad (kr)<br />
Luftning sedimentering 2 500 000 100 000<br />
Oljeavskiljare 200 000 50 000<br />
Filteranläggning 4 000 000-8 000 000 400 000<br />
Våtmark 2 700 000 100 000<br />
Översilningsyta 1 300 000 100 000<br />
SBR 5 000 000 -10 000 000 500 000<br />
Kemisk fällning 1 500 000 2 000 000<br />
Indunstning >10 000 000 5 500 000<br />
Omvänd osmos 4 000 000- 8 000 000 500 000- 1000 000<br />
Ozonbehandling 3 000 0000 2 000 000<br />
12(16)
9. I och med den mångfacetterade hanteringen av olika avfall vid deponin (bl.a.<br />
mellanlagring, behandling, kompostering och jordtvätt etc.) bör det redan i ansökan vara<br />
bedömt om lakvattnet kan komma att ändra karaktär och om det kommer att uppvisa<br />
förekomst av andra parametrar än vad som redovisats. Deponering av t.ex. brännbart<br />
material har ju varit förbjuden under lång tid. Kompletterande uppgifter bör lämnas in.<br />
Vilka ytterligare föroreningar kan förekomma i det lakvatten som nu skall avledas, har<br />
man studerat förekomst och mängd av andra parametrar än de som har angetts i yrkandet<br />
under prövotid? I yrkande avseende riktvärden för utsläpp av behandlat lakvatten under<br />
prövotid saknas bl.a. zink och olja (oljeindex). Varför har dessa uteslutits? Kan yrkande om<br />
riktvärdesnivåer föreslås för zink och oljeindex eller anses de onödiga? I så fall bör detta<br />
motiveras.<br />
För att göra en bedömning av hur dag- och lakvattnet kan komma att se ut från verksamheten<br />
har uppgifter inhämtats från liknande verksamheter som i dag bedrivs. Anledningen till att<br />
Renovas deponi Fläskebo valts ut är att det är en relativt ny deponi (anlades 2003). Fläskebo<br />
bedöms därför vara ett relevant objekt att jämföra ansökt verksamhet med. På sidan 52 tabell<br />
3 i miljökonsekvensbeskrivningen redovisas ytterligare parametrar utöver dem som yrkats<br />
riktvärde på, och i flik 10 återfinns ytterligare ämnen som förväntas förekomma i dag- och<br />
lakvattnet.<br />
10. Större mängder kloridhaltigt vatten har redovisats i pågående deponi i Skedala och<br />
kommer troligen att förekomma även här. Hur kan det renas/behandlas? Alternativt om det<br />
släpps ut obehandlat vad blir det för effekter i recipienten? Kan yrkande om riktvärde<br />
föreslås? Kan lakvattenflödet behöva begränsas eller stoppas vid lågvattenföring i<br />
Trönningeån för att förebygga påverkan av förhöjd salthalt?<br />
Se bilaga 5.<br />
11. Har bromerade flamskyddsmedel undersökts vid pågående deponi i Skedala och om<br />
inte, kan man komplettera med uppgifter om detta? Vid förekomst, bör det även utredas<br />
behov av eventuell rening med förslag på metoder kopplat till kostnader.<br />
Bromerade flamskyddsmedel används främst för att förebygga att ett material antänds samt att<br />
förhindra spridning av brand. Flamskyddsmedel används huvudsakligen till att impregnera<br />
olika plastmaterial men används också till textilier, trä och brandskyddsfärg. Materialen<br />
används i sin tur för att tillverka en mängd olika produkter 2 . De vanligaste är elektriska och<br />
elektroniska apparater och byggvaror. Andra produkter där de används är t.ex. fordon, möbler,<br />
skyddskläder, tältdukar och gardiner.<br />
Bromerade flamskyddsmedel har inte undersökts vid den pågående deponin vid Skedala. Att<br />
ta kompletterande lakvattenprover från Skedala deponin avseende bromerade<br />
flamskyddsmedel bedöms inte ge relevanta värden för bedömning av om lakvattnet vid den<br />
nya deponin kommer att innehålla bromerade flamskyddsmedel.<br />
2 Flamskyddsmedel – ett brännande problem. Kemikalieinspektionen, faktablad december 2000.<br />
13(16)
Anledningen till detta är att Skedala är en gammal deponi som inte är konstruerad enligt<br />
nuvarande bestämmelser och dessutom har reglerna kring vad som får deponeras förändrats,<br />
bl.a. får inte organisk eller brännbart material längre deponeras.<br />
HEM har därför eftersökt analyser av lakvatten från deponier som uppfyller nuvarande krav i<br />
deponiförordnigen. Ett exempel på en sådan deponi är Renova ABs deponi, Fläskebo.<br />
Deponin i Fläskebo används därför ofta som referensobjekt i många rapporter. Det har dock<br />
inte gått att finna att bromerade flamskyddsmedel har analyserats i lakvattnet från deponin i<br />
Fläskebo.<br />
HEM har även eftersökt analysresultat av bromerade flamskyddsmedel i lakvatten från andra<br />
deponier.<br />
I rapporten ”Karakterisering av obehandlat lakvatten från Spillepengs avfallsanläggning”, har<br />
SYSAV bl.a. sammanställt analysresultat av bromerade flamskyddsmedel tagna på utgående<br />
lakvatten under Augusti 2006. Resultatet visar inte på några detekterbara halter av<br />
flamskyddsmedel. Dock har detektionsgränsen vara hög
Figur 3. Dioxinhalter i rökgasreningsrester fån avfallsförbränningsanläggningar 1999 och 2006, ng/g<br />
Figur 4, Dioxinhalt i slagg/bottenaska vid avfallsförbränningsanläggningar 2006. Värdet för Avesta ligger utanför<br />
diagrammet och representerar inte normal drift.<br />
Ovanstående halter av dioxiner i rökgasreningsrester och slagg/bottenaska kan jämföras med<br />
riktvärdena för förorenad mark. Riktvärdet för känslig markanvändning är 0,02 ng/g och för<br />
mindre känslig markanvändning 0,2 ng/g. Känslig markanvändning kan t.ex vara bostäder,<br />
skolor och odlingsmark. Mindre känslig markanvändning kan t.ex. vara industrimark.<br />
Vid studien 1999 undersökte också kunskapsläget gällande nedbrytnings- och<br />
lakningsegenskaperna hos dioxiner i rester från avfallsförbränning. Man konstaterade då att<br />
dioxiner i rökgasrester, och i ännu högre grad i slagg och bottenaska är hårt bundna till<br />
partiklar. Under förutsättning att rökgasresterna hanteras korrekt, d.v.s. separat samt inte<br />
kommer i kontakt med lösningsmedel, sker praktiskt inte någon utlakning.<br />
HEM har eftersökt analyser av lakvatten från deponier som uppfyller nuvarande krav i<br />
deponiförordnigen. Ett exempel på en sådan deponi är Renova ABs deponi, Fläskebo.<br />
Deponin i Fläskebo används därför ofta som referensobjekt för nya deponier. Det har dock<br />
inte gått att finna att dioxiner har analyserats i lakvattnet från deponin i Fläskebo.<br />
15(16)
Utifrån ovanstående bedömer HEM att risken för utlakning av dioxiner från FA och IFA<br />
deponin som mycket liten.<br />
13. Vilka är kostnaderna för en anläggning för behandling av processvatten från jordtvätt<br />
och kommer en sådan anläggning vara färdigställd i samband med att jordtvättning<br />
påbörjas? Hur kommer en sådan anläggning att se ut enligt teknisk beskrivning?<br />
HEM kommer kampanjvis hyra in en mobil jordtvätt för rening av förorenade massor De<br />
jordtvättar som hyrs in kommer att ha anordningar för behandling av processvatten t. ex<br />
separator och filter, så att processvattnet kan återanvändas i tvättanläggningen, se även punkt<br />
6-7 i svar på fråga 4. Eventuellt processvatten som inte kan återanvändas kommer att lämnas<br />
till mottagare som har erforderliga tillstånd för att omhänderta processvattnet.<br />
14. Det bör anges hur stora luftnings- och sedimenteringsbassängerna kommer att vara<br />
samt att man även redovisar hur lång uppehållstiden beräknas att bli i resp bassäng.<br />
Se bilaga 2.<br />
15. Beträffande åtgärder mot buller bör bolaget ange vilka åtgärder man i första hand åtar<br />
sig att utföra och vilka som kan vidtas i andra hand. Kostnaderna för åtgärderna bör<br />
redovisas när flera alternativ diskuteras.<br />
Bullrande utrustning kommer att placeras inom verksamheten så att påverkan på omgivningen<br />
minimeras. Det kan t ex ske genom att upplagshögar utnyttjas som skydd samt att hänsyn tas<br />
till vindriktningen. Det är dessutom relativt stort avstånd till närmsta bostadshus, >500 meter<br />
och till närmsta bostadsområde är avståndet >1200 meter varför buller från verksamheten<br />
inte bedöms vara ett problem. Kraven för nyetablerad industri kommer att innehållas.<br />
Bilagor<br />
<strong>Bilaga</strong> 1 Kompletterande lokaliseringsutredning med bedömning av<br />
lokaliseringsalternativ<br />
<strong>Bilaga</strong> 2 Dag- och lakvattenhantering<br />
<strong>Bilaga</strong> 3 Deponins utformning<br />
<strong>Bilaga</strong> 4 Layout<br />
<strong>Bilaga</strong> 5 Klorider<br />
16(16)