Förstudie/Riskanalys - Halmstads Energi och Miljö AB

Förstudie/Riskanalys 

Gällande skadedjur och mikrobiologiska 

hälsofaror vid import av avfallsbränsle 

2013-02-01 

Studie utförd av: 

Anticimex Halmstad 

Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren

Daterad: 

2013-02-01 

Förstudie/riskanalys gällande skadedjur och mikrobiologiska 



Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren 

Innehåll 

1. Sammanfattning .............................................................................................................................. 3 

2. Bakgrund........................................................................................................................................... 4 

2.1 Skadedjur ..................................................................................................................................... 4 

2.2 Mikrobiologiska hälsofaror ......................................................................................................... 5 

2.3 Anläggningsbeskrivning .............................................................................................................. 6 

3. Syfte och målsättning ..................................................................................................................... 9 

4. Avgränsningar .................................................................................................................................. 9 

5. Metod ............................................................................................................................................... 10 

6. Flödesschema ................................................................................................................................. 13 

6.1 Beskrivning av flödesschema ................................................................................................... 14 

7. Riskbedömning ............................................................................................................................. 16 

7. 1 Riskbedömning, skadedjur ...................................................................................................... 16 

7.2 Riskbedömning, mikrobiologiska hälsofaror för person ........................................................ 22 

8. Slutsats riskbedömning ............................................................................................................... 32 

9. Referenser...................................................................................................................................... 34 

10. Bilagor ........................................................................................................................................... 35 

Bilaga 1 – Hamnen, lossningsplatser samt transportväg till mellanlagringsplats ...................... 35 

Bilaga 2 - Ritning över transportvägar från hamn/mellanlagringsplast Östra Hamnen till 

Kristinehedsverken ......................................................................................................................... 36 

Bilaga 3 - Kort information om skadedjur upptagna i riskanalysen för skadedjur .................... 37 

Bilaga 4 - Begrepp mikrobiologiska hälsofaror ............................................................................. 44 

Sida 2 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





1. Sammanfattning 

Syftet med förstudien är att kartlägga vilka typer av skadedjur och mikrobiologiska hälsofaror som skulle kunna 

förekomma vid respektive hantering/processteg vid import av avfallsbränsle från Irland. 

Målsättningen är att HEM skall få ett underlag för att kunna arbeta förebyggande för att förhindra eventuella 

problem med skadedjur och mikrobiologiska hälsofaror. 

För att tydliggöra samtliga process/hanteringssteg vid hanteringen av avfallsbränsle har ett flödesschema tagits 

fram. För respektive process/hanteringssteg har potentiella risker med avseende på skadedjur och 

mikrobiologiska hälsofaror listats. 

I riskanalysen har vi utgått från att avfallsbränslet kommer bestå av utsorterat hushålls- och industriavfall. 

Patogena mikroorganismer i avfallsbränslet kan orsaka sjukdom hos personer som kommer i kontakt med dem. 

Det kommer främst att vara personalen som kommer att komma i kontakt med eventuella patogener och då 

främst via bioaerosoler vid öppen hantering av avfallsbränsle t.ex. vid omhändertagandet av trasiga balar och 

vid sprättning av balar i container. Provtagningar kan utföras för att undersöka mängden bioaerosoler vid 

öppen hantering. Det går även att analysera förekomsten av patogena mikroorganismer i avfallsbränslet genom 

stickprovskontroller. Resultatet från analyserna kan sedan användas för att göra en mer specifik riskanalys. 

Risk för infektion kan förutom bioaerosoler även uppstå vid kontakt med stickande och skärande föremål i 

avfallsbränslet. Om obehöriga tar sig in på området i östra hamnutfyllnaden finns det risk för att de utsätts för 

hälsofaror. I dagsläget är inte hela mellanlagringsplatsen inhägnad/skyltat något som bör ses över. 

Personalen som kommer att komma i kontakt med avfallsbränslet bör få en utbildning i riskerna som kan 

uppkomma vid hanteringen av avfallsbränslet samt förebyggande åtgärder. Vid utbildningen är det bra att ta 

upp t ex smittvägar, personlig skyddsutrustning, personlig hygien och information om skadedjur. Vid förekomst 

av skadedjur är det viktigt att personalen upptäcker eventuella problem tidigt och man bör fastställa rutiner för 

hur man ska gå tillväga om man misstänker förekomst. 

Rekommendationen är att det bör finnas förebyggande skadedjursskydd på samtliga platser där avfallsbränslet 

kommer att hanteras och lagras både i Halmstad och i exportlandet. 

Om avfallsbränslet inte innehåller det som utlovas finns en ökad risk för skadedjur. Rutiner för hur 

mottagningskontrollen av avfallsbränslet ska gå till bör tas fram. 

För att minimera risken att skadedjur får tillträde till avfallsbränslet är det viktigt att balarna hålls hela. 

Instruktion som beskriver vad en trasig bal är och hur den ska hanteras bör tas fram. 

Lagring av balarna bör inte ske under för lång tid. Rutin för hur man ska säkerhetssälla att först in – först ut 

tillämpas för avfallsbränslebalarna bör tas fram. 

Förekomst av skadedjur i eller på avfallsbränslet kan komma att variera under årstiderna, under de kalla 

månaderna är risken för skadedjur mindre än under de varma. 

I riskanalysen har vi kommit fram till att det bästa sättet att transportera avfallsbränslet från 

mellanlagringsplatsen till Kristinehedsverken är hela balar på täckt trailer. 

Det är enligt vår mening viktigt att tänka på vad eventuell container eller trailer kommer att användas till efter 

transporten av avfallsbränsle. Vår rekommendation är att man ser över rengöringsrutiner av container eller 

trailer som ska användas vid känsliga verksamheter 1 efter att de transporterat avfallsbränsle. 

Efter en period av import av avfallsbränsle bör en uppföljande studie utföras för att se hur det verkliga utfallet 

blev. 

1 Exempelvis livsmedelsindustrier 

Sida 3 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





2. Bakgrund 

Halmstad Energi & Miljö (HEM) har en ambition att få ett underlag för kommande diskussioner gällande 

skadedjur och mikrobiologiska hälsofaror vid import av avfallsbränsle. HEM har anlitat Anticimex Halmstad för 

att utföra en förstudie/riskanalys för att kartlägga eventuella risker som kan finns med de process/ 

hanteringssteg som kommer att beröras. 

2.1 Skadedjur 

Skadedjur är alla djur som direkt eller indirekt utgör någon form av hot mot människan, hennes husdjur, miljö, 

hälsa eller säkerhet. 

För att skadedjur ska kunna överleva och föröka sig så behöver de oberoende på art tre faktorer, dessa är föda, 

skydd/boplats och vatten. Då samtliga av dessa faktorer kan förekomma/finnas tillgängliga i, i sort sett samtliga 

process/hanteringssteg vid import av avfallsbränsle är det relevant att redan i ett tidigt stadium kartlägga risker 

med skadedjur. Det som är relevant att få reda på är vilka arter av skadedjur som kan tänkas förekomma 

genom hela kedjan samt hitta förbyggande åtgärder för att minimera risken för att skadedjur blir ett stort 

problem vid importen av avfallsbränsle. Bekämpning av skadedjur gör man bäst genom att arbeta 

förebyggande med att eliminera ovanstående förutsättningar (föda, skydd och vatten). Om kontroll av dessa 

miljöfaktorer inte är möjlig får man ta till antingen fysisk eller kemisk bekämpning. 

Skadedjur och smittspridning 

Överföring av sjukdomar från djur till människa benämns zoonoser. Skadedjur kan själva, eller via ohyra i 

pälsen, sprida smitta till människor och husdjur. Många smittämnen finns huvudsakligen hos olika djurslag men 

kan via vektorer (t.ex. insekter) föras över till människan. Viktiga vektorer för spridning av smitta är t.ex. loppor, 

löss, fästingar och andra kvalster. Dessa vektorer bär smittämnet mer eller mindre permanent och utsöndrar 

den via bl.a. saliv och avföring. Om vektorerna saknas eller uteblir försvåras smittspridningen. 

Sjukdomar som sprids via vektorer i Sverige är t.ex. TBE och Borrelios som sprids med fästingar. I andra länder 

förekommer t.ex. olika varianter av tyfus som sprids via loppor, lus och kvalster. 

Enligt SVA (Statens Veterinär medicinska Anstalt) är gnagare viktiga smittspridare och reservoarer för 

smittämnen. Gnagare har en mycket hög fruktsamhet och god anpassningsförmåga. De kan snabbt dra nytta av 

ändrade miljöförhållanden och kan, i frånvaro av jagande djur, öka sina populationsstorlekar mycket snabbt 

och kallas därför opportunister. Olyckligtvis är opportunistiska arter också mycket lämpade för att sprida 

sjukdomar. Eftersom smågnagare i regel lever i närheten av mänsklig bebyggelse och gärna äter av vår föda, 

utgör de en viktig länk i smittspridningen mellan vilda ekosystem, tamdjur och människor. Studier har visat att 

en ökning av antalet gnagare direkt ger en ökning av infektionssjukdomar hos människor och tamdjur och 

under de senaste årtiondena har antalet insjuknade människor kopplade till gnagarkontakter ökat globalt sett. 

Vid avfallshantering kan gnagare föra med sig smitta genom att vara en passiv smittbärare dvs. de får med sig 

smittämnet på kroppen och för det vidare. De kan också vara direkt bärare av smittämnet genom att de ätit 

avfall som innehåller smittämnet exempelvis Salmonella. Gnagarna kan också vara bärare av olika vektorer. 

Även fåglar kan sprida smitta på liknande sätt. Flugor kan sprida smitta genom att föra med sig smittämnen 

från en plats till en annan t.ex. från avfall till livsmedel. Även andra insekter främst kackerlackor kan föra 

smittämnen med sig. 

Avföring från gnagare och fåglar kan innehålla både levande och döda mikroorganismer som kan orsaka 

hälsofaror. Det är viktigt att känna till att det kan finnas en risk vid hanteringen av material där det kan 

förekomma avföring från gnagare och fåglar. Smittvägarna kan vara via direktkontakt med avföringen eller via 

bioaerosoler. Döda skadedjur kan också utgöra en smittkälla. Det finns ett antal zoonoser som kan förekomma 

mellan gnagare och människa dessa är t.ex. harpest, Q-feber och leptospirainfektion. Av dessa orsakar harpest 

flest sjukdomsfall i Sverige. Övriga två är relativt ovanliga. Papegojsjuka orsakas av bakterien Chlamydophila 

psittaci och är allmänt förekommande bland vilda fåglar. Smittämnet sprids till människa från fåglar, främst 

som luftburen smitta 

Sida 4 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





2.2 Mikrobiologiska hälsofaror 

Mikrobiologiska organismer finns runt omkring oss överallt och vi utsätts ständigt för dem. Många av dem 

behöver vi för att överleva men en del av dem betraktas som patogener (sjukdomsframkallande). 

Mikrobiologiska risker brukar delas in i fyra olika kategorier, bakterier, virus, parasiter och mögel. Bakterier 

behöver tillgång till näring, vatten, rätt temperatur, syre (aerob/anaerob miljö), rätt pH samt tid på sig för att 

kunna överleva samt föröka sig. Samtliga av dessa faktorer kan tänkas uppkomma vid hantering av 

avfallsbränslet, på grund av det är det relevant att ta med den mikrobiologiska aspekten vid en riskanalys. 

Mögel finns överallt och kan under rätt förutsättningar få fäste och börja tillväxa på olika ytor. Mögel använder 

organiska ämnen som energikälla. Mögelsvampar kräver även tillgång på vatten, rätt temperatur samt rätt pHvärde 

för att kunna tillväxa. Även dessa är faktorer som skulle kunna finnas i avfallsbränslet. 

Virus samt Parasiter kräver någon typ av värdcell (levande organism) för att föröka sig och med tanke på att 

skadedjur kan finnas och spridas med avfallsbränslet kan de vara bärare av sådana mikroorganismer. 

Med tanke på att förutsättningar för tillväxt och överlevnad av mikroorganismer finns, finns det risk för att 

dessa mikrobiologiska hälsofaror kan nå personer som på något sett kommer i kontakt med avfallsbränslet. 

Avfallsfraktioner och hälsofaror 

I RVF:s rapport 2005:11 om smittspridning via kompost och biogödsel från behandling av organiskt avfall 

redovisas olika avfallsfraktioner som kan innehålla patogena mikroorganismer, se tabell 1. I rapporten 

konstateras det att hushållsavfall ofta innehåller en mängd olika patogener eftersom avfallet har en heterogen 

sammansättning. I rapporten hänvisas bland annat till en studie om mängden indikatorbakterier i uppsorterade 

avfallsfraktioner från hushållsavfall. Indikatorbakterierna som undersöktes var totala halten av koliformer 2 , 

fekala koliformer 2 och fekala streptokocker 2 , det visade sig att det förekom olika mängder indikatorbakterier i 

de olika fraktionerna. En stor del av indikatorbakterierna återfanns i pappersfraktionen från hushållsavfallet. 

Detta förklarades med att papper ofta används till att snyta sig, plocka upp avföring från husdjur samt att det 

kan innehålla matrester eller avföring från blöjor. Enligt EPA (Environmental Protection Agency) på Irland utgör 

papper cirka 19% av hushållsavfallet. 

Tabell 1: Patogenkällor i organiskt avfall av betydelse för människor (RVF 2005:11) 

Avfallsfraktioner Patogenkälla 

Livsmedel och mat Kontaminerade råvaror och mat 

Annat hushållsavfall Blöjor, toalettpapper m.m som förorenats med 

fekalier; avföring från husdjur och människa. 

Restprodukter från garverier, mejerier, bagerier, olje- Kontaminerade råvaror och restprodukter 

och margarinindustri 

Park- och trädgårdsavfall Avföring eller urin från smittade husdjur och vilda 

djur tex råttor. 

Livsmedel 

Restmaterial från livsmedel kan innehålla smittämnen t.ex. bakterier och virus. Dessa kan härstamma från 

råvaran direkt eller uppstå vid bristande hantering i ett tidigare steg. Exempel på bakterier som kan förekomma 

i avfall som innehåller livsmedel, rester från livsmedel eller livsmedelsförpackningar är Salmonella, 

Campylobacter, EHEC (enterohemerragisk E.coli), Listeria monocytogenes och Clostridier. Exempel på virus är 

Hepatit. 

2 Koliforma bakterier är en bakterie som finns dels i avföring samt i naturliga nedbrytningsprocesser. 

Fekala kolforma bakterier och fekala streptokocker finns i avföring. 

Halten av indikatorbakterier ger en indikation på om det kan förekomma sjukdomsframkallande (patogener) i 

avfallsfraktionen. 

Sida 5 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





Annat hushållsavfall 

Hushållsavfall kan innehålla avföring från människor och djur, främst husdjur. Avföring från människor tillförs 

avfallet främst via blöjor. I materialet kan det finnas bakterier, virus, protozoer och svampar som sedan kan 

spridas till kringliggande miljö. Enligt EPA (Environmental Protection Agency) på Irland utgör blöjor cirka 5% av 

hushållsavfallet. Hushållsavfallet kan också innehålla andra hygienrelaterade produkter som t.ex. bindor, 

hushållspapper, pappersnäsdukar m.m. Bakterier som kan förekomma i hushållsavfall är bl.a. Salmonella, 

Campylobacter, EHEC (enterohemerragisk E.coli). Exempel på virus som kan förekomma i annat hushållsavfall 

är Hepatit och Calicivirus (vinterkräksjukan). Exempel på protozoer som kan förekomma i annat hushållsavfall 

är Giardia och Cryptosporidium. Exempel på svampar är olika typer av mögelsvampar. Vanliga mögelsvampar är 

borstmögel (Aspergillus arter) och penselmögel (Pencillumarter). 

Restprodukter 

Restprodukter från garverier, mejerier, bagerier, olje- och margarinindustri kan i stort jämföras med riskerna av 

smittämnen från livsmedelsprodukter. 

Park och trädgårdsavfall 

Avfall från trädgårdar är fritt från humana patogener men kan innehålla smittämnen från djur så kallade 

zoonoser. Enligt EPA (Environmental Protection Agency) på Irland utgör trädgårdsavfall cirka 5% av 

hushållsavfallet. 

2.3 Anläggningsbeskrivning 

Kristinehedsverken 

I Halmstad har man sedan 1977 eldat avfall och sedan 1984 har man använt energin från förbränningen i 

Halmstads fjärrvärmenät. Årligen tar Kristinehedsverken emot cirka 180 000 ton avfall för förbränning. Avfallet 

omvandlas i anläggningen till energi i form av hetvatten och el. Verkningsgraden är cirka 95%. 

I HEM:s närområde öppnades under 2012 två nya avfallsförbränningsanläggningar. I takt med att fler 

avfallsförbränningsanläggningar öppnas förväntas Sverige få ett överskott på sin kapacitet när det gäller 

förbränning av avfall. Man räknar med att överskottet kommer att motsvara cirka 1,7 miljoner ton per år. För 

att kunna hålla nere fjärrvärmetaxorna har man valt att se över om man kan utöka sin import av brännbart 

avfall. 

Exportörer 

Inom EU har man antagit ett förbud mot att deponera avfall men trots det så deponeras idag cirka 150 miljoner 

ton årligen inom EU-länderna. I många av EU-länderna är det inte ekonomiskt lönsamt att bygga ut 

fjärrvärmenätet då värmebehovet inte är så stort i dessa länder på grund av ett mycket mildare klimat. På 

grund av att man inte har behov av värme skulle det innebära att man endast utvinner el från förbränningen, 

men det innebär att verkningsgraden blir för låg för att kunna godkännas som återvinningsmetod av EU. Detta 

är en bidragade orsak till att många länder har/får problem med ett överskott på brännbart avfall. För att lösa 

det problemet kan länderna välja att exportera sitt utsorterade brännbara avfall till andra länder inom EU då 

det omfattas av EU:s regler om fri rörlighet inom den gemensamma inre marknaden. Länder som detta kan bli 

aktuellt för är bland annat Storbritannien, Spanien, Frankrike och Italien. 

HEM planerar i ett första skeende att ta emot avfallsbränsle ifrån Irland. I dagsläget finns ett treårsavtal tecknat 

med Cellmark. Importen kommer att ske under höst till vår (september-maj). 

Avfallsbränslet 

Avfallsbränslet består av utsorterat hushålls och industriavfall. Det som importeras är enbart den brännbara 

återstoden. Avfallet skall vara sorterat så att lätt nedbrytbart avfall (exempelvis matavfall) sorterats bort. 

Avfallsbränslet kommer att kontrolleras både i ursprungslandet och i Sverige innan det förbränns. 

Förbränningen av avfallsbränslet är tänkt att ske på samma sätt som övrigt avfall förbränns på 

Kristinehedsverken. Det vill säga med samma rökgasrening och hårda miljökontroller som gäller idag. Det 

importerade avfallsbränslet kommer att blandas upp med det redan befintliga avfallet som går till förbränning. 

Sida 6 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





Bearbetningen av avfallet kommer i stora drag att ske via följande process/hanteringssteg innan det lämnar 

avfallsanläggningen i exportlandet. 

1. Mottagningskontroll av inkommande avfall på avfallsanläggningen. 

2. Krossning 

3. Siktning i två steg. I fraktionen 0-50mm hamnar i huvudsak matavfall och oönskade föroreningar 

4. Magnetseparering 

5. Balning i hårt pressade balar som hålls ihop med tråd 

6. Inplastning med upp till 10 lager plast 

Process/hanteringsstegen kan komma att skilja sig lite åt om man väljer att importera avfallsbränsle från andra 

anläggningar än den som idag är aktuell i Cork, Irland. För vidare process/hanteringssteg se vidare under 

flödesschema. 

Avfallsbränslet kommer enligt dagens uppgifter att vara paketerat i rektangulära balar med ungefärliga mått på 

1x1x 1,2-1,4 meter. Varje bal uppskattas väga mellan 800-900 kg. 

Bild 1 & 2. Bilder på avfallsbränslebal från Cork. Bild till vänster visar avfallsbränslet, bild till höger visar inplastat avfallsbränslebal klart för 

leverans. 

Kravspecifikation 

Enligt information från HEM så ställs följande krav på det importerade avfallet. 

Avfallet klassas enligt EWC kod 19 12 10 eller 19 12 12 

Avfallet ska vara sorterat så att nedbrytbart avfall (matavfall) sorteras bort. 

Avfallet ska vara balat och inplastat i en omfattning att balarna klarar all den hantering som transportern 

innebär. 

Värmevärde: 10 – 15 Mj/kg 

Fukthalt max 40% 

Askhalt max 15% 

Styckestorlek 50 – 300 mm 

Bränslet får inte innehålla: farligt avfall, radioaktivt avfall eller avfall från sjukvård. 

Till varje leverans ska det medfölja en analys på innehållet. 

Transporter 

Transport av avfallsbränslet kommer att ske i exportlandet från anläggningen till närmsta hamn. Lastning på 

båten kommer att ske av hamnen i exportlandet. HEM ansvarar inte för någon av dessa transporter. 

Avfallsbränslet kommer att transporteras med fartyg från Irland till Östra hamnen i Halmstad. Vad för typ av 

fartyg och exakt hur avfallsbränslet kommer att vara lastat under fartygstransporten kommer att bero på typ av 

fartyg. Det man vet i dagsläget är att balarna kommer att vara lastade under däck. 

Sida 7 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





Lossning och transport till mellanlagringsplasten i Östra hamnutfyllnaden kommer Hallands Hamnar, Halmstad 

att ansvara för. Se bilaga 1 för alternativa lossningsplaster i Halmstad hamn samt för att se transportväg mellan 

hamnen och mellanlagringsplasten. Transport av avfallsbränslet mellan hamnen och mellanlagringplasten 

kommer att ske med öppna vagnar så kallade pivåvagnar/terminalvagnar. 

Transport från mellanlagringsplats och Kristinehedsverken samt transport direkt från hamn till 

Kristinehedsverken kommer HEM att ansvara för. Transport från hamnen kommer att ske med containerlastbil 

eller med trailer. Det finns två alternativa transportvägar från hamnen till Kristinehedsverken, alternativ 1 samt 

alternativ 2. Se karta bilaga 2. Transportväg alternativ 1 kommer att förespråkas från HEM. Uppskattningsvis 

kommer 11 lastbilar köra mellan hamnen och Kristinehedsverken dagligen under den period som avfallsbränsle 

finns lagrat på mellanlagringsplasten i Östra hamnutfyllnaden. 

Hallands Hamnar, Halmstad hamn 

Hallands Hamnar, Halmstad har anmält till miljö- och hälsoskyddskontoret om hanteringen av avfallsbränslet. 

Hanteringen av avfallsbränslet medför inga större förändringar av verksamheten då lossning och lastning 

kommer att ske med den befintliga utrustning som används redan idag. Hallands Hamnar, Halmstad har fått ett 

beslut på att de får ta emot, lossa och lasta denna typ av gods. 

Hallands Hamnar, Halmstad ansvarar för lossning, uppställning samt transport av avfallsbränslet till 

mellanlagringsplats. 

Mellanlagring 

Mellanlagring av avfallsbränslet kommer att ske i Östra hamnutfyllnaden där man idag redan lagrar bland annat 

kompostmaterial. Avfallsbränslet kommer att placeras på en hårdgjord yta inne på området. Obehöriga äger 

inte tillträde till utrymmet i Östra hamnutfyllnaden. Området är inte inhägnat i sin helhet. En person jobbar 

heltid med att hålla ordning på området. Vid behov kan extra personal finnas på plats vid lastning och 

spräckning av balar. 

Mellanlagring av avfallsbränslet uppskattar man kommer ske under max 2-3 veckor per leverans. Under denna 

period kan det ankomma fler leveranser vilket innebär att lagring av avfallsbränsle kommer att ske jämnt under 

hela året. Så länge det finns avfallsbränsle på mellanlagringen kommer man att prioritera att förbränna detta. 

I området runt omkring mellanlagringsplasten i Östra Hamnutfyllnaden finns olika typer av byggnader och 

verksamheter. Närmsta angränsande verksamhet ligger cirka 200 meter från mellanlagringsplatsen, närmsta 

bostads/fritidshus ligger cirka 500 meter från mellanlagringsplatsen. 

Sida 8 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





3. Syfte och målsättning 

Syftet med förstudien är att kartlägga vilka typer av skadedjur och mikrobiologiska hälsofaror som skulle kunna 

finnas vid respektive steg i hanteringen av det importerade avfallsbränslet. 

Huvudfrågorna som man vill finna svar på är följande; 

Vilken typ av skadedjur skulle kunna förekomma vid hanteringen av importerat avfallsbränsle? 

Vilka mikrobiologiska hälsofaror skulle kunna finns i/komma med i avfallsbränslet? 

Hur ska man på bästa sätt undvika problem med skadedjur och mikrobiologiska hälsofaror? 

Målsättningen är att HEM skall få ett underlag för att kunna arbeta förebyggande för att förhindra eventuella 

problem med skadedjur och mikrobiologiska hälsofaror vid import av avfallsbränsle. 

HEM har önskemål om att förstudien kunna ge svar på de frågor som idag finns hos gemene man i Halmstad 

gällande skadedjur och mikrobiologiska hälsofaror. Underlaget skall även kunna användas i övriga delar av 

landet. 

4. Avgränsningar 

Studien omfattar de process/hanteringssteg som man i dagsläget vet kommer att bli aktuella från det att 

avfallsbränslet anländer till hamnen i Halmstad tills att det har förbränts vid Kristinehedsverken i Halmstad. 

Studien är avgränsad till att kartlägga vilka typer av skadedjur och mikrobiologiska hälsofaror som kan 

förekomma vid import av avfallsbränsle från Irland. Den första leveransen kommer att ske från Cork på Irland. 

Om fler/andra länder blir aktuella får en riskanalys för de länderna upprättas då de kan vara förknippade med 

andra typer av skadedjur eller mikrobiologiska hälsofaror. 

Riskanalysen är avgränsad till att endast ta upp potentiella faror som kan uppkomma i de processteg som HEM 

ansvarar för, det vill säga från processteg ankomst i hamnen i Halmstad till förbränningen på 

Kristinehedsverken. De processteg som sker i exportlandet är upptagna i flödesschemat samt i 

processtegsbeskrivningen för att tydliggöra hur avfallet processas innan det blir avfallsbränsle men ingår inte i 

riskanalysen. 

Det kan förekomma andra arter av skadedjur än de som är upptagna i riskanalysen för skadedjur. Vi har valt att 

endast ta upp de skadedjur som vi anser kan orsaka störst problem. 

Enligt arbetsmiljöverket är en viktig aspekt när det gäller hantering av avfall att det aldrig går att säkert 

förutsäga vad som kan finnas i avfallet. Fokus i riskanalysen har därför inte varit på specifika mikroorganismer 

utan mer på att identifiera vilka smittvägar som kan förekomma och hur förebyggande åtgärder kan minimera 

riskerna. 

I riskanalysen har vi inte tagit hänsyn till de biokemiska processer som skulle kunna påverka temperaturen i 

avfallsbränslebalarna. 

I studien ingår det inte hur spridning av eventuella smittämnen skulle kunna påverka inhemska djur och växter. 

Sida 9 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





5. Metod 

Riskbedömning 

För att tydliggöra samtliga process/hanteringssteg som kan bli aktuella vid hanteringen av avfallsbränsle har ett 

flödesschema tagits fram. För respektive process/hanteringssteg listas potentiella risker med avseende på 

skadedjur och mikrobiologiska hälsofaror. 

Riskbedömningen delas in i två delar en med fokus på skadedjur och en med fokus på mikrobiologiska 

hälsofaror för person. I bilaga 3 finns en beskrivning kring de skadedjur som tas upp i riskbedömningen för 

skadedjur. I bilaga 4 finns begrepp som används i riskbedömningen för mikrobiologiska hälsofaror för person 

förklarade. 

Varje listad risk bedöms med avseende på sannolikhet och allvarlighetsgrad. Sannolikheten speglar hur ofta 

risken skulle kunna inträffa. Allvarlighetsgraden speglar hur allvarlig konsekvensen skulle kunna bli om risken 

uppstår. 

Allvarlighetsgradsbedömningen för skadedjur grundar sig på egna erfarenheter inom Anticimex. 

Allvarlighetsgradsbedömningen för mikrobiologiska hälsofaror grundar sig på AFS 2005:1 Mikrobiologiska 

Arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. 

Vid riskbedömningen har ingen specifik bedömning för respektive mikroorganism utförts, istället har en allmän 

bedömning gjorts. Vid riskbedömningen har vi bedömt allvarlighetsgrad efter den mikroorganism skulle kunna 

ge de allvarligaste konsekvenserna vid exponering. 

I riskbedömningen för skadedjur används benämningen gnagare som ett samlingsbegrepp för råttor och möss. 

Med flygande insekter avses främst husflugor, spyflugor och myggor. Med krypande insekter avses exempelvis 

kackerlackor. Med fåglar avses främst måsfåglar och kråkfåglar. 

Bedömningen av sannolikhet och allvarlighetsgrad görs enligt nedanstående tabeller. 

Tabell 2: Tabellen nedan används i riskbedömningen för skadedjur. 

Allvarlighetsgrad Sannolikhet 

0. Försumbar 0. Aldrig 

1. Låg – Skadedjur kan förekomma men orsakar liten 

påverkan, följer exempelvis med avfallsbränslet men 

förökar/överlever ej. 

2. Medium/marginell – skadedjur kan förekomma och 

kan föröka sig. Orsakar liten påverkan. 

3. Hög/kritisk – skadedjur kan förekomma och kan 

spridas till omkringliggande verksamheter. Orsakar 

stor påverkan. 

4. Mycket hög/katastrofal – skadedjur kan 

förekomma och spridas. Riskerar att etablera sig 

permanent. Orsakar mycket stor påverkan. 

1. Sällan - förekommer 50% av gångerna 

Sida 10 av 47

Daterad: 

2013-02-01 

Tabell 3: Tabellen nedan används i riskbedömningen mikrobiologiska hälsofaror. 

Allvarlighetsgrad Sannolikhet 

0. Försumbar 0. Aldrig 

1. Låg – Mikroorganismer som normalt sett inte 

orsakar infektioner hos människa. 

2. Medium/marginell – Mikroorganismer som kan 

orsaka infektioner hos människa och som kan ge 

upphov till sjukdomar av olika allvarlighetsgrad. 

Sjukdomarna går oftast att förebygga eller självläker 

utan några allvarliga men. 

3. Hög/kritisk – Mikroorganismer som kan medföra 

allvarliga konsekvenser vid exponering. Exempelvis 

orsaka allvarlig sjukdom där möjligheten att bota eller 

förebygga är begränsade. Mikroorganismen bedöms 

som smittsam. 

4. Mycket hög/katastrofal – Mikroorganismer som 

medför risk för mycket allvarliga konsekvenser vid 

exponering. Exempelvis orsaka allvarlig sjukdom, 

dödsfall eller sjukdom där möjligheten att bota eller 

förebygga är liten. Mikroorganismen bedöms som 

mycket smittsam. 

Sannolikheten och allvarlighetsgraden för varje risk adderas. 

Total 6 bedöms risken som hög = rödmarkeras 

Sannolikhet 





1. Sällan - förekommer 50% av gångerna 

4 4 5 6 7 8 

3 3 4 5 6 7 

2 2 3 4 5 6 

1 1 2 3 4 5 

0 0 1 2 3 4 

0 1 2 3 4 

Allvarlighetsgrad 

Samtliga listade risker riskbedömningen är grundade på erfarenheter inom Anticimex, från intervjuer med 

personal som jobbar på HEM samt personal som jobbar i Halmstad Hamn. Samtliga listade risker följs av 

förebyggande åtgärder. För de risker som rödmarkeras bör åtgärder vidtas innan arbete med importen 

Sida 11 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





påbörjas eller så snart som möjlig efter att den påbörjats. I nästa skeende bör man se över de gulmarkerade 

och sedan de grönmarkerade. Rekommendationen är att samtliga förebyggande åtgärder följs så långt det är 

möjligt detta för att undvika problem med skadedjur eller mikrobiologiska hälsofaror. 

Sida 12 av 47

Daterad: 

2013-02-01 

6. Flödesschema 

1. 

Mottagning av avfall, 

exportlandet 

2. 

Krossning 

3. 

Siktning 

4. 

Magnetseparering 

5. 

Balning 

6. 

Inplastning 

7. 

Lagring 

8. 

Transport till hamn 

9. 

Lastning 

10. 

Båttransport 





Processteg som kontrolleras av exportlandet. Ingår ej i riskbedömningen. 

Alternativa processteg vid sprättning av balarna. 

16a. 

Sprättning i container 

17a. 

Transport till 


18. 

Tippning i tipphallen 

11. 

Mottagning, Halmstad Hamn 

12. 

Lossning och Lastning 

13. 

Transport till mellanlagring 

14. 

Mellanlagring Östra Hamnen 

15. 

Lastning på transportfordon 

19. 

Förbränning 

17b. 



16b. 

Sprättning och tippning 

Sida 13 av 47

Daterad: 

2013-02-01 

6.1 Beskrivning av flödesschema 

Nr Process/hanteringssteg Beskrivning 





1. Mottagning avfall, exportlandet 

Avfallet som kommer in på anläggningen i exportlandet 

kontrolleras så det motsvarar förväntningarna. 

2. Krossning Avfallet krossas. 

Siktning av avfallet sker i två steg, detta för att sortera ut 

3. Siktning 

oönskade föremål samt delar mindre än 50 mm. 

Här sorteras exempelvis matavfall bort. 

Metaller och likande sorteras bort från avfallet vid 

4. Magnetseparering 

magnetsepareringen. Efter detta processteg så ska innehållet i 

massan stämma överrens med kravspecifikationen. 

5. Balning 

Kvarvarande massor pressas ihop till balar som hålls samman 

med tråd/nät. 

6. Inplastning Inplastning av balarna, 8-10 lager plast snurras runt balarna. 

7. Lagring Det färdiga avfallsbränslet lagras i väntan på transport till båten. 

8. Transport till hamn 

Avfallsbränslet lastas på transportfordon och transporteras till 

hamn för direkt lastning på båt eller för lagring. 

9. Lastning Lastning till båt. 

Båttransport av avfallsbränslet till Halmstad hamn. Transporten 

10. Båttransport 

med båt beräknas ta mellan 3-4 dagar beroende på varifrån 

båten avgår. 

Förbränningsmaterialet ankommer till Östa hamnen i Halmstad. 

Cirka 3.000 ton avfallsbränsle kommer med varje sändning. 

11. Mottagning, Halmstad Hamn 

En mottagningskontroll (stickprovskontroll) av avfallsbränslet 

kommer att utföras för att kontrollera att det som ankommit 

överstämmer med det utlovade. Till varje leverans ska det 

medfölja en analys på innehållet i avfallsbränslet. 

Hallands Hamnar, Halmstad ansvarar för lossning av båten. 

Balarna lastas av båten med en grip. I samband med lossningen 

kontrolleras balarna så de inte är trasiga. Trasiga balar läggs 

direkt i container (HEM, ansvarar för den) övriga ställs ner på 

12. Lossning och lastning 

marken i anslutning till lossningsstället. Container med trasiga 

balar transporteras direkt till Kristinehedsverken. 

Lossningen beräknas ta cirka 2 dagar. Avfallsbränslet kommer i 

väntan på vidare transport att förvaras på uppställningsplatsen i 

hamnen. 

Balarna lastas från marken upp på transportfordon, för att 

transporteras till mellanlagringsplasten i Östra Hamnen. 

13. Transport till mellanlagring Hallands Hamnar, Halmstad ansvarar för transporten, man 

beräknar att allt avfallsbränsle kommer att ha transporteras till 

mellanlagringsplasten inom 5 arbetsdagar. 

Ankommande balar lastas av transportfordonet och placeras på 

14. Mellanlagring Östra hamnen avsedd plats i Östra hamnutfyllnaden. Lagring av balar beräknas 

till mellan 2-3 veckor. 

Balar lastas på transportfordon med hjälp av hjullastare eller 

15. Lastning på transportfordon 

med hjälp av en materialhanterare. Transport kan ske med 

antingen containerlastbil eller på trailer. Beroende på 

transportfordon sprättas balarna vid olika tillfällen. 

Sida 14 av 47

Daterad: 

2013-02-01 

16a. Sprättning 

17a + b 



18. Tippning 

16b. Sprättning och tippning 

19. Förbränning 





Vid transport i container krossas balarna med hjälp av 

materialhanteraren eller hjullastaren direkt i containern i 

samband med lastningen. Sprättningen utförs då genom att 

balarna trycks sönder i/över containern. 

Transport från mellanlagringsplasten till Kristinehedsverken kan 

gå via två alternativa vägar. Se information under transporter, 

samt bilaga 2. Alternativ 1 kommer att förespråkas och 

användas i mesta möjliga mån. 

Uppskattningsvis kommer cirka 11 lastbilar köra mellan hamnen 

och Kristinehedsverken dagligen. 

Lastbilen anländer till Kristinehedsverken och kör in i tipphallen. 

Chauffören öppnar låset på containern (manuellt) och 

containern töms genom en manövrering i förarhytten. 

I samband med tippning spolas/regnar vatten för att minska 

risken för dammspridning i tippningshallen. 

Balar som lastas och transporteras till Kristinehedsverken med 

hjälp av trailer kommer att sprättas upp först vid ankomst till 

Kristinehedsverken och tipphallen. Balarna kommer att lastas av 

trailern med hjälp av en materialhanterare. Materialhanteraren 

lyfter balen över tippningsbunkern och kramar sönder balen 

(sprättning). 

Förbränningsmaterialet blandas med det vanliga avfallet och 

matas efterhand in i förbränningskammaren. 

Sida 15 av 47

Daterad: 

2013-02-01 

7. Riskbedömning 

7. 1 Riskbedömning, skadedjur 





Nr Process/hanteringssteg Risk A S Total Förebyggande åtgärd 

1-10 Process/hanteringssteg 1-10 ingår ej i riskbedömningen. 

11 Mottagning, Halmstad Hamn 

Risk för förekomst av gnagare (brunråtta, möss) 

på fartyget på grund av bristfällig 

skadedjurskontroll på fartyget. 

Risk för spridning till hamnen och 


Risk för förekomst av svartråtta på fartyget på 

grund av bristfällig skadedjurskontroll på 

fartyget. 

Risk för spridning till hamnen och 


Risk för förekomst av krypande insekter på 

fartyget på grund av bristfällig 

skadedjurskontroll på fartyget. Risk för vidare 

spridning om insekterna är bosatta i 

avfallsbränslebalarna. 

3 1 4 

4 1 5 

2 1 3 

Fartyget skall kunna visa upp ett Intyg om 

befrielse från sanering av fartyg 

(Ship Sanitation Control Exemption Certificate) 

enligt Socialstyrelsens föreskrifter och 

allmänna råd 2007:11. 

Sanering skall utföras av fartyget innan last 

lossas om man misstänker att det finns 

skadedjur ombord. 

Kontrollstationer för skadedjur i hamnen samt 

på mellanlagringsplats. 









Kontrollstationer för skadedjur i hamnen samt 

på mellanlagringsplats. 






Sida 16 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






12 Lossning och Lastning 

Risk för förekomst av spindlar/spindelägg på 

fartyget som kan hamna på eller i 

avfallsbränslet. 

Risk för förekomst av flugor (husflugor, 

spyflugor, fuktflugor) i balar eller i anslutning till 

balarna på grund av gynnsamt klimat i 

lagringsutrymmet på båten. 

Risk för att innehållet i balarna inte stämmer 

överrens med kravspecifikationen. 

Om innehållet i balarna inte stämmer överrens 

med kravspecifikationen finns ökad risk för att 

avfallsbränslet blir mer attraktivt för olika typer 

av skadedjur. 

Risk för spridning av skadedjur som kommit 

med fartyget till Halmstad Hamn. 

Risk för spridning av skadedjur (flygande 

insekter, gnagare och krypande insekter) till 

övriga hamnområdet om skadedjur 

förekommer i avfallsbränslet. 

1 1 2 

1 2 3 

3 1 4 

3 1 4 

3 1 4 














Leveransen måste överrensstämma med 

kravspecifikationen. 

Analysresultat samt stickprovskontroller vid 

mottagning i Halmstad Hamn. 

Förebyggande skadedjursskydd i Halmstad 

Hamn. 

Uppmärksam hamnpersonal som 

vidarebefordrar misstanke om skadedjur enligt 

de rutiner som finns. 

Avfallsbränslet får inte bli stående på lastkajen 

längre än max fem arbetsdagar efter ankomst. 

Uppmärksam hamnpersonal. 

Förebyggande skadedjurskydd i hamnområdet. 

Risk för att skadedjur (flygande insekter, 3 1 4 Avfallsbränslet får inte bli stående på lastkajen 

Sida 17 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






13 Transport till mellanlagring 

14 Mellanlagring Östra Hamnen 

gnagare och krypande insekter) etablerar sig i 

avfallsbränslet om det blir stående en längre tid 

på hamnområdet. 

Risk för att fåglar pickar sönder balarna om de 

blir stående en längre tid i hamnområdet. Risk 

att regnvatten rinner in i skadade balar. 

Balar går sönder vid lossningen från båten. 

Trasiga balar är mer attraktiva för skadedjur att 

bosätta sig i om de mellanlagras. 

Trasiga balar, vid ankomst till Halmstad. Trasiga 

balar är mer attraktiva för skadedjur att bosätta 

sig i om de mellanlagras. 

Risk för spridning av gnagare längs med 

transportvägen om de följer med 


Risk för spridning av krypande och flygande 

insekter om bal med avfallsbränsle går sönder 

vid transport. 

Risk för etablering av fåglar om samma 

avfallsbränsle står på samma plats en längre tid 

samt om ingen aktivitet i form av störning från 

människa/maskiner sker på långa perioder. 

3 1 4 

3 1 4 

3 1 4 

2 1 3 



Förebyggande skadedjurskydd i hamnområdet 




Trasiga balar läggs direkt i avsedd container 

som går direkt till förbränning på 

Kristinehedsverken. 

Trasiga balar läggs direkt i avsedd container 

som går direkt till förbränning på 

Kristinehedsverken. 

Förebyggande skadedjursskydd hos exportör, 

hamnar och båtar. 

Visuell kontroll av personal som lastar 

transportfordonet. 

2 1 3 Rutin för hantering av trasiga balar. 

2 3 5 

Lagringstiden på 3 veckor för avfallsbränslet 

får ej överskridas. Rutiner för först in och först 

ut. 

Mellanlagring kommer att ske under höst, 

vinter och vår. Mertiden av lagringen sker 

utanför häckningstid. 

Personal finns på plats dagtid. Maskiner körs 

regelbundet på området. 

Sida 18 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






Risk för att fåglar pickar sönder balarna om de 

blir stående en längre tid på mellanlagringen. 

Risk att regnvatten rinner in i skadade balar. 

Risk för att delar av innehållet i avfallsbalarna 

sprids ut. 

Risk för etablering av gnagare (råttor och möss) 

om samma avfallsbränsle står på samma plats 

en längre tid. 

Risk för etablering av flugor om avfallet lukar 

mycket och emballaget är trasigt. Risk att 

lakvattnet luktar och drar till sig flugor. 

Risk för etablering av myggor i stillastående 

vatten på området. 

Risk för etablering av krypande insekter om 

samma avfallsbränsle står på samma plats en 

längre tid. 

Risk för spridning av skadedjur som kommit 

med avfallsbränslet till angränsande 

verksamheter. 

Risk för förekomst av skadedjur om området 

runt om uppställningsplasten inte hålls i 

ordning. Kompostmaterialet som lagras på 

samma område kan innehålla föda till 

skadedjur. Risk att skadedjur från 

kompostanläggningen infesterar avfallsbalarna. 

Högt gräs eller sly runt om uppställningsplasten 

3 1 4 

2 2 4 

2 3 5 



ut. 

Eventuell fågelsäkring av 

mellanlagringsplasten. 



ut. 

Förebyggande skadedjursskydd på Östra 

hamnutfyllnadens område. Visuella kontroller. 

Visuell kontroll av balarna under lagring. Större 

mängder lakvatten bör tas om hand. 


hamnutfyllnadens område 

1 3 4 Ett jämnt och slät underlag på lagringsplatsen. 

2 2 4 

3 2 5 

3 2 5 



ut. 

Förebyggande skadedjurskontroll hos 

exportören. 

Förebyggande skadedjursskydd på fartyg. 


Hamnutfyllnadens område. 

Håll ordning på området på östra 

hamnutfyllnaden. 

Håll gräs och sly kortklippt för att minska 

risken för att det ska skapa boplatser för 

skadedjuren. 

Uppmärksam personal som anmäler vid 

misstanke om skadedjur på området. 

Sida 19 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






15 Lastning på transportfordon 

16a Sprättning i container 

17a 

17b 

Transport till Kristinehedsverken, 

container 


trailer 

som kan fungera som skydd och boplats för 

skadedjur. 

Inga risker identifierade i detta steg. 

Risk för att gnagare sprids till närmiljön om 

dessa finns i avfallsbränslet. 

Risk för att Insekter sprids till närmiljön om 

dessa finns i avfallsbränslet. 

Insektsägg från avfallsbränslet kan fastna i 

containern. 

Risk för att gnagare sprids till närmiljön vid 

transporten om dessa finns i avfallsbränslet. 

Risk för spridning av insekter till närmiljön vid 

transporten om dessa finns med i eller på 


Insektsägg kan lossna från balar och 

hamna/fastna i trailer. 

Risk för att gnagare sprids till närmiljön vid 

transporten om dessa finns i avfallsbränslet. 

3 1 4 

3 1 4 

Förebyggande skadedjursskydd Östra 

hamnutfyllnadens område. 

Krossningen av balen måste ske i container så 

att risken för att avfallsbränsle och ev. gnagare 

hamnar utanför minimeras. 

Krossningen av balen måste ske i container så 

att risken för att avfallsbränsle och ev. insekter 

hamnar utanför minimeras. 

2 1 3 Rengöring av transportutrustning. 

2 1 3 

Förebyggande skadedjursskydd i Östra 



transportfordonet. 

1 1 2 Visuell kontroll av personal. 

2 1 3 Rengöring av transportutrustning. 

2 1 3 

Förebyggande skadedjursskydd i Östra 



Sida 20 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






18 Tippning i tipphallen 

16b Sprättning och tippning 

19 Förbränning 

Risk för spridning av insekter till närmiljön vid 

transporten om dessa finns med i eller på 


Risk för att gnagare från avfallsbränslet hamnar 

i tipphallen/bunkern. 

Risk för att insekter från avfallsbränslet hamnar 

i tipphallen/bunkern 

Eventuellt dålig lukt från avfallsbränslet kan 

locka till sig skadedjur. 

Lång lagringstid i tipphallen/bunkern ger 

förutsättningar för etablering av skadedjur. 

Skadedjur tar sig upp ur bunkern i tipphallen 

och sprids till övriga anläggningen. 

Risk för att skadedjur från avfallsbränslet 

hamnar i tipphallen/bunkern. 

Inga risker identifierade i detta steg. 

1 1 2 

transportfordonet. Använd en täckt trailer. 

Visuell kontroll av personal. Använd en täckt 

trailer. 



2 1 3 

Luften till pannorna tas in via tipphallen, 

skapar ett undertryck som gör att ev 

luktpartiklar sugs in i bunkern. 

2 3 5 Tillräcklig omsättning på bränslet i bunkern. 

2 1 3 

2 1 3 

Visuell kontroll av personal. Förebyggande 

skadedjursskydd på området. 

Krossningen av balen måste ske över bunkern i 

tipphallen så eventuella skadedjur hamnar ner 

där och inte riskerar att spridas vidare. 

Sida 21 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





7.2 Riskbedömning, mikrobiologiska hälsofaror för person 


1-10 Process/hanteringssteg 1-10 ingår ej i riskbedömningen. 

11 Mottagning, Halmstad Hamn 

Risk att bioaerosoler sprids vid hanteringen av 

trasiga balar. Risk att personalen som hanterar 

trasiga balar andas in bioaerosoler. 

Risk att lakvatten rinner ut från trasiga balar vid 

hanteringen av balarna. Risk att personalen 

som hanterar trasiga balar kommer i kontakt 

med mikroorganismer från lakvattnet. 

Risk att personalen sticker eller skär sig på 

föremål från avfallsbränslet då de hanterar 

trasiga balar. Infektionsrisk. 

Risk för fågelspillning på balarna. Exempelvis 

har de stått ute för lagring innan transporten 

eller transporteras oskyddade på lastbilar. 

Eventuell risk för överföring av 

mikroorganismer, bioaerosoler till personal som 

kommer i kontakt med spillningen. 

Spillning från gnagare på eller i anslutning till 

balarna i lastutrymmet. Risk för överföring av 

mikroorganismer till personal som kommer i 

kontakt med spillningen. 

3 Personlig skyddsutrustning kan bestå av andningsskydd, skyddskläder, handskar, skyddsglasögon 

2 2 4 

3 1 4 

3 1 4 

3 2 5 

2 1 3 

Personlig skyddsutrustning 3 ska användas vid 

manuell hantering av trasiga balar och löst 

material. Luftintag till lastmaskin bör vara 

utrustad med filter av minst klass F8. 

Personlig skyddsutrustning ska användas vid 

manuell hantering av trasiga balar och löst 

material. Luftintag till lastmaskin bör vara 

utrustad med filter av minst klass F8. Rutiner 

för personlig hygien. 

Informera och utbilda personalen om risker vid 

hanteringen av avfallsbalarna. Undvik manuell 

hantering. 


manuell hantering av balar. 

Rutiner för personlig hygien. 








Sida 22 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






12 Lossning och Lastning 

Förekomst av mygg eller liknande flygande 

insekter i lastutrymmet på grund av gynnsamt 

klimat i lagringsutrymmet. Risk för spridning av 

mikroorganismer till personal som blir stucken 

av myggorna. 

Risk för att innehållet i balarna inte stämmer 

överrens med kravspecifikationen. 

Om innehållet i balarna inte stämmer överrens 

med kravspecifikationen finns ökad risk för att 

avfallsbränslet innehåller fler/andra smittkällor. 

Risk att bioaerosoler sprids vid hanteringen av 

trasiga balar. Risk att personalen som hanterar 

trasiga balar andas in bioaerosoler. 

Risk att lakvatten rinner ut från trasiga balar vid 

hanteringen av balarna. Risk att personalen 

som hanterar trasiga balar kommer i kontakt 

med mikroorganismer från lakvattnet. 


föremål från avfallsbränslet då de hanterar 

trasiga balar. Infektionsrisk. 

Risk att lakvatten rinner ut från balarna vid 

uppställningsplatsen. Risk att personal och 

entreprenörer som rör sig i området kommer i 

kontakt med mikroorganismer från lakvattnet. 

2 1 3 

4 1 5 

2 2 4 

3 1 4 

3 1 4 

3 1 4 







Leveransen måste överrensstämma med 

kravspecifikationen 

Analysresultat samt stickprovskontroller vid 

mottagning i Halmstad Hamn. 

Skyddskläder, handskar samt andningsskydd 

bör användas vid manuell hantering av trasiga 

balar och löst material. Luftintag till 

lastmaskinen bör vara utrustad med finfilter 

minst F8. 

Skyddskläder, handskar samt andningsskydd 

bör användas vid manuell hantering av trasiga 

balar och löst material. Luftintag till lastmaskin 

bör vara utrustad med finfilter minst F8. 




hantering. 



hantering. Rutiner för rengöring av 

markbeläggning. Rutiner för personlig hygien. 

Sida 23 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






Risk att obehöriga sticker eller skär sig på 

föremål från avfallsbränslet om de kommer i 

kontakt med avfallsbränslet vid 

uppläggningsplatsen. Infektionsrisk. 

Risk att personal som lossar balarna kommer i 

kontakt med bioaerosoler vid lossning av 

balarna från båten. 

Risk att lakvatten rinner ut på utrustning och 

markbeläggning vid lossning av balarna. Risk att 

personal och entreprenörer som rör sig i 

området kommer i kontakt med 

mikroorganismer från lakvattnet. 

Risk att personal som lastar balarna kommer i 

kontakt med bioaerosoler vid lastning på 

containerflak. 


transportfordon vid lastning av balarna från 

uppställningsplatsen. Risk att personalen 

kommer i kontakt med mikroorganismer från 

lakvattnet. 

Risk för fågelspillning på balarna. Risk för 

överföring av mikroorganismer, bioaerosoler till 

personal som kommer i kontakt med 

spillningen. 


balarna. Risk för överföring av mikroorganismer 

till personal som kommer i kontakt med 

spillningen. 

Risk för fågelspillning på avfallsbalarna under 

tiden som de står i hamnen i väntan på 

transport till mellanlagringen. Risk för 

3 1 4 

2 1 3 

3 1 4 

2 1 3 

3 1 4 

3 1 4 

2 1 3 

3 1 4 

Hamnområdet är inhägnat. Väktare finns på 

plats på natten samt helgdagar. 

Luftintaget till maskinen som lossar balarna 

bör vara utrustad med ett finfilter minst F8 

Rutiner för rengöring av utrustning. Rutiner för 

rengöring av markbeläggning. Rutiner för 

personlig hygien. 

Luftintag till lastmaskinen bör vara utrustat 

med finfilter minst F8. 

Rutiner för rengöring av utrustning och fordon. 










Vid manuell hantering av balarna ska personlig 

Sida 24 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






13 Transport till mellanlagring 



spillningen. 

Risk att lakvatten rinner ut från balarna i 

samband med transporten till 

mellanlagringsplatsen. Risk att personer som 

rör sig i området kommer i kontakt med 


Risk att balar går sönder vid transporten och 

delar från avfallsbränslet hamnar i närområdet. 

Risk att personer i omgivningen kommer i 

kontakt med mikroorganismer från 


Risk att balar går sönder vid transporten och 

bioaerosoler sprids till omgivningen. Risk att 

personer i närområdet andas in bioaerosolerna. 

Risk att containerflak kontamineras med 

mikroorganismer från avfallsbränslet. Risk att 

personal kommer i kontakt med 

mikroorganismerna. 

Risk att personal som lossar balarna kommer i 

kontakt med bioaerosoler i samband med 

lossning. 


lastare vid lossning av balarna. Risk att 

personalen kommer i kontakt med 


2 1 3 

2 1 3 

2 1 3 

3 1 4 

2 1 3 

3 1 4 

skyddsutrustning användas. 

Rutiner för att ta hand om större mängd 

lakvatten. 

Rutiner för att ta hand om trasiga balar och 

eventuellt spill. 

Rutiner för att ta hand om trasiga balar och 

eventuellt spill. 

Rutiner för rengöring av containerflak. Rutiner 

för personlig hygien. 

Luftintaget till maskinen som lossar balarna 

bör vara utrustad med ett finfilter minst F8. 


rengöring av fordon. Rutiner för personlig 

hygien. 

Sida 25 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






14 Mellanlagring Östra Hamnen 

15 Lastning på transportfordon 

Risk att lakvatten läcker ut från balar vid 

mellanlagring. Risk att personer i området 


lakvattnet. 


föremål från avfallsbränslet då de eventuellt 

kommer i kontakt med balarna. Infektionsrisk. 

Risk att obehöriga tar sig in på området och 

sticker eller skär sig på föremål från 

avfallsbränslet. Infektionsrisk. 

Risk att obehöriga utsätts för bioaerosoler och 

patogena mikroorganismer om de kommer i 

kontakt med avfallsbränslet. 

Risk för fågelspillning på avfallsbalarna under 

tiden som de står i Östra hamnen. Risk för 



spillningen. 

Risk att personal som lastar balarna kommer i 

kontakt med bioaerosoler vid lastning. 

3 1 4 

3 1 4 

3 1 4 

2 1 3 

3 1 4 

2 1 3 

Visuell kontroll av balarna under lagring. Större 

mängder lakvatten bör tas om hand. Rutiner 

för personlig hygien. Det finns en befintlig 

reningsanläggning för att ta hand om 

avrinningsvatten från balarna. 

Personlig skyddsutrustning ska användas i 

närområdet vid balarna. 

Hela området bör vara tydligt uppmärkt med 

skyltar om att obehöriga ej får vistas på 

området. Eventuellt bör skyltar informera om 

riskerna med att röra sig bland avfallsbalarna. 

Eventuellt bör delar av området hägnas in. 

Hela området bör vara tydligt uppmärkt med 

skyltar om att obehöriga ej får vistas på 

området. Eventuellt bör skyltar informera om 

riskerna med att röra sig bland avfallsbalarna.. 

Eventuellt bör delar av området hägnas in. 

Vid manuell hantering av balarna ska personlig 

skyddsutrustning användas. 

Luftintaget till maskinen som lastar balarna 


Risk att lakvatten rinner ut på utrustning och 3 1 4 Rutiner för rengöring av utrustning. Rutiner för 

Sida 26 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






16a Sprättning i container 

lastare vid lastning av balarna. Risk att personal 


lakvattnet. 




spillningen. 




spillningen. 

Risk för spridning av bioaerosoler vid sprättning 

av balar. 

Risk för att vätska från innehållet i balarna 

hamnar på utrustning och lastare. Risk att 

personalen kommer i kontakt med vätskan och 

därigenom mikroorganismer 

Risk att material från balarna hamnar utanför 

containern vid sprättningen. Risk för att 

personalen kommer i kontakt med materialet. 

Risk att stickande och skärande föremål hamnar 

i närområdet vid sprättningen av balarna. Risk 

att personal i området sticker/skär sig på 

materialet. Infektionsrisk. 

Risk att containrarna kontamineras med 

mikroorganismer från avfallsbränslet. Risk att 

personal kommer i kontakt med 

3 1 4 

2 1 3 

2 2 4 

3 1 4 

3 1 4 

3 1 4 

rengöring av lastare. Rutiner för personlig 

hygien. 




Luftintag till lastmaskin bör vara utrustad med 

filter av minst klass F8. 





filter av minst klass F8. 

Luftintaget till maskinen som lastar balarna 



rengöring av lastmaskin. Rutiner för personlig 

hygien. 

Utför en visuell kontroll av området efter 

sprättningen. Kontrollera att inget restmaterial 

ligger utanför containern. Ta hand om ev. 

restmaterial. Personlig skyddsutrustning bör 

användas vid manuell hantering av löst 

material. 

Rutin för rengöring av containrar. 


arbete med container. 

Sida 27 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






17a 


container 

mikroorganismerna. 




spillningen. 




spillningen. 

Risk att bioaerosoler sprids till omgivningen vid 

transport till Kristinehedsverken. Risk att 

allmänheten kommer i kontakt med 

bioaerosolerna. 

Risk att lakvatten från containern rinner ut på 

marken vid transport . Risk att personer från 

allmänheten kommer i kontakt med vattnet. 

Risk att komponenter från avfallsbränslet flyger 

av vid transport. Risk att någon kommer i 

kontakt med restmaterialet som kan innnehålla 

mikroorganismer. 

3 1 4 

2 1 3 

2 1 3 

2 1 3 

3 1 4 





filter av minst klass F8 

Krossning av balen måste ske i container för 

att minska risken för spridning av bioaerosoler. 





filter av minst klass F8 

Krossning av balen måste ske i container för 

att minska risken för spridning av bioaerosoler. 

Packa materialet i containrarna så att det rör 

sig så lite som möjligt vid transporten. 

Det bör finnas uppsamlingskärl för ev 

lakvatten. Alternativt placera material i botten 

av containern som kan suga upp lakvatten. 

Gör en visuell kontroll innan avfärd. 

Kontrollera att locket med nät sluter tät mot 

containerns kanter. Utrusta ev containerns 

lock med ett mer finmaskigt metallnät. 

Risk att regnvatten rinner igenom 2 1 3 Avfallsbränslet bör inte lastas och 

Sida 28 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






17b 


trailer 

avfallsbränslet och kontamineras av 

mikroorganismer. Risk att vattnet rinner ut vid 

transporten. Risk att personer från allmänheten 

kommer i kontakt med vattnet. 

Risk att bioaerosoler sprids till omgivningen vid 

transport till Kristinehed. 

Risk att lakvatten från avfallsbränslet på trailern 

rinner ut på marken vid transport . Risk att 

personer från allmänheten kommer i kontakt 

med vattnet. 

Risk att komponenter från trasiga balar blåser 

av vid transport. Risk att personer från 

allmänheten kommer i kontakt med 

restmaterialet. 

Risk att regnvatten rinner igenom 

avfallsbränslet och kontamineras av 

mikroorganismer. Risk att vattnet rinner ut vid 

transporten. Risk att personer från allmänheten 

kommer i kontakt med vattnet. 




spillningen. 




spillningen. 

transporteras till Kristinehed vid kraftigt regn 

om det inte finns förutsättningar för att ta 

hand om ev lakvatten från containern. 

2 1 3 Använd en täckt trailer. 

2 1 3 

Det bör finnas uppsamlingskärl för ev 

lakvatten 



3 1 4 

2 1 3 







Sida 29 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






18 Tippning i tipphallen 

16b Sprättning och tippning 

Risk att bioaerosoler sprids i tipphallen och 

bunkern vid tippning. 

Risk att lakvatten från containern rinner ut i 

tipphallen. Risk att personalen kommer i 

kontakt med mikroorganismer från lakvattnet. 

Risk att personalen kommer i kontakt med 

mikroorganismer som kan finnas på containerns 

utsida vid lossning. 

Frigörande av bioaerosoler vid sönderdelning av 

bal i tipphallen. 

Risk att ev lakvatten från balarna hamnar på 

lastaren och markbeläggningen vid krossning 

och tippning i bunkern. Risk att personalen 


lakvattnet. 




spillningen. 

2 2 4 

3 1 4 

3 1 4 

2 2 4 

3 1 4 

3 1 4 

Det finns ett befintligt system med spraydysor 

för att minimera dammbildning i bunkern. 


skapar ett undertryck som gör att ev damm 

sugs in i bunkern. Personalen sitter i bilen vid 

lossning. 

Rutiner för rengöring av tipphall. Rutiner för 

personlig hygien. 

Använd skyddshandskar då säkerhetsspärren 

lossas. Rutiner för personlig hygien. 

Det finns ett befintligt system med spraydysor 

för att minimera dammbildning i bunkern. 


skapar ett undertryck som gör att ev damm 

sugs in i bunkern. Lastaren bör vara utrustad 

med finfilter minst F8. 

Rutiner för rengöring av utrustning och fordon. 





Sida 30 av 47

Daterad: 

2013-02-01 






19 Förbränning 




spillningen. 

Inga risker identifierade i detta steg 

2 1 3 




Sida 31 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





8. Slutsats riskbedömning 

I riskanalysen har vi utgått från att avfallsbränslet kommer bestå av utsorterat hushålls- och industriavfall. Det 

innebär att den totala mängden organiskt material kommer att vara mindre i avfallsbalarna i jämförelse med 

hushållsavfall eftersom lätt nedbrytbart material är bortsorterat. I RVF:s rapport 2005:11 om smittspridning via 

kompost och biogödsel från behandling av organiskt avfall redovisas olika avfallsfraktioner som kan innehålla 

patogena mikroorganismer. Rapporten visar på att avfallsfraktioner från hushållsavfall med livsmedelsrester, 

blöjor och papper innehåller patogener. Det borde vara rimligt att utgå ifrån att det kan finnas rester från både 

livsmedel, livsmedelsförpackningar, blöjor samt andra hygienrelaterade produkter i avfallsbränslet. Papper 

kommer också att utgöra en del av avfallet. Enligt EPA (Environmental Protection Agency) på Irland utgör blöjor 

cirka 5% av hushållsavfallet. Patogena mikroorganismer i avfallsbränslet kan orsaka sjukdom hos personer som 

kommer i kontakt med dem. Det kommer främst att vara personalen som kommer att komma i kontakt med 

ev. patogener och då främst via bioaerosoler vid öppen hantering av avfallsbränsle t.ex. vid omhändertagandet 

av trasiga balar och vid sprättning av balar i container. Eventuellt bör det utföras provtagningar för att 

undersöka mängden bioaerosoler vid öppen hantering. Det går även att analysera förekomsten av patogena 

mikroorganismer i avfallsbränslet genom stickprovskontroller. Resultatet från analyserna kan sedan användas 

för att göra en mer specifik riskanalys. Risk för infektion kan förutom bioaerosoler även uppstå vid kontakt med 

stickande och skärande föremål i avfallsbränslet. Om obehöriga tar sig in på området i östra hamnutfyllnaden 

finns risk för att även de utsätts för dessa hälsofaror. I dagsläget är inte hela mellanlagringsplatsen 

inhägnad/skyltat något som bör ses över. 

Personalen som på ett eller annat sätt kommer att komma i kontakt med avfallsbränslet bör få en utbildning i 

riskerna som kan uppkomma vid hanteringen av avfallsbränslet samt förebyggande åtgärder. Vid utbildningen 

är det bra att ta upp t ex smittvägar, personlig skyddsutrustning, personlig hygien och information om 

skadedjur. 

Vår bedömning är att det inte föreligger någon större artdiversitet för skadedjur mellan Irland och Sverige. 

Länderna ligger på samma breddgrad vilket gör att länder har liknande klimat som gör att samma arter av 

skadedjur finns i de olika länderna. Den enda skillnaden som vi har kunnat finna är att det i vissa hamnar på 

Irland kan förekomma svartråttor. En art råtta som vi i dagsläget inte har i Sverige. För närvarande finns det 

inga uppgifter om att det skulle finnas problem med svartråttor i Cork på Irland. 

Vi bedömer att risken för att det skall förekomma skadedjur i avfallsbalarna när de är färdigpaketerade som låg 

om det finns ett förebyggande skadedjursskydd på avfallsanläggningen där avfallsbalarna paketeras och lagras. 

Det är av stor vikt att man redan i ett tidigt skeende i processen har kontroll på eventuella skadedjur så att de 

inte förekommer i för stor omfattning. Det bör även finnas ett förebyggande skadedjursskydd på eventuella 

lagringsplaster i t.ex. hamnen. Man bör ställa krav på att få tillgång till skadedjursrapporter från den anläggning 

som skall exportera avfallsbränslet. 

Vid avfallshantering kan skadedjur föra med sig smitta genom att vara en passiv smittbärare dvs. de får med sig 

smittämnet på kroppen och för det vidare. De kan också vara direkt bärare av smittämnet genom att de ätit 

avfall som innehåller smittämnet t.ex. salmonella. Skadedjur kan också vara bärare av olika vektorer. 

Störst risk föreligger med trasiga balar där gnagare enkelt kan ta sig in i balarna, etablera sig och komma i 

kontakt med ev. smittämnen och föra dessa vidare. 

Något som skulle kunna öka risken för förekomst av skadedjur i eller omkring avfallsbränslet är om balarna inte 

innehåller det som utlovas. Innehåller avfallsbalarna exempelvis mycket organiskt material (matavfall) kan det 

locka till sig skadedjur, främst genom att det ger tillgång till mer föda men även genom att det eventuellt luktar 

mer. Rutiner för hur mottagningskontrollen och analysen av avfallsbränslet ska gå till bör tas fram. 

För att minimera risken att skadedjuren skall få tillträde till avfallsbränslet är det mycket viktigt att balarna hålls 

hela. En bal som är trasig blir mer lättåtkomlig för skadedjur. Skadade/trasiga balar måste så snart som det är 

möjligt sorteras bort och köras till förbränningen på Kristinehedsverken. Instruktion som beskriver vad en trasig 

bal är och hur den ska hanteras bör tas fram. 

Sida 32 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





Lagringstiden för balarna bör inte överskridas mer än i undantagsfall och då endast under ett par dagar. 

Uppställningstiden i hamnen i samband med lossning ska helst aldrig överskridas. Om avfallsbränslet står lagrat 

under en lång tid på samma plats blir det mer attraktivt för eventuella skadedjur. Rutin för hur man ska 

säkerhetssälla att först in – först ut tillämpas för avfallsbränslebalarna bör tas fram. Ordningen på 

mellanlagringsplasten får inte bli eftersatt och övrigt avfall (kompostmaterial m.m.) bör förvaras så långt ifrån 

avfallsbränslet som möjligt för att minska risken för att skadedjur som eventuellt redan finns på området skall 

intressera sig för avfallsbränslebalarna. 

Inför transporten med fartyg är det viktigt att man anlitar ett rederi som kan visa upp intyg på att fartyget är 

fritt från skadedjur (Ship Sanitation Control Exemption Certificate) enligt Socialstyrelsens föreskrifter och 


I dagsläget förekommer det fåglar i både hamnområdet samt på Kristinehedsverken. Dessa kan orsaka problem 

då de kan picka sönder avfallsbalarna samt sprida material från innehållet i avfallsbalarna. Troligtvis kommer 

inte fåglarna vara så intresserade av avfallsbränslet så länge balarna är hela och det inte luktar från dem. 

Det är viktigt att man gör avfallsbränslet så oattraktivt som möjligt för fåglarna. Huruvida fåglarna kommer att 

bli ett problem eller inte när det gäller avfallsbränslet får man kartlägga efter att importen påbörjats. 

Det är viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt kartlägga förekomsten av skadedjur i hamnområdet, på 

mellanlagringsplatsen samt på Kristinehedsverken. Därigenom kan en jämförelse göras innan respektive efter 

importen av avfallsbränsle. Kartläggningen är viktig dels för att kunna påvisa att inga problem finns i områdena 

samt för att kunna påvisa för allmänheten att importen av avfallsbränsle förhoppningsvis inte bidragit till en 

ökad mängd skadedjur i områdena. 

Förekomst av skadedjur i eller på avfallsbränslet kan komma att variera under årstiderna, under de kalla 

månaderna är risken för skadedjur mindre än under de varma. Rekommendationen är att man som planerat 

endast importerar avfallsbränsle under höst till vår. 

Vid förekomst av skadedjur är det viktigt att personalen upptäcker eventuella problem tidigt och man bör 

fastställa rutiner för hur man ska gå tillväga om man misstänker förekomst. Detta gäller all personal från det att 

avfallsbränslet mottages i Halmstad hamn tills dess att det förbränts på Kristinehedsverken. 

Vaccination mot Hepatit och stelkramp rekommenderas för personal som kommer att hantera avfallsbränslet. 

I vår riskanalys har vi kommit fram till att det bästa sättet att transportera avfallsbränslet från 

mellanlagringsplatsen till Kristinehedsverken är hela balar på täckt trailer. Riskerna för problem med skadedjur 

samt mikrobiologiska hälsofaror bedöms som något lägre om balarna sprättas upp först över bunkern i 

tipphallen. Detta kan dock medföra andra problem som platsbrist vid avlastning och påverkan på andra 

transporter till Kristinehedsverken. Det är enligt vår mening viktigt att tänka på vad eventuell container eller 

trailer kommer att användas till efter transporten av avfallsbränsle. Risk finns för att skadedjur, restmaterial 

eller lakvatten innehållande mikroorganismer blir kvar i containern eller trailern efter tömning och sedan 

riskerar att föras vidare till andra anläggningar. Vår rekommendation är att man ser över rengöringsrutiner av 

container eller trailer som ska användas vid känsliga verksamheter 4 efter att de transporterat avfallsbränsle. 

Vidare kartläggningar som måste utföras för att få en bedömning av hela processkedjan är en kartläggning av 

anläggningen som ska exportera avfallet, transportvägar i exportlandet och kontroll av 

uppställningsplaster/lagringsplaster i exportlandet. 

Efter en period av import av avfallsbränsle bör en uppföljande studie utföras för att se hur det verkliga utfallet 

blev. 

4 Exempelvis livsmedelsindustrier 

Sida 33 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





9. Referenser 

Böcker 

Davila, A E (2008) Mikroorganismer i arbetsmilljön, Prevent. 

Thougaard.H, Varlund.V, Madsen R.M (2001), Grundläggande mikrobiologi 

Steen. M, Degré M (2011), Mikrobiologi. 

Socialstyrelsen (2002), Bekämpningsmedel och skadedjur. 

Mallis (2011), Handbook of Pest Control 

Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2005:1, Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, 

överkänslighet 

Rapporter 

RVF, 2005, Smittspridning via kompost och biogödsel från behandling av organiskt avfall. En rapport från BUSprojektet 

Avfall Sverige, 2008, Den mikrobiella arbetsmilljön vid insamling av matavfall. 

RVF, 2006, Erfarenheter från lagring av avfallsbränsle. 

RVF, 2005, Manual för plockanalys av hushållsavfall. 

HEM. (2012). Import av brännbart avfall - motiv och kommunikation. Halmstad. 

EPA (Environmental Protection Agency). National waste report 2008. 

Webbadresser 

HEM, Halmstad Miljö och Energi, Import av avfallsbränsle. www.hem.se 

SMI, Sjukdomsinformation om papegojsjuka, Q-feber, harpest och leptospiros www.smittskyddsinstitutet.se 

SVA, Gnagare, www.sva.se 

AV, Arbete med renhållning och sanering www.av.se 

Interjuver 

2013-01-09 insamlande av fakta, info från Per Ålund, HEM 

2013-01-10 Intervju med Jan, Jungerstam, skadedjursexpert, Anticimex Stockholm 

2013-01-14 rundvandring på HEM samt i Östra hamnutfyllnaden med Andreas Winkler, HEM 

2013-01-16 rundvandring i Halmstad Hamn med Bengt Kenneryd, Hallands Hamnar 

2013-01-18 intervju med Paul Ashton, Skadedjursexpert, Anticimex Stockholm 

Bilder: 

Foto avfallsbränsle - HEM 

Översiktsbild Östra hamnen (www.hitta.se) 

Översiktsbild Halmstad (www.eniro.se) 

Sida 34 av 47

Daterad: 

2013-02-01 

10. Bilagor 





Bilaga 1 – Hamnen, lossningsplatser samt transportväg till mellanlagringsplats 

Översiktsbild Östra hamnen 

3 

2 

1 

mellanlagringsplats 

Numreringen på ritningen anger prioriteringsordning för lossningsplatserna. Nr 1 väljs först. Rött streck visar 

transportvägen från hamnen till mellanlagringen. 

Sida 35 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





Bilaga 2 - Ritning över transportvägar från hamn/mellanlagringsplast Östra Hamnen till 


Översiktsbild Halmstad 

Alt 1. Anges med röd/rosa markering 

Alt 2. Anges med blå markering 

1 

1 

2 

1 2 

2 

Sida 36 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





Bilaga 3 - Kort information om skadedjur upptagna i riskanalysen för skadedjur 

GNAGARE 

Brunråtta (Rattus norvegicus ) 

Brunråttan trivs överallt där människor håller till och 

främst i fuktiga miljöer som till exempel i källare och 

avlopp. Brunråttorna gräver och gnager ut stora och långa 

gångsystem. Brunråttan är allätare och en allvarlig 

smittspridare. 

Vuxen ca 22-30 

cm 

En råtta är vanligtvis gråbrun Vuxen: 22 och - 30 buken cm ljusare till färgen - andra färgvarianter samt albinos finns 

lång; 

Ett råttpar kan i teorin ge upphov till 800–1 000 nya individer under ett år. 

En råtta lever 1-3 år. 

Vuxen: 22 - 30 cm 

lång; 

Beteende 

Luktsinnet är det viktigaste sinnet, gräver och simmar utmärkt 

Allätare 

Behöver dricka dagligen 

Tillhåll: gräver gångar och bohålor i allmänhet nära vatten, i avloppssystem, i gödselstackar, vid 

soptippar, under och i byggnader, under och i lagrat gods, i spannmålslager etc. 

Skada 

Spridning av smittämnen (Weils sjukdom – även kallad Leptospiros, Svinpest etc.) 

Förorenar omgivningen med exkrementer och urin som kan innehålla smittämnen 

Gnagskador på förpackningar, isolering, trägolv, rör och elektriska ledningar 

Sättningar i hus pga. underminerande grävning 

Spridning 

Finns i Sverige 

Sida 37 av 47

Daterad: 

2013-02-01 

Svartråtta (Rattus rattus) 





Svartråttan är kvickare än brunråttan och är betydligt mycket bättre 

på att både hoppa och klättra. 

Brunråttor och svartråttor accepterar oftast varandra i ett slutet 

utrymme om födotillgången är god. 

Beteende 

Luktsinnet är det viktigaste sinnet, hoppar och klättrar utmärkt; gräver och simmar sällan. 

Allätare som föredrar spannmål och mjöl; hamstrar föda 

Kan överleva flera dagar utan att dricka 

Tillhåll: vanligtvis på vindar eller under taktäckning, under golv i innertak 

Reviret försvaras av kolonin mot inkräktande råttor 

Livslängden är normalt ca 2 år - max ca 4 år 

Skada 

Vuxen ca 14-23 cm 

Sprider smittämnen; svartråttan utgör en risk både för människors och djurs (svinpest) hälsa 


Gnager sönder förpackningar, isolering, trägolv, rör och elektriska ledningar (driftsavbrott och 

kortslutning) 

Spridning 

Vitt utbredd i tropikerna och spridd över hela världen via fartyg. I tempererade områden finns den 

framförallt ombord på fartyg, i hamnområden, i foderfabriker med egen kaj, samt i djurstallar. 

Sida 38 av 47

Daterad: 

2013-02-01 

Möss 





Husmusen (Musculus domesticus) finns överallt där det finns 

människor. Den håller gärna till i väggar, på vindar eller under golv. 

Husmusen är en allätare men föredrar frön och spannmål. 

Husmusen blir maximalt 18 månader gammal. 

Skogsmöss (Apodemus sylvaticus) lever helst utomhus i naturen, 

men söker sig in i villor och sommarhus på hösten för att få värme 

och föda inför vintern. Skogsmusen hämtar till största del sin föda 

från växtriket såsom nötter, skott och knoppar. Inne i byggnader är 

mössen inte fullt så kräsna utan knaprar gärna på lite av varje 

såsom tvål, stearin, kitt med mera. 

Beteende 

Luktsinnet är det viktigaste sinnet, utmärkta klättrare, hoppar upp till 30 cm 

Allätare, hamstrar föda 

Kan överleva flera dagar utan vatten 

Tillhåll: vindar, i innertak, krypgrunder, i och under lagrat gods 

Reviret kan vara mindre än 10 m 2 Cirka 10 cm 

om populationen är liten 

Skada 

Bärare av smittämnen 


Gnagskador på matförpackningar, textilier, papper, isoleringsmaterial, rör och elektriska ledningar 

Spridning 

I Nordvästliga Europa dominerar underarten Mus musculus domesticus, medan övriga Europa 

domineras av Mus musculus musculus . De två underarterna är mycket lika varandra. 

Sida 39 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





FLYGANDE INSEKTER 

Husfluga Musca domestica 

Äggstadium: 1 - 3 dagar vid 20°C. 

Honan lägger 600 - 2.000 vita ägg i omgångar med ungefär 100 - 150 

ägg i varje. 

Larv: vit, lätt blåfärgad, omkring 10 mm lång, två utskott finns som 

används som hjälpmedel vid förflyttning 

Larvstadium: omkring en vecka, larven utvecklas i organiskt material 

som är under nedbrytning såsom exempelvis avföring 

Puppan: skyddad i ett cylindriskt hölje, brun till färgen 

Puppstadium: 3 till 8 dagar 

Från ägg till vuxen: 1 - 3 veckor 

Livslängden för vuxna flugor är ca 3 månader, hanarna dör strax efter parning 

Beteende 

Förekommer i gödsel, avfall, döda djur, livsmedelsprodukter, etc. 

Livnär sig på exkrementer, sötsaker, etc. 

Skada 

Sprider sjukdomar, överför bakterier från exempelvis avfall till livsmedel 

Smutsar ned ytor på möbler, matserviser, glasvaror med små droppar av sekret 

Spyfluga Calliphoridae 

Förekommer troligtvis mer än 100 olika arter av spyflugor i Europa 

Spyflugor är stora flugor (ca 1 - 1, 5 cm långa), larverna lever framförallt av ruttnande kött 

Honan lägger hundratals ägg under sin livstid. Äggen läggs där larven kan få lämplig föda som t.ex. 

kött, avföring, men också i öppna sår hos olika djur 

Från ägg till vuxen: ca 3 veckor, honorna lägger ca 30 ägg per vecka 

Livslängden för fullbildade flugor är ca 5 veckor 

Beteende 

Honorna kan lukta sig till ruttnande kött på flera kilometers avstånd 

Vissa arter föder ”levande ungar” dvs. de lägger färdigkläckta larver direkt i materialet 

Larverna skyr ljus, fullvuxna larver gräver ner sig i jorden för att förpuppa sig 

Föda: honor och larver livnär sig på ruttnande kött; hanarna lever på pollen från blommor 

Skada 

Sprider smittämnen som t.ex. virus och bakterier 

Orsakar skador på köttprodukter så att de blir oanvändbara 

Sida 40 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





Myggor Culicidae 

Äggstadiet: några dagar, äggen läggs på vattenytan eller i fuktig jor, äggen hos 

Culex spp läggs på vattenytan och flyter omkring likt små flottar 

Larvstadiet: från några dagar upp till några veckor, larverna lever i stillastående 

vattensamlingar eller i fuktig jord, andas via andningsrör 

Puppstadiet: 1 - 7 dagar 

De vuxna myggorna är flygfärdiga 1 timme efter det att de har kläckts ur puppan 

Honorna lägger fler än 100 ägg och har stickande och sugande mundelar 

Från ägg till vuxen: Vanligtvis 1 - 2 veckor 

Maximal livslängd för vuxna: Vanligtvis 1 - 2 månader, honor övervintrar i källare 

och liknande utrymmen 

Vuxna myggor kan sprida sig upp till 30 km från den plats där de kläcktes 

Malariamyggor kan spridas (transporteras) med flygplan 

Beteende 

Nattaktiva, blir aktiva i skymningen 

Honorna suger blod från människor och djur (boskap, fåglar), hanarna livnär sig på växtsafter och 

nektar 

Skada 

Överför sjukdomar som malaria och gula febern 

Honorna kan ge kännbara stick hos människor och djur 

SPINDLAR 

Spindlar Aranea(fam) 

Normalt inget skaddjur som saneras. Kan vara farliga/giftiga arter om de kommer med fartyg som tidigare varit 

i andra länder. 

Huvud och mellankropp är sammansmält till en s.k. cephalothorax, 

Alla spindlar har 8 ben 

I bakkroppen finns spinnkörtlar med vilka spindelväven tillverkas 

Beroende på art så kan spindelnäten vara hjulformade, tratt- eller tunnelformade 

Så kallade ”vargspindlar” spinner inga nät utan jagar aktivt sina byten 

Föda: huvudsakligen insekter 

Spindlar kan spridas över stora områden med hjälp av vinden (de ”flyger” med hjälp av en bit 

spinntråd) 

Beteende: spindlar förekommer överallt där det finns gott om byten 

Skada 

Risken för människor att bli bitna av en farlig spindel i Europa är mycket liten, om det händer så bör 

man fånga spindeln för att få den artbestämd samt uppsöka läkare 

Spindlar betraktas av många som obehagliga om de förekommer inomhus 

Sida 41 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





KRYPANDE INSEKTER 

Kackerlackor Blattodea 

Tysk kackerlacka Blatella germanica 

Den art av kackerlacka som trivs bäst i vårt klimat och som vi oftast får 

problem med. 

Gulaktiga till svagt bruna med längsgående, parallella, svarta ränder på 

halsskölden. Hanarna är mer långsmala än honorna och deras vingar täcker 

hela bakkroppen, glidflyger i undantagsfall vid hög temperatur 

10 - 15 mm långa (förutom antennerna), 

Sprids med bagage och vid förflyttning och transport av livsmedel 

Föredrar temperaturer mellan 25 - 32°C. Temperaturer lägre än -4°C och 

högre än 40°C är dödliga inom 12 timmar. I tempererade och kalla klimat 

lever tysk kackerlacka endast inomhus, förutom på soptippar 

Orientalisk kackerlacka Blatta orientalis 

Blåsvarta till mörkbruna, honorna har mycket korta vingar, hanarnas vingar är längre men de kan inte 

flyga 

21 - 28 mm långa (förutom antennerna) 

Sprids med bagage, vid flyttningar och transporter 

Optimal temperatur är ungefär 25°C 

Tillhåll: mörka och fuktiga platser, vill ha det svalare än den tyska kackerlackan, exempelvis 

krypgrunder, källare, och avlopp 

Brunbandad kackerlacka Supella longipalpa 

Kastanjebruna med ljusa tvärgående ränder på mellankroppen och på 

bakkroppen. Honorna har korta vingar, hanarnas vingar är längre, kan 

glidflyga 


Optimal temperatur är 26°C, inaktiv vid 21°C eller lägre temperaturer 

Tillhåll: samma som för den tyska kackerlackan, men de klarar också 

torrare platser (bakom tavlor och lösa tapeter, bakom, i och under möbler). 

Sprids med bagage vid flyttningar och transporter 

Amerikansk kackerlacka Periplaneta americana 

Rödbruna med svaga gula fläckar på vingarna och halsskölden,. Honorna har korta vingar som precis 

täcker bakkroppen, hanarnas vingar är längre, kan ibland ses glidflyga 


Sprids huvudsakligen via internationella transporter av livsmedel 

Optimal temperatur är 25 - 33°C, fortfarande aktiv vid 21°C 

Tillhåll: mörka, varma och fuktiga ställen (t ex bakom och under köksskåp, nära värmekällor, i 

ledningsschakt med varmvattenledningar och i avlopp) 

Australisk kackerlacka Periplaneta australasiae 

Rödbruna men den mörka halsskölden omges av en tydligt gul rand, skiljs lätt från den amerikanska 

kackerlackan på vingarnas gula sidor. Både honorna och hanarna har vingar som precis täcker 

bakkroppen, kan ibland ses glidflyga 

30 - 35 mm långa (förutom antennerna). 

Sprids huvudsakligen via internationella transporter av tropiska växter och livsmedel 

Favoritklimat: kan bara överleva i riktigt varma och fuktiga förhållanden 

Skada 

Kontaminerar matvaror, bärare av bakterier och kvalster, bärare av smittämnen som t.ex. Salmonella 

Sprider en obehaglig lukt som produceras av körtlar på ryggen 

Sida 42 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





FÅGLAR 

Måsfåglar Larinae 

Vita havsfåglar, huvudet är antingen alldeles vitt eller så kan det bli heltäckande svart, grått eller brunt 

Simhudsförsedda fötter och långa vingar 

Näbben är lång och tjock och har ofta en liten krok längst ute i spetsen 

Arterna skiljer sig åt framför allt när det gäller färgen på näbb och ben samt mönstret på vingarna. 

Beteende 

Lever ofta kring kuster men vissa arter finner man också inåt land vid floder, sjöar, våtmarker men 

även periodvis vid åkrar eller i närheten av människan inne i städer och på soptippar. 

Arterna inom familjen är alla uthålliga flygare. 

Allätare även asätare 

Utbredning: Över hela världen, i kustregioner eller i inlandet i närheten av vatten. 

Skada 

Kan vara bärare av smittämnen 

Kan bära på och sprida salmonellabakterier fast de själva är symtomfria. 

Kan sprida papegojsjukan 

Kan exempelvis dra ut avfall från soptunnor i jakt efter föda. 

Kråkfåglar Corvidae 

Svart fjäderdräkt med inslag av vitt, grått, brunt och ibland även grönt och blått 

Förekommer över hela välden förutom i den sydligaste delen av Sydamerika och platser nära polerna. 

Kråka, kaja och skatan samt korpen är Sveriges mest välkända kråkfåglar 

Beteende 

Håller helst till i skogsdungar, men även i parker och trädgårdar i närheten av människor. 

Allätare även asätare 

Skada 

Kan exempelvis dra ut avfall från soptunnor i jakt efter föda. 

Kan vara bärare av smittämnen 

Kan sprida papegojsjukan 

Sida 43 av 47

Daterad: 

2013-02-01 

Bilaga 4 - Begrepp mikrobiologiska hälsofaror 





Mikroorganismer 

Mikroorganismer delas in i bakterier, virus, svampar och parasiter. Beroende på typ kan de delas in i tre 

grupper. Mikroorganismer i miljön, normalfloran och patogena mikroorganismer. Mikroorganismer i miljön 

avser de mikroorganismer som finns runt omkring oss som t.ex. bryter ned organiskt material i naturen och 

normalfloran de som finns i och på vår kropp. Patogena mikroorganismer utgör de som kan orsaka sjukdom. 

Mikroorganismerna i miljön utgör den största delen, därefter normalfloran och till sist patogena 

mikroorganismer som utgör en relativt liten del av det totala antalet mikroorganismer. Alla tre typer av 

mikroorganismer har stor betydelse för oss människor. Mikroorganismer kan orsaka olika typer av ohälsa. 

Överkänslighet och toxin(gift)påverkan kan orsakas av både döda och levande mikroorganismer samt 

substanser som produceras av dessa medan smitta normalt förutsätter viabla (livskraftiga) mikroorganismer. 

Bakterier 

Normalfloran är de mikroorganismer (främst bakterier) som normalt förekommer hos en människa. Floran är 

fördelad på hela kroppen och återfinns på hud, i slemhinnor och i tarmen. Bakterierna i normalfloran har en 

viktig uppgift då de motverkar tillväxten av patogena mikroorganismer. Ett exempel på detta är bakterierna i 

normalfloran som ger huden ett pH-värde på cirka 4,5 en miljö som patogena mikroorganismer inte trivs i. 

Bakterier är prokaryota encelliga organismer som förekommer i olika former. De vanligaste formerna är 

kulform och stavform. Storleken på en bakterie kan variera mellan cirka 1-10 µm. Baserat på cellväggens 

uppbyggnad delas bakterierna in i gramnegativa och grampositiva. Egenskaperna för en bakterie avgörs till stor 

del av hur bakteriens cellväggsstruktur ser ut. Grampositiva bakterier har en enkel solid cellvägg och är mer 

motståndskraftiga mot uttorkning och förekommer ofta i damm. Gramnegativa bakterier har en tunnare 

cellväggsstruktur är mer känsliga för uttorkning och förekommer därför i fuktigare miljöer. Det är fem 

miljöfaktorer som avgör bakteriernas tillväxt: temperatur, pH, vattenaktivitet, syre och näring. En annan viktig 

faktor är tiden. 

Temperatur: Varje art av bakterier har en minimum och en maximumtemperatur för förökning. Förökningen av 

bakterierna sker snabbast vid optimumtemperaturen som ligger mellan min och maxtemperatur. 

Optimumtemperaturen skiljer sig mellan olika arter av bakterier. Bakterier som kategoriseras som patogener 

har alla en optimumtemperatur kring människans normaltemperatur 37 C. 

pH-värde: pH-värdet anger hur sur eller basisk en miljö är. Skalan går från 1-14. De flesta arter av bakterier 

som rör människan trivs bäst vid pH6-8. De flesta naturliga miljöer har ett pH i detta intervall. 

Vattenaktivitet: Alla bakterier kräver fritt vatten för att överleva. Mängden fritt vatten avgörs av vilken 

vattenaktivitet som finns i miljön. Vattenaktivitet anges på en skala från 0 till 1 där 1 motsvarar rent vatten och 

0 frånvaron av vatten. Människoblod har en vattenaktivitet på 0,995. Fuktiga livsmedel som grönsaker, frukt, 

fisk och kött har en aktivitet på över 0,98. De flesta bakterier trivs i en miljö med en vattenaktivitet över 0,9. 

Syre: Vissa bakterier kräver syre för överlevnad dessa benämns som aeroba. Andra bakterier tål inte syre de 

kallas anaeroba och några är oberoende av syre de går under benämningen fakultativt anaeroba. 

Näring: Flertalet bakterier kräver organiskt material för att föröka sig. Näringstillgången avgör hur mycket 

bakterier som kan bildas. 

Bakterierna tar sig in kroppen främst via hud och slemhinnorna i mun näsa och ögon. Nästan inga patogena 

bakterier tar sig igenom hel hud utan måste ta sig in via sår eller stick orsakade av t.ex. en insekt eller stickande 

och skärande föremål. 

Virus 

Virus definieras som partiklar med egen arvsmassa men utan egen metabolism. Virus är cirka 100 gånger 

mindre än bakterier och förekommer hos alla levande varelser, djur, växter, insekter och bakterier. Virus 

produceras av den levande organism som de infekterar (värdcellen). Virus kräver levande celler för att föröka 

sig och kan inte växa till utanför den levande organismen. Virus tar sig in i kroppen på ett likartat sätt som 

bakterier. Eftersom virus är små transporteras de relativt enkelt i miljön. Infektionsdosen är oftast låg. Exempel 

på patogena virus är influensavirus och Hepatit A och B virus. Virus är svåra att detektera och deras förekomst 

i miljön är inte helt klarlagd. 

Sida 44 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





Svampar 

Svampar är en grupp av organismer som karaktäriseras av att de är: eukaryota, heterotrofa, har cellvägg och 

tar upp näring genom diffusion. Svamparna använder organiska ämnen som energikälla. Beroende av vilken typ 

av material de nyttjar talar man om olika livsformer för svamp t.ex. saprotrofi där svampen utnyttjar dött 

organiskt material. Svampar omfattar både makroskopiska former som champinjoner och mikroskopiska 

former, som olika mögel. Generellt har svampar lägre krav på miljön än bakterier, de växer t.ex. vid lägre 

fukthalter och lägre temperaturer. Svampar använder sporbildning för sin fortplantning. 

Mikroskopiska svampar delas in två grupper beroende på utseende: mögelsvampar och jästsvampar. 

Vanliga mögelsvampar är borstmögel (Aspergillus arter) och penselmögel (Pencillumarter). Mögel medför risk 

för allergier och lungsjukdomar vid inandning. 

Parasiter 

En parasit är en organism som lever delar eller hela sitt liv på en annan organism. Parasiter delas in i tre 

huvudgrupper protozoer, helminter och artropoder. Endast protozoer tas upp här. 

Protozoer är en grupp av organismer som karaktäriseras av att de är eukaryota, encelliga, saknar cellvägg, är 

heterotrofa, har både sexuell och asexuell förökning. Protozoer räknas på grund av deras egenskaper till 

djurriket (encelliga djur). De är i storleksordningen millimeter. Protozoer kan beroende på morfologi och 

rörelsesätt delas in i flagellater, amöbadjur, spordjur och ciliater. Protozoer är vanliga i jord och vatten och har 

stor betydelse för människans kretslopp. De finns i tarmkanalen hos människor och djur. De flesta är ofarliga 

men det finns vissa arter som kan orsaka sjukdomar. 

Viktiga protozoer är flagellanten Giardia lamblia, som sprids via livsmedel och förorenat vatten samt spordjuret 

cryptosporidium parvum som förekommer i tarmen hos djur och som också sprids via förorenat vatten. Malaria 

parasiten ingår i gruppen spordjur. 

Överkänslighet 

Allergi och annan överkänslighet innebär att man reagerar vid exponering som normalt inte ger besvär. Allergi 

är en form av överkänslighet som efter upprepad exponering förmedlas av reaktioner i kroppens 

immunsystem. Till skillnad mot vad som sker vid en infektion ger aktiviteterna från immunsystemet inte 

upphov till ett tillfrisknande utan istället ett sjukdomssymtom i form av t.ex. snuva, nästäppa, astma och 

eksem. Allergi och annan överkänslighet utvecklas snabbare och lättare vid hög och/eller långvarig exponering, 

men kan hos vissa personer uppkomma vid låg exponering. 

Utvecklingen av överkänslighet är till stor del beroende av mängden biologiska agens i inandningsluften. 

Exempel på ett sådant agens kan vara svampsporer. 

Toxinpåverkan 

Toxiner, skadliga substanser eller gifter, som produceras av vissa mikroorganismer, kan bidra till skadorna vid 

infektioner, men de kan också orsaka ohälsa direkt utan att levande organismer behöver invadera kroppen. 

Toxiner kan bildas av t.ex. bakterier, svampar och alger. Exempel på toxiner är endotoxiner. 

Endotoxiner bildas i det yttre cellmembranet hos gram negativa bakterier, en grupp av bakterier som ofta 

förekommer i fuktiga och våta miljöer. Exponering för endotoxin kan ske via levande och döda bakterier eller 

via delar av döda bakterier. Endotoxiner kan finnas i luftburna vätske- eller dammpartiklar. Toxinet kan ge 

besvär i de övre luftvägarna och andra symtom hos drabbade personer. 

Infektion/smitta 

Smittämnen är de mikroorganismer som orsakar sjukdom. Infektioner orsakas av smittämnen som invaderar 

kroppen, förökar sig och kan orsaka skada t.ex. genom att producera olika mängder toxiner. 

Smittsamheten påverkas bl.a. av smittämnets förmåga att orsaka infektion och att överleva samt av dess 

smittvägar. Olika smittämnen kräver också olika stor infektionsdos för att etablera sig och eventuellt orsaka 

sjukdom. Vid infektion kan följderna bli mer eller mindre allvarliga. Användningen av och tillgången till vacciner 

påverkar infektionsrisken. Möjligheten till antibiotikabehandling om man blivit smittad påverkar följderna av en 

infektion. 

Sida 45 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





Mikroorganismer och smittvägar 

Smittkällan för mikroorganismer är värden eller platsen där de enskilda mikroorganismerna lever och förökar 

sig. Smittkällan kan vara t.ex. djur, människor eller en plats i miljön. Med smittväg för en mikroorganism menas 

det sätt som smittämnet överförs på. Smittvägar kan vara kontaktsmitta, indirekt kontaktsmitta, luftsmitta, 

droppsmitta, inokulationssmitta eller vektorburen smitta. Om smittkällan är livsmedel eller vatten benämns 

smittvägarna livsmedelssmitta och vattenburen smitta. 

Kontaktsmitta innefattar smitta från person till person. Indirekt smitta innefattar smitta som överförs från 

föremål t.ex. verktyg, handtag etc. Luftsmitta smittar via damm eller aerosoler, droppsmitta smittar från 

droppar som kommer ut då vi pratar, hostar eller nyser. Inokulationssmitta är smitta som uppstår då 

smittämnet kommer in i blod eller vävnader via t.ex. stick eller skärskador. Är det insekter som orsakar skadan 

via stick eller via bett kallas det vektorburen smitta. 

Smittkällan vid avfallshantering kan vara ifrån olika fraktioner i avfallet samt från fåglar och gnagare som lever 

på och i anslutning till avfallet. 

Smittvägar vid avfallshantering kan vara via direktkontakt med avfallet eller vid inandning av aerosoler eller 

dammpartiklar. En annan smittväg kan också vara via förorenade händer, kläder eller via kontakt med lakvatten 

eller annan vätska från avfallet samt via avföring från fåglar och gnagare. 

Bioaerosoler 

Bioaerosoler är luftburna partiklar med biologiskt ursprung. Främst avses luftburna vätske- eller dammpartiklar 

som innehåller mikroorganismer och/eller olika beståndsdelar som härstammar från dem t.ex. bakterie eller 

mögelgifter. I bioaerosoler ingår bl.a. endotoxiner, svampar och svampsporer. 

Inandning av bioaerosoler kan orsaka: 

Luftvägsinflammation. 

Astma 

Kronisk bronkit (ger riklig slembildning i luftvägarna) 

Toxisk pneumoni/ODTS (organic Dust Toxic Syndrome.(ger en akut toxisk reaktion, influensaliknande 

symtom) 

Allergisk alveolit (liknar lunginflammation) 

Byssinos (inte vanlig i Sverige ger kroniska inflammatoriska förändringar i luftvägarna) 

När exponeringen för bioaerosoler är hög ökar risken att drabbas av olika hälsoeffekter. Omfattningen av 

symptomen beror på exponeringsnivån. 

Vid avfallshantering är det främst vid öppen hantering som personalen kommer i kontakt med bioaerosoler. 

Avgörande är avståndet till källan och om hanteringen sker inomhus eller utomhus. Arbetsmiljöer med hög 

bioaerosolexponering finns främst inomhus. Sker hanteringen utomhus är vädret en viktig faktor. För att 

bestämma halten av olika bioaerosoler kan partikelmätningar av utföras. 

Enligt Avfall Sveriges rapport 2008:14 gällande den mikrobiella arbetsmiljön vid insamlande av matavfall är de 

mest avgörande faktorerna för hälsorisker långtidssexponering för låga koncentrationer och exponering för 

höga koncentrationer under en kort period. Mikroorganismernas egenskaper och exponeringsvägar är andra 

avgörande faktorer. Enligt rapporten har överlag inga allvarliga hälsorisker rapporterats för avfallsinsamlare. De 

vanligaste symtomen som rapporterats är andningssymtom och luftvägsinflammation men även magtarmsymtom 

kan vara vanliga. Vidare visar rapporten att vid hantering av avfall är svampar och svampsporer 

den största exponeringskällan upp till 85%. Svampexponeringen är säsongsvarierad, där 

svampkoncentrationerna är större under sommarhalvåret än vinterhalvåret. Vid jämförelse av blandat 

hushållsavfall och matavfall visar rapporten att det inte finns några signifikanta skillnader mellan dessa typer av 

avfall och bioaerosolexponering. 

Enligt Davila (2008) mikroorganismer i arbetsmiljön finns det flera stora studier, både i och utanför Sverige, 

som visar på arbetsmiljöproblem relaterat till manuell avfallssortering där det finns höga halter av damm 

innehållande mikroorganismer och toxiner. 

I dagsläget finns inga gränsvärden för mikroorganismer i arbetsmiljön. Enligt Davila är det svårt att ta fram 

generella gränsvärden då det finns otillräcklig kunskap om dos-responssamband och bioaerosolernas komplexa 

sammansättning. Det är svårt att veta vilken mikroorganism eller vilket toxin som störst betydelse för 

hälsoeffekterna eftersom mikroorganismer ofta förekommer i en komplex blandning. I arbetsmiljöer där 

Sida 46 av 47

Daterad: 

2013-02-01 





totalantalet mikroorganismer (mögelsporer och bakterier) är fler än 10 9/ m 3 vet man erfarenhetsmässigt att 

mikroorganismer bidrar till hälsoproblem. Vid halter under 10 6/ m 3 är sambanden mer osäkra. Höga halter 

definieras ofta som halter mikroorganismer över 10 6/ m 3 som motsvarar 10 4 Cfu/m 3 . Cfu= colony forming unit. 

Sida 47 av 47

Förstudie/Riskanalys - Halmstads Energi och Miljö AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?