Förstudie/Riskanalys - Halmstads Energi och Miljö AB

Daterad:
2013-02-01
Förstudie/riskanalys gällande skadedjur och mikrobiologiska
hälsofaror vid import av avfallsbränsle
Studie utförd av:
Anticimex Halmstad Alf Johansson Lall & Caroline Malmgren
Mikroorganismer och smittvägar
Smittkällan för mikroorganismer är värden eller platsen där de enskilda mikroorganismerna lever och förökar
sig. Smittkällan kan vara t.ex. djur, människor eller en plats i miljön. Med smittväg för en mikroorganism menas
det sätt som smittämnet överförs på. Smittvägar kan vara kontaktsmitta, indirekt kontaktsmitta, luftsmitta,
droppsmitta, inokulationssmitta eller vektorburen smitta. Om smittkällan är livsmedel eller vatten benämns
smittvägarna livsmedelssmitta och vattenburen smitta.
Kontaktsmitta innefattar smitta från person till person. Indirekt smitta innefattar smitta som överförs från
föremål t.ex. verktyg, handtag etc. Luftsmitta smittar via damm eller aerosoler, droppsmitta smittar från
droppar som kommer ut då vi pratar, hostar eller nyser. Inokulationssmitta är smitta som uppstår då
smittämnet kommer in i blod eller vävnader via t.ex. stick eller skärskador. Är det insekter som orsakar skadan
via stick eller via bett kallas det vektorburen smitta.
Smittkällan vid avfallshantering kan vara ifrån olika fraktioner i avfallet samt från fåglar och gnagare som lever
på och i anslutning till avfallet.
Smittvägar vid avfallshantering kan vara via direktkontakt med avfallet eller vid inandning av aerosoler eller
dammpartiklar. En annan smittväg kan också vara via förorenade händer, kläder eller via kontakt med lakvatten
eller annan vätska från avfallet samt via avföring från fåglar och gnagare.
Bioaerosoler
Bioaerosoler är luftburna partiklar med biologiskt ursprung. Främst avses luftburna vätske- eller dammpartiklar
som innehåller mikroorganismer och/eller olika beståndsdelar som härstammar från dem t.ex. bakterie eller
mögelgifter. I bioaerosoler ingår bl.a. endotoxiner, svampar och svampsporer.
Inandning av bioaerosoler kan orsaka:
Luftvägsinflammation.
Astma
Kronisk bronkit (ger riklig slembildning i luftvägarna)
Toxisk pneumoni/ODTS (organic Dust Toxic Syndrome.(ger en akut toxisk reaktion, influensaliknande
symtom)
Allergisk alveolit (liknar lunginflammation)
Byssinos (inte vanlig i Sverige ger kroniska inflammatoriska förändringar i luftvägarna)
När exponeringen för bioaerosoler är hög ökar risken att drabbas av olika hälsoeffekter. Omfattningen av
symptomen beror på exponeringsnivån.
Vid avfallshantering är det främst vid öppen hantering som personalen kommer i kontakt med bioaerosoler.
Avgörande är avståndet till källan och om hanteringen sker inomhus eller utomhus. Arbetsmiljöer med hög
bioaerosolexponering finns främst inomhus. Sker hanteringen utomhus är vädret en viktig faktor. För att
bestämma halten av olika bioaerosoler kan partikelmätningar av utföras.
Enligt Avfall Sveriges rapport 2008:14 gällande den mikrobiella arbetsmiljön vid insamlande av matavfall är de
mest avgörande faktorerna för hälsorisker långtidssexponering för låga koncentrationer och exponering för
höga koncentrationer under en kort period. Mikroorganismernas egenskaper och exponeringsvägar är andra
avgörande faktorer. Enligt rapporten har överlag inga allvarliga hälsorisker rapporterats för avfallsinsamlare. De
vanligaste symtomen som rapporterats är andningssymtom och luftvägsinflammation men även magtarmsymtom
kan vara vanliga. Vidare visar rapporten att vid hantering av avfall är svampar och svampsporer
den största exponeringskällan upp till 85%. Svampexponeringen är säsongsvarierad, där
svampkoncentrationerna är större under sommarhalvåret än vinterhalvåret. Vid jämförelse av blandat
hushållsavfall och matavfall visar rapporten att det inte finns några signifikanta skillnader mellan dessa typer av
avfall och bioaerosolexponering.
Enligt Davila (2008) mikroorganismer i arbetsmiljön finns det flera stora studier, både i och utanför Sverige,
som visar på arbetsmiljöproblem relaterat till manuell avfallssortering där det finns höga halter av damm
innehållande mikroorganismer och toxiner.
I dagsläget finns inga gränsvärden för mikroorganismer i arbetsmiljön. Enligt Davila är det svårt att ta fram
generella gränsvärden då det finns otillräcklig kunskap om dos-responssamband och bioaerosolernas komplexa
sammansättning. Det är svårt att veta vilken mikroorganism eller vilket toxin som störst betydelse för
hälsoeffekterna eftersom mikroorganismer ofta förekommer i en komplex blandning. I arbetsmiljöer där
Sida 46 av 47