REGLERNA FÖR MARKKARTERING - Svenskt Sigill

IP SIGILL Bas | Flik 8 Giltig från 2011-02-01
REGLERNA FÖR MARKKARTERING INOM IP SIGILL
SIGILL-kraven i korthet:
- Grundkartering, vart 10:e år
- För fält över 3 ha gäller 1 prov/ha med punktkarteringsmetoden
- För fält under 3 ha är ytkartering alternativt linjekartering godkänt med
minst 1 prov/3 ha
- pH, P-AL, K-AL och Mg-AL (Mg på djurgårdar)
- Det är tillåtet att dela upp karteringen över 5 år
- Vissa arealer exempelvis tillfälliga arrenden och ”utmarker” undantas
kravet på markkartering
BAKGRUND Varför markkartera?
Syftet med markkartering är att ge lantbrukaren ett verktyg för att behovsanpassa
gödsling och kalkning. Hushållning av gödsel ger både företagsekonomiska vinster
samtidigt som det är fördelaktigt utifrån flera miljöaspekter. Erfarenheter visar på att
man ofta har förbisett växtnäringsvärdet i stallgödseln och därför är ytterligare
gödsling med P i form av konstgödsel inte alltid nödvändig. På djurgårdar tillförs
mycket växtnäring med inköpta fodermedel, vilket visar sig senare i god markstatus.
Markkarteringen kan också visa på det motsatta, en brist som kan leda till
produktionsminskning. Ett exempel är kaliumbrist. Kalium utlakas relativt lätt. Risken
för kaliumbrist är störst på lätta jordar, mulljordar och vid intensiv vallodling. Fosfor
förloras främst via ytavrinning. Ett bra fosfortillstånd ger större odlingssäkerhet men
vid fosforklass III och däröver kan fosforgödsling till flera grödor uteslutas. En
ytterligare aspekt varför det är bra att känna till aktuell markstatus är att det ska vara
rätt balans mellan kalium och magnesium i marken. Om det finns för stor mängd
kalium i förhållande till magnesium kan det leda till magnesiumbrist i vallfodret. Ett för
lågt innehåll av magnesium i vallfodret kan ge djurhälsoproblem. Markkartering är en
förutsättning för lönsam och resurssnål odling!
Om det finns ett kalkbehov är jordart och mullhalt två faktorer som påverkar hur
mycket kalk som måste tillsättas. I sådana fall kan det vara värdefullt att även göra
jordarts- och mullhaltsanalys. Detta är inget krav inom IP SIGILL utan bara en
rekommendation under vissa omständigheter.
VARFÖR MARKKARTERA
Företagsekonomiskt - minska gödselkostnader
Företagsekonomiskt – odlingssäkerhet
Företagsekonomiskt – undvika hälsoproblem hos
idisslare (Mg/K-kvoten)
Miljösynpunkt - hushålla med växtnäring och ändliga
resurser
Miljösynpunkt - minskar läckagerisk
Djuromsorg – undvika beteskramp
Sigill Kvalitetssystem AB | 105 33 Stockholm

IP SIGILL Bas | Flik 8 Giltig från 2011-02-01
IP SIGILLs regler bygger på rekommendationer enligt God markkarteringssed
(GMS). Rekommendationerna enligt GMS fastställer vad som anses vara bästa
möjliga tillämpning av markkartering efter en avvägning mellan vetenskaplig
noggrannhet, lantbrukarnytta och miljöhänsyn. 1 Rekommendationerna har tagits
fram av Markkarteringsrådet. Det är en frivillig sammanslutning av företrädare för
företag och organisationer som arbetar med frågor kring markkartering och
gödslingsrådgivning. I rekommendationerna finns det ett tolkningsutrymme beroende
på olika platsspecifika förutsättningar. Det har efterfrågats klara och tydliga riktlinjer
för vad som gäller inom IP SIGILL. Detta dokument anger därför vilka analyser och
vilken metod för markkartering som krävs enligt SIGILL.
OBS! FÖR DEN SOM SÖKT STÖDET ”MILJÖSKYDDSÅTGÄRDER ENLIGT
LANDSBYGDSPROGRAMMET” GÄLLER JORDBRUKSVERKETS ANVISNINGAR
FÖR MARKKARTERING.
VILKA ANALYSER SKA GÖRAS INOM IP SIGILL?
ABSOLUT KRAV IP SIGILL:
Analyserna ska omfatta
- pH
- fosfor (P-AL)
- kalium (K-AL)
- magnesium (Mg-AL) Krav endast på djurgårdar!
Syftet med pH analyserna är för att känna till tillgängligheten av näringsämnen;
fosfor, magnesium m.fl. samt för en kalkbehovsbestämning. Man kan också avgöra
om förrådsgödsling av fosfor är möjlig, eftersom P fastläggs vid lågt pH.
REKOMMENDATION :
Om du misstänker att du har ett stort kalkningsbehov och är osäker på dina jordars
lerhalt och mullhalt kan du behöva ta en del prov på detta. Anledningen är att
kalkningsbehovet skiljer sig åt beroende på både mull och lerhalt. Mullhalten kan
också användas som underlag vid dosering av eventuell jordherbicid.
Observera om du sökt stödet för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet
så gäller alltid krav på analys av jordart och mullhalt. Kontakta i så fall
Jordbruksverket för exakta anvisningar.
VILKA AREALER BEHÖVER INTE MARKKARTERAS?
- Betesmark behöver inte karteras.
- Tillfälliga arrenden behöver inte markkarteras. Med ”tillfälligt” menas här högst tre år
i rad.
dvs. längre arrenden behöver markkarteras.
1 Riktlinjer för gödsling och kalkning 2006:33
http://www.sjv.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra06_33.pdf
Sigill Kvalitetssystem AB | 105 33 Stockholm

IP SIGILL Bas | Flik 8 Giltig från 2011-02-01
- Ogödslad mark behöver inte markarteras.
- Utmarker med extensiv vallodling. Med utmarker menas mark som i huvudsak
brukas extensivt i syfte att hålla landskapet öppet och där lite insatser i form av
produktionsmedel används. Det kan till exempel vara extensiv vallodling som
normalt skördas bara en gång i växtföljden och som gödslas sparsamt.
Anledningen till att undanta en del av utmarkerna är att det i vissa delar av Sverige
finns en del marker som har mycket liten betydelse ur produktionssynpunkt och som
brukas för att hålla landskapet öppet.
NÄR GÄLLER MARKKARTERING VID NYANSLUTNING?
Tre av mejerierna har tidigare haft dispens från markkarteringskravet.
Markkarteringskravet gäller två år efter att man haft sin första IP SIGILL revision. Det
innebär att för de första IP SIGILL reviderade MILKO-leverantörer börjar kravet gälla
under 2007. Under nästkommande år börjar kravet gälla även för leverantörer till
Gäfleortens mejeriförening och Norrmejerier.
HUR LÅNG TID HAR MAN PÅ SIG ATT MARKKARTERA HELA GÅRDEN?
Det är tillåtet att dela upp markkarteringen på flera år för att på så sätt sprida ut
kostnaderna. Under det första året måste minst 1/5-del av arealen markkarteras. Man
måste dock ha genomfört markkartering på den angivna arealen inom 5 år från den
dag kravet gällde.
VILKEN METOD SKA TILLÄMPAS?
För att man ska kunna få ett användbart underlag för gödselplanering ska all mark
(förutom undantagen uppräknade ovan) grundkarteras med punktkarteringsmetoden.
Prover ska vara jämnt fördelade över företagets åkermark eller
vara anpassade efter jordartsskillnader i åkermarken. Proven ska fördelas över fältet
enligt vedertagen metod (GMS) där 1 prov representerar 1 hektar. För fält under 3 ha
är det godkänt att ta 1 prov/fält. Härvid insamlas totalt upp till 20 borrstick (3 ha stort
fält) jämt fördelade över fältet, vilka sammanförs till ett sk. generalprov
representerande hela fältet. Linjekartering kan också godkännas, men är ett sämre
alternativ. Provplatserna ska vara utmärkta på en karta över företaget. Kartan ska
vara tydlig och vara i en skala som gör att det är lätt att på skiftesnivå urskilja
resultaten från provtagningen.
För markkarteringar som utförts mellan 2002 och 2006 gäller att en provtäthet med
ett prov per 1,5 hektar kan tidigare markkarteringar accepteras om fälten har jämn
jordart och mullhalt. (Denna dispens överensstämmer med kraven i Jordbruksverkets
anvisningar för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet).
Förr användes ibland linjekarteringsmetoden även på stora fält. Men oftast varierar
jordart och näringsinnehåll mycket inom ett fält och därför anses inte den metoden
ändamålsenlig. Därför är linjekarteringsmetoden endast godkänt för mindre fält,
under 3 hektar.
Sigill Kvalitetssystem AB | 105 33 Stockholm