27.09.2013 Views

REGLERNA FÖR MARKKARTERING - Svenskt Sigill

REGLERNA FÖR MARKKARTERING - Svenskt Sigill

REGLERNA FÖR MARKKARTERING - Svenskt Sigill

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

IP SIGILL Bas | Flik 8 Giltig från 2011-02-01<br />

- Ogödslad mark behöver inte markarteras.<br />

- Utmarker med extensiv vallodling. Med utmarker menas mark som i huvudsak<br />

brukas extensivt i syfte att hålla landskapet öppet och där lite insatser i form av<br />

produktionsmedel används. Det kan till exempel vara extensiv vallodling som<br />

normalt skördas bara en gång i växtföljden och som gödslas sparsamt.<br />

Anledningen till att undanta en del av utmarkerna är att det i vissa delar av Sverige<br />

finns en del marker som har mycket liten betydelse ur produktionssynpunkt och som<br />

brukas för att hålla landskapet öppet.<br />

NÄR GÄLLER <strong>MARKKARTERING</strong> VID NYANSLUTNING?<br />

Tre av mejerierna har tidigare haft dispens från markkarteringskravet.<br />

Markkarteringskravet gäller två år efter att man haft sin första IP SIGILL revision. Det<br />

innebär att för de första IP SIGILL reviderade MILKO-leverantörer börjar kravet gälla<br />

under 2007. Under nästkommande år börjar kravet gälla även för leverantörer till<br />

Gäfleortens mejeriförening och Norrmejerier.<br />

HUR LÅNG TID HAR MAN PÅ SIG ATT MARKKARTERA HELA GÅRDEN?<br />

Det är tillåtet att dela upp markkarteringen på flera år för att på så sätt sprida ut<br />

kostnaderna. Under det första året måste minst 1/5-del av arealen markkarteras. Man<br />

måste dock ha genomfört markkartering på den angivna arealen inom 5 år från den<br />

dag kravet gällde.<br />

VILKEN METOD SKA TILLÄMPAS?<br />

För att man ska kunna få ett användbart underlag för gödselplanering ska all mark<br />

(förutom undantagen uppräknade ovan) grundkarteras med punktkarteringsmetoden.<br />

Prover ska vara jämnt fördelade över företagets åkermark eller<br />

vara anpassade efter jordartsskillnader i åkermarken. Proven ska fördelas över fältet<br />

enligt vedertagen metod (GMS) där 1 prov representerar 1 hektar. För fält under 3 ha<br />

är det godkänt att ta 1 prov/fält. Härvid insamlas totalt upp till 20 borrstick (3 ha stort<br />

fält) jämt fördelade över fältet, vilka sammanförs till ett sk. generalprov<br />

representerande hela fältet. Linjekartering kan också godkännas, men är ett sämre<br />

alternativ. Provplatserna ska vara utmärkta på en karta över företaget. Kartan ska<br />

vara tydlig och vara i en skala som gör att det är lätt att på skiftesnivå urskilja<br />

resultaten från provtagningen.<br />

För markkarteringar som utförts mellan 2002 och 2006 gäller att en provtäthet med<br />

ett prov per 1,5 hektar kan tidigare markkarteringar accepteras om fälten har jämn<br />

jordart och mullhalt. (Denna dispens överensstämmer med kraven i Jordbruksverkets<br />

anvisningar för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet).<br />

Förr användes ibland linjekarteringsmetoden även på stora fält. Men oftast varierar<br />

jordart och näringsinnehåll mycket inom ett fält och därför anses inte den metoden<br />

ändamålsenlig. Därför är linjekarteringsmetoden endast godkänt för mindre fält,<br />

under 3 hektar.<br />

<strong>Sigill</strong> Kvalitetssystem AB | 105 33 Stockholm

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!