REGLERNA FÖR MARKKARTERING - Svenskt Sigill
REGLERNA FÖR MARKKARTERING - Svenskt Sigill
REGLERNA FÖR MARKKARTERING - Svenskt Sigill
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
IP SIGILL Bas | Flik 8 Giltig från 2011-02-01<br />
- Ogödslad mark behöver inte markarteras.<br />
- Utmarker med extensiv vallodling. Med utmarker menas mark som i huvudsak<br />
brukas extensivt i syfte att hålla landskapet öppet och där lite insatser i form av<br />
produktionsmedel används. Det kan till exempel vara extensiv vallodling som<br />
normalt skördas bara en gång i växtföljden och som gödslas sparsamt.<br />
Anledningen till att undanta en del av utmarkerna är att det i vissa delar av Sverige<br />
finns en del marker som har mycket liten betydelse ur produktionssynpunkt och som<br />
brukas för att hålla landskapet öppet.<br />
NÄR GÄLLER <strong>MARKKARTERING</strong> VID NYANSLUTNING?<br />
Tre av mejerierna har tidigare haft dispens från markkarteringskravet.<br />
Markkarteringskravet gäller två år efter att man haft sin första IP SIGILL revision. Det<br />
innebär att för de första IP SIGILL reviderade MILKO-leverantörer börjar kravet gälla<br />
under 2007. Under nästkommande år börjar kravet gälla även för leverantörer till<br />
Gäfleortens mejeriförening och Norrmejerier.<br />
HUR LÅNG TID HAR MAN PÅ SIG ATT MARKKARTERA HELA GÅRDEN?<br />
Det är tillåtet att dela upp markkarteringen på flera år för att på så sätt sprida ut<br />
kostnaderna. Under det första året måste minst 1/5-del av arealen markkarteras. Man<br />
måste dock ha genomfört markkartering på den angivna arealen inom 5 år från den<br />
dag kravet gällde.<br />
VILKEN METOD SKA TILLÄMPAS?<br />
För att man ska kunna få ett användbart underlag för gödselplanering ska all mark<br />
(förutom undantagen uppräknade ovan) grundkarteras med punktkarteringsmetoden.<br />
Prover ska vara jämnt fördelade över företagets åkermark eller<br />
vara anpassade efter jordartsskillnader i åkermarken. Proven ska fördelas över fältet<br />
enligt vedertagen metod (GMS) där 1 prov representerar 1 hektar. För fält under 3 ha<br />
är det godkänt att ta 1 prov/fält. Härvid insamlas totalt upp till 20 borrstick (3 ha stort<br />
fält) jämt fördelade över fältet, vilka sammanförs till ett sk. generalprov<br />
representerande hela fältet. Linjekartering kan också godkännas, men är ett sämre<br />
alternativ. Provplatserna ska vara utmärkta på en karta över företaget. Kartan ska<br />
vara tydlig och vara i en skala som gör att det är lätt att på skiftesnivå urskilja<br />
resultaten från provtagningen.<br />
För markkarteringar som utförts mellan 2002 och 2006 gäller att en provtäthet med<br />
ett prov per 1,5 hektar kan tidigare markkarteringar accepteras om fälten har jämn<br />
jordart och mullhalt. (Denna dispens överensstämmer med kraven i Jordbruksverkets<br />
anvisningar för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet).<br />
Förr användes ibland linjekarteringsmetoden även på stora fält. Men oftast varierar<br />
jordart och näringsinnehåll mycket inom ett fält och därför anses inte den metoden<br />
ändamålsenlig. Därför är linjekarteringsmetoden endast godkänt för mindre fält,<br />
under 3 hektar.<br />
<strong>Sigill</strong> Kvalitetssystem AB | 105 33 Stockholm