Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
framtid <strong>El</strong>avbrott<br />
Skolelever bygger<br />
modeller av framtiden,<br />
i tävlingen Future City.<br />
sidan 12<br />
Björnen var ett av de<br />
700 djur som orsakade<br />
elavbrott under 2011.<br />
»Vindkraften slår nytt<br />
rekord inom EU«<br />
sidan 10 sidan 8<br />
<strong>Tidningen</strong> el<br />
En tidning Från ditt lokAlA <strong>El</strong>FörEtAg.<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong> årgång 67<br />
det energirika<br />
vasaloppet<br />
<strong>El</strong>ektricitet viktig service för laddade skidåkare<br />
Ny ljusdesign | Bilen går som på räls | Smart Grid Gotland modernt elnät<br />
<strong>El</strong>branschen<br />
skänker<br />
solelslampor<br />
till Afrika
förEtagEn dåliga<br />
på EnErgiEffEktiviSEring<br />
Trots ökande energikostnader struntar<br />
många företag i att effektivisera sin användning<br />
av energi. Vart tredje industriföretag,<br />
med färre än femtio anställda, har inga energisparplaner.<br />
det visar intervjuer med nyckelpersoner<br />
på 200 industriföretag med mellan<br />
20 och 250 anställda.<br />
i genomsnitt står energikostnaderna för en<br />
åttondel (12 procent) av företagens rörliga<br />
kostnader. det framgår av en enkätundersökning<br />
som är gjord av pFm research på<br />
uppdrag av miljöteknikföretaget pilum.<br />
Ett exempel på en outnyttjad sparåtgärd<br />
är att återanvända spillvärme från produktionen<br />
i företaget, eller att koppla in överskottet<br />
i fjärrvärmenätat.<br />
ikEa SatSar<br />
Stort på vindkraft<br />
ikea lägger totalt 13 miljarder kronor<br />
på förnyelsebar energi fram till 2015. Satsningar<br />
från och med 2009 tillbaka ingår i den<br />
summan, till exempel solpaneler på<br />
81 byggnader och nio vindkraftverk i dalarna.<br />
Andra projekt är under uppstart, exempelvis<br />
30 snurror i glötesvålen i härjedalen.<br />
totalt ska ikea ha 126 vindkraftverk i fem<br />
länder 2015. ikea group ska också energieffektiviseras<br />
med 20 procent.<br />
krEmatoriEt<br />
åtErvinnEr värmE<br />
krematoriet i Helsingborg har börjat<br />
använda värmeenergin från ugnarna till att<br />
värma den egna anläggningen. det går så bra<br />
att krematoriet knappt behöver köpa någon<br />
fjärrvärme alls.<br />
<strong>El</strong>året 2012<br />
ett rekordår<br />
Total elproduktion, vindkraft och<br />
export slog förra året rekord.<br />
Dessutom var elpriset relativt lågt.<br />
Nettoexporten på 20<br />
SvEnSk <strong>El</strong><br />
TWh el under 2012 innebär<br />
ett nytt rekord för Sverige. Det är det<br />
högsta värdet någonsin och ska jämföras<br />
med den totala elproduktionen i Sverige<br />
som 2012 hamnade på cirka 161 TWh, också<br />
det ett rekord. Danmark har som jämförelse<br />
en årlig elanvändning på runt 35 TWh.<br />
REkoRDEn bERoR HUVUDSakligEn på<br />
den stora produktionen av vattenkraft, som<br />
är en följd av den goda tillgången på vatten<br />
under hela året. Även kärnkraften har gått<br />
bättre än på senare år.<br />
Vattenkraften nådde knappt 78 TWh i<br />
årsproduktion, jämfört med dryga 65 som<br />
är medelvärdet. Kärnkraftens produktion<br />
under 2012 steg till knappt 61 TWh mot 58<br />
2011.<br />
Vindkraften slog på nytt produktionsrekord.<br />
2012 producerades drygt 7 TWh<br />
mot 6 föregående år.<br />
Solenergi ska ge bränsle<br />
Energimyndigheten satsar 108 miljoner<br />
kronor till sex forskningsprojekt. Det<br />
handlar om forskning om el och bränsle<br />
från solenergi.<br />
I fem av forsknings<br />
SolEnErgi<br />
projekten som Energimyndigheten<br />
nu beviljar stöd till utvecklas<br />
teknik för nya typer av solceller. Fungerande<br />
solceller finns redan i dag men nu handlar<br />
det om att få fram celler som är billigare, mer<br />
flexibla eller mer effektiva – vilket skulle öka<br />
användningen.<br />
I det sjätte projektet som får stöd handlar<br />
det om att omvandla solenergi till bränsle,<br />
till exempel vätgas. Apparater som omvandlar<br />
solenergi till bränsle finns ännu inte<br />
på marknaden, men Energimyndigheten<br />
hoppas att finansieringen av forskning gör<br />
att man kommer närmare detta mål.<br />
<strong>El</strong> är en vara som<br />
handlas fritt som<br />
andra varor och som<br />
genererar intäkter till<br />
Sverige. I ekonomiska<br />
termer motsvarar<br />
exportöverskottet 2012<br />
ett värde på fem till sex<br />
miljarder kronor.<br />
FöRRa åRET HaDE<br />
Sverige inga längre<br />
perioder med kyla. Detta<br />
tillsammans med den goda<br />
tillgången på vattenkraft<br />
och internationell lågkonjunktur gav låga<br />
spotpriser på el. Det genomsnittliga systempriset<br />
på Nord Pool Spot (där elpriserna<br />
sätts) uppgick till drygt 27 öre/kWh. Det<br />
är en minskning med en tredjedel jämfört<br />
med 2011 och nästan en halvering jämfört<br />
med 2010.<br />
Prisutvecklingen på den nordiska spotbörsen<br />
visar tydligt hur mycket temperaturen<br />
betyder för det svenska och nordiska<br />
elpriset.<br />
Vinnare i mellanklassen: Samsung<br />
UE40EH5000W.<br />
Vätgas kan utvinnas av solenergi.<br />
2 nummEr 1:<strong>2013</strong><br />
Foton: iStoCkphoto
energilexikon<br />
1 kWh (kilowattimme, 1000 Wh)<br />
kostar ungefär 1:50 kr och räcker för<br />
att driva en tV i 10 timmar eller en<br />
brödrost i 1 timme.<br />
1 MWh (megawattimme)<br />
motsvarar den energi som en familj på<br />
fyra personer använder för matlagning<br />
under ett år. 1 mWh = 1 000 kWh.<br />
1 gWh (gigawattimme)<br />
motsvarar ungefär elanvändningen för<br />
40 elvärmda normal villor under ett år.<br />
1 gWh = 1 000 000 kWh.<br />
1 TWh (terawattimme)<br />
motsvarar ungefär den energimängd<br />
som Sverige använder under ett dygn.<br />
1 tWh = 1 000 000 000 kWh.<br />
ampere<br />
Enhet för strömstyrka.<br />
har beteckningen A.<br />
Energi<br />
Energi kan varken produceras eller<br />
konsumeras utan endast övergå från<br />
en form till en annan. i vårt elsystem<br />
är vattnet i våra vattenkraftmagasin<br />
exempel på lagrad energi.<br />
Effekt<br />
den mängd arbete som kan utföras<br />
tillfälligt, till exempel under en sekund.<br />
Effekt brukar definieras som arbete<br />
per tidsenhet.<br />
W (Watt)<br />
Enhet för effekt. den inter nationella<br />
standar denheten är uppkallad efter<br />
James Watt (1783–1819), brittisk<br />
instrument makare och uppfinnare.<br />
Wh (Wattimme)<br />
den energi som används då effekten<br />
1 watt utvecklas under 1 timme.<br />
Energirikt sportande<br />
DET HaR alDRig VaRiT akTU<strong>El</strong>lT för mig att göra En<br />
Svensk Klassiker. Cykla 300 km runt Vättern skrämmer mig<br />
mest, inte bara för sträckan och backarna utan mest för<br />
skräcken för att få ont i baken. Jag har nämligen inget bra<br />
sittfläsk. Simma 3 km i Västerdalälven i Vansbro skulle kunna<br />
funka, under förutsättning att jag får plaska medströms.<br />
30 km löpning på Lidingö är uteslutet, min ortoped har förbjudit<br />
mig att springa på grund av mina båda trasiga knän.<br />
90 km i Vasa<br />
loppsspåren skulle<br />
vara möjligt, eftersom<br />
jag redan från<br />
det jag kunde gå sattes<br />
på ett par träskidor<br />
i den Norrlandsort<br />
jag växte upp i.<br />
Men nio mil låter lite väl långt. Jag överlåter denna tävling<br />
till de över 15 000 energiska, energirika och beundransvärda<br />
skidlöparna som ställer upp.<br />
Det gäller ju för idrottare och motionärer att fylla på sina<br />
energidepåer. Näringen är så att säga kroppens bränsle. Då<br />
gäller det ju att få i sig bland annat kolhydrater och protein.<br />
Just fylla på energidepån är jag faktiskt ganska bra på, men<br />
sedan gäller det ju att förbränna energin också. Det är jag<br />
nog tyvärr lite sämre på.<br />
Foto: iStoCkphoto<br />
omSlagSfoto<br />
Vasaloppet.<br />
»Det gäller att fylla på sin<br />
energidepå, men också<br />
att förbränna energin…«<br />
<strong>Tidningen</strong> <strong>El</strong> produceras av Svensk Energi, bransch- och<br />
intresse organisation för landets elförsörjningsföretag.<br />
chEfrEdaktör Lars Abelin, 08-610 06 30, tidningenel@svenskenergi.se<br />
anSvarig utgivarE Eva <strong>El</strong>fgren, eva.elfgren@svenskenergi.se<br />
form The Factory of Design, www.thefactoryofdesign.se<br />
projEktlEdarE Marie Wiklund, marie.wiklund@svenskenergi.se<br />
adminiStratör Jenny Åkerberg, jenny.akerberg@svenskenergi.se<br />
tryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2012<br />
Upplaga ca 300 000 ex.<br />
Tryckt på miljövänligt papper.<br />
larS ab<strong>El</strong>in<br />
Chefredaktör<br />
Distribueras<br />
till dig via<br />
ditt lokala<br />
elföretag.<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong> 3
ara elva dagar efter att den siste skidåkaren stakade in i Mora<br />
i 2012 års Vasalopp var <strong>2013</strong> års lopp, det 89:e i ordningen,<br />
fullbokat. Vasaloppet är skidåkarlivets största utmaning för<br />
såväl motionärer, elitmotionärer som elitåkare. Här får vi följa<br />
”Valle”, en god skidmotionär, från Sälen till Mora.<br />
tExt EWa knUTSSon Foto VaSaloppET<br />
vasalopp<br />
– laddat med energi<br />
<strong>El</strong> VASAloppEt (<strong>El</strong>kostnad 1,50 kr/kWh)<br />
Vasaloppsarrangemanget (210 000 kWh) 315 000 kr<br />
Största elanvändningen (cirka 60 %): Koka blåbärssoppa,<br />
värma energidryck och buljong<br />
Andra elanvändare (cirka 40 %): <strong>El</strong>ektronisk tidtagning,<br />
Vallamaskiner, <strong>El</strong>ljus Berga by och i Mora vid<br />
målgång (sena åkare)<br />
konstsnö på startplatsen i Berga by (200 000 kWh) 300 000 kr<br />
Totalt: 410 000 kWh 615 000 kr<br />
<strong>El</strong> VAllE (<strong>El</strong>kostnad 1,50 kr/kWh)<br />
Vasaloppet, ca 7,7 kWh 11:55 kr<br />
tåg Stockholm–mora t o r (0,07 kWh per km) 4 kr<br />
Bastu 1 timme 5:50 kr<br />
dusch 10 minuter 6:50 kr<br />
mikro, gröt 0:07 kr<br />
kokplattor (boende) 1:50 kr<br />
Brödrost 0:50 kr<br />
kaffebryggare 0:30 kr<br />
torkskåp 1 tim 9 kW 13:50 kr<br />
tV (Sportspegeln söndag 3 mars) 0:50 kr<br />
Totalt 45:52 kr<br />
4 nummEr 1:<strong>2013</strong>
et<br />
VAllES utlägg<br />
Skidor, bidning och pjäxor; paketpris 3 500 kr<br />
Stavar 1 000 kr<br />
Skidoverall 1 200 kr<br />
handskar 600 kr<br />
underställ + extrakläder 1 800 kr<br />
Skidfodral 200 kr<br />
Valla + tillbehör 1 000 kr<br />
Vätskebälte 200 kr<br />
Egen sportdryck, gel och energibars 300 kr<br />
rullskidor 1 500 kr<br />
hjälm (för rullskidåkningen) 300 kr<br />
Skidglasögon 200 kr<br />
Cirka 130 mil bilresor till träningar (bensin 15 kr/l) 2 000 kr<br />
träningsläger höst + vår 3 000 kr<br />
Anmälan Vasaloppet, tidig anmälan 1 350 kr<br />
tågresa t o r Stockholm–mora 600 kr<br />
Boende 600 kr<br />
mat, frukost+2 middagar 200 kr<br />
”Fickpengar” 600 kr<br />
Vallaservice 800 kr<br />
transferbuss mora–Sälen, webbpris 210 kr<br />
Totalt 20 360 kr<br />
VaSaloppET – nio Mil SkiDåkning<br />
som kräver att löparen laddat kroppen med<br />
energi och med jämna mellanrum fyller<br />
på energidepåerna. Men ett arrangemang<br />
som Vasaloppet kan inte genomföras utan<br />
el. Blåbärssoppa ska kokas, elektronisk<br />
tidtagning ska fungera, miljontals tvtittare<br />
sitter framför 100 000tals tvapparater, och<br />
så vidare.<br />
Det tänker inte Valle, vår åkare, på<br />
när han står på startfältet, men när han<br />
några dagar efter loppet summerar sitt<br />
livs utmaning hamnar hans ”slutnota” på<br />
drygt 20 000 kronor! En tröst kan då vara<br />
att hans andel av elanvändningen under<br />
Vasaloppsveckan landar på 7,7 kWh, det vill<br />
säga knappt 12 kronor.<br />
Valle är 48 år, bosatt i en av Stockholms<br />
nordvästra förorter, och har åkt skidor sedan<br />
han var liten. Snöfattiga vintrar brukar<br />
han åka på träningsläger med skidklubben<br />
och han har även investerat i ett par<br />
rullskidor för sommarträningen. Inför sin<br />
Vasaloppspremiär har Valle varit på två<br />
träningsläger, ett på våren och ett under<br />
senhösten. Väl investerade tusenlappar,<br />
tycker han.<br />
VallE ocH DE anDRa i klUbbEn har<br />
hyrt ett boende i Mora med självhushåll.<br />
Åtta personer delar på boendekostnaderna.<br />
De bokade i god tid tågresa till Mora och<br />
transferbuss från Mora till Sälen.<br />
Klockan 04.30 söndag morgon 3 mars<br />
har de laddat med energirik frukost och sitter<br />
på bussen. Eftersom Valle vill ha koll på<br />
alla detaljer har han bokat vallaservice. När<br />
han står på startfältet i Berga by känner han<br />
sig därför full av tillförsikt.<br />
Längdskidåkning slukar energi. En<br />
skidmotionär måste ladda med rätt kost<br />
inför ett längre lopp och vara stark både i<br />
muskler och mentalt. Under loppet måste<br />
Valle fylla på med blåbärssoppa, kaffe, vatten,<br />
bullar, olika energiprodukter och annat<br />
som ”langas” för att kroppen ska klara<br />
belastningen.<br />
I mål har Valle gått ner cirka 3 kilo i vikt.<br />
Dessutom har diskarna i ryggraden tryckts<br />
ihop och fotvalven trampats ner, vilket gör<br />
att Valle ”krympt” en del på längden!<br />
Men han och de andra skidlöparna har<br />
också utvecklat energi. Så mycket faktiskt<br />
att (om den gick att ta hand om) det skulle<br />
räcka till att tända cirka 884 000 15 watts<br />
lågenergilampor eller cirka 2 miljoner ledlampor.<br />
Valle skulle ensam kunna tända<br />
cirka 126 ledlampor med den energi han<br />
utvecklar under loppet.<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong> 5<br />
»
»<br />
MEn nU STåR VallE DäR förväntansfull<br />
på startfältet. Han har lagt in sina värden<br />
i sin Ipod för att kunna se om han följer<br />
schemat för den planerade sluttiden på<br />
6 timmar och 30 minuter. Även familjen<br />
kan följa Valle via appen för Vasaloppets<br />
elektroniska tidtagning.<br />
Starten går, Valle kommer långsamt i<br />
gång. I startfållan blir det trångt och det<br />
gäller att hålla koll på utrustningen. Måtte<br />
inte en stav gå av eller en truga trampas<br />
sönder… Redan efter 3 kilometers åkning<br />
når Valle loppets högsta punkt.<br />
Vid Smågan, Vasaloppets första kontroll,<br />
fyller han på med sportdryck för att klara<br />
sig till Mångsbodarna där det äntligen<br />
vankas ekologisk blåbärssoppa. Efter 24<br />
kilometers åkning bör nämligen åkarna<br />
ladda kroppens energidepåer med bullar,<br />
buljong, vatten och den omtalade blåbärssoppan.<br />
Till RiSbERgSkonTRollEn<br />
koMMER Valle efter drygt 35<br />
kilometer. Även här tar han<br />
sig tid att få energitillskott<br />
på väg mot nästa kontroll<br />
i Evertsberg, där drygt<br />
halva loppet är avklarat.<br />
Valle piggar upp sig med<br />
en kopp kaffe och den härliga<br />
känslan av att det snart<br />
kommer en 7 kilometer lång<br />
utförslöpa. Han passerar sedan<br />
Oxberg vid gott mod. Nu är det<br />
”bara” 28 kilometer kvar.<br />
I Hökberg, 19 kilometer från mål, stannar<br />
många löpare till för att få skidorna<br />
vallade. Här kan man också få skavsår<br />
omplåstrade. Valle skidar vidare mot <strong>El</strong>dris,<br />
9 kilometer från mål, där han tar sista<br />
chansen att få lite mer blåbärssoppa (totalt<br />
har han nog druckit nära en liter under<br />
loppet), kaffe och en ”powerbar”.<br />
Genom allt tätare åskådarled tar sig<br />
Valle mot målet i Mora. Benen är stumma,<br />
armarna bränner, men vissheten om att<br />
han snart genomfört sitt första Vasalopp<br />
ger honom nya krafter.<br />
någRa TiMMaR EFTER loppET njuter<br />
Valle och de andra av en god middag som<br />
de själva lagat. Efter dusch, bastu och vila<br />
börjar de kunna njuta av sin prestation.<br />
Måndag morgon går tåget hem till Stockholm.<br />
När Valle sedan tar sig tid att räkna<br />
igenom vad hans första Vasalopp kostat<br />
honom hamnar notan på drygt 20 000<br />
kronor. För Valle var det säkert värt priset.<br />
viSStE du att...<br />
...det dricks totalt närmare<br />
60 000 liter blåbästssoppa under<br />
Vasaloppet?<br />
Det blir ju ett minne för livet.<br />
Det Valle oroat sig över något är att<br />
hans deltagande i världens största skidtävling<br />
inneburit stor miljöpåverkan. En<br />
del av tjusningen med skidåkningen är att<br />
komma ut i naturen och motionera utan<br />
allt för stor påverkan på miljön och utan<br />
att belasta energikontot för mycket, tycker<br />
Valle.<br />
VaSaloppSSpåRET äR Dock sedan år<br />
1994 är ett naturreservat vintertid och<br />
loppet har fått utmärkelsen Miljödiplomerat<br />
arrangemang av organisationen Håll<br />
Sverige rent hela sju gånger. Genom att<br />
åka tåg och dela boende i självhushåll har<br />
åkarna också minimerat sin miljöpåverkan<br />
och elanvändning.<br />
För att vara världens största skidarrangemang,<br />
med över 60 000 åkare under<br />
veckan, slukar loppen under Vasaloppsveckan<br />
förvånansvärt lite el. Den totala<br />
längdskidåkning slukar energi. En skidmotionär måste ladda<br />
med rätt kost och vara stark både i muskler och mentalt.<br />
elanvändningen ligger på cirka 210 000<br />
kWh. I det ingår driften av det digitala<br />
tidtagningssystemet, ström till strålkastare,<br />
vallningsmaskiner med mera – och förstås<br />
kokkärlen för blåbärssoppa och sportdryck<br />
som är de största elförbrukarna.<br />
Dessutom tillverkas konstsnö för 300 000<br />
kronor (200 000 kWh) för att underlaget<br />
på startplatsen i Berga by ska hålla för alla<br />
åkare. Delar man summan per deltagare<br />
(totalt cirka 60 000 under Vasaloppsveckan)<br />
betyder det att Valle använt el för<br />
knappt 12 kronor (cirka 7,7 kWh). Till det<br />
ska han lägga några tior för dusch, matlagning,<br />
tågresa och den särskilda vallaservicen<br />
han beställde.<br />
Av de dryga 20 000 kronor som Valle lagt<br />
på sin Vasaloppspremiär har cirka<br />
2 procent gått till elkostnader.<br />
Källor: vasaloppet.se, vasaloppskansliet, IFK Mora<br />
6<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong>
<strong>El</strong>branschen skänker lampor<br />
Sollamporna skänks till fattiga delar av afrika.<br />
över 1 000 lampor har den svenska<br />
elbranschen skänkt till fattiga delar<br />
av kenya. nu satsar elföretagen på<br />
att skänka ännu flera lampor till årets<br />
Earth Hour den 23 mars.<br />
Branschorgani sationen<br />
Sol<strong>El</strong><br />
Svensk Energi har uppmanat<br />
de svenska elföretagen att skänka solenergilampor<br />
till fattiga delar av Afrika som<br />
saknar el. Lagom till jul hade 1 000 lampor<br />
skänkts, vilket var målet med uppropet<br />
”Nu tändas tusen solelljus”.<br />
– Det här är jättekul. Framför allt med<br />
tanke på att lamporna direkt ger stor påverkan<br />
för skolbarnens studieresultat och<br />
hemma miljö. Solenergi är helt rätt teknik<br />
i de områden där lamporna delas ut och<br />
de kommer många till glädje, säger Svensk<br />
Energis el och samhällsanalytiker Helena<br />
Olssén.<br />
laMpoRna påVERkaR cirka 5 000 människors<br />
hälsa direkt eftersom de ersätter<br />
eld ning av fotogen och ved inomhus. Tusen<br />
elevers studiemiljö och studieresultat<br />
för bättras. Lika många hushålls ekonomi<br />
för bättras väsentligt eftersom fotogen utgör<br />
en stor del av utgifterna.<br />
Lamporna har solcellsplattor och delas<br />
ut via skolor och kliniker. De roteras runt<br />
så att flera får glädje av dem.<br />
– Det är så stort intresse för lamporna<br />
och solcellsladdarna att flera väljer att köpa<br />
loss dem efter en tid. Det ger pengar till att<br />
köpa in nya lampor, en positiv spiral alltså.<br />
Lamporna levereras också med adaptrar<br />
för laddning av mobiltelefon, säger Helena<br />
Olssén.<br />
SVEnSk EnERgi Vill likna processen<br />
med en elektrifiering underifrån som utgår<br />
från människornas direkta behov. Dessutom<br />
sker det med en uthållig teknik utan<br />
utsläpp av klimatpåverkande gaser.<br />
Donationerna sker med hjälp av den<br />
svenska organisationen Givewatts, som<br />
delar ut lamporna på skolor och kliniker i<br />
Kenya. Besök gärna www.givewatts.org och<br />
bidra, en lampa kostar 400 kronor. Inom<br />
elbranschen sätts nu nya mål för insamlingen.<br />
– inFöR åRETS Earth Hour i mars ska vi<br />
ha skänkt ännu fler lampor. Devisen blir då<br />
”tänd där och släck här”. På så sätt tycker vi<br />
att Earth Hour får en helt annan innebörd.<br />
Inom elbranschen känner vi oss stolta över<br />
att el med solens hjälp kan ge så stora<br />
positiva effekter för så många skolbarn,<br />
säger Helena Olssén.<br />
EArth hour<br />
Earth Hour är en global manifestation<br />
för klimatet som startade 2007 på<br />
initiativ av WWF i Australien. idén är att<br />
människor över hela världen kan förenas<br />
i en enkel handling vid samma tid, tidszon<br />
efter tidszon.<br />
Syftet är att skicka en politisk signal till<br />
makthavare om att ta klimatförändringarna<br />
på allvar och därigenom uppmärksamma<br />
och skapa ett engagemang i<br />
frågan. Earth hour är alltså egentligen<br />
inte en energisparkampanj.<br />
2012 var svenskarna världsbäst på att<br />
släcka ljuset under klimatmanifestationen<br />
Earth hour. Enligt Sifo släckte 55 procent<br />
av Sveriges befolkning en timme.<br />
Earth hour nådde också nytt globalt<br />
rekord förra året, med deltagare från<br />
152 länder. Cirka 6 900 städer var med<br />
och släckte, vilket var en ökning med 30<br />
procent mot föregående år.<br />
årets Earth<br />
hour i Sverige<br />
är lördagen den<br />
23 mars klockan<br />
20.30–21.30.<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong> 7
på väg ut till havs.<br />
världEnS StörSta vindkraftSvingE<br />
i drift<br />
i höstas startade Siemens Wind power<br />
testet av världens största vindkraftsvinge till ett<br />
offshorevindkraftverk. den har en spännvidd<br />
på 154 meter och är 75 meter lång.<br />
Vindkraftverket på 6 mW producerar 25 miljoner<br />
kWh ren energi, vilket är tillräckligt för att<br />
förse 6 000 hushåll med el. Serietillverkningen<br />
av 6 mWturbinen med 154 meters diameter<br />
förväntas sätta standarden för den havsbaserade<br />
vindkraftsindustrin.<br />
– det nya vindkraftverket är en milstolpe<br />
i vindkraftstekniken, säger henrik Stiesdal,<br />
teknikchef på Siemens Wind power. Jämfört<br />
med våra första vindkraftverk på 30 kilowatt,<br />
som vi utvecklade för 30 år sedan, ger den nya<br />
turbinen över 500 gånger mer energi per år.<br />
För framställning av rotorbladen använder<br />
Siemens en process där bladen tillverkas i en<br />
enda gjutning. En sådan vinge är upp till 20<br />
procent lättare än blad gjorda med traditionella<br />
metoder.<br />
Källa: www.vindkraftsnytt.se<br />
vindkraftEn Slår<br />
nytt rEkord inom Eu<br />
Enligt den europeiska vindkraftsorganisationen<br />
EWEA har den samlade kapaciteten<br />
för vindkraft i Eu för första gången passerat<br />
100 gW. <strong>El</strong>produktionen motsvarar nu den<br />
från 39 kärnkraftverk.<br />
EWEA publicerar samtidigt en lista över<br />
Europas tio största vindkraftsparker på land.<br />
Störst är en vindkraftspark i rumänien med<br />
240 turbiner och en kapacitet på 600 mW.<br />
Källa: Ny Teknik<br />
bilen går som på räls<br />
på en testbana på arlanda pågår ett<br />
försök med elskena i vägen. Visionen<br />
är att man ska köra sin elbil långa<br />
sträckor utan att stanna för laddning.<br />
– Vi har nu testat under vinterförhållanden<br />
med gott resultat, säger<br />
gunnar asplund, VD och innovatören<br />
bakom projektet på företaget <strong>El</strong>ways.<br />
Tänk er en bilbana, som<br />
<strong>El</strong>bil<br />
man lekte med när man var<br />
liten. Det är principen bakom elvägen. I<br />
ett uppfräst spår i asfalten placeras en elskena<br />
som via en rörlig arm på bilen leder<br />
elektriciteten och matar ström till elbilen<br />
under färd. I teorin skulle elfordon klara<br />
hundratals mil på denna laddning.<br />
Den här idén anses så intressant för det<br />
framtida elbilssamhället att Energimyndigheten<br />
beviljat ett stöd på 9 miljoner<br />
kronor till <strong>El</strong>ways AB och testanläggningen<br />
i närheten av Arlanda<br />
flygplats. I elvägsprojektet<br />
ingår även NCC Roads, Kungliga<br />
Tekniska Högskolan och<br />
Arlandastad Holding AB.<br />
– DETTa äR En innoVaTion<br />
som på sikt kan ge ett verkligt<br />
stort bidrag i arbetet med att<br />
bryta beroendet av fossila<br />
drivmedel till år 2030, säger<br />
Magnus Henke från Energimyndigheten.<br />
Vägtrafiken står för 44 procent<br />
av koldioxidutsläppen i Sverige. Av<br />
dessa kommer en tredjedel från godstransporter<br />
och två tredjedelar från personbilar.<br />
Men genom att lägga ned elskenor<br />
i asfalten kan man på sikt få bukt med<br />
utsläppen från fossila fordonsbränslen.<br />
gunnar asplund<br />
DET FinnS FlERa SäTT att mata ström<br />
till elbilar under färd. <strong>El</strong>ways förstudie<br />
har visat att konduktiv matning, det vill<br />
säga samma elteknik som i en leksaksbilbana,<br />
är mest fördelaktigt. Det möjliggör<br />
storskalig ombyggnad av alla större vägar<br />
i Sverige.<br />
– För att en sådan investering ska vara<br />
mödan värd måste elvägen kunna leda<br />
ström till både tunga lastbilar och personbilar,<br />
säger innovatören Gunnar Asplund.<br />
Tekniken måste förstås vara pålitlig och<br />
investeringarna får inte bli för dyra. Kon<br />
i ett uppfräst spår i asfalten finns en<br />
elskena som leder elen till elbilen<br />
under färd.<br />
duktiv matning uppfyller alla dessa krav.<br />
I maj förra året invigde infrastrukturminister<br />
Catharina <strong>El</strong>msäter Svärd byggstarten<br />
vid den 200 meter långa testbanan<br />
genom att lägga ned första rälslängden på<br />
tre meter i ett uppfräst spår i asfalten. En<br />
av de största utmaningarna har varit att<br />
testa elskenan under vinterförhållanden.<br />
– Det har dock gått bra, säger Gunnar<br />
Asplund. Vid första provet var det<br />
minus 14 grader och snö hade fallit<br />
under tö och sedan frusit, men det<br />
gick lätt att öppna upp spåret med<br />
en speciell snöplog som vi tagit<br />
fram.<br />
TESTERna på aRlanDa-banan<br />
fortsätter under våren. Därefter<br />
hoppas man kunna starta ett större<br />
projekt med test på allmän väg<br />
med kommersiell trafik.<br />
Gunnar Asplund och <strong>El</strong>ways<br />
räknar med att det skulle ta tio år<br />
att bygga elskenor på alla stora vägar i Sverige<br />
till en kostnad av ungefär 80 miljarder<br />
kronor.<br />
– Den kostnaden sparar samhället in på<br />
några år genom att bruka el i stället för<br />
fossila bränslen, säger Gunnar Asplund.<br />
principen är som en bilbana, som man<br />
lekte med när man var liten.<br />
8<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong>
Smart grid gotland<br />
nu i mars installeras de första smarta<br />
elmätarna på gotland. Det är första<br />
konkreta steget mot utvecklingen av<br />
ett av världens modernaste elnät:<br />
Smart grid gotland.<br />
Smarta <strong>El</strong>nät<br />
Den ökade<br />
produktionen av<br />
förnyelsebar energi ställer höga krav på<br />
våra elnät.<br />
I ett traditionellt elnät anpassas elproduktionen<br />
efter efterfrågan. Men vindkraft<br />
producerar el när det blåser, vilket inte<br />
alltid inträffar när elen behövs som bäst.<br />
I stället kan användningen av el anpassas<br />
efter produktionen; du använder helt enkelt<br />
elen när det blåser som mest och elen<br />
är som billigast.<br />
Tankarna på smarta elnät har funnits<br />
länge. Och nu närmar vi oss en verklighet<br />
där det är skarpt läge för dessa smarta<br />
elnät, som ska bidra till att ta oss ur beroendet<br />
av fossila energikällor. Att införa<br />
ett smart elnät innebär att man tar ett<br />
helhetsgrepp på elsystemet, från det fysiska<br />
kraftnätet till elmarknaden: från producent<br />
till konsument.<br />
Med hjälp av modern teknologi går<br />
det att integrera stora mängder förnyelsebara<br />
energikällor i nätet. Det sker med<br />
bibehållen leveranskvalitet och på ett mer<br />
kostnadseffektivt sätt jämfört med konventionell<br />
teknik.<br />
Det är detta som kallas Smart Grid. <strong>El</strong>ler<br />
nu är gotland inte<br />
bara känt för sina<br />
gutefår utan även<br />
för sin vindkraft.<br />
helt enkelt smarta elnät<br />
på ren svenska. Smarta<br />
elnät är ett hett forskningsområdeinternationellt<br />
och flera demonstrationsprojekt<br />
ligger i<br />
startgroparna världen runt.<br />
Med detta nya energisystem kan du övervaka<br />
din energianvändning dygnet runt<br />
och anpassa din konsumtion till elpriset.<br />
Du kan till exempel se till att varmvattenberedaren<br />
slås på automatiskt när det<br />
finns god tillgång på billig, förnybar el och<br />
att den slås av när elpriset stiger. Din elbil<br />
kan laddas just när det finns god tillgång på<br />
billig, förnybar el.<br />
Det smarta elnätet gör det också möjligt<br />
för privatpersoner att sälja eventuell överskottskraft<br />
från egenproducerad vind eller<br />
solkraft direkt till elnätet.<br />
pRojEkTET SMaRT gRiD goTlanD startade<br />
i september 2012 och beräknas pågå<br />
till december 2015. Projektet handlar om att<br />
modernisera ett befintligt distributionsnät<br />
till ett smart elnät, som dessutom kan hantera<br />
stora mängder el från vindkraft.<br />
Smart Grid Gotland är uppdelat i tre delprojekt<br />
som har en gemensam utvecklingsplattform<br />
som ska förse delprojekten med<br />
tekniska installationer. De tre delprojekten<br />
är:<br />
• Vindkraftsintegration. Här är målet att<br />
öka utrymmet för vindkraftsproduktion<br />
i det befintliga distributionsnätet.<br />
Man testar också olika<br />
tekniska lösningar, som vidareutveckling av<br />
tekniken kring energilagring. Tanken är att<br />
använda sig av ett batterilager för att lagra<br />
el när tillgången på vindkraft är stor och<br />
den lagrade elen ska sedan användas för att<br />
parera toppar och dalar i efterfrågan.<br />
• <strong>El</strong>kvalitet. Här testas olika lösningar för<br />
att förbättra elkvaliteten i landsbygdsnätet.<br />
Pilottester ska genomföras för att lösa<br />
distributionsproblem som kan finnas i<br />
samband med småskalig elproduktion<br />
och solceller.<br />
• Marknadstest. Målet är att ge slutkunden<br />
möjligheter att sänka sina elkostnader<br />
genom att aktivt delta på elmarknaden.<br />
<strong>El</strong>kunderna i marknadstestet ska få prissignaler<br />
som indikerar när elpriset är lågt<br />
och när det är högt. Genom en smart<br />
energibox som installeras hos elkunderna<br />
blir det möjligt för elkunden att reglera sin<br />
förbrukning till elpriset.<br />
TiDplanEn FöR SMaRT Grid Gotland ser<br />
ut så här:<br />
• Våren <strong>2013</strong>: 3 000 smarta elmätare har<br />
beställts och installation av mätarna påbörjas<br />
nu i mars. De smarta mätarna mäter<br />
energi och skickar tillbaka information om<br />
elkvalitet och avbrott till nätägaren.<br />
• Hösten <strong>2013</strong>: Solcellssystem installeras<br />
och startas. Marknadstestet – med 2 000<br />
hushåll och 30 företag över hela Gotland<br />
– startar.<br />
Varför har då just Gotland valts ut för<br />
det smarta elnätsprojektet? Skälen är flera.<br />
Dels finns mycket vindkraft på ön, dels är<br />
det geografiska området tillräckligt stort<br />
och begränsat för att ett fullskaligt projekt<br />
ska kunna genomföras.<br />
Projektet Smart Grid Gotland utvecklas<br />
av det lokala energibolaget geab tillsammans<br />
med samarbetspartnerna Vattenfall,<br />
abb, Schneider <strong>El</strong>ectric, Svenska kraftnät<br />
och kth. Projektet delfinansieras av<br />
Energimyndigheten som gett 23 miljoner<br />
kronor i stöd.<br />
Mer info: www.smartgridgotland.se<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong> 9<br />
illuStrAtion: SmArt grid gotlAnd
djur stoppar<br />
strömmen<br />
Våra vänner djuren orsakar årligen strömavbrott.<br />
2011 var det cirka 700 fall, eller 1,2 procent av det<br />
totala antalet avbrott, som orsakades av djur. Vi listar<br />
här några filurer som ställt till problem i Sverige.<br />
brinnandE Skata<br />
fimpadE lySEt<br />
En skata tog sig in i ett ställverk och fattade<br />
eld. En fördelningsstation bröt ihop och slog<br />
ut strömförsörjningen för 3 600 hushåll<br />
i norrköping och Söderköping.<br />
björn SläcktE tv:n<br />
Den mest anmärkningsvärda djurhistorien<br />
är nog den björn som slog om<br />
en strömbrytare vid en transformator så<br />
att strömmen gick – lagom till Aktuellt<br />
på tV. händelsen inträffade hos Folke<br />
kruuka i kouksu utanför Vittangi. Folke<br />
fann spår vid transformatorn utanför<br />
huset som vittnade om björnens framfart.<br />
personal vid Vattenfall, som inspekterade<br />
transformatorn, uppger att de aldrig varit<br />
med om något liknande<br />
måSungE flög f<strong>El</strong><br />
f<strong>El</strong> platS för mård<br />
En mård gjorde att över 400 hushåll<br />
i höör och hörby kommuner blev<br />
strömlösa under några timmar en lördagskväll.<br />
Eon ryckte ut och kunde konstatera att mården<br />
hade krupit in i en transformatorstation och<br />
orsakat kortslutning.<br />
Ett större strömavbrott i nya staden i linköping visade sig<br />
bero på att en måsunge flugit in i en brytare i huvudstationen,<br />
vilket orsakade en kortslutning. Avbrottet varade i cirka en timme.<br />
krångliga kråkor<br />
kraxande kråkor är också ett problem för elförsörjningen.<br />
• Delar av elnätet i hammarö, söder om karlstad, slogs<br />
ut under närmare tre timmar. orsaken var en kråka som<br />
landat på en generator.<br />
• I Fårösund på gotland orsakade kråkor ett tre timmar<br />
långt strömavbrott. hur kråkorna lyckades fimpa elen<br />
förtäljer inte historien.<br />
10<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong>
åttor och möSS<br />
Det räcker med ett mycket litet hål för en råtta eller mus att ta<br />
sig in i en transformatorstation. om de kommer i kontakt med<br />
strömförande delar utlöses en blixt, en så kallad ljusbåge. Strömmen<br />
går och djuret dör direkt.<br />
• I Borlänge orsakade en råtta att 700 abonnenter blev utan<br />
ström. Efter 45 minuter kunde felet lokaliseras till en transformatorstation<br />
i kälarvet, där man hittade en död råtta. det var andra<br />
gången på kort tid som en råtta vållade strömavbrott i Borlänge.<br />
Bara en dryg månad tidigare hände det i en transformatorstation<br />
i Bullerforsen.<br />
hallÅ där:<br />
• 3 639 hushåll i norrköping och<br />
Söderköping blev strömlösa under<br />
Varför kan elnätsföretagen inte stoppa<br />
djuren från att orsaka strömavbrott?<br />
– det är mycket svårt. råttor och möss hittar alltid<br />
någon spricka eller hål någonstans. i en transformatorstation<br />
finns en massa hål för ledningar som<br />
ska in och ut. dessutom behöver ju stationerna<br />
ventilation också. man kan inte gjuta igen alla hål,<br />
som nog skulle vara enda sättet att hålla de här<br />
smådjuren borta.<br />
– djur klättrar också upp på transformatorer<br />
och ställverk och kan komma i kontakt med<br />
strömförande ledningar, med kortslutning som<br />
följd. <strong>El</strong>nätsföretagen har gjort en del försök<br />
med att sätta ett extra plastskal på stolptransformatorerna<br />
som skydd mot stora<br />
fåglar och mot kortslutning.<br />
– när det gäller de strömavbrott som beror<br />
uggla flög f<strong>El</strong><br />
i Tryserum och Hannäs<br />
(Valdemarsviks och åtvidabergs<br />
kommuner) blev 2 700<br />
abonnenter strömlösa vid<br />
halv sextiden en morgon.<br />
En uggla hade flugit in i en<br />
20kilovolts transformatorstation<br />
i knappekulla utanför<br />
Valdemarsvik och orsakat<br />
avbrottet.<br />
en knapp halvtimme. En råtta hade tagit sig in genom ett<br />
litet hål i en fördelningsstation.<br />
• Råttor släckte ljuset för drygt 500 elkunder i Burlöv två lördagskvällar<br />
i rad. orsaken var att de kommit in i en transformatorstation<br />
och orsakat kortslutning.<br />
• En mus letade sig in i en transformatorstation och orsakade<br />
strömavbrott utanför Smålandsstenar. Efter knappt en timme<br />
hade Eon åtgärdat felet och kunderna fick tillbaka sin el.<br />
• Hushåll i trakterna av gettinge och upplanda, sydöst om<br />
Vetlanda, drabbades av strömavbrott. orsaken var två möss<br />
som tagit sig in i en transformatorstation.<br />
• En råtta tog sig in i ett ställverk i myresjö och slog ut elen.<br />
mAtz tAppEr, Som JoBBAr mEd <strong>El</strong>SäkErhEt oCh<br />
undErhållSFrågor på BrAnSChorgAniSAtionEn SVEnSk EnErgi.<br />
på bäverns framfart så försöker elnätsföretagen<br />
undvika att dra ledningar där man vet att det finns<br />
bäver. men oftast är det så att ledningarna är på<br />
plats först, och sedan kommer bävrarna. det enda<br />
botemedlet för att skydda sig mot att bävern fäller<br />
träd över ledningarna är att gräva ned ledningarna,<br />
men det skulle kosta för mycket att göra det<br />
överallt.<br />
– ändå har vi inte så stora problem i Sverige<br />
som man har i andra länder, där det finns gott om<br />
smådjur. uSA har exempelvis gott om ekorrar som<br />
orsakar kortslutningar.<br />
– det är svårt att göra elsystemet helt djursäkert.<br />
genom stängsel och diverse skyddsåtgärder kan<br />
elnätsföretagen förhindra att obehöriga människor<br />
kommer i kontakt med spänningsförande delar,<br />
men djur är betydligt svårare att hålla på avstånd.<br />
flitiga bävrar<br />
bävern är ett djur som är ett vanligt problem vad gäller elförsörjningen. den<br />
fäller träd över elledningar och orsakar strömavbrott.<br />
• I Örnsköldsvik drabbades ett tusental kunder när en bäver släckte lyset. den flitiga<br />
bävern, som håller till i Strömsån, har vållat elavbrott vid flera tillfällen. övik Energis<br />
luftledningar går över ån och bävern har fällt björkar som fallit över ledningarna.<br />
• I Stavnäs i Arvika kommun fällde en bäver ett träd över en ledning och<br />
365 hushåll blev utan ström ett par timmar en måndagsförmiddag.<br />
• 186 elkunder i Jude och Sela utanför härnösand blev utan el en natt<br />
och morgon på grund av att en bäver hade gnagt av ett träd som<br />
föll över en oisolerad luftledning.<br />
• Drygt 200 Eonkunder strax norr om kovland,<br />
utanför Sundsvall, blev utan ström. Bävrar hade<br />
fällt träd över en ledning och brutit strömmen.<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong> 11
de bygger vår framtid<br />
Energisektorn i Sverige<br />
skriker efter utbildad<br />
arbetskraft. tävlingen Future<br />
City ska väcka ungdomars<br />
intresse kring energi och<br />
miljö frågor. kanske är det<br />
blivande tekniker och<br />
ingenjörer som är med<br />
och bygger modeller av<br />
framtidens stad?<br />
tExt UlRika palMcRanTz<br />
Foto MaRia öHMan<br />
laget från Västerholms<br />
friskola, Skärholmen,<br />
och deras lärare<br />
diskuterar framför<br />
sin modell.<br />
Detalj från Maria<br />
Montessoriskolans,<br />
lund, modell.<br />
EnERgiSEkToRn i SVERigE SkRikER<br />
efter utbildad arbetskraft. Inom de närmaste<br />
åren kommer det att behövas flera<br />
tusen tekniker och ingenjörer med el och<br />
energikompetens för att fylla behoven.<br />
Stora pensionsavgångar och mindre ungdomskullar<br />
förklarar delvis problemet.<br />
Men det är inte bara energisektorn som<br />
söker kompetent personal. Hela samhällsbyggnadssektorn<br />
har samma behov. För att<br />
ändra på detta och vända trenden har en<br />
rad aktörer tagit ett långsiktigt grepp och<br />
slutit upp bakom tävlingen Future City,<br />
som riktar sig till ungdomar i årskurs 6–9.<br />
Flera stora företag och myndigheter är<br />
medarrangörer, bland annat Svensk Energi,<br />
Trafikverket, Energimyndigheten och<br />
Svenska Teknik och Designföretagen.<br />
ann-cHaRloTTE gEiSSlER äR projektledare<br />
för Future City, och hon intygar att<br />
tävlingen på sikt är rena kompetensförsörjningen<br />
för branschen:<br />
– Många ungdomar blir inspirerade och<br />
får upp ögonen för olika typer av yrken de<br />
kanske inte ens visste fanns. Under tävlingens<br />
gång får varje lag också en mentor från<br />
näringslivet, som kan komma och berätta<br />
om sitt jobb och ge eleverna möjlighet att<br />
gå på studiebesök och annat.<br />
viSStE du att...<br />
...du har stor chans att få arbete<br />
inom energibranschen? över<br />
7 000 tekniker och ingenjörer<br />
med el och energikompetens<br />
behövs de närmaste fyra åren.<br />
I år är runt sextio skolor från hela<br />
landet med i tävlingen, som redan funnits<br />
i Sverige i tio år. Uppgiften för eleverna är<br />
att bygga ”framtidens stad”, och tanken är<br />
att de ska lära sig att tänka klimatsmart,<br />
hållbart och energisnålt.<br />
– De är väldigt kreativa och det är många<br />
bra idéer bland tävlingsbidragen, säger<br />
AnnCharlotte Geissler. Förra året var det<br />
ett lag som ville använda antimateria som<br />
energikälla, något som inte fungerar i dag,<br />
men kanske i framtiden. Många har med<br />
tankar om att människor ska gå och cykla<br />
mycket i staden, och att bilar och tåg ska gå<br />
under jord.<br />
<strong>El</strong>iSabETH QUiST äR lärare i Vargbroskolan<br />
som ligger i Storfors i Värmland.<br />
Hennes elever är med för tredje gången i år.<br />
– De ska ju ändå läsa om ämnen som<br />
energi, miljö och samhälle, och då är det<br />
här ett utmärkt sätt att lära sig på, säger<br />
hon. En bonus är också att det blir mycket<br />
bättre sammanhållning i klassen när de har<br />
ett gemensamt mål.<br />
Förutom att skriva om sin framtidsstad,<br />
och bygga en tredimensionell modell av<br />
den, består ett moment i tävlingen av att<br />
man bygger upp staden i dataspelet Minecraft.<br />
För många elever är det här lite av en<br />
12 nummEr 1:<strong>2013</strong>
dröm – att få spela dataspel på skoltid.<br />
– Först var jag lite skeptisk till att man<br />
skulle lägga tid på det, men det är faktiskt<br />
väldigt bra, säger <strong>El</strong>isabeth Quist. Alla får<br />
komma till sin rätt i det här projektet, det<br />
finns något för alla elever.<br />
Moa kagaSViERi ocH Maja joHanSSon<br />
går i sjuan i Vargbroskolan och ingår i laget<br />
som representerar skolan i år.<br />
– Det är roligt, och man lär sig mycket. Vi<br />
ska snart börja bygga en modell av vår stad,<br />
berättar Moa.<br />
I och med att de har pratat mycket i<br />
skolan kring miljö och energi, har de börjat<br />
fundera på saker de inte reflekterade över<br />
tidigare.<br />
– Jag har börjat tänka på att man kanske<br />
inte ska köpa nya saker hela tiden, säger<br />
Maja.<br />
<strong>El</strong>isabeth Quist berättar att det inte krävs<br />
särskilt mycket för att eleverna ska komma<br />
igång med kreativa tankar:<br />
– När man diskuterat en del kring saker<br />
som varifrån vår mat egentligen kommer<br />
och var fabrikerna som gör våra kläder ligger,<br />
då kommer tankarna och idéerna. Jag<br />
har haft elever som sitter kvar efter skoltid<br />
för att de vill göra klart något. Förra året<br />
var en hel klass här en kväll och jobbade.<br />
Vi ordnade fika och hade väldigt kul.<br />
FuturE City<br />
tävlingen där skola och närings liv möts<br />
för att bygga framtidens stad.<br />
ämnesöverskridande och rikstäckande,<br />
för årskurs 6–9.<br />
målet är att öka nyfikenheten och kunskapen<br />
kring samhälls byggnadssektorns<br />
alla yrken.<br />
organisationer inom samhällsbyggnadssektorn<br />
driver tävlingen.<br />
läs mer på www.futurecity.nu<br />
Har du frågor om el, fjärrvärme och gas?<br />
Ställ din fråga genom att ringa Energimarknadsbyrån, tel 08522 789 50<br />
mån–fre 9–12, eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se.<br />
Konsumenternas energimarknadsbyrå är en självständig byrå som kostnadsfritt<br />
informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör el, fjärrvärme och gas.<br />
är jag skyldig att betala<br />
tidigare boendes elskuld?<br />
i god tid innan en inflyttning<br />
ska man kontakta elnätsföretaget<br />
på orten för att<br />
teckna ett elnätsabonnemang.<br />
Enligt ellagen ska<br />
man kunna få ett sådant<br />
abonnemang på skäliga<br />
villkor. i vissa fall, till exempel<br />
om du har betalningsanmärkningar,<br />
har företaget<br />
rätt att kräva att du deponerar<br />
ett belopp som säkerhet<br />
för kommande betalningar<br />
eller betalar i förskott för att<br />
få bli kund. Företaget har<br />
däremot inte rätt att kräva<br />
dig som inflyttande ny kund<br />
på elskulder som en tidigare<br />
boende dragit på sig för sin<br />
el i bostaden.<br />
jag har inte fått några<br />
elfakturor sedan lång tid,<br />
nu har jag fått en jättefaktura<br />
på tre år. är jag<br />
skyldig betala för så lång<br />
tid bakåt?<br />
För konsumenter tillämpas<br />
på elmarknaden sedan många<br />
år allmänna avtalsvillkor.<br />
dessa är överenskomna<br />
mellan konsumentverket<br />
och branschföreningen<br />
Svensk Energi och anses<br />
vara uttryck för rimliga avtalsvillkor<br />
för elkonsumenter.<br />
frÅgor & svar om:<br />
EnErgi<br />
Enligt ändrade villkor, som<br />
började gälla 2012, får<br />
företag inte kräva elkonsumenter<br />
mer än 12 månader<br />
bakåt i tiden om uteblivna<br />
fakturor berott på omständigheter<br />
inom företagets<br />
kontroll. Exempel på sådana<br />
omständigheter kan vara<br />
bristande administrativa<br />
rutiner inom företaget. om<br />
detta stämmer in på ditt fall<br />
bör du bestrida att du är<br />
skyldig att betala för mer än<br />
12 månader bakåt.<br />
om du inte kommer överens<br />
med företaget kan du<br />
som konsument kostnadsfritt<br />
begära att tvisten prövas<br />
i Allmänna reklamationsnämnden,<br />
www.arn.se.<br />
Min sambo ingick elavtal<br />
för min räkning när en<br />
säljare ringde i dag.<br />
Säljaren frågade om min<br />
sambo hade fullmakt<br />
från mig och min sambo<br />
svarade ”ja”. Det är jag<br />
som står på elnätsavtalet,<br />
är jag bunden av elavtalet<br />
som min sambo ingick?<br />
Enligt ellagen ska elhandelsföretagets<br />
avtalspart i el avtalet<br />
vara densamma som den som<br />
är avtalspart i elnäts avtalet.<br />
det finns inget som<br />
hindrar att elhandelsföretaget<br />
hanterar avtalstecknandet,<br />
såsom nu har skett, om din<br />
sambo har en giltig fullmakt<br />
(fullmakt som omfattar<br />
elavtal med elhandelsföretaget)<br />
från dig. om din sambo<br />
har gått utanför fullmaktens<br />
befogenheter är du inte bunden<br />
av avtalet oavsett om elhandelsföretaget<br />
var i god tro<br />
om detta. detsamma gäller<br />
om du inte hade lämnat en<br />
fullmakt till din sambo.<br />
<strong>El</strong>handelsföretaget skulle<br />
kunna rikta skadeståndskrav<br />
mot din sambo på grund av<br />
det uteblivna avtalet. detta<br />
gäller inte om elhandelsföretaget<br />
insåg eller bort<br />
inse att det inte fanns någon<br />
fullmakt eller att din sambo<br />
gick utöver sina befogenheter<br />
i fullmakten.<br />
Samboskap, eller äktenskap,<br />
innebär inte att det per<br />
automatik uppstår en (tyst/<br />
oskriven) fullmakt mellan<br />
samborna/makarna att ingå<br />
avtal för den andres räkning.<br />
Samboskapet, eller äktenskapet,<br />
utgör inte heller i sig<br />
en fullmakt för respektive<br />
sambo/make/maka att ingå<br />
avtal för den andres räkning.<br />
För att undvika problem<br />
bör man i stället direkt<br />
hänvisa säljaren till den som<br />
har elnätsavtalet.<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong> 13
hedersnördens unika järnväg<br />
på tekniska museet finns en unik modelljärnväg med<br />
50 meter räls och ett naturtroget landskap. mannen<br />
bakom skapelsen är hedersnörden uno milton, 85 år.<br />
i HöSTaS UTSågS modelljärnvägsentusiasten Uno<br />
Milton till hedersnörd av Tekniska museet i Stockholm.<br />
Hans porträtt är upphängt på en prominent plats i museets<br />
Walk of Nerds – där alla som tidigare gästat museets<br />
Nördcafé pryder väggarna från golv till tak. Museet<br />
har även försett Uno Milton med en 1950talsinspirerad<br />
väska med texten ”Hedersnörd” tryckt på framsidan.<br />
– Jodå, det är väl roligt att få den här utmärkelsen,<br />
säger Uno Milton när <strong>Tidningen</strong> <strong>El</strong> ringer upp och<br />
gratulerar. Det känns förstås roligt att min modell uppskattas.<br />
Det är roligt att ha gjort något som roar andra.<br />
Att Uno Milton är en riktig modelljärnvägsnörd är<br />
det inget tvivel om. Ända sedan treårsåldern har han<br />
varit intresserad av tåg, och han har byggt modeller<br />
av pappkartonger och annat material som funnits till<br />
hands – alltid med största möjliga noggrannhet.<br />
Uno MilTonS liVSVERk är den modelljärnväg som<br />
sedan början av 1960talet är uppställd på Tekniska och<br />
genom åren har fascinerat hundratusentals besökare<br />
på museet. Alla lok, vagnar, luftledningar, träd, hus<br />
och stenar som syns i modellen är exakt skalenliga och<br />
handbyggda in i minsta detalj.<br />
Arbetet med modellen påbörjades 1948 och det tog<br />
3 500 arbetstimmar under sju år att färdigställa den.<br />
Alla detaljer är gjorda för hand, sånär som lokens<br />
motorer som inköptes färdigbyggda.<br />
Modelljärnvägen på<br />
Tekniska museet är<br />
naturtrogen, både<br />
vad gäller land skapet<br />
och tågsätten.<br />
Hedersnörden<br />
Uno Milton tittar<br />
fortfarande varje<br />
vecka till sin<br />
modelljärnväg på<br />
Tekniska museet.<br />
DET FinnS ToTalT fyra olika tågset, dragna av ellok av<br />
typ D, Da, Ra och F. Loken och vagnarna, som är i skala<br />
1:87, är exakta kopior hämtade ur verkligheten. Tågen<br />
drivs med 12 volts likström och precis som i verkligheten<br />
är luftledningen den ena polen och skenorna den<br />
andra.<br />
Landskapet är uppbyggt av hönsnät, gips, teddytyg<br />
och sågspån. För att ge djupverkan åt landskapet har<br />
det som ska se ut som om det är närliggande målats<br />
med klara färger och det som ska vara i bakgrunden<br />
målats med plakatfärger.<br />
Uno Miltons järnväg blev banbrytande genom att<br />
han visade fram det genuint svenska landskapet och<br />
bildade en egen genre inom modellbyggeri. Efterkrigstidens<br />
modelljärnvägsgeneration hade Uno Milton som<br />
ideal.<br />
MoD<strong>El</strong>ljäRnVägEn äR En dyrgrip för Tekniska<br />
museet. Det är bara vid de dagliga visningarna som<br />
besökarna släpps in i rummet där modellen står. Och<br />
Uno Milton tar varje vecka den timmeslånga resan<br />
med busspendeltågbuss från sitt hem i Sollentuna in<br />
till Tekniska på Museivägen på Djurgården för att titta<br />
till sitt livsverk.<br />
– Ja, jag åker in två gånger i veckan, ibland tre, säger<br />
han. Järnvägsbanan är lite känslig, bland annat det<br />
elektriska systemet, och behöver regelbunden skötsel.<br />
Det behöver smörjas, spåren ska rengöras och många<br />
saker måste justeras…<br />
Mer info: www.tekniskamuseet.se<br />
14 nummEr 1:<strong>2013</strong><br />
Foto: AnnA gErdén, tEkniSkA muSEEt
Foto: AnnA gErdén, tEkniSkA muSEEt<br />
--------------hotell<br />
med<br />
eget vindkraftverk<br />
frÅga oss om:<br />
<strong>El</strong>säkErhEt<br />
Måste alla elektriska produkter ha en<br />
bruksanvisning på svenska?<br />
Ja, alla elektriska produkter som säljs i<br />
Sverige måste ha säkerhetsinformation på<br />
svenska, det vill säga information om hur<br />
man installerar och använder produkten på<br />
ett säkert sätt. däremot är det kanske inte<br />
nödvändigt att ha kompletta manualer på<br />
svenska.<br />
---------------<br />
Har du frågor om elsäkerHet?<br />
Ställ din fråga till <strong>El</strong>säkerhetsverket<br />
genom att kontakta redaktionen på:<br />
mail: tidningenel@svenskenergi.se<br />
adress: <strong>Tidningen</strong> <strong>El</strong>, The Factory of Design,<br />
Tomtebogatan 44, 113 38 Stockholm.<br />
---------------<br />
Hotell Höga kusten är<br />
Sveriges första hotell<br />
som helt drivs av vindkraft.<br />
– känslan att veta att<br />
vinden genererar energi är<br />
härlig, både för oss och våra<br />
gäster, säger hotellets VD<br />
Mats löfroth.<br />
Vindkraftverket ligger<br />
vindkraft<br />
på Hornöberget cirka<br />
300 meter från hotellet. Det har stått där<br />
sedan 1997 och uppfördes av Graninge<br />
(numera Eon). Kraftverket har nu köpts<br />
in av Hotell Höga Kusten, norr om<br />
Härnösand, alldeles invid Ångermanälven<br />
och med utsikt över Högakustenbron.<br />
– Eftersom hotellets uppvärmning är<br />
direktverkande el så har energifrågan<br />
varit i fokus under en längre tid, säger vd<br />
Mats Löfroth. Vi har hela tiden haft som<br />
huvudspår att försöka värva vindkraftverket,<br />
eftersom det står på vår mark.<br />
HoT<strong>El</strong>lET FöRbRUkning äR cirka<br />
700 000 kWh/år. Vindkraftverket väntas<br />
ge 850 000–1 miljon kWh/år. Det innebär<br />
ett överskott som hotellet kommer att<br />
sälja på spotmarknaden.<br />
Mats Löfroth påpekar att det inte enbart<br />
innebär ekonomiska fördelar med att<br />
äga ett vindkraftverk:<br />
unga får spela om energi<br />
Här kan unga på ett lättsamt lära<br />
sig mer om energi och miljö.<br />
på Tekniska museet i Stockholm kan unga<br />
delta i Spelet om energin, med klimatet<br />
som insats.<br />
I vårt moderna samhälle<br />
kunSkap<br />
använder vi mycket energi.<br />
Vad vi äter, hur vi bor, hur vi reser och handlar<br />
är några av de områden där stora mängder<br />
energi går åt.<br />
Men var kommer energin från, och hur<br />
hänger den ihop med miljö och klimatfrågor?<br />
Det är några av de frågor som du kan få svar<br />
på i Tekniskas utställning Spelet om energin.<br />
Utställningen är uppbyggd som ett spel med<br />
– Att kunna säga till våra gäster att vår<br />
el kommer från vindkraftverket visar<br />
att vi tänker miljömässigt och att vi är<br />
framåt, vilket är viktigt i vår bransch.<br />
Marknadsmässigt är det ju perfekt att<br />
kunna lägga till ”Sveriges första vindkraftsdrivna<br />
hotell”.<br />
– Känslan att veta att vinden genererar<br />
vår energi är härligt. Att tänka långsiktigt<br />
på miljön ger också ett bättre samvete.<br />
Mer info: www.hotellhogakusten.se.<br />
VD Mats löfroth är stolt ägare<br />
av ett vindkraftverk.<br />
flera olika delar. Du gör val om mat, boende<br />
och shopping och ser vilka konsekvenser dina<br />
val får. Du får också ett historiskt perspektiv<br />
på hur dagens energiberoende samhälle vuxit<br />
fram på gott och ont och, inte minst, möjlighet<br />
att ta ställning till och välja hur vi ska använda<br />
energi på ett hållbart sätt i framtiden. I utställningen<br />
kan du testa och fundera över vad du<br />
ska göra åt växthuseffekten, och sedan göra det<br />
på riktigt. Du är energi, du kan förändra!<br />
Du kan också testa Spelet om energin på<br />
webben: www.tekniskamuseet.se/1/2209.html.<br />
Utställningen sponsras bland annat av<br />
Energimyndigheten och Svensk Energi.<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong> 15
ny ljusdesign<br />
ny app för hEmb<strong>El</strong>ySning<br />
med philips nya lEdlampa kan du via<br />
en app trådlöst styra ljuset hemma från en<br />
smartphone eller en surfplatta.<br />
<strong>El</strong>ektronikföretaget<br />
philips har tagit<br />
fram appen<br />
philips hue,<br />
som kommer i<br />
ett paket med<br />
en intelligent<br />
lEdlampa.<br />
Appen kan<br />
kopplas in på<br />
några minuter.<br />
lEdlamporna<br />
SvEnSk förSkola vann nordiSkt ljuSpriS<br />
matildelunds förskola i kumla vann utmärkelsen nordic lighting<br />
Award 2012. det är andra gången en svensk byggnad vinner priset.<br />
Arkitekten Jonas kjellander från Sweco Architects i örebro fick<br />
priset för sin ljussättning av förskolan, som anses vara en pedagogisk<br />
milstolpe i hur man kan jobba med ljus på en arbetsplats för<br />
barn. ur juryns motivering:<br />
”matildelunds förskola är ett projekt med särskilt engagemang<br />
för barns behov av en god miljö att leka och lära i. Byggnaden<br />
använder dagsljus som en naturlig startpunkt och artificiellt ljus<br />
bidrar till komfort, hemtrevlig känsla, lek och spänning. matildelunds<br />
förskola är ett projekt utformat från barnens perspektiv, både<br />
bokstavligt och konceptuellt. Skalan är barnens. Fönster är lågt<br />
placerade och belysningen är anpassad för olika ändamål.”<br />
– Jag hoppas det här priset kommer att öka förståelsen för<br />
ljusets betydelse i barns vardagsmiljö och att belysning är en<br />
investering som lönar sig, säger den vinnande arkitekten Jonas<br />
kjellander, som också vann Svenska ljuspriset 2010.<br />
i nordic lighting Award tävlar projekt från Sverige, norge,<br />
danmark, Finland och island. tävlingen har arrangerats vartannat<br />
år sedan 2000, och det är andra gången som en svensk byggnad<br />
vinner priset. 2011 vann modevaruhuset k:fem i Vällingby.<br />
monteras i befintliga lamparmaturer.<br />
genom appen kan du till exempel dämpa<br />
belysningen med ett klick på telefonen men<br />
även styra belysningen när du inte är hemma.<br />
du kan ställa in timers för att anpassa belysningen<br />
efter dina dagliga rutiner – genom ett<br />
användarvänligt och intelligent program.<br />
Appen philips hue säljs i ett startpaket<br />
som innehåller tre lEdlampor som skruvas i<br />
befintliga lamparmaturer och en ”bridge” som<br />
kopplas till din wifirouter.<br />
Appen philips hue gör det även möjligt att:<br />
• Spara ditt favoritljusschema för varje rum,<br />
eller specifik tid på dygnet, och hämta dem<br />
på ett ögonblick.<br />
• Ställa in vitt ljus från varmt levande ljus till<br />
livfullt, svalt vitt ljus.<br />
• Skapa en atmosfär eller komplettera inred<br />
Foto: ulF C<strong>El</strong>AndEr<br />
ning med regnbågens färger.<br />
• Kontrollera och övervaka dina lampor på<br />
distans när du inte hemma för din säkerhet<br />
och trygghet.<br />
• Ställa in timers för att hantera din dagliga<br />
rutin.<br />
• Låta ljuset väcka dig utvilad eller hjälpa dina<br />
nära och kära att somna.<br />
philips hue finns att köpa i Applebutiken<br />
i täby Centrum och på Apple.com. Cirkapris:<br />
1 700 kronor.<br />
För mer info: www.meethue.com<br />
16 nummEr 1:<strong>2013</strong>
ljuStErapi i umEå – En världSnyhEt<br />
umeå Energis satsning på gratis ljusterapi i stadens busskurer har spridits som en löpeld över<br />
jorden. 30 busskurer försågs med ljus för att hjälpa umeåborna att stå ut med vintermörkret.<br />
ljusrören placerades på reklamplatsen i busskurens ena gavel, där det i vanliga fall brukar<br />
sitta reklamskyltar. den skadliga uVstrålningen filtrerades bort och ljusstyrkan motsvarade en<br />
molnig sommardag – med högsta ljusstyrka på mellan 4 000 och 5 000 lux.<br />
– Bakgrunden är att vi vill visa att vi bryr oss om umeåborna, som både äger oss och är våra<br />
kunder. Vi tror att alla behöver mer ljus och energi under den mörkaste årstiden, säger göran<br />
Ernstson, Vd för umeå Energi.<br />
nyheten om ljusterapin i busskurerna har publicerats i många länder. BBC, pravda, Scientific<br />
American, der Spiegel och Shenzhen daily i den kinesiska tiomiljonersstaden Shénzhèn är<br />
bara några få av de media som berättat om detta. Satsningen ledde också till kommentarer<br />
på Facebook och twitter där många tyckte att detta är något<br />
bra som andra städer borde ta efter.<br />
– det här är största mediehypen jag varit med om under<br />
mina år här, säger gun Blomquist Bergman, kommunikationschef<br />
på umeå Energi sedan 15 år tillbaka.<br />
– Största mediehypen någonsin, säger gun blomquist<br />
bergman, kommunikationschef på Umeå Energi.<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong> 17<br />
Foto: JohAn gunSéuS/Synk<br />
Vindparken i blaikenområdet, två mil<br />
norr om Storuman, får EU-miljoner.<br />
full pott för<br />
SvEnSk EnErgitEknik<br />
EU-kommissionen har valt ut tre svenska<br />
energiteknikprojekt som tillsammans får<br />
dela på cirka 1 miljard svenska kronor.<br />
Finansieringen ingår i Eu:s så kallade<br />
nEr300utlysning, en satsning där totalt<br />
300 miljoner utsläppsrätter ska säljas för<br />
att finansiera ett antal olika energiprojekt<br />
runt om i Eu. totalt sett kan varje<br />
medlemsland få finansiering för maximalt<br />
tre projekt. Sverige var ett av två länder<br />
som fick full pott, alltså totalt tre projekt<br />
godkända för finansiering.<br />
– detta är ett mycket gott betyg för<br />
svensk energiforskning och energikunnande,<br />
säger Erik Brandsma vid Energimyndigheten.<br />
de tre svenska projekten som valts ut<br />
att få stöd är:<br />
• Vindpark Blaiken Blaikenvind AB:<br />
onshorevindturbiner optimerade för kallt<br />
klimat (kompatibla med temperaturer<br />
under 30 C och för svåra isförhållanden),<br />
nominell kapacitet 25 mW. den totala<br />
effekten på de 90 turbinerna blir 225 mW.<br />
Blaikenvind ägs av Skellefteå kraft och<br />
Fortum.<br />
• Pyrogrot – Billerud AB: Målet för projektet<br />
är att tillverka grön olja av skogsrester<br />
som grenar, toppar och stubbar. projektet<br />
bygger på idén att i en fullskaleanläggning<br />
vid Skärblacka bruk framställa en ny typ av<br />
kommersiell energibärare. Slutprodukten är<br />
pyrolysolja.<br />
• GoBiGas 2 – den andra etappen i Göteborg<br />
Energis förgasningssatsning. projektet<br />
ska bygga en anläggning för produktion<br />
av ca 100 mW biogas av naturgaskvalitet<br />
genom förgasning av restprodukter från<br />
skogen. den första etappen som är under<br />
genomförande är ett demonstrationsprojekt<br />
delfinansierat av Energimyndigheten.
WWW.ClASohlSon.Com<br />
krysseT 1:<strong>2013</strong><br />
18<br />
korSord: lASSE Widlund<br />
lösningen sänds senast den 5/4 <strong>2013</strong> till:<br />
<strong>El</strong>krysset nr 113, tidningen <strong>El</strong>, 101 53 Stockholm<br />
eller eposta orden i färgade rutorna till<br />
elkrysset@svenskenergi.se<br />
nAmn<br />
AdrESS<br />
priSEr:<br />
1:a pris lEd ficklampa<br />
2:a–10:e pris En lågenergilampa<br />
priStAgArE & löSning 1:a pris<br />
krySSEt 3:2012 lEd ficklampa<br />
Annamarie öman,<br />
leksand<br />
2:a–10:e pris<br />
En lågenergi lampa<br />
Birgit lövgren, mölnlycke<br />
rolf Johansson, hofors<br />
hans nordmark, Boden<br />
rolf Fagerberg, Vallentuna<br />
ove Söderlund, djurmo<br />
leif persson, ystad<br />
tommy Ekh, gunnarsbyn<br />
CarlErik karlsson, habo<br />
owe tällberg, lima<br />
nyttiga länkar<br />
Vill du veta mer om din el<br />
och om energi? Det finns<br />
flera myndigheter<br />
och<br />
organisationer<br />
du kan<br />
vända dig<br />
till. Här får<br />
du några<br />
användbara<br />
tips:<br />
SvEnSk EnErgi<br />
Energiportal med fakta om el och<br />
elmarknaden.<br />
www.svenskenergi.se<br />
konSumEntvErkEt<br />
Fakta om alla slags<br />
uppvärmnings system och hur du<br />
med enkla åtgärder spar energi.<br />
www.energi.konsumentverket.se<br />
konSumEntErnaS<br />
EnErgimarknadSbyrå<br />
Vägledning i frågor som rör el,<br />
fjärrvärme och gas. kostnadsfri<br />
information och rådgivning.<br />
www.konsumenternas.se<br />
<strong>El</strong>SäkErhEtSvErkEt<br />
lär dig undvika elolyckor och<br />
elbränder. tips och information.<br />
www.elsakerhetsverket.se<br />
EnErgimyndighEtEn<br />
tips om hur du kan påverka din<br />
energianvändning och sänka<br />
energi kostnaderna. här finns<br />
också en lista som kommunvis<br />
presenterar din energirådgivare.<br />
www.energimyndigheten.se<br />
EnErgilExikon<br />
En skattkista fylld med energirelaterade<br />
ord. här kan du söka<br />
på ord och begrepp.<br />
www.energilexikon.nu<br />
nord pool<br />
Vill du få mer information om hur<br />
den nordiska elbörsen fungerar,<br />
så kan du läsa här.<br />
www.nordpool.com<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong>
Solcellsstativet har en vridbar platta för solcellsmodulerna.<br />
Solparkering håller<br />
elbilen rullande<br />
Solcellsdriven laddstation för elbilar<br />
utsågs av Världsnaturfonden till 2012<br />
års climate Solver. i Uppsala och<br />
Eskilstuna finns nu de första laddstationerna<br />
från Solelia greentech.<br />
Solelia är ett svenskt företag<br />
<strong>El</strong>bil<br />
som satsar på att bli ledande<br />
inom solcellslösningar för elfordon. Företaget<br />
presenterade redan 2011, med stöd<br />
av Energimyndigheten, Sveriges första<br />
solcellsbaserade laddstation för elbilar.<br />
Laddstationen har en takyta på totalt<br />
sju kvm per parkeringsplats, en maxeffekt<br />
på cirka 1 kW och producerar över<br />
1 000 kWh/år. Det ger i storleksordningen<br />
700–1 000 mils körning per år beroende<br />
på biltyp och körstil. Solcellsstativet är<br />
tillverkat av specialstål och består av två<br />
kraftiga stödben med en vridbar monteringsplatta<br />
för solcellsmodulerna.<br />
Uppsala och Eskilstuna var de första<br />
kommunerna att satsa på Solelias laddstation.<br />
Kommunernas tjänstebilar kommer<br />
nu att kunna köras med fossilfri el<br />
direkt från solen. I vår räknar Solelia med<br />
att sätta upp ytterligare fyra i Mälardalsområdet.<br />
jUST nU äR DET kommuner och<br />
orga nisationer som är i fokus, men till<br />
hösten räknar företaget med att ha en ny<br />
solcellsdriven laddstation för att sälja till<br />
privat personer.<br />
Utmärkelsen Climate Solver utdelas<br />
årligen av Världsnaturfonden (wwf) för<br />
klimatinnovationer som har potential att<br />
radikalt minska energiförbrukning och<br />
koldioxidutsläpp.<br />
nu byggS afrikaS<br />
StörSta vindkraftpark<br />
Ett konsortium av europeiska och afrikanska<br />
bolag bygger Afrikas största vindkraftpark<br />
kring lake turkana i kenya.<br />
Jätteparken kommer att bestå av 365<br />
turbiner i ett 165 kvadratkilometer stort<br />
område i kenya. området beskrivs som ett<br />
”månlandskap” och består av stenblock och<br />
lavasten, skriver Vindkraftsnytt.<br />
min<br />
macbook pro!<br />
profilEn<br />
Sara löfgren, sångerska<br />
Hur är du en smart energianvändare?<br />
– genom en sådan enkel grej som att<br />
släcka lampor i de rum jag inte befinner<br />
mig i. det är nog oftast de små grejerna<br />
som är både lättast att ändra och lättast<br />
att klara sig utan så att säga. Jag har inte<br />
på elementen mer än absolut nödvändigt<br />
heller.<br />
Vad är din favorit-elpryl?<br />
– min favoritelpryl är helt klart min<br />
macbook pro! Jag borde hänvisa tiden<br />
till Fmp och Emp. Alltså Före macbook<br />
pro och Efter macbook pro.<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong> 19<br />
Foto: pEtEr knutSon
<strong>El</strong> gör<br />
liVEt BEkVämArE<br />
Foto: iStoCkphoto