Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
på väg ut till havs.<br />
världEnS StörSta vindkraftSvingE<br />
i drift<br />
i höstas startade Siemens Wind power<br />
testet av världens största vindkraftsvinge till ett<br />
offshorevindkraftverk. den har en spännvidd<br />
på 154 meter och är 75 meter lång.<br />
Vindkraftverket på 6 mW producerar 25 miljoner<br />
kWh ren energi, vilket är tillräckligt för att<br />
förse 6 000 hushåll med el. Serietillverkningen<br />
av 6 mWturbinen med 154 meters diameter<br />
förväntas sätta standarden för den havsbaserade<br />
vindkraftsindustrin.<br />
– det nya vindkraftverket är en milstolpe<br />
i vindkraftstekniken, säger henrik Stiesdal,<br />
teknikchef på Siemens Wind power. Jämfört<br />
med våra första vindkraftverk på 30 kilowatt,<br />
som vi utvecklade för 30 år sedan, ger den nya<br />
turbinen över 500 gånger mer energi per år.<br />
För framställning av rotorbladen använder<br />
Siemens en process där bladen tillverkas i en<br />
enda gjutning. En sådan vinge är upp till 20<br />
procent lättare än blad gjorda med traditionella<br />
metoder.<br />
Källa: www.vindkraftsnytt.se<br />
vindkraftEn Slår<br />
nytt rEkord inom Eu<br />
Enligt den europeiska vindkraftsorganisationen<br />
EWEA har den samlade kapaciteten<br />
för vindkraft i Eu för första gången passerat<br />
100 gW. <strong>El</strong>produktionen motsvarar nu den<br />
från 39 kärnkraftverk.<br />
EWEA publicerar samtidigt en lista över<br />
Europas tio största vindkraftsparker på land.<br />
Störst är en vindkraftspark i rumänien med<br />
240 turbiner och en kapacitet på 600 mW.<br />
Källa: Ny Teknik<br />
bilen går som på räls<br />
på en testbana på arlanda pågår ett<br />
försök med elskena i vägen. Visionen<br />
är att man ska köra sin elbil långa<br />
sträckor utan att stanna för laddning.<br />
– Vi har nu testat under vinterförhållanden<br />
med gott resultat, säger<br />
gunnar asplund, VD och innovatören<br />
bakom projektet på företaget <strong>El</strong>ways.<br />
Tänk er en bilbana, som<br />
<strong>El</strong>bil<br />
man lekte med när man var<br />
liten. Det är principen bakom elvägen. I<br />
ett uppfräst spår i asfalten placeras en elskena<br />
som via en rörlig arm på bilen leder<br />
elektriciteten och matar ström till elbilen<br />
under färd. I teorin skulle elfordon klara<br />
hundratals mil på denna laddning.<br />
Den här idén anses så intressant för det<br />
framtida elbilssamhället att Energimyndigheten<br />
beviljat ett stöd på 9 miljoner<br />
kronor till <strong>El</strong>ways AB och testanläggningen<br />
i närheten av Arlanda<br />
flygplats. I elvägsprojektet<br />
ingår även NCC Roads, Kungliga<br />
Tekniska Högskolan och<br />
Arlandastad Holding AB.<br />
– DETTa äR En innoVaTion<br />
som på sikt kan ge ett verkligt<br />
stort bidrag i arbetet med att<br />
bryta beroendet av fossila<br />
drivmedel till år 2030, säger<br />
Magnus Henke från Energimyndigheten.<br />
Vägtrafiken står för 44 procent<br />
av koldioxidutsläppen i Sverige. Av<br />
dessa kommer en tredjedel från godstransporter<br />
och två tredjedelar från personbilar.<br />
Men genom att lägga ned elskenor<br />
i asfalten kan man på sikt få bukt med<br />
utsläppen från fossila fordonsbränslen.<br />
gunnar asplund<br />
DET FinnS FlERa SäTT att mata ström<br />
till elbilar under färd. <strong>El</strong>ways förstudie<br />
har visat att konduktiv matning, det vill<br />
säga samma elteknik som i en leksaksbilbana,<br />
är mest fördelaktigt. Det möjliggör<br />
storskalig ombyggnad av alla större vägar<br />
i Sverige.<br />
– För att en sådan investering ska vara<br />
mödan värd måste elvägen kunna leda<br />
ström till både tunga lastbilar och personbilar,<br />
säger innovatören Gunnar Asplund.<br />
Tekniken måste förstås vara pålitlig och<br />
investeringarna får inte bli för dyra. Kon<br />
i ett uppfräst spår i asfalten finns en<br />
elskena som leder elen till elbilen<br />
under färd.<br />
duktiv matning uppfyller alla dessa krav.<br />
I maj förra året invigde infrastrukturminister<br />
Catharina <strong>El</strong>msäter Svärd byggstarten<br />
vid den 200 meter långa testbanan<br />
genom att lägga ned första rälslängden på<br />
tre meter i ett uppfräst spår i asfalten. En<br />
av de största utmaningarna har varit att<br />
testa elskenan under vinterförhållanden.<br />
– Det har dock gått bra, säger Gunnar<br />
Asplund. Vid första provet var det<br />
minus 14 grader och snö hade fallit<br />
under tö och sedan frusit, men det<br />
gick lätt att öppna upp spåret med<br />
en speciell snöplog som vi tagit<br />
fram.<br />
TESTERna på aRlanDa-banan<br />
fortsätter under våren. Därefter<br />
hoppas man kunna starta ett större<br />
projekt med test på allmän väg<br />
med kommersiell trafik.<br />
Gunnar Asplund och <strong>El</strong>ways<br />
räknar med att det skulle ta tio år<br />
att bygga elskenor på alla stora vägar i Sverige<br />
till en kostnad av ungefär 80 miljarder<br />
kronor.<br />
– Den kostnaden sparar samhället in på<br />
några år genom att bruka el i stället för<br />
fossila bränslen, säger Gunnar Asplund.<br />
principen är som en bilbana, som man<br />
lekte med när man var liten.<br />
8<br />
nummEr 1:<strong>2013</strong>
Change language