Stadsmiljöprogram rev 3.indd - Lidköping

Förändringens tid 1950-2000
Bristen på bostäder var stor efter kriget. Behovet
och det nya synsättet om rationellt byggande
gjorde att Sverige byggde som aldrig förr; utan
någon större hänsyn till tradition. Bevarandet av
kulturmiljöer stod inte högt i kurs eftersom det var
de miljöer som skulle bort. Miljonprogrammet (en
miljon lägenheter på 10 år) var mycket mer än
ett gigantiskt byggprojekt, det var en politisk och
social manifestation. Det vi idag kallar kulturmiljöer
var för femtio år sedan dåliga boendemiljöer
med fukt i väggarna och dass på gården. Det var
frågan om att bygga bort sociala orättvisor och
det bedömdes angelägnare än ett bevarande av
gamla hus.
Många bostadsmiljöer förlorades och Sverige
fi ck den bästa bostadsstandarden i världen. I
Lidköping hände inget dramatiskt. I stadskärnan
slogs kvarter ihop på tre ställen och gator och torg
fi ck den tidens uttryckssätt. Därmed inte sagt att
Lidköping var inaktivt. Lidköping har byggts ut på
ett bra och planmässigt sätt. Här fi nns ovanligt
många exempel på tidstypisk bebyggelse och
grönområden, men utanför riksintresset.
Den riksintressanta staden
I dag -- 2000-tal
Nya Staden är i stort sett oförändrad och har stort
kulturhistoriskt värde. Gatunätet och kvarteren
är kvar i sina huvuddrag. Karaktären av tvåvåningsstad
är tydlig. Gamla rådhuset står kvar på
torget på sin ursprungliga plats. Gamla Stadens
medeltida, oregelbundna uppbyggnad ersattes
direkt efter branden 1849 av en symmetrisk kvartersbildning.
Även Gamla Staden är välbevarad
och av stort historiskt och arkitektoniskt intresse.
Lidköpings stadskärna är på grund av sin ursprungliga
karaktär förklarat som riksintesse
för kulturmiljövården. Detta beskrivs i avsnitt 2
(Lagar).
Flygfoto från 2003
13
Stadsmiljöprogram för Lidköping