Tjejjourerna – en växande kraft - Ungdomsstyrelsen

More documents

Recommendations

Info

Ungdomsstyrelsens uppdrag Myndigheter som skola, socialtjänst och polis är självklara aktörer i arbetet med att förebygga brott mot barn och unga inom familjen och att hjälpa dem som utsätts för brott. De som uppmärksammade frågan om hedersrelaterat våld i slutet av 1990-talet var dock inte myndigheterna utan ideella organisationer – kvinnojourer och kvinnoföreningar. Det var dock först efter det uppmärksammade mordet på Fadime Sahindahl den 21 januari 2002 som regeringen satsade medel för att utveckla stödet till de flickor och unga kvinnor som drabbas av förtryck och våld i hederns namn. Mellan 2003 och 2006 satsade regeringen 180 miljoner kronor på att utveckla kunskap och metoder för att förebygga och stödja offer för hedersrelaterat förtryck och våld. Myndigheter som Skolverket, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och länsstyrelserna fick därför särskilda uppdrag. Under 2007 lanserade regeringen en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (regeringens skrivelse 2007/08:39). Handlingsplanen innehåller insatser för 800 miljoner kronor. Regeringens satsningar är bakgrunden till att Ungdomsstyrelsen har fått två regeringsuppdrag att kompetensutveckla tjejjoursrörelsen i hedersrelaterat våld samt utveckla deras kontakter med målgruppen ungdomar utsatta för hedersrelaterat våld. Eftersom hedersrelaterat våld och förtryck så tydligt drabbar flickor och unga kvinnor såg regeringen tjejjoursrörelsen som en möjlig aktör att hjälpa dessa tjejer. Bland tjejjourerna var det dock ett fåtal jourer som hade erfarenhet av att möta tjejer utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Brist på erfarenhet i kombination med brist på kunskap om hedersproblematik, gjorde att tjejjourerna behövde utbildning. Ungdomsstyrelsen första uppdrag: Uppdrag till Ungdomsstyrelsen om insatser mot s.k. hedersrelaterat våld (Ju2006/3185/IM) och de aktiviteter som myndigheten genomförde inom ramen för det uppdraget finns redovisade i rapporten Ideellt arbete med socialt ansvar – stöd till tjejjourernas arbete mot hedersrelaterat våld (Ungdomsstyrelsen 2007) samt i Slutrapport och ekonomisk redovisning av regeringsuppdraget att stödja tjejjourernas arbete mot hedersrelaterat våld (Ungdomsstyrelsen 2006). Uppdraget pågick mellan mars och december 2006. Den 29 mars 2007 fick Ungdomsstyrelsen ett förnyat uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet att genomföra insatser för kompetensutveckling av tjejjourernas medarbetare genom nationella utbildningar om hedersrelaterat våld, att arrangera lokala samarbetsseminarier och att ge stöd till en mötesplats på internet där unga kan få information och svar på frågor om hedersrelaterat våld och förtryck (IJ2007/622/IM). Ungdomsstyrelsen har tidigare lämnat en delrapport om detta uppdrag den 31 mars 2008. Denna rapport är en slutrapport och innehåller en beskrivning av vad myndigheten har genomfört inom uppdraget samt en analys av insatserna. 5
Brott i nära relationer – samhällets ansvar Enligt proposition 2004/05:2 Makt att bestämma – rätt till välfärd räknas alla personer mellan 13 och 25 år som ungdomar. Det är cirka 1,5 miljoner människor i befolkningen. Regeringens ungdomspolitik har två mål: alla unga har rätt till välfärd och alla unga har rätt till inflytande. Därför är det djupt tragiskt när unga människor drabbas av brott som kränker deras rättigheter. Brott i nära relationer – sexuella övergrepp, våld eller hot om våld inom familjen – tillhör det mest kränkande någon kan utsättas för. Familjen som ska stå för trygghet och kärlek kan samtidigt utsätta barn och unga människor för systematiskt våld eller hot om våld – det finns inget som bryter ner en människa mer. För barn upp till 17 år är det vanligtvis en bekant till offret som utför misshandeln, alltså föräldrar, släktingar, vänner, klasskamrater och så vidare. Under 2008 anmäldes 15 212 fall av misshandel, inklusive grov misshandel till polisen som gällde barn i åldern 7–17 år. Av dem gällde 4 130 anmälningar misshandel av flickor i åldern 7– 17 år och 5 874 anmälningar av misshandel av pojkar i åldern 7–17 år där förövaren var bekant med offret (www.bra.se 2009 02 20). Brottsförebyggande rådets statistik över anmälningar av misshandel visar dels att pojkar och män är mer utsatta för våld än flickor och kvinnor, dels att mönstret för var våldet inträffar förändras över tid. Kvinnor över 18 år drabbas framförallt av våld från någon de känner, medan män över 18 år i högre grad löper risk att misshandlas utomhus och av någon de tidigare är obekant med, i de flesta fall en annan man. Det är också män som framförallt misshandlar kvinnor över 18 år inomhus. Socialstyrelsens rapport Frihet och ansvar från 2006 visar att 25–30 procent av flickorna i årskurs 2 i gymnasiet och 25 procent av pojkarna hade utsatts för kränkande behandling, hot, våld, hot om att kastas ut hemifrån med mera av föräldrar eller närstående. Cirka 12 000 unga hade varit utsatta för detta vid flera tillfällen (Socialstyrelsen 2007). Lag mot barnaga Våld är ett av de mest framgångsrika sätten att få människor – vuxna, barn och ungdomar – att lyda förövaren. Samhället ska stödja unga att leva ett självständigt liv, men sannolikt är det så att det är lättare att leva självständigt för den som har goda relationer till sin familj eller någon/några i dess ställe. För unga människor, som blir omhändertagna av samhället för att deras föräldrar förtrycker, hotar och misshandlar dem, saknas det medvetna satsningar på att kompensera dem för brist på goda nära relationer och en familj de kanske aldrig mer kan ha en bra kontakt med. Systematiskt och återkommande våld inom familjen kan bero på missbruk, psykisk sjukdom, seder och traditioner. Våld är en del av mänskligt beteende och därför går det att förändra. Barnaga, som förbjöds i Sverige 1979, var tidigare en kulturellt accepterad företeelse i fostran av barn i Sverige. Trots lagen misshandlar föräldrar sina barn. Få fall leder till åtal. Att det är så svårt att fälla föräldrar beror på att barn lever i beroendeställning till dem och det är en komplicerad process att få dem att vittna om brott som föräldrarna har begått. Det är idag 21 länder i världen som har en lagstiftning mot barnaga – det betyder att det är fler än 170 länder som inte har en sådan lag. Hedersrelaterat förtryck och våld Det våld vi idag kallar hedersrelaterat våld och förtryck är ett systematiskt sätt att använda förtryck, hot och våld för att få flickor och pojkar, unga kvinnor och unga män, vuxna kvinnor och vuxna män att följa en särskild uppsättning normer. Mycket har skrivits och debatterats om definitioner och avgränsningar av begreppet heder i relation till andra begrepp och beskrivningar av våld. Det finns dock ännu ingen vedertagen och accepterad definition av hedersrelaterat våld, varken nationellt eller internationellt. Några länsstyrelser i Sverige använder följande definition i sina skrifter: 6
Page 1: Tjejjourerna - en växande kraft In
Page 4 and 5: Innehåll Tjejjourerna - en växand
Page 8 and 9: Hedersrelaterat förtryck och heder
Page 10 and 11: Tjejjourernas organisering Att lyft
Page 12 and 13: Beskrivning av aktiviteter Nationel
Page 14 and 15: 25-27 april och 12-14 september 200
Page 16 and 17: Rikskonferensen 2008 Konferensen 20
Page 18 and 19: Andra seminariet Under det andra se
Page 20 and 21: Så här såg första sidan ut i fe
Page 22 and 23: Exempel på riktlinjer Här är nå
Page 24 and 25: Diskussion om uppdraget Under vinte
Page 26 and 27: Har målgruppen nåtts? Syftet med
Page 28 and 29: På de kvinnojourer som riktar sig
Page 30 and 31: Frågan kvarstår dock hur ett för
Page 32 and 33: Referenslista Aslam, N. (2006). Kar
Page 35 and 36: UTVÄRDERING AV UNGDOMSSTYRELSENS S
Page 37 and 38: Sammanfattning Ungdomsstyrelsens ha
Page 39 and 40: Syfte och frågeställning Utvärde
Page 41 and 42: Rikspolisstyrelsen har bland annat
Page 43 and 44: Roks kvinnojourer Varje kvinnojour
Page 45 and 46: Tjejjourerna använder sig av IT p
Page 47 and 48: Utbildningar Denna utvärdering gen
Page 49 and 50: En av reglerna som redaktionen utve
Page 51 and 52: Metod För att genomföra utvärder
Page 53 and 54: De flesta deltagare, 26 stycken, av
Page 55 and 56: arbete på jouren. Det är åtta de
Page 57 and 58:
Det är 20 deltagare som tycker att
Page 59 and 60:
”… det här med feminism är li
Page 61 and 62:
Hinder Egentligen har inga hinder i
Page 63 and 64:
Det lokala arbetet på jouren kan b
Page 65 and 66:
Intervjupersonerna tycker att de ha
Page 67 and 68:
Slutsatser och reflektion Ungdomsst
Page 69 and 70:
Referenser Björkgren, K., Christia
Page 71:
Bilaga 2 Förteckning av alla utbil
Page 75:
Rättigheter för alla? En utbildni
Page 78 and 79:
Förord Detta är en dokumentation
Page 80 and 81:
Mänskliga rättigheter - De mänsk
Page 82 and 83:
Religion - Vi har hederskulturer i
Page 84 and 85:
Finns hedersvåld? - Det finns de s
Page 86 and 87:
Multikulturalism och feminism Cecil
Page 88 and 89:
Röster från deltagarna Deltagarna
Page 90 and 91:
Det synsätt som mina föräldrar h
Page 92 and 93:
Jag tog emot larmpaketet men tackad
Page 94 and 95:
En flickas historia 2 - Jag tänker
Page 96 and 97:
Hot? - När ni går in och medlar i
Page 98 and 99:
Tre frågeställningar Därefter di
Page 100 and 101:
Här är en sammanfattning av delta
Page 102 and 103:
Om tjejjourerna skulle göra ett ge
Page 104 and 105:
© Ungdomsstyrelsen 2008 projektled
Page 107:
Sex och sånt - om sex i allmänhet
Page 111 and 112:
Innehåll 5 Perspektiv på sexualit
Page 113 and 114:
Män hade stark sexualitet medan en
Page 115 and 116:
- Så var går gränsen för att va
Page 117 and 118:
Utsatt för sexuellt våld och väg
Page 119 and 120:
- Samhällets uppgift är att göra
Page 121 and 122:
Lagstiftningen räcker inte till En
Page 123 and 124:
Homo- och bitjejers situation Före
Page 125 and 126:
- Det finns inte den här underlät
Page 127 and 128:
Att möta unga transtjejer - kunska
Page 129 and 130:
- Regeln har nog kommit till för a
Page 131 and 132:
Vilka könsuttryck som är accepter
Page 133 and 134:
Även skolan kan svika tjejerna ber
Page 135 and 136:
Unga tjejer, våld och funktionsned
Page 137 and 138:
Det kan också vara svårt för kvi
Page 139 and 140:
Unga tjejer som har fått sina grä
Page 141 and 142:
- Många kvinnor som har debuterat
Page 144 and 145:
© Ungdomsstyrelsen 2009 Dnr. 53-73
Page 147 and 148:
UNGDOMSSTYRELSEN 2009-02-27 Dnr: 13
show all

Tjejjourerna – en växande kraft - Ungdomsstyrelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?