JO:s ämbetsberättelse 2002/03

2 0 0 2 /0 3 :JO1
50
varefter tingsrätten den sjunde i samma månad förelade socialnämnderna att
svara på dessa. Socialnämnderna besvarade föreläggandena genom skrivelser
som kom in till tingsrätten den 21 januari respektive den 24 januari 2000. Till
skrivelserna hade nämnderna fogat kopior av journalanteckningar. Genom ett
beslut den 25 januari 2000 överflyttade tingsrätten sedan interimistiskt vårdnaden
om W. till S. Till beslutet fogade tingsrätten bl.a. kopior av journalanteckningarna.
Ingemar Taavola har anfört att han på grund av tidsbrist ibland använder
sig av systemet med protokolls- och domsbilagor, eftersom det är viktigt att
redovisa hela beslutsunderlaget. Han har vidare uppgett att sekretess inte
förelåg i målet beträffande de aktuella journalkopiorna, eftersom ingen part
hade begärt det. Även om en sekretessprövning enligt 9 kap. 15 § sekretesslagen
skulle ha varit aktuell, var vidare enligt hans mening uppgifterna i journalanteckningarna
inte av sådant slag att de skulle kunna anses vara omfattade
av sekretess.
I 9 kap. 15 § sekretesslagen regleras sekretessen hos domstol i fyra typer
av familjerättsliga mål eller ärenden, däribland mål enligt föräldrabalken. För
dessa mål gäller sekretess för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska
förhållanden om part begär det och det kan antas att den enskilde eller
någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Av 12 kap.
4 § första stycket samma lag framgår att sekretess för uppgift i mål eller
ärende i domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att
gälla, om uppgiften tas in i dom eller annat beslut i samma mål eller ärende.
I 17 kap. 13 § rättegångsbalken föreskrivs att ett beslut som inte är slutligt
skall i den utsträckning det behövs ange de skäl som det grundas på.
Ingemar Taavola har anfört att ingen av parterna hade begärt att sekretess
skulle gälla för uppgifterna i journalanteckningarna. Det bör emellertid noteras
att anteckningarna kom in till tingsrätten dagen innan respektive fyra
dagar innan beslutet meddelades. Det finns vidare varken på dagboksbladet
eller i akten någon uppgift om att A. hade fått del av anteckningarna eller på
något annat sätt fått uppgift om att dessa kommit in till tingsrätten. Huruvida
hon av socialnämnderna eller på annat sätt fått klart för sig att anteckningarna
skulle komma att skickas till tingsrätten framgår inte heller. Det här anförda
leder till slutsatsen att hon i själva verket inte haft någon reell möjlighet att
begära att sekretessen skulle bestå. Tingsrätten borde självfallet inom ramen
för sin processledning ha gett A. tillfälle att begära att sekretess skulle gälla.
Även om sekretess inte gäller för vissa uppgifter kan det vara mindre
lämpligt att de ingår som en del av ett beslut på sätt som skett. Journalhandlingar
från socialtjänsten innehåller vanligen integritetskänsliga uppgifter.
I förevarande fall flyttade tingsrätten genom det aktuella beslutet interimistiskt
över vårdnaden om sonen från modern till fadern. Enligt Ingemar Taavola
var det därför viktigt att parterna fick klart för sig de skäl som tingsrätten
grundade sitt beslut på. De uppgifter som bedömdes vara av betydelse för
beslutets innehåll finns emellertid utförligt redovisade i det protokoll som
upprättades. Mot denna bakgrund och med hänsyn till journalanteckningarnas
integritetskänsliga natur framstår det därför som både onödigt och olämpligt
att på sätt som skett foga dessa som bilagor till protokollet.