Var kläcks myggen? - Forshaga kommun

4.5 Slutsats
Har denna undersökning kunnat ge svar på de inledande frågeställningarna?
Vid vilka vattenflöden kan översvämningar ha förekommit under perioden 1 maj-31
augusti, åren 2000-2010? Vilka områden kan ha översvämmats vid de olika
tillfällena?
Som framkommit i undersökningen är det svårt att göra direkta kopplingar
mellan flöden och vattennivåer. Det är dock tydligt att redan små höjningar
av vattennivån genererar översvämningar i låglänta områden, framförallt vid
Pannkakan och Ådran. Troligen kan dessa områden svämmas över redan
vid flöden på ca 200 m 3/s. Vid högre flöden översvämmas även mer
höglänta områden, men inom ett relativt begränsat område även vid
extrema flöden. De översvämmade ytorna ökar då inte så mycket, det är
främst vattendjupet. Till en viss nivå ökar alltså ytan med
myggproduktionsområden för att sedan minska i yta vid extrema flöden.
Översvämmade områden vid olika vattennivåer redovisas i bilaga 4A och
4B.
Vilka av översvämningarna kan ha orsakat mygg?
Troligtvis har alla översvämningar vid flöden över 200 m 3/s genererat mygg,
men hur många beror på vilka områden som svämmats över vid de olika
nivåerna.
Går det att hitta något samband mellan 2010 års översvämningar och mängden
myggor i fällorna?
Ja, men sambandet är lite oklart. Höga vattenflöden stämmer inte
nödvändigtvis med stora mängder mygg 1-2 veckor senare. Nedströms
Dejeforsen beror detta på att störst myggproducerande ytor översvämmas
vid relativt låga flöden och minskar kraftigt vid mycket höga flöden.
Uppströms Dejeforsen ser det ut att krävas betydligt högre flöden för att
maximal myggproduktionsyta ska översvämmas.
Vilka områden skulle bli potentiella myggkläckningsområden vid nivåer
motsvarande 1995 års översvämning samt vid simulerat 100-års/högsta flöde?
Vid så pass höga vattennivåer minskar ytorna med max 1m vattendjup
kraftigt nedströms Dejeforsen. Uppströms är ytorna som störst vid väldigt
höga flöden, men minskar även här vid extrema flöden (se 4.4). De
översvämmade områden redovisas med kartor, se bilagor 5, 6 och 7.
Är Lantmäteriets terrängmodell ”Grid2+” användbar för kartläggning av
myggproducerande områden, i jämförelse med den typ av modell forskarna använt
tidigare?
Ja, den har ungefär samma noggrannhet som den modell som använts
tidigare (Lundström och Schäfer 2006) Nackdelen är de felaktigheter som
19