D:\Hemsida\Försättssidor.docx - ingridstrom.se
D:\Hemsida\Försättssidor.docx - ingridstrom.se
D:\Hemsida\Försättssidor.docx - ingridstrom.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Litografin<br />
200 år<br />
Symposium<br />
ifrån<br />
Tidaholm<br />
1994<br />
D:<strong>\Hemsida\Försättssidor</strong>.<strong>docx</strong>
o<br />
LITOGRAFIN 200 AR<br />
Rapport från det internationella symposiet<br />
i Tidaholm, Sverige, augusti 1994
SYMPOSIETS PROGRAM<br />
7 - 21 augusti<br />
UtsUillning av internationella<br />
litografiska arbeten på<br />
Vulcanön.<br />
Söndag den 7 augusti<br />
Vernissage av utställningen.<br />
7 - 21 augusti<br />
Work shops med gästande<br />
svcnska och internationella<br />
konstnärer i våra verkstäder.<br />
7 - 14 augusti<br />
Kur<strong>se</strong>r i Iitografi, koppartryck<br />
och handpapperstillverkning.<br />
Lördagen den 13 augusti<br />
Konstföreningarnas dag med<br />
<strong>se</strong>mll1aner.<br />
Söndag den 14 augusti<br />
Förcliisningar av gästande<br />
konstnärer. samt en paneldebatt,<br />
"Balan<strong>se</strong>n mellan<br />
konceptuell och<br />
traditionell bildkonst".<br />
Måndag den 15 augusti<br />
Grafikens plats i konstutbildningen.<br />
Paneldebatt.
o<br />
LITOGRAFIN 200 AR<br />
Rapport från det internationella symposiet i Tidaholm, Sverige, augusti 1994<br />
Litografin såg dagens ljus i mitten av 1790-talet. Som konstnärligt uttrycksmedel har litografin<br />
under <strong>se</strong>nare år haft stora svårigheter att nå ut till den konstintres<strong>se</strong>rade allmänheten. Den har ofta<br />
kommit att stå tillbaka för de mer konceptuella uttrycksmedel som dominerat den <strong>se</strong>naste<br />
tiden. Detta har givetvis drabbat de konstnärer som valt litografin som sin uttrycksform.<br />
Mu<strong>se</strong>er, medier, gallerier och konstskolor har följt trenderna och givit grafiken minskade<br />
utrymmen inom sina verksamheter.<br />
Litografiska föreningen i Tidaholm har <strong>se</strong>dan 19S0-talet arbetat med litografiska tekniker och<br />
har under dc gångna åren blivit något av ett centrum för den direktlitograferade bilden i<br />
Sverige. År 1990 genomförde Litografiska föreningen ett internationellt symposium med<br />
deltagare från hela Europa och USA.<br />
Detta symposium rönte en stor uppskattning från konstnärer och publik och på uppmaning fr[m dessa<br />
grupper arrangerade Hellidens folkhögskola och Litografiska föreningen det nu genomförda<br />
symposiet LITOGRAFIN 200 ÅR.<br />
SVERIGES KULTURMINISTER INVIGDE SYMPOSIET<br />
Från Kulturminister Birgit Friggebos besök under invigningsdagelI. Foto: l Robertsson<br />
Kulturminister Birgit Friggebo invigde symposiet och betonade att vikten av initiativ likt det<br />
internationella litografiska symposiets är oerhört viktiga för det svenska kulturlivet.<br />
Andra talare på invigningen var ordf. i Skaraborgslandstingets kulturnämnd Gunnar Höök,<br />
Tidaholms kommunalråd Eva Eriksson, rektor Klas Sjögren från Hellidens folkhögskola och ordf.<br />
i Litografiska föreningen i Tidaholm Karl-Åke Nyström
LITOGRAFIUTSTÄLLNINGEN, SOM BLEV EN SUCCE<br />
161 deltagande konstnärer med 270 blad.<br />
PER KIRKEBY<br />
MOGENS ANDERSEN<br />
MICHAEL KWIUM<br />
FRANS KANNIK<br />
ARNE HAUGEN S0RENSEN<br />
YNGVE JOHANSSON<br />
MARGARETA NYSTRÖM<br />
MARIA STRÖMBERG<br />
TOM JOHANSSON<br />
MARIA SEGERSTRÖM<br />
MARGARETA PENSJÖ<br />
ROLF G. OLSSON<br />
KURT TEGTMEIER<br />
POUL ANKER BECH<br />
BARDUR JAKUPSSON<br />
PEER STRANDE HANSEN<br />
NIELS SLOTH<br />
ALF ERTSLAND<br />
HANNE MAY SCHEEN<br />
KJELL NUPEN<br />
INGER BENTSEN-SALTAAG<br />
KNUT RUMOHR<br />
WILLY STORN<br />
SOLSNELTVEDT<br />
ÅSIL 0VERLAND<br />
KIRSTEN RIBU<br />
PER RICHARD OLSEN<br />
PERNILLA ANKARTOFf<br />
RICHARD CALLAHAN<br />
ROLFTHELANDER<br />
MATHIAS WILD<br />
HANS HOLLE<br />
HELGE LEIBERG<br />
THOMAS LANGE<br />
ALBRECHT GEHSE<br />
CECILIA FRISENDAL<br />
SERGEY TSVETKOV<br />
LEONGOLUB<br />
S.DIAMOND<br />
THOMAS EBORN<br />
MIKAEL KÄLL<br />
YVONNE JONSSON<br />
KERSTIN BERGH<br />
ANITA KJELLSTRÖM<br />
JAN ANDERSSON<br />
KÄTIE NILSSON<br />
ERKKI RAUTIO<br />
WILLIAM HABERMAN<br />
LYNNE ALLEN<br />
CLADIO VALDEZ<br />
OLGA FRADKINA<br />
JUAN SANCHES<br />
JUDITH BRODSKY<br />
LARS LUNDQVIST<br />
JOHN SALT<br />
JOHN WALKER<br />
ROY LICHTENSTEIN<br />
IAN LAWSON<br />
TONY THOMAS<br />
ZORA STANCIC<br />
ROBERT COLESCOTT<br />
KARL-ÅKE NYSTRÖM<br />
INGEGÄRD MÖLLER<br />
RUNE JANSSON<br />
JÖRGEN FOGELQVIST<br />
GERT ASPELIN<br />
ÖRJAN WIKSTRÖM<br />
SVENROBERT LUNQVIST<br />
PER H. ANDERSSON<br />
BARBRO REYMAN<br />
ERIK HOLGERSSON<br />
GÖTE SÄLLSTRÖM<br />
KOSSACK<br />
JEAN DOUCHE<br />
VOLKER LEONHARDT<br />
TYRONE MARTINSSON<br />
ULLA ANDERSSON<br />
JIM BERGGREN<br />
EJLER BILLE<br />
RENE TANCULA NIELSEN<br />
PALLE NIELSEN<br />
SAM FRANCIS<br />
NILS-ERIK MATTSSON<br />
ÅKE SAMUELSSON<br />
MODHIR AHMED<br />
MAGGI BOMAN<br />
STAFFAN SVENSSON<br />
MAX DAVISON<br />
PHIL SAYERS<br />
JANE FLETCHER<br />
JENNY SHERREL<br />
S0REN BJiELDE<br />
MURRAYROBERTS<br />
RUTHGREE<br />
JILLIAN BOOTH<br />
AllSON MC MENEMY<br />
STUART DUFFIN<br />
FRITZ BEST<br />
POEN DE WIJS<br />
DAGMAR MEZRICKY<br />
ROBERT JANCOVIC<br />
ERNSTHANKE<br />
PAUL WUNDERLICH<br />
MICHAEL PLATT<br />
LENNART GRAM<br />
STURE MEIJER<br />
TOM KRESTENSEN<br />
ROLF GUSTAVSSON<br />
NINA BONDESSON<br />
ULFWRANGÖ<br />
JAN BRINGEVIK<br />
UNN MAGNUSSON<br />
ANNMARIBRENCKERT<br />
LARS FOHLIN<br />
PAULHIRSCH<br />
UWE KOWSKI<br />
SUSANNHOCH<br />
ROLF MUNZNER<br />
PETER KRANISKOPF<br />
HANS BULLMANN<br />
KURT DUPONT LARSEN<br />
MARTIN NOLL<br />
NILS REUMERT<br />
VARDA GETZOW<br />
KARL-LUDWIG SAUER<br />
JOHANNES HEISIG<br />
CLAUS WEIDENSDORFER<br />
FRANZISKA UHL<br />
WERNER LIEBMANN<br />
CECILIA CAVEFORS<br />
C. FREDRIK WIDEN<br />
INGRID EKSTRÖM<br />
MADELEINE PYK<br />
EVA ZETTERVALL<br />
GUNNAR LARSSON<br />
ANN-MARIE DIDOFF<br />
UWE KERSTEN<br />
LARS HELLSTRÖM<br />
MIKAEL KIHLMAN<br />
CHRISTINA LINDEBERG<br />
BJÖRN TERKELSON<br />
KARl JOHANNE<br />
SYLVIA VON HARTMANN<br />
ALASTAIR CLARK<br />
ROBERT MACLAURIN<br />
BARBARA RAE<br />
HUGH BUCHANAN<br />
VLADIMIR GAZOVIC<br />
H.R. SIEBER<br />
LIUBA KIROVA<br />
L. SPRING<br />
DIARMUID DELARGY<br />
VALESKA ZABEL<br />
SHELAGH ATKINSON<br />
JACQULlNE F. KERR<br />
CALLUM WHITELAW<br />
ROLF STEINBERG<br />
NORMAN SANDEN<br />
JACOB DAHLGREN<br />
JORDI ARKÖ<br />
KARLIMHOF
..<br />
DELTAGANDE LANDER<br />
Ryssland England Skottland Nordirland U.S.A.<br />
Sverige Danmark Norge Tyskland Schweiz Slovakien<br />
36 DELTAGANDE GRAFISKA VERKSTADER<br />
Frdn I'änster: lan Lawson,Mikael Käl!, Brita Molin. Karl Molin. Yng\'e johansson, Karl-Åke Nystr(jm och<br />
S\'enrobert Lundifl·i.l! I'ackar upp 12 st nya blågTillitostenar från Tvskland, en historisk händel<strong>se</strong>!<br />
Litografisk vaerksted<br />
Hostrup - Peder<strong>se</strong>n Johan<strong>se</strong>n, Valby, Danmark.<br />
Litografiska föreningen, Tidaholm, Sverige.<br />
Det grafiske vaerksted, Hjiirring, Danmark.<br />
Norske Grafikere, Oslo, Norge.<br />
Tabor Pres<strong>se</strong>, Berlin, Tyskland.<br />
Hou<strong>se</strong> of Artists, Moskva, Ryssland.<br />
Rutgers Center for Innovative Printmaking,<br />
New Jer<strong>se</strong>y, U.S.A.<br />
Oberon Press Ine., New York, U.S.A.<br />
Vardagsbilder, Mölndal, Sverige.<br />
Steindruckerei Ernst Hanke, Ringgerberg, Schweiz.<br />
lan Lawson Printshop, Leominster, England.<br />
William Haberman, Orange, New Jer<strong>se</strong>y, U.S.A.<br />
Grafiska Sällskapet, Stockholm, Sverige.<br />
Hochschu1c fUr Grafik und Buehkunst, Leipzig,<br />
Tyskland.<br />
The Litho Shop, Santa Monica, Californien, U.S.A.<br />
Glasgow Print Studio, Glasgow, Skottland<br />
Druckwerstatt Bethanien, Berlin Tyskland.<br />
Frank Walter, Markk1ceberg, Tyskland.<br />
Rolf TheIanders Grafik, Tidaholm, Sverige.<br />
Konstniirernas kollektivverkstad, Malmö, Sverige<br />
Lito+Screen, Stockholm, Sverige.<br />
Grafik i Väst, Göteborg, Sverige.<br />
Edinburgh Printmakers, Edinburgh, Skottland.<br />
Modit-Art, Bratislava, Slovakien.<br />
Konsthögskolan, Stockholm, Sverige.<br />
Graphishe Anstalt, Ziirich, Schweiz.<br />
Arts Council of Northen Irland, Belfast, Nordirland.<br />
Grafikskolan i Stockholm, Stockholm, Sverige.<br />
Ulla Andersson, Dresden, Tyskland.<br />
Danske Grafikere, Köpenhamn,Danmark.<br />
Jordi Arkö, Garsås, Sverige.<br />
Karl Imhof, Atelier fUr Druckgrafik, Miinchen, Tyskland.<br />
Fritz Best, London, England<br />
Falu konstgrafiska, Falun, Sverige<br />
Borderline, Knighton, England<br />
Fyns Grafiske Vaerksted, Oden<strong>se</strong>, Danmark
.. Lördagen den 13 augusti<br />
KONSTFORENINGARNAS DAG I SAMMARBETE MED<br />
.. ..<br />
SVERIGES KONSTFORENINGARS RIKSFORBUND<br />
Kätie Nilsson, Å.li/01'erland , Karin Palmql'ist och Pernilla Ankartojt i en paus.<br />
Repre<strong>se</strong>ntanter för konstföreningsrörel<strong>se</strong>n i Sverige deltog i ett antal föreläsningar med följande<br />
föreläsare och innehåll: Svenrobert Lundqvist, om grafikens roll i ett internationellt perspektiv.<br />
Lynne Allen, om litografin i USA. Norman Sanden, om litografins historia. Karin<br />
Palmqvist, infonnerade om aktualiteter inom Konstföreningsrörel<strong>se</strong>n och Karl-Åke Nyström gav<br />
en infonnation om den litografiska verksamheten i Tidaholms-verkstaden.<br />
Givetvis besöktes utstiillningarna samt de grafiska verkstäderna.<br />
Söndagen den 14 augusti<br />
Balan<strong>se</strong>n mellan konceptuell och traditionell bildkonst.<br />
En debattdag med många deltagare!<br />
Sl'enrobert Lundqvist och Anders Widoffi centrum vid debatten.<br />
4
Pengar fattas. Det är svårt att få tag i bra material i Ryssland. Det bästa materialet måste importeras<br />
och ti II det ändamålet finns inga pengar. Speciellt litografin lider av detta, medan koppargrafiken och<br />
träsnittet har det något bättre. Deras material är lättare att få tag på.<br />
Grafiken, liksom annan konst, marknadsförs fortfarande till stor del genom konstnärsorganisationerna,<br />
även om dessa inte längre är statliga och obligatoriska.<br />
Att intres<strong>se</strong>t för rysk konst, som var väldigt stort runt 1989, nu avtagit något, är enligt Sergej<br />
bra, eftersom foku<strong>se</strong>ringen på underground-konst (politisk konst) därmed försvunnit. Nu kan<br />
ryska konstnärer vara friare i sitt konstutövande. Men samtidigt tycks detta minskade<br />
intres<strong>se</strong> från väst ha lett till en viss "baksmälla". Många ryska konstnärer har blivit besvikna.<br />
Det visade sig inte vara så lätt att leva på sin konst som det tycktes i början.Samtidigt som<br />
konstmarknadens intres<strong>se</strong> minskar ökar levnadskostnaderna. Materialkostnaderna och framför<br />
allt ateljekostnaderna har ökat enormt.<br />
Sergej Tvetskov och Lynne Allen i samarbete. Foto: R.M. Shopp<br />
LynneAlIen, professor i grafik på Rutgers University:<br />
Grafiken i USA. har allt mindre en speciell roll i konstlivet. Man diskuterar inte så mycket<br />
grafik kontra andra konstformer. Man talar bara om konst eller bilder. Multimedial konst är<br />
aktuell vari både grafik och andra konstformer blandas. Frågan om balan<strong>se</strong>n mellan<br />
konceptuell och traditionell konst känns därför ganska ointressant eller främmande.<br />
l denna multimediala konstvärld finns naturligtvis mycket dålig konst, men den som gör bra<br />
måleri gör ofta också bra grafik eller installationskonst.<br />
6
Klaus Biischer. Frank Walter. Ernst Hanke vid några av utställningens bilder.<br />
Foto: R.M. Schop.<br />
7
Måndagen den 15 augusti, paneldebatt.<br />
Grafikens plats ikonstutbildningen<br />
Debattledare: Svenrobert Lundqvist, NUNSKU.<br />
Lars Hjerten, Hjo Folkhögskola. Lars Hellström, Konsthögskolan, Stockholm.<br />
I panelen: Uno Kampnlark, Sveriges Konstföreningars<br />
Klas Sjögren, Hellidens Folkhögskola. Riksförbund.<br />
Karl Molin, Föreningen för grafisk konst. Ernst Billgren, konstnär, Göteborg.<br />
Debattinlägg<br />
Lars Hjerten, inledermed att redogöra för den grundläggande konstutbildningen, folkhögskola och<br />
gymnasieskola.<br />
Uno Kampmark, redogör för SKR:s verksamhet, särskilt med tanke på den grafikverksamhet de<br />
övertagit från Konstfrämjandet. Grafiken har enligt U.K en central roll i SKR:s verksamhet.<br />
Svenrobert Lundqvist, menar att vid antagning till konsthögskolan tas eleverna in på "allmänbilder"<br />
vilket innebär att många elever aldrig har sysslat med grafik och därför måste börja från början<br />
på högskolan. Detta är ett problem.<br />
Åsil Överland, ordf. i Norske grafikere, redogör för antagning och skolsystem i Norge. I Norge är<br />
situationen att man från statligt håll signalerat att grafikutbildningen skall koncentreras till ett fåtal<br />
skolor. Detta innebär att ett antal väl fungerande grafikskolor riskerar nedläggning Å.Ö. <strong>se</strong>r dock<br />
framtiden som relativt positiv för grafiken. Allt fler unga konstnärer efterfrågar grafikutbildning.<br />
Anneli<strong>se</strong> Rasmus<strong>se</strong>n, konstnär, redogör för läget på akademien i Bergen där hon undervisat. Både<br />
A.R. och Å.Ö. tycker att grafikutbildningen är friare på konstfackskolorna än på akademierna.<br />
Akademien i Bergen har en utmärkt utrustning men tycks sakna kompetenta lärare.<br />
Ernst Billgren, menar att problematiken kring grafiken verkar vara likadan överallt. Det konstnärliga<br />
uttrycket borde kanske foku<strong>se</strong>ras mer inom grafiken för att stimulera intres<strong>se</strong>t, främst bland<br />
yngre konstnärer. I dag finns det en tendens att det blir för mycket teknik inom grafiken vilket inte<br />
attraherar konststuderande i samma grad. Alltså in med mer "konstnärlig" problematik i grafiken så<br />
är det kanske ingen fara för dess framtid.<br />
Lars Hellström, intres<strong>se</strong>t för grafik bland konsthögskolans elever är dåligt. Detta har man försökt<br />
kompen<strong>se</strong>ra genom att ta in etablerade konstnärer på vidareutbildning. Men frågan varför de<br />
ordinarie eleverna visar så dåligt intres<strong>se</strong> för grafik förblir obesvarad.<br />
Ernst Billgren, menar att det naturligtvis är så att de yngre konstnärerna vill förändra och därmed<br />
sätta trender, så har det alltid varit. Genom att poängtera tekniken och försöka göra sig exklusiva<br />
utestänger grafikerna sig själva, dvs genom att inte förändra och nyskapa.<br />
Uno Kampmark, an<strong>se</strong>r att trender är kortsiktiga medan utbildningen bör vara långsiktig. U.K.<br />
framhöll också att det är det massmediala trycket som står bakom trenderna. Det är alltså inte de yngre<br />
konstnärerna utan den kurativa "maffian" som sätter trenden.<br />
8
Cecilia Fri<strong>se</strong>ndahl, framhöll det viktiga i att kunskapen om de grafiska teknikerna inte går förlorad.<br />
Tidigare gjorde en sorts ödmjukhet bland konstnärerna att man tog sig tid och lärde sig yrket innan<br />
man visade sig. l dag tycks konstnärerna komma fram alldeles för snabbt och eleverna hinner inte<br />
lära sig yrket. Senare, <strong>se</strong>dan man avslutat studierna, börjar man efterfråga de kunskaper man missade<br />
under utbildningstiden.<br />
Klas Sjögren, påpekade att konstaspekten måste stå i centrum i konstundervisningen, inte själva<br />
tekniken. Det får alltså inte bli så att den nya tekniken blir precis lika central i konstutövningen som<br />
den gamla an<strong>se</strong>s ha blivit. Risken är kanske större att den nya tekniken blir dominerande just för sin<br />
egen skull snarare än att den gamla tekniken blir alltför IIteknisk ll •<br />
Lars Hellström, sa att utbildningen på högskolan är ett IIsmörgåsbord" där eleven själv väljer vad<br />
han vill göra. Men eleverna är nästan aldrig grafiker då de kommer in på skolan.De flesta är målare<br />
eller skulptörer och det fortsätter de att vara under utbildningstiden. Resultatet är att grafikavdelningen<br />
får mycket få elever.<br />
Bo Jemsby, menade att det största problemet för grafiken är att man alltför mycket satt upp tekniska<br />
definitioner för vad som an<strong>se</strong>s vara grafik och att man därigenom blivit kon<strong>se</strong>rverande.<br />
Man borde bli friare i framställningssättet.<br />
Brita Molin, framhöll att man måste behärska tekniken för att få fram det uttryck man vill ha.<br />
J an Anderson, sa att för att kunskapen skall leva vidare bör man utbilda professionella tryckare, som<br />
<strong>se</strong>dan kan lotsa konstnären rätt i den grafiska tekniken.<br />
Philip Sayers, menade att det viktiga hos konsthögskoleeleven inte är hans tekniska skicklighet utan<br />
hans iderikedom, kreativitet och integritet. Det är svårt att lära ut en teknik som tar lång tid<br />
att lära, samtidigt som elevernas intentioner är snabba.<br />
Lars Hellström, ansåg dock att det inte finns någon press på eleverna i detta av<strong>se</strong>ende.De har all<br />
tid (5 år) de kan önska att utveckla sina intentioner. Friheten för eleverna på konsthögskolan är total.<br />
Från debatten om grajikutbildningen ijörgrunden Uno Kampmarkjrån SKR.<br />
Chefen för Göteborgs Konstmu<strong>se</strong>um, Folke Edwards, höll därefter ett intressant<br />
föredrag, om sin syn på dagens konstdebatt i samhället.<br />
9
KURSER UNDER SYMPOSIET<br />
3 veckokur<strong>se</strong>r av informativ karaktär pågick under symposiet mellan den 7 - 14 augusti.<br />
Litografi<br />
Kur<strong>se</strong>n leddes av konstnär Yvonne Jonsson från Litografiska föreningen. Kursplanen innehöll<br />
information om skapande av svartvit litografi, dess preparering och tryckning.<br />
Koppargrafik<br />
Konstnär Barbro Forslund, lärare på Hellidens folkhögskola och Nyckelviksskolan ledde kur<strong>se</strong>n i<br />
koppargrafik, där man arbetade med torrnål, etsning, akvatint, m.m.<br />
Handpapperstillverkning<br />
Malena Åström,studerande från Litografiska skolan, informerade om handpapperstillverkningens<br />
tekniker och om papper som eget konstnärligt uttrycksmedel.<br />
Experimentell litografi<br />
Ytterligare en kurs för yrkesverksamma konstnärer pågick under samma tid. Kur<strong>se</strong>n leddes av<br />
professor Lynne Allen från USA. Här arbetade man experimentellt för att med hjälp av litografiska<br />
tekniker kollektivt framställa en bok. (Också den i mycket experimentell form).<br />
WORK SHOPS<br />
Den stora litografiska aktiviteten under symposiet var de work shops som pågick under hela<br />
symposietiden. Till detta var ett stort antal grafiker från Europa och USA inbjudna att deltaga som<br />
informatörer för våra svenska grafiker. Lynne Allen från USA, Sergey Tsvetkov, Olga Fradkina från<br />
Ryssland, Ian Lawson från England, Ernst Hanke från Schweiz, Jurgen Pras<strong>se</strong>, Klaus Buscher och<br />
Reiner Maria Schop från Tyskland samt Jan Anderson och B6gvi Paul<strong>se</strong>n från Danmark.<br />
Ernst Hanke preparerar en sten. till vänster, Erik Holgersson och lan Lawson. Foto. R. M Schapp<br />
..<br />
VANDRINGSUTSTALLNING<br />
Samtidig som olika work shops, informationer och diskussioner pågick, startade vid verkstaden<br />
produktionen aven vandringsutställning med litografier från Litografiska verkstaden i Tidaholm.<br />
Under <strong>se</strong>x månader skall inbjudna konstnärer få hjälp av tre grafiker från litografiska föreningen att<br />
trycka upp var sin 3D-upplaga där 10 blad skall gå till vandringsutställningen.<br />
Premiär för utställningen blir förhoppningsvis <strong>se</strong>nhösten 1995. Föreningen vill då också fortsätta<br />
firandet av litografins 200 år, genom att komplettera med en historisk utställningsdel.<br />
10
o ••<br />
FRAN ARBETET I VERKSTADERNA<br />
Jan Andersson, B6gvi Paul<strong>se</strong>n, Karin Birgitte Lundfrån Danmark i arbete vid verkstadens stora plantryckspress.<br />
Foto R.M.Schop<br />
Cecilia Fri<strong>se</strong>ndnhl, Erkki Rautio,Jiirgen Pras<strong>se</strong> och Klaus Biischer i arbete vid verkstadens "Snällpress".<br />
Foto:R.M Schop<br />
11
KOMMENTARER<br />
Det positiva<br />
Symposiet LITOGRAFIN 200 ÅR fick en uppslutning av konstnärer, grafiska<br />
verkstäder och en intres<strong>se</strong>rad publik, som vi i Litografiska föreningen aldrig kunnat<br />
drömnla onl. På utställningarna fylldes lokalenla aven berömmande publik som inte<br />
nog lovprisade vad de fick <strong>se</strong>.<br />
På våra debattdagar fylldes Marbodals center av debattlystna och kunniga debattörer.<br />
Våra olika länders kunskaper, erfarenheter men också problem omkring litografin<br />
framfördes, vilket i franltiden kommer att utnyttjas på ett positivt sätt för litografikonsten.<br />
De kunskaper som våra inbjudna grafiker frikostigt delade med sig av under<br />
våra work shops kommer säkerligen också i framtiden att resultera i nya spännande<br />
bildlösningar hos de deltagande konstnärerna.<br />
En för Litografiska föreningen mycket hedrande förfrågan framfördes av våra<br />
utländska symposiedeltagare vid ett kvällsmöte: skulle Litografiska föreningen i<br />
Tidaholm kunna tänka sig att ta ansvaret för en europeisk centnlmbildning för<br />
grafiska verkstäder, som kunde ta emot och distribuera information och kontakter de<br />
litografiska verkstäderna emellan?<br />
Det Negativa<br />
En stor besvikel<strong>se</strong> är medias dåliga bevakning från Väst-Sverige, samt TV- och radio<br />
bevakningen på riksnivå.<br />
Alla våra media fick inbjudan och program, dessutom under fem veckors tid<br />
regelbundna pressrelea<strong>se</strong>r om skilda aktiviteter. Mest besvikna är vi på Göteborgs<br />
Posten som trots personligt besök från oss, och sista veckan också en inbjudan på<br />
telefon, inte bevakarden största satsning som gjorts på litografiskkonst i det härlandet.<br />
Bland våra länstidningar saknade vi Lidköpings- och Mariestadstidningarna. Grannstädernas<br />
tidningar däremot gjorde en bra bevakning, liksom Västnytt som gjorde ett<br />
informativt inslag i sin sändning.<br />
Men var tog TV Skaraborg vägen?<br />
.... ..<br />
HUR SKALL BILDKONSTNARERNA IVAST-SVERIGE KUNNA HAVDA SIG<br />
OM INTE STODET OCH INTRESSET FINNS HOS EGNA MEDIA<br />
NAR STORA INTERNATIONELLA KULTURPROJEKT ARRANGERAS?<br />
..<br />
STODET<br />
Till sist: vårt symposium hade inte varit möjligt utan det ekonomiska stöd som vi fått<br />
från. Statens Kulturråd, Svenska Institutet, Skaraborgs läns landsting, Föreningen för<br />
grafisk konst (Nationalmu<strong>se</strong>um), Tidaholms kommun, Länsarbetsnämnden, Arbetsförmedlingen<br />
i Tidaholm, Marbodal, Tidaflagg och Hellidens folkhögskola,<br />
o ••<br />
ETT STORT TACK FRAN ALLA I LITOGRAFISKA FORENINGEN!<br />
12
Vulcanön med Litografiska verkstaden
Change language