Vad är grafik? - ingridstrom.se
Vad är grafik? - ingridstrom.se
Vad är grafik? - ingridstrom.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ALDUSSERIEN 171<br />
PHILIP VON SCHANTZ: <strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>?
PHILIP VON SCHANTZ<br />
<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>?<br />
En handbok i grafisk konst<br />
ALDUS<br />
STOCKHOLM
ISBN 91-0-040560-4<br />
© Philip von Schantz 1966<br />
Foto av verkstadsbilderna: Harry Dittmer<br />
Originalutgåva i Aldusböckerna 1966<br />
Tredje upplagan 1975<br />
Ro<strong>se</strong>nIundstryckeriet AB<br />
Stockholm 1975
Förord<br />
Avsikten med denna bok <strong>är</strong> att dels vara en kortfattad<br />
uppslagsbok för den allmänt <strong>grafik</strong>intres<strong>se</strong>rade,<br />
dels en handledning och receptbok för den<br />
utövande <strong>grafik</strong>ern. Att huvudvikten lagts vid de<br />
konventionella metoderna <strong>är</strong> rimligt då flertalet<br />
experimentella förfaringssätt bygger på samma<br />
principer. Det avslutande ord- och sakregistret<br />
upptar med kort beskrivning även sådana <strong>grafik</strong>termer<br />
som inte n<strong>är</strong>mare behandlats i texten.<br />
Förord till andra upplagan<br />
Stockholm i april 1966<br />
Philip von Schantz<br />
I denna upplaga har jag gjort vissa omarbetningar<br />
och tillägg. Framför allt har kapitlet om <strong>se</strong>rigrafi<br />
utökats och behandlar nu också en fotomekanisk<br />
metod som blivit allt vanligare även vid framställning<br />
av original<strong>grafik</strong>.<br />
Förord till tredje upplagan<br />
Stockholm i januari 1970<br />
Philip von Schantz<br />
Sedan den första upplagan av <strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>? utkom<br />
har grän<strong>se</strong>n mellan original och reproduktion<br />
blivit allt svårare att bestämma.<br />
De fotomekaniska proces<strong>se</strong>rna blir allt vanligare.<br />
Skillnaderna mellan de klassiska metoderna<br />
och de moderna blir allt större. Förmodligen <strong>är</strong>
det inte längre möjligt att uppställa kriterier för<br />
original<strong>grafik</strong> som gäller alla tekniker.<br />
Det <strong>är</strong> naturligt att den moderna reproduktionsgrafiska<br />
industrins alla resur<strong>se</strong>r kommer till användning<br />
vid skapandet aven <strong>se</strong>riegrafi eller litografi<br />
i f<strong>är</strong>g, men det står också klart att ingen<br />
industriell reproduktionsteknik i v<strong>är</strong>lden kan ge en<br />
sådan direkt upplevel<strong>se</strong> av konstn<strong>är</strong>ens intentioner,<br />
som handtrycket från den graverade eller<br />
etsade kopparplåten.<br />
Stockholm i mars] 975<br />
Philip von Schantz
<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>?<br />
Rubriken borde egentligen lyda: <strong>Vad</strong> <strong>är</strong> original<strong>grafik</strong>?<br />
Till <strong>grafik</strong> i vid bem<strong>är</strong>kel<strong>se</strong> hör nämligen<br />
alla slags tryckalster, medan original<strong>grafik</strong> omfattar<br />
en klart avgränsad exklusiv grupp av konstn<strong>är</strong>liga<br />
tryck, som vart och ett <strong>är</strong> att an<strong>se</strong> som ett<br />
originalkonstverk.<br />
Det grafiska bladet <strong>är</strong> alltså ett tryck, i allmänhet<br />
på papper, tryckt från en tryckplatta (form),<br />
d<strong>är</strong> konstn<strong>är</strong>en själv utarbetat sin bild. Efter tryckplattans<br />
karakt<strong>är</strong> och det tryckförfarande konstn<strong>är</strong>en<br />
använt indelas <strong>grafik</strong>en i tre huvudgrupper,<br />
djuptryck, högtryck och plantryck.<br />
Djuptrycket eller koppartrycket, som det oftast<br />
kallas i konstsammanhang inneb<strong>är</strong> att graverade<br />
eller etsade partier i tryckplattan (plåten) fylls<br />
med f<strong>är</strong>g, som <strong>se</strong>dan under stort tryck överförs på<br />
papper. Etsning och kopparstick <strong>är</strong> typexempel på<br />
djuptryck.<br />
Vid högtryck <strong>är</strong> förfaringssättet det motsatta.<br />
Tryckplattans yta inf<strong>är</strong>gas och nedgraverade partier<br />
lämnas orörda. Som exempel kan trä- och<br />
linoleumsnitt nämnas.<br />
Båda dessa förfaringssätt kan komma till användning<br />
på en och samma plåt.<br />
Plantrycket slutligen skiljer sig helt från ovanstående<br />
metoder och inneb<strong>är</strong> att såväl tryckplattans<br />
inf<strong>är</strong>gade som icke inf<strong>är</strong>gade partier ligger i samma<br />
plan. Litografi <strong>är</strong> exempel på plantryck.<br />
Begreppen djuptryck, högtryck och plantryck<br />
användes med samma innebörd i den grafiska industrin.<br />
Skillnaden mellan konstn<strong>är</strong>ens handtryck<br />
och de tryckalster som i stora upplagor sprutar ur<br />
våra moderna tryckpressar kan synas stor, men<br />
i grund <strong>är</strong> de maskinella metoderna direkta efter
Innehåll<br />
Förord 5<br />
<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>? 9<br />
Upplagor 10 Provtryck och speciella beteckningar<br />
12 Internationell definition på original<strong>grafik</strong> 13<br />
Multitryck 15<br />
Koppar<strong>grafik</strong> 17<br />
Torrnålsgravyr 18 Kopparstick 21 Etsning 27<br />
Akvatintetsning 43 Mezzotin! 54 )fldre metoder<br />
57 Korrigeringar och retuscher 60 Förj<strong>är</strong>ning<br />
(förstålning) och avj<strong>är</strong>ning 61<br />
F<strong>är</strong>ggravyr 71<br />
Koppartryckning 62<br />
Trä<strong>grafik</strong> 77<br />
Träsnitt 77 Trägravyr 78 Linoleumsnitt 82<br />
Tryckning av trä<strong>grafik</strong> 84 F<strong>är</strong>gträsnitt 91<br />
Litografi 93<br />
Preparering av litografi 97 F<strong>är</strong>glitografi 101<br />
Litografi på för<strong>se</strong>nsibili<strong>se</strong>rad plåt 104<br />
Serigrafi (silk-screen) 105<br />
Serigrafi i f<strong>är</strong>g 108<br />
Fotomekaniska proces<strong>se</strong>r 109<br />
Monotypi 112<br />
Foto<strong>grafik</strong> 112<br />
Förlagor 113<br />
Aktuella tenden<strong>se</strong>r 115<br />
Vård av grafiska blad 116<br />
Grafisk ordlista och sakregister 118<br />
Litteratur 128
Träsnitt, spelkort slutet 1400-talet
12 VAD ÄR GRAFIK?<br />
Provtryck och speciella beteckningar<br />
Förutom upplagans numrerade tryck förekommer<br />
ibland ett begränsat antal avdrag för<strong>se</strong>dda med<br />
speciella beteckningar såsom t.ex. provtryck,<br />
epreuve d'artiste, H.C.<br />
Dessa tryck, som alltså inte inräknas i upplagan,<br />
har antingen tillkommit under arbetets gång (provtryck)<br />
eller för att användas för speciella ändamål.<br />
Vid arbete med litografi eller trä<strong>grafik</strong> i svart<br />
och vitt <strong>är</strong> behovet av provtryck obetydligt. Konstn<strong>är</strong>en<br />
kan hela tiden klart kontrollera sitt arbete.<br />
Etsningen d<strong>är</strong>emot kräver ett flertal avdrag under<br />
arbetets gång, för att inga obehagliga överraskningar<br />
skall uppstå. Även utprovning av papper och<br />
tryckf<strong>är</strong>g, samt kontroll av f<strong>är</strong>gställning vid tryckning<br />
av f<strong>är</strong>g<strong>grafik</strong> ger anledning till provtryck.<br />
Självfallet makuleras undermåliga eller felaktiga<br />
avdrag.<br />
Det händer att konstn<strong>är</strong>en trycker en upplaga<br />
för att <strong>se</strong>dan arbeta vidare på plåten. En sådan<br />
upplaga benämnes bat I (Etat franska=stadium)<br />
och numreras i vanlig ordning. Den d<strong>är</strong>på följande<br />
upplagan måste då anges som bat II osv. Sådana<br />
utgåvor av flera upplagor från samma tryckplatta<br />
<strong>är</strong> sällan förekommande och berättigade endast n<strong>är</strong><br />
vä<strong>se</strong>ntliga förändringar i bildkarakt<strong>är</strong>en gjorts.<br />
Den franska beteckningen epreuve d'artiste (eng.<br />
artist's proof) har ingen egentlig motsvarighet på<br />
svenska. I Sverige används d<strong>är</strong>för oftast den franska<br />
beteckningen eller rätt och slätt "provtryck",<br />
en i detta fall missvisande beteckning. Ett epreuve<br />
d'artiste <strong>är</strong> ett slutgiltigt avdrag av<strong>se</strong>tt att av konst
14 VAD ÄR GRAFIK?<br />
3. Niir upplagan iiI' fiirdig, <strong>är</strong> det önshiirt att plåten,<br />
stenen, stocken eller vilket som helst material<br />
som använts vid upplagans tryckning, flirsTlires<br />
eller för<strong>se</strong>s med tydlig m<strong>är</strong>kning url'isande<br />
att upplagan iiI' tryckt i sin helhet.<br />
4. Ol'anstående principer gäller originalgrafiska arbeten,<br />
dl's. sådana tryck för vilka konstniiren<br />
sjiilv graverat plåten, skurit stocken, arbeTat på<br />
stenen eller på vilket som helst annat material.<br />
ArbeTen som icke uppfyller dessa villkor mäste<br />
an<strong>se</strong>s som "reproduktioner".<br />
5. För reproduktioner iiI' inga regler möjliga. Emellertid<br />
<strong>är</strong> det önsh<strong>är</strong>t att reproduktioner tillkiinnages<br />
som sädana och sålunda klart skiljas från<br />
original<strong>grafik</strong>. Detta iiI' s<strong>är</strong>skilt viktigt niir reproduktioner<br />
iiI' av så utomordentlig kvaliTe alf<br />
konstn<strong>är</strong>en, som ulfryck för sin erkänsla f<strong>är</strong> deT<br />
av tryckaren utförda arbetet, kiinner sig beriiltigad<br />
signera dem.<br />
Deklarationen kompletteras h<strong>är</strong> med ett engelskt<br />
tillägg till paragraf 2 som kan an<strong>se</strong>s tillämpligt<br />
även i Sverige.<br />
Tillägg till § 2: "De under arbetets gång gjorda<br />
provtrycken, olika bats och epreuves d'artiste, I'ilka<br />
vanligen begriinsas till omkring 10 % av T(iTala<br />
antalet, skall angivas som sådana och inte inneslutas<br />
i upplageantalet."
VAD ÄR GRAFIK? 15<br />
The Print Council of America publicerade samma<br />
år en definition på original<strong>grafik</strong> som lyder:<br />
1. KallSIIIiiren har sjiill' tecknat sin bild på p/äten,<br />
stenen el/er stocken tiir att tramstiilla ett grafiskt<br />
konstverk.<br />
2. Trycket iiI' draget direkt från originaltryckplattan<br />
antingen av konstn<strong>är</strong>en själv el/er enligt dennes<br />
anvisningar.<br />
3. Det fiirdiga trycket <strong>är</strong> godkänt av konstniiren.<br />
Multitryck<br />
Under <strong>se</strong>nare år har en viss uppmjukning av begreppet<br />
original<strong>grafik</strong> varit m<strong>är</strong>kbar. Att dra en<br />
klar gräns mellan original och reproduktion blir<br />
allt svårare. Konstn<strong>är</strong>en finner det kanske önskv<strong>är</strong>t<br />
att utnyttja den moderna reproduktionsteknikens<br />
möjligheter. Begränsade bildelement kan reproduceras<br />
mekaniskt. Likaså kan en eller flera aven<br />
bilds f<strong>är</strong>ger överföras till tryckmedia med fotografiska<br />
hjälpmedel under det att bildens övriga delar<br />
skapas av konstn<strong>är</strong>en direkt på stenen eller stocken.<br />
S.k. "multitryck" och "poly<strong>grafik</strong>" <strong>är</strong> som regel<br />
att betrakta som reproduktioner. Se punkt 5 i<br />
IAA:s definition.
Axel Fridell, torrnålsgravyr
Koppar<strong>grafik</strong><br />
Koppar<strong>grafik</strong> <strong>är</strong> en sammanfattande beteckning på<br />
all den djuptrycks<strong>grafik</strong>, d<strong>är</strong> bottcnmateria!et som<br />
regel <strong>är</strong> kopparplåt. Som tryckplatta kan ett flertal<br />
metaller användas, mei: för konstn<strong>är</strong>liga ändamål<br />
<strong>är</strong> kopparplåten avgjort bäst. Den <strong>är</strong> någorlunda<br />
lättarbetad, inte för spröd och relativt slitstark.<br />
På elektrolytisk väg kan den ytterligare först<strong>är</strong>kas<br />
med en tunn hinna av t.ex. j<strong>är</strong>n eller krom.<br />
Zinkplåt <strong>är</strong> billigare och detta motverkar kanske<br />
de hämningar, som lätt inställer sig inför en glänsande<br />
repfri och ganska dyrbar plåt. Zinkplåten<br />
<strong>är</strong> emellertid oberäknelig och kan vid etsning bjuda<br />
på otrevliga överraskningar. Den etsar betydligt<br />
snabbare än koppar och <strong>är</strong> svår att kontrollera.<br />
Motståndskraften vid tryckning <strong>är</strong> begränsad; för<br />
torrnålsgravyr <strong>är</strong> den helt olämplig. Zinkplåt kan<br />
först<strong>är</strong>kas på elektrolytisk väg, men måste då först<br />
förkoppras och d<strong>är</strong>efter förj<strong>är</strong>nas.<br />
J<strong>är</strong>n-, stål- och mässingsplattor har ofta använts<br />
förr men <strong>är</strong> numera nästan helt ur bruk i konstgrafiska<br />
sammanhang.<br />
Förnämligast <strong>är</strong> den kopparplåt, som framställts<br />
speciellt för gravyrändamål. Den importeras från<br />
England och saluförs i format 50 X 65 cm. Billigare<br />
än denna importerade plåt <strong>är</strong> den hårdvalsade<br />
industrikoppar, som framställs h<strong>är</strong> i Sverige. Denna<br />
plåt <strong>är</strong> inte lika högpo!erad som den importerade,<br />
kan ha små repor och blåsor i ytan och lämnar<br />
följaktligen en något ojämnare och kraftigare<br />
tryckton. Många konstn<strong>är</strong>er föredrar av detta skäl<br />
industrikopparn, "ytan känns mer levande". Kopparplåt<br />
av mjukare kvaliteer tål inte påfrestningarna<br />
i tryckpres<strong>se</strong>n. Lämplig tjocklek <strong>är</strong> 1 mm men<br />
för större plåtar kan även tjockare plåt förekomma.<br />
<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>? 2
18 KOPPARGRAFIK<br />
Innan arbetet på plåten vidtar bör vassa hörn<br />
rundas av och kanterna snedfasas med en fil eller<br />
hammare. Skarpa kanter skadar lätt både fingrar,<br />
filtar och tryckpapper. Eventuella oxidfläckar tas<br />
bort med polermedel av typ Häxan eller Duraglit.<br />
Vid utarbetandet av sin bild kan konstn<strong>är</strong>en<br />
välja mellan ett flertal koppargrafiska metoder,<br />
mekaniska såväl som kemiska. Linjer och ytor kan<br />
graveras med verktyg likaväl som etsas ned i plåten<br />
med frätande syror. Ofta förekommer olika<br />
metoder på samma plåt. För att inte göra benämningen<br />
på en dylik bild alltför komplicerad kallas<br />
den oftast rätt och slätt gravyr.<br />
Torrnålsgravyr<br />
Ytligt <strong>se</strong>tt <strong>är</strong> torrnålsgravyren en mycket enkel<br />
metod. Enda verktyget <strong>är</strong> en vass nål, med vilken<br />
bilden ristas i den blanka plåtytan, varefter plåten<br />
<strong>är</strong> klar för tryckning. Enkelheten <strong>är</strong> emellertid<br />
skenbar. Tekniken kräver stor känslighet och träning<br />
av handen.<br />
I handeln finns olika modeller av både stålnålar<br />
och s.k. diamantnålar. Stålet bör vara av god kvalitet<br />
och synnerligen välslipat. Under arbetets gång<br />
bör spet<strong>se</strong>n med jämna mellanrum kontrolleras mot<br />
tumnageln. En nål för<strong>se</strong>dd med diamantspets <strong>är</strong> ett<br />
utomordentligt gravyrverktyg för subtila detaljer.<br />
Den <strong>är</strong> emellertid dyrbar och kan lätt brytas. Valet<br />
av nål <strong>är</strong> en smaksak, personligen föredrar jag den<br />
pennliknande typ d<strong>är</strong> en stålk<strong>är</strong>na infattats i ett<br />
enkelt träskaft. Att även enklare verktyg kan duga<br />
bevisade Gustaf Isander; han graverade med en<br />
vanlig stoppnål monterad i en kork.
Torrnålslinje med och utan grad<br />
-=C ---'J
KOPPARGRAFIK 21<br />
Bilden, kan enkelt skis<strong>se</strong>ras direkt på plåten med<br />
en fet krita eller mjuk blyerts. Under arbetets gång<br />
bör graverade partier efter hand inf<strong>är</strong>gas med en<br />
klick tryckf<strong>är</strong>g, vilket underlättar kontroll av arbetet.<br />
På grund av gradens vekhet bör man begränsa<br />
antalet provtryck. Som framgår av avsnittet koppartryckning<br />
användes vid tryckningen en styvare<br />
tryckf<strong>är</strong>g och ett något torrare papper än vid<br />
tryckning av t.ex. etsningar.<br />
Kopparstick<br />
Kopparsticket <strong>är</strong> liksom torrnålsgravyren en mekanisk<br />
metod. Med ett verktyg, i detta fall en s.k.<br />
stickel, graveras bilden direkt i plåten. Man kan<br />
alltså hela tiden kontrollera arbetet och behovet<br />
av provtryckning <strong>är</strong> obetydligt.<br />
Kopparsticklar eller gravsticklar som de också<br />
kallas finns i en mängd varianter och storlekar<br />
av<strong>se</strong>dda för olika ändamål. Stickeln består av ett<br />
stål monterat i ett skaft eller trähandtag. Fyrkantsstickeln<br />
<strong>är</strong> den vanligaste och täcker de flesta<br />
konstn<strong>är</strong>liga behov. Bollstickeln användes mest för<br />
att bredda och förändra redan graverade linjer.<br />
Knivsticklar, spetssticklar och randsticklar brukas<br />
oftare vid trägravyr.<br />
Stål och skaft säljs <strong>se</strong>parat. För att väl passa<br />
handens storlek måste stålet i allmänhet kapas.<br />
Rätt fattad med skaftet i handflatans grop bör<br />
stickeln räcka något utanför pekfingrets topp. Man<br />
monterar stålet i skaftet genom att upphetta stålets<br />
bakända och föra den glödgad in i träskaftet varefter<br />
stålet avkyles i vatten. Handtagets undersida
Pablo Picasso, torrnålsgravyr<br />
fasas av. Eventuellt kan också stickeln bockas<br />
något.<br />
För att arbeta väl måste stickeln vara synnerligen<br />
välslipad. Snittytan bör luta ca 45 grader mot<br />
längdaxeln. Råslipningen kan göras på en vanlig<br />
sliptrissa. Spet<strong>se</strong>n avkyles emellanåt med vatten.<br />
Finslipningen g<strong>är</strong>s omsorgsfullt på ett arkansasbryne<br />
med olja.<br />
Under arbetet <strong>är</strong> fattningen av verktyget betydel<strong>se</strong>full.<br />
Trycket på stickeln skall enbart komma<br />
från handflatan. Fingrarnas uppgift <strong>är</strong> stödjande.<br />
Den graverade linjen blir mycket distinkt. Utm<strong>är</strong>kande<br />
<strong>är</strong> en klar kylighet som ingalunda utesluter<br />
stor variationsrikedom. Eventuell grad tas<br />
bort med skavstålet. Riktigt graverad med en välslipad<br />
stickel uppstår ingen eller högst obetydlig<br />
grad.
Albrecht DUrer, kopparstick
"'t"1<br />
Stickelfacetter
Vid graverande av svängda linjer eller kurvor<br />
måste plåten ofta vridas. Detta underlättas om plåten<br />
vilar på en s.k. gravördyna, en läderkudde fylld<br />
med sand.<br />
Efter att länge mest ha tjänat som en kvalificerad<br />
reproduktionsmetod har kopparsticket upplevt<br />
en renässans i den moderna <strong>grafik</strong>en, både som<br />
självständigt uttrycksmedel och i förening med<br />
andra tekniker.<br />
Ögonen utsätts för svåra påfrestningar vid koppargravyr.<br />
Lju<strong>se</strong>t bör d<strong>är</strong>för silas genom en kalkerväv<br />
som spännes över en ram och ställs mellan<br />
ljuskällan och arbetsbordet. Den blanka plåten kan<br />
mattas genom att en kort stund etsas i ett syrabad.<br />
Före tryckningen måste den då åter poleras upp<br />
med putsmedel.
Rembrandt, etsning
Etsning<br />
KOPPARGRAFIK 27<br />
Helt felaktigt kallas ofta såväl kopparstick som<br />
torrnålsgravyrer för etsningar. Kopparstickaren och<br />
torrnålsgravören arbetar ut bilden med sitt verktyg<br />
direkt i plåten, etsaren d<strong>är</strong>emot använder sig av<br />
kemikalier, syror, som fräter sig ned i plåtytan.<br />
Principen <strong>är</strong> att plåten täcks med en syrabeständig<br />
grund, varefter denna med en nål eller på<br />
annat sätt avlägsnas från de ställen d<strong>är</strong> syran skall<br />
"bita".<br />
Vid akvatintetsning, som <strong>är</strong> en tonetsningsmetod,<br />
bepudras plåten med harts eller asfaltpulver,<br />
som smältes fast.<br />
Hårdgrund. Vid etsning av linjer använder man<br />
vanligen s.k. hårdgrund. Av många skäl <strong>är</strong> det viktigt<br />
med en god grund. Den skall vara lättarbetad,<br />
inte så mjuk att den klibbar men inte heller så hård<br />
att den blir spröd och lätt flagnar av. Grundens<br />
beståndsdelar <strong>är</strong> vanligen vax, asfalt och harts. Ett<br />
recept som l<strong>är</strong> h<strong>är</strong>stamma från Rembrandt har<br />
följande sammansättning:<br />
2 viktdelar vitt vax<br />
1 viktdel mastix<br />
1 viktdel asfalt eller b<strong>är</strong>nsten<br />
Pulveri<strong>se</strong>rad asfalt och mastix smältes i ett k<strong>är</strong>l,<br />
varefter smält vax tillsättes efter hand under omröring.<br />
Mindre tillsat<strong>se</strong>r av skomakarbeck och<br />
kamerunharts kan också förekomma.<br />
I handeln finns såväl franska som engelska grunder<br />
av god kvalitet.
Rembrandt, etsning<br />
Påliiggning av hårdgrund. För att grunden smidigt<br />
skall kunna arbetas ut till en tunn hinna över<br />
plåten måste plåten uppv<strong>är</strong>mas till något över 60 o,<br />
hårdgrundens ungef<strong>är</strong>liga smältpunkt. Idealisk för<br />
detta ändamål <strong>är</strong> en elektrisk v<strong>är</strong>mehäll. Plattor<br />
uppv<strong>är</strong>mda med gas eller spritlågor håller ojämnare<br />
v<strong>är</strong>me och blir lätt för heta. Om grunden<br />
bränns blir den mindre motståndskraftig mot syran.<br />
Före grundningen måste plåten rengöras omsorgs/ullt.<br />
Fetthaltiga föroreningar tvättas bort med<br />
tras<strong>se</strong>l doppat i rödsprit. Vid uppv<strong>är</strong>mningen kan<br />
olja ibland tränga fram ur plåtytan och ödelägga<br />
grunden, plåten "svettas". Om detta händer måste<br />
piåten avfettas. Den täcks med kritpulver utrört<br />
i vatten och upphettas kraftigt. Oljan sugs upp i<br />
kritan som <strong>se</strong>dan lätt sköljs bort med vatten. Det<br />
<strong>är</strong> av vikt att inga kritrester blir kvar och blandas<br />
med grunden.
pappskiva<br />
tagel<br />
bomull<br />
skinn
30 KOPPARGRAFIK
KOPPARGRAFIK 31<br />
Sedan hårdgrund strukits ut på den varma plåten<br />
arbetas den med en s.k. dabb ut till en tunn<br />
film. Dabben <strong>är</strong> en rund kudde med 8-10 centimeters<br />
dianleter, tillverkad av ett stycke slätt llljukt<br />
skinn.<br />
Dabben förs först nled vickande och <strong>se</strong>dan nled<br />
lätt doppande rörel<strong>se</strong>r över plåten till dess grunden<br />
<strong>är</strong> alldeles jämnt fördelad över hela ytan.<br />
Hårdgrund kan också rullas ut med en slät och<br />
jämn lädervals.<br />
Vanligen sv<strong>är</strong>tas <strong>se</strong>dan grunden med ett starkt<br />
sotande vaxljus. (Ljusvekegarn doppas i en smält<br />
massa av 1 del vax, 3 delar paraffin. 3 eller 4<br />
sådana smala ljus tvinnas d<strong>är</strong>efter sanlnlan till ett.)<br />
Den grunderade plåten, sonl fortfarande måste<br />
vara varm hålls i en filklo med grunden nedåt.<br />
Ljuslågan förs nu någon decimeter under plåten<br />
med jämna rörel<strong>se</strong>r fram och tillbaka tills ytan fått<br />
en blank svart ton. Eventuella matta fläckar tyder<br />
på att lju<strong>se</strong>t bränt och försvagat grunden. N<strong>är</strong> plåten<br />
svalnat <strong>är</strong> den f<strong>är</strong>dig för radering.<br />
Flytande grund. Hårdgrund förekommer även i<br />
flytande fornl. Hårdgrund kan lätt lösas i Lex.<br />
toluen och flytande hällas ut över plåten.<br />
Vaxgrund. Rent (vitt) bivax kan med fördel användas<br />
som grund, s<strong>är</strong>skilt om man önskar <strong>se</strong><br />
redan etsade partier genom grunden (vaxgrund sotas<br />
inte). Plåten upphettas till något över vaxets<br />
smältpunkt. Vaxet stryks d<strong>är</strong>efter ut över plåten,<br />
som lutas så att överflödigt vax kan rinna av.<br />
Skador i en vaxgrund övermålas lämpligen med<br />
schellacklösning.
Vaxgrundering<br />
Sotning
Etsningsverktyg<br />
Raderingen. Bilden raderas (tecknas) vanligen i<br />
grunden med en etsarnål, ett redskap, som med<br />
undantag för slipningen <strong>är</strong> identiskt med en torrnål.<br />
Linjerna ristas i grunden så djupt att kopparytan<br />
blottas, men inte mer. Något spår i själva<br />
plåten bör inte uppstå. Fines<strong>se</strong>n med linjeetsningen<br />
<strong>är</strong> just att nålen så obehindrat kan löpa i alla riktningar<br />
utan att utsättas för plåtmotstånd. Nålen<br />
bör d<strong>är</strong>för efter råslipningen avrundas mot ett fint<br />
sm<strong>är</strong>gelpapper. Om den hugger i vid prov mot<br />
nageln <strong>är</strong> den för vass. Är man d<strong>är</strong>emot alltför lätt<br />
på handen frilägges inte metallen helt. Syran kommer<br />
följaktligen inte åt att etsa linjen.<br />
Sättet att arbeta med nålen <strong>är</strong> högst individuellt<br />
men som allmän regel gäller att linjer ej bör läggas<br />
så tätt, att de går i varandra, och att linjer som<br />
skall etsas kraftigt bör tecknas glesare än andra.<br />
<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>? 3
Texturetsning<br />
hela dras genom pres<strong>se</strong>n. Vävens trådar tar då upp<br />
mjukgrunden och kopparen friläggs i en textur som<br />
kan etsas likt en vanlig linjeetsning.<br />
Den klassiska mjukgrundsmetoden <strong>är</strong> av mer<br />
reproducerande karakt<strong>är</strong>. Principen <strong>är</strong> att den<br />
grunderade plåten täcks med ett papper på vilket<br />
bilden tecknas med blyerts. Papperets baksida som<br />
ej får vara alltför slät tar då upp grunden d<strong>är</strong><br />
pennan går fram. N<strong>är</strong> teckningen <strong>är</strong> f<strong>är</strong>dig lyfts<br />
papperet försiktigt bort och plåten kan etsas. Under<br />
arbetet måste man självfallet undvika att lägga<br />
handen på ritpapperet. Plåten etsas i ett ganska<br />
svagt bad, helst i det s.k. "holländska". Metoden<br />
kan ha en viss användbarhet inom f<strong>är</strong>g<strong>grafik</strong>en.<br />
Täckfernissa. Plåtens baksida måste givetvis också<br />
skyddas mot syran. Vanlig asfaltlack kan användas<br />
men har nackdelen att torka ganska långsamt.<br />
Bättre <strong>är</strong> en lösning av pulveri<strong>se</strong>rad asfalt och<br />
toluen. Toluen måste handhas med en viss försiktighet.<br />
Rummet bör ha god ventilation och man<br />
bör iakttaga varsamhet med öppen eld. Smält vax<br />
utrört i terpentin bör tillsättas för att ge lösningen<br />
större smidighet och styrka. Asfaltlösningen, som
KOPPARGRAFIK 37<br />
målas på med en platt pen<strong>se</strong>l, kan också användas<br />
för reparation av skador i grunden och för övermålning<br />
av f<strong>är</strong>digetsade partier. (På vaxgrund brukas<br />
för detta lämpligen schellack.)<br />
Etsningen. Den etsade linjens karakt<strong>är</strong> <strong>är</strong> till en<br />
del beroende av den syra som används vid etsningen.<br />
Vanligast <strong>är</strong> salpetersyra, HNO s ' och saltsyra,<br />
HCL n1ed tillsats av kaliumklorat, KCI0 4 •<br />
J<strong>är</strong>nkloridiösning FeCI s <strong>är</strong> att föredraga om ventilationsmöjligheterna<br />
<strong>är</strong> otillfredsställande. Syrorna<br />
bör förvaras i flaskor av glas eller plast, väl<br />
tillslutna med skruvlock eller glaspropp. J<strong>är</strong>nklorid<br />
bör förvaras i ett mörkt k<strong>är</strong>l. Överhuvud bör stor<br />
försiktighet iakttas n<strong>är</strong> nlan handskas med dem.<br />
Syrabemängd luft <strong>är</strong> långt ifrån hälsosam. Det <strong>är</strong><br />
alltså noga llled ventilationen. Syra på fingrarna<br />
spolas bort med vatten, stänk på kläder bör omgående<br />
neutrali<strong>se</strong>ras med ammoniak.<br />
Etsningen utföres lämpligen i ett tråg av syrafast<br />
plast. Vid långvariga bitningar bör tråget täckas<br />
med en skiva av plast eller glas. Syrabadets<br />
koncentration kan variera högst av<strong>se</strong>v<strong>är</strong>t. Ett klent<br />
bad etsar långsan1nlare än ett starkare. Vid alltför<br />
snabb etsning riskerar man att grunden skadas eller<br />
att tättritade linjer etsar ihop.<br />
För etsning av kopparplåt <strong>är</strong> följande bad lämpligt:<br />
1 del kemiskt ren konc. salpetersyra<br />
3 delar vatten<br />
För etsning av zinkplåt:<br />
1 del kemiskt ren konc. salpetersyra<br />
6-7 delar vatten.
38 KOPPARGRAFIK<br />
Blandningen bör göras i tråget varvid syran slås<br />
i vattnet. Om vatten hastigt hälls i en flaska med<br />
koncentrerad syra uppstår en så kraftig v<strong>är</strong>meutveckling<br />
att k<strong>är</strong>let kan spricka.
KOPPARGRAFIK 39<br />
Ett nyblandat bad bör tillföras en skvätt redan<br />
använd syra eller "brännas av" med en bit kopparresp.<br />
zinkplåt. Etsningens hastighet och intensitet<br />
<strong>är</strong> inte enbart beroende av badets koncentration<br />
utan även av dess temperatur, och denna i sin tur<br />
påverkas av den mängd koppar som etsas samtidigt.<br />
Under själva etsningsproces<strong>se</strong>n utvecklas<br />
v<strong>är</strong>me, som påskyndar proces<strong>se</strong>n. Ovanstående recept<br />
<strong>är</strong> tillämpligt vid vanlig runlstemperatur 19<br />
20°C.<br />
Sedan plåtens baksida målats med täckfernissa<br />
och denna torkat helt tar etsningen vid. Tråget bör<br />
d<strong>är</strong>vid inte fyllas med mer syra, än att plåten nätt<br />
och jälnnt täcks. I linjerna bildas snart små gasbubblor,<br />
ett tecken på att reaktionen kommit i<br />
gång, att syran biter. Om bubblorna uteblir tyder<br />
detta på att grunden ej blivit helt genomritad.<br />
Bubblorna bör kontinuerligt avlägsnas, då de annars<br />
hindrar etsningen och kan resultera i ett prickigt<br />
mönster. Enklast <strong>är</strong> att enlellanåt vicka på<br />
karet eller att stryka plåten med en fågelfjäder.<br />
Etsningstiden kan variera högst av<strong>se</strong>v<strong>är</strong>t, alltifrån<br />
någon minut till åtskilliga tinlmar, beroende<br />
på den bredd och nlust som linjerna av<strong>se</strong>s få på<br />
det f<strong>är</strong>diga trycket. Att ställa upp en exakt tidtabell<br />
<strong>är</strong> ogörligt, men en viss hjälp kan nlan ha aven<br />
nyckel lik den på s. 40.<br />
Om hela plåten etsas lika länge i en omgång blir<br />
resultatet att alla linjer får sanlnla bredd och djup.<br />
En ojämn fördelning av etsningstiden på plåtens<br />
olika delar d<strong>är</strong>emot ger möjlighet till en stor rikedOln<br />
på valörer. Vanligen går man så tillväga att<br />
plåten efter en stund tas upp ur badet, sköljes och<br />
torkas med läskpapper. Partier, som man an<strong>se</strong>r
60 min 30 min 9 min 3 min 1 min<br />
Exempel på etsningsnyckel utan och med draggning<br />
"fått nog" målas <strong>se</strong>dan över med täckfernissa, varefter<br />
plåten åter etsas en stund osv. Det <strong>är</strong> av vikt<br />
att fernissan <strong>är</strong> alldeles torr innan plåten åter läggs<br />
i badet. Mycket medvetet tillämpades metoden i<br />
äldre landskapsbilder för att ge illusion av djup<br />
i bildrummet. Horisonten etsades mycket svagt till<br />
en ljus silvrig ton, mellanpartier något kraftigare<br />
och slutligen förgrunden betydligt längre.
KOPPARGRAFIK 41<br />
Ett annat sätt att nå denna effekt <strong>är</strong> att från<br />
början endast rita de partier eller linjer sonl skall<br />
etsas längst. Teckningen kompletteras <strong>se</strong>dan successivt,<br />
g<strong>är</strong>na i badet så att de allra hårfinaste linjerna<br />
raderas strax innan etsningen avbrytes.<br />
H olländska badet. Det vanliga salpeterbadet etsar<br />
ganska rått, såväl på djupet som ut åt sidorna.<br />
Tätt tecknade bilder med minutiöst detaljarbete bör<br />
d<strong>är</strong>för etsas i ett ganska svagt bad eller ännu hellre<br />
i ett saltsyrebad, det s.k. holländska badet. Detta<br />
biter synnerligen exakt och går rakt ned i plåten<br />
utan att nämnv<strong>är</strong>t bredda spåret. En spröd linje<br />
etsad så, får en djupare distinktare sv<strong>är</strong>ta än annars.<br />
Etsningsprofil: f LV. salpeterbad, j<strong>är</strong>nklorid, holländska<br />
badet<br />
Det holländska badet som kan användas för etsning<br />
av såväl zink SOlll koppar tillreds enligt följande<br />
recept:<br />
10 VolYll1delar kem. ren konc. saltsyra<br />
2 kaliumklorat<br />
88 vatten<br />
En del av vattnet kokas upp tillsammans med<br />
kaliumkloratet. N<strong>är</strong> detta <strong>är</strong> helt löst tillsättes res
42 KOPPARGRAFIK<br />
ten av vattnet och slutligen saltsyran. Detta bad får<br />
efter en tids användning en klart grön f<strong>är</strong>g under<br />
det att salpeterbadet av den utfällda kopparen f<strong>är</strong>gas<br />
blått. Även holländska badet kan varieras. Ett<br />
starkare bad består av:<br />
20 volymdelar kem. ren konc. saltsyra<br />
3 kaliunlklorat<br />
77 vatten<br />
Holländska badet etsar betydligt långsanlnlare än<br />
salpeterbadet och kräver inte sanlnla övervakning.<br />
Några gasbubblor bildas inte men de kopparglänsande<br />
linjerna nlörknar alltmer för att slutligen bli<br />
helt svarta. S<strong>är</strong>skilt m<strong>är</strong>kbart <strong>är</strong> detta onl plåten<br />
<strong>är</strong> belagd med en vit vaxgrund. Badet kallas d<strong>är</strong>för<br />
ibland för det svartbitande badet.<br />
Jiirnkloridlösning. Ett bad av j<strong>är</strong>nkloridIösning har<br />
etsande egenskaper liknande det holländska. Det<br />
etsar alltså långsammare än salpeterbadet och har<br />
inte i lika hög grad tendens att etsa ut åt sidorna.<br />
Badet avger inga giftiga ga<strong>se</strong>r och <strong>är</strong> i det n<strong>är</strong>l11aste<br />
luktfritt varför det <strong>är</strong> att föredra för etsning<br />
i lokaler anslutna till bostad eller dyl. Nackdelen<br />
<strong>är</strong> dess mörka gulbruna f<strong>är</strong>g som försvårar kontrollen<br />
av plåten. I linjerna avsätter sig en svart<br />
beläggning som menligt inverkar på etsningen.<br />
Denna kan emellertid lätt sköljas bort. Om plåten<br />
läggs uppochned i tråget förblir linjerna rena.<br />
J<strong>är</strong>nkloridIösningens effektivitet <strong>är</strong> inte proportionell<br />
mot dess grad av koncentration. Enligt en<br />
tabell i Jnrgen von Konov/s bok "Om <strong>grafik</strong>" nås<br />
maximum vid 32 o Be, dvs. vid en spec. vjkt av
KOPPARGRAFIK 43<br />
1,29. En vätskas spec. vikt mätes enkelt med en<br />
areometer. För praktiskt etsningsbruk <strong>är</strong> en lösning<br />
på ca 20° Be lämplig. Ungef<strong>är</strong> denna styrka nås<br />
med följande proportioner:<br />
1 viktdel j<strong>är</strong>nklorid<br />
2,5 " vatten<br />
För etsning av zinkplåt <strong>är</strong> en något svagare lösning<br />
att föredra.<br />
Arbetsgång vid etsning<br />
1. Plåtens kanter hanlras eller filas.<br />
2. Plåten tvättas nled sprit eller tri.<br />
3. Grunden läggs och sotas eventuellt.<br />
4. Bilden raderas.<br />
5. Plåtens baksida målas med täckfernissa.<br />
6. Plåten etsas.<br />
7. Plåten sköljs i vatten.<br />
8. Grund och täckfernissa tvättas bort med toluen.<br />
9. Plåten eftertvättas med terpentin varefter den <strong>är</strong><br />
klar för provtryckning.<br />
Akvatintetsning<br />
Akvatintetsningen <strong>är</strong> en tonetsningsmetod, dvs. i<br />
stället för linjer etsas hela ytor eller rättare en nlängd<br />
ytterst snlå fläckar som för ögat flyter samman till<br />
en tonad yta. Plåtytan bepudras med harts eller<br />
asfaltpulver. Plåtens undersida v<strong>är</strong>ms försiktigt upp<br />
med en låga tills pulvret smälter fast utan att d<strong>är</strong>för<br />
flyta ut till en heltäckande grund. Meningen <strong>är</strong><br />
nämligen att syran skall fräta sig ned i plåten mellan<br />
de fastsmälta pulverkornen. Djupet och bredden<br />
på dessa nedetsningar regleras på vanligt sätt
Goya, akvatint och linjeetsning<br />
Miro, akvatintetsning
KOPPARGRAFIK 45<br />
llled badets styrka och etsningstiden. Av stor betydel<strong>se</strong><br />
för strukturen <strong>är</strong> ocksa kornstorleken. I det<br />
f<strong>är</strong>diga trycket framstår de punkter som skyddats<br />
mot syran sonl snlå vita prickar, vilka i en fin<br />
akvatint knappast <strong>är</strong> synliga för blotta ögat. (Jfr<br />
raster vid bildklichering.) I en grov akvatint d<strong>är</strong>emot<br />
kan dessa bli mer än millimeterstora.<br />
Önskas en grov och oregelbunden struktur görs<br />
bepudringen för hand. Pulvret ströas på genom en<br />
dubbelvikt gasväv eller damstrulllpa. Även en van-<br />
Grov akvatint, detalj<br />
lig saltströare kan användas. En fin och jänln<br />
grund d<strong>är</strong>emot kan svårligen läggas utan ett s.k.<br />
akvatintskåp. Ett lämpligt skåp <strong>är</strong> ca 1,5 m högt,<br />
1 m brett och 0,7 m djupt men för små plåtar kan<br />
även mindre skåp användas. Funktionsprincipen<br />
<strong>är</strong> att asfaltpulvret (eller hart<strong>se</strong>n) virvlas upp från<br />
skåpets botten för att <strong>se</strong>dan sakta dala ned på<br />
plåten. Enklast ordnas detta med en vanlig brasbälg<br />
som sticks in i ett hål i skåpets nedre del. I<br />
större skåp monteras borstar som kan roteras<br />
medelst en vev på skåpets utsida.
46 KOPPARGRAFIK<br />
Sedan pulvret virvlats upp läggs plåten på en<br />
ribbhylla i skåpet. För att undvika att pulverskiktet<br />
blir tunnare utmed plåtens kanter bör den vila på<br />
en något större träskiva. Om man dröjer en stund<br />
med att lägga in plåten hinner de största partiklarna<br />
falla till botten och endast ett ytterst fint<br />
stoff fördelar sig över plåtytan. Efter några minuter<br />
tas plåten ut och läggs varsan1t på ett j<strong>är</strong>ngaller<br />
eller nät, under vilket en gas eller spritlåga<br />
kan föras. Plåten upphettas försiktigt tills<br />
kornen smält fast. Vid för hög v<strong>är</strong>me smälter<br />
grunden ihop, vid för låg d<strong>är</strong>emot faller kornen<br />
lätt av i syrabadet.
KOPPARGRAFIK 47<br />
Akvatintskåp
Före grunderingen måste plåten rengöras med<br />
rödsprit och krita. Om en akvatintgrund läggs på<br />
en redan linjeetsad plåt framträder dess kritfyllda<br />
linjer mycket tydligt genom akvatintgrunden. Sedan<br />
baksidan täckts på vanligt sätt <strong>är</strong> plåten klar<br />
för etsning. D<strong>är</strong>vid <strong>är</strong> att m<strong>är</strong>ka att etsningen går<br />
betydligt snabbare än vanlig linjeetsning. Överdrivet<br />
lång etsningstid eller för starkt bad resulterar<br />
lätt i att plåtytan etsas sönder och det f<strong>är</strong>diga trycket<br />
blir smutsigt grått i stället för svart. Helt vita<br />
partier målas från början (ev. redan på den ogrunderade<br />
rena plåten) med täckfernissa, i övrigt<br />
etsas plåten i etapper på samma sätt som en linjeetsning.<br />
Akvatintlavyr. Akvatintlavyr ger betydligt mjukare<br />
övergångar mellan olika valörer och påminner i<br />
såväl arbetsmetod som resultat om tuschlavyr på<br />
papper.<br />
På en vanlig akvatintgrund målas med en ganska<br />
stark syra (lika delar koncentrerad salpetersyra och<br />
vatten). Fördrivningar åstadkommes genom att syran<br />
försvagas genom påmålning av vatten. En vanlig<br />
konstn<strong>är</strong>spen<strong>se</strong>l kan användas men för att
Desprez,<br />
akvatintetsning<br />
<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>? 4<br />
1 min<br />
3 min<br />
9 min<br />
30 min<br />
60 min<br />
2 tim<br />
Akvatintetsningsnyckei<br />
KOPPARGRAFIK 49
50 KOPPARGRAFIK<br />
skydda den nl0t sönderfrätning bör den under arbetet<br />
ofta sköljas nled vatten. En mycket lätt etsning<br />
av hela plåten i ett ordin<strong>är</strong>t syrabad innan<br />
lavyren påbörjas <strong>är</strong> att rekonlnlendera. Metoden<br />
kan med fördel kombineras med den vanliga akvatintetsningen.<br />
Flytande akvatintgrund. I sin bok "Konstgrafiska<br />
metoder" beskriver Harald Sallberg en flytande<br />
akvatintgrund. Harts lö<strong>se</strong>s i koncentrerad sprit.<br />
Några droppar vatten tillsättes under omskakning.<br />
Lösningen gjutes ut över plåten. Vid torkningen<br />
bildar hart<strong>se</strong>n en kornig struktur som kan etsas på<br />
vanligt sätt.<br />
Sprutgrund. Ett enkelt sätt att belägga en plåt med<br />
akvatintgrund <strong>är</strong> att med en fixativspruta bespruta<br />
den med en syrabeständig lösning såsom tunn täckfernissa<br />
eller harts löst i sprit. En sådan grund blir<br />
emellertid oftast ojänln och mycket grov i strukturen.<br />
Re<strong>se</strong>rvageakvatint (sockerakvatint, lyftgrund).<br />
Flertalet akvatintnletoder har det genlensamt att<br />
man arbetar negativt, dvs. vita eller ljusare partier<br />
målas med täckfernissa, lllörkare sparas ut.<br />
Tillvägagångssättet verkar kanske ibland hämmande<br />
på spontaniteten och rent kalligrafiska v<strong>är</strong>den<br />
går lätt förlorade. Om man d<strong>är</strong>för önskar, att just<br />
det man målar skall etsas och plåten i övrigt förbli<br />
intakt, <strong>är</strong> man hänvisad till re<strong>se</strong>rvageakvatint.<br />
Plåten beläggs på vanligt sätt med akvatintgrund.<br />
Hela bilden med alla valörer målas d<strong>är</strong>efter<br />
med en f<strong>är</strong>gad sockerlösning. N<strong>är</strong> denna torkat
KOPPARGRAFIK 51<br />
övernlålas alltihop snabbt med en tunn täckfernissa.<br />
Plåten läggs d<strong>är</strong>efter i ett tråg nled varmt<br />
vatten. Efter en stund börjar sockerf<strong>är</strong>gen lösas<br />
och lyfter d<strong>är</strong>vid täckfernissan från de delar av<br />
plåten som bemålats med sockerf<strong>är</strong>gen och efter<br />
någon timnle ligger hela nlålningen blottad, under<br />
det att plåtens övriga delar fortfarande täcks av<br />
fernissan. Sedan även baksidan täckts kan etsningen<br />
börja. Önskas mer än en valör tas plåten efter<br />
en stund upp ur syrabadet, sköljes och torkas med<br />
läskpapper. Nästa valörsteg, alltså de delar av den<br />
redan etsade bilden som önskas nlörkare, målas nu<br />
på nytt med sockerf<strong>är</strong>g varefter proceduren med<br />
övertäckning och vattenlösning upprepas osv. En<br />
länlplig sockerf<strong>är</strong>g består av:<br />
1 del koncentrerad sockerlösning<br />
lh -1 del gun1mi arabikunl<br />
en svart vattenf<strong>är</strong>gskaka löst i vatten<br />
några droppar tvål eller såplösning.<br />
Tvålen nl0tverkar f<strong>är</strong>gens tendens att krypa.<br />
Akvatint på hårdgrund. Hårdgrund av<strong>se</strong>dd för linjeetsning<br />
kan "nlålas bort" nled en pen<strong>se</strong>l doppad i<br />
en blandning av lavendelolja och terpentin. Oljan<br />
torkas bort nled en svamp doppad i såpvatten varefter<br />
plåten sköljes i vatten. Den på detta sätt blottlagda<br />
plåten kan <strong>se</strong>dan beläggas nled en akvatintgrund.<br />
Även denna metod har alltså i likhet med<br />
sockerakvatinten fördelen att vara positiv, dvs. att<br />
de nlålade linjerna etsas.<br />
Sandpappersakvatint. Onl ett sandpapper pressas<br />
ett flertal gånger mot en hårdgrundsyta blottas plå
52 KOPPARGRAFIK<br />
ten i ett oändligt antal små punkter. Etsad på vanligt<br />
sätt ger plåten i tryck en ytstruktur påminnande<br />
om akvatintens.<br />
Saltakvatint. Salt strös på en hårdgrunderad plåt<br />
som uppv<strong>är</strong>mes. Saltkornen sjunker då ned genom<br />
grunden. Saltet lö<strong>se</strong>s d<strong>är</strong>efter i vatten, varvid plåten<br />
friläggs i sn1å punkter och kan etsas som en<br />
vanlig akvatint. Det <strong>är</strong> att m<strong>är</strong>ka att dessa sista<br />
två metoder ger svarta prickar på vit botten i motsats<br />
till den vanliga akvatinten.<br />
Flatbitning. Flatbitning inneb<strong>är</strong> att hela ytor utsättes<br />
för syrans angrepp utan någon skyddande<br />
grund. Dessa får då snabbt en skrovlighet, som i<br />
tryck ger en svagt grå ton. Även om etsningen pågår<br />
länge blir resultatet inte nämnv<strong>är</strong>t annorlunda,<br />
Vis<strong>se</strong>rligen kan de första avdragen uppvisa en relativt<br />
mörk ton, men den etsade ytan förslits hastigt<br />
och trycker till slut nästan vitt.<br />
Får flatbitningen pågå tillräckligt länge etsar sig<br />
syran slutligen igenom hela plåten, ett hål uppstår.<br />
Vid tryckningen utsätts papperet h<strong>är</strong> för mycket<br />
kraftig reliefpressning och den annars ofrånkomliga<br />
trycktonen uteblir. En flatetsad yta som inte <strong>är</strong><br />
alltför grund ger i trycket en mjuk svart kontur,<br />
beroende på att något mer tryckf<strong>är</strong>g samlas vid<br />
tröskeln n1ellan den etsade och den icke etsade<br />
plåtytan.<br />
En effektiv flatbitning kräver en ganska lång etsningstid,<br />
ibland åtskilliga timmar. Den omgivande<br />
täckfernissan utsätts följaktligen för stora påfrestningar<br />
och bör d<strong>är</strong>för läggas ganska tjockt. Onl
KOPPARGRAFIK 53<br />
William Blake, flatbitning, negativtryck,<br />
i detta fall alltså ett högtrycksförfarande<br />
Flatbitning, profil
Flatbitning, detalj<br />
man önskar en något mörkare valör kan flatbitningen<br />
efteråt beläggas med en akvatintton. Flatbitningen<br />
har fått ett stort användningsområde<br />
inom f<strong>är</strong>g<strong>grafik</strong>en, d<strong>är</strong> den möjliggör intressanta<br />
kombinationer av djup- och högtryck.<br />
Mezzotint<br />
Mezzotinten förekommer numera sällan, kanske<br />
beroende på att prepareringen av plåten <strong>är</strong> så<br />
mödosam. Plåtytan måste först ruggas upp med ett<br />
skarptandat verktyg, en rocker, så att den vid provtryckning<br />
ger en alldeles sammetssvart yta. Bilden<br />
skrapas och poleras d<strong>är</strong>efter fram från svart till
Urban Hj<strong>är</strong>ne, mezzotint
vitt. Den uppruggade graden avlägsnas med skavstål<br />
och skrapkniv. Till ljusare eller helt vita partier<br />
måste även polerstålet användas.<br />
Ruggningen av plåtytan sker genom att rockern<br />
vaggas fram över plåtytan efter ett bestämt system<br />
i olika riktningar. Rockerns vassa tänder river d<strong>är</strong>vid<br />
upp små hål och toppar, grad, som i likhet<br />
med torrnålsgravyrens grad har till uppgift att
KOPPARGRAFIK 57<br />
samla tryckf<strong>är</strong>g. Otillräckligt arbete med rockern<br />
ger ett grått tryck, överdrivet kraftig grad får lätt<br />
papperet att fastna på plåten. I b1.a. England och<br />
Frankrike saluförs f<strong>är</strong>digpreparerade plåtar.<br />
Skrapakvatint. En plåt, akvatintetsad så att den<br />
trycker helsvart, kan självfallet bearbetas med<br />
skrapkniv och skavstål på samma sätt som den<br />
"äkta" mezzotinten. Metoden kallas ofta skrapakvatint.<br />
En sådan plåtpreparering <strong>är</strong> enkel att<br />
göra och har dessuton1 fördelen att kunna tillän1pas<br />
på exakt avgränsade delar av plåten och kan<br />
alltså lätt kombineras med andra tekniker.<br />
"Sandpappersmezzotint". Ett sätt att rugga upp<br />
plåtytan <strong>är</strong> att med tryckpres<strong>se</strong>ns hjälp kraftigt pressa<br />
ett sandpapper mot plåten. Plåten läggs på sandpapperet<br />
och uppe på detta en pappskiva. Det hela<br />
måste dras genom pres<strong>se</strong>n flera gånger och sandpapperets<br />
läge varieras.<br />
Ä·ldre metoder<br />
Maniere criblee, (eng. dotted manner) <strong>är</strong> en tidig<br />
metod som ganska snart ersattes av etsningen<br />
och kopparsticket. Tryckplattan var en metallplåt<br />
och tryckmetoden n<strong>är</strong>mast att hänföra till högtrycket.<br />
I plåten slogs med olika slags punsar små fördjupningar,<br />
som <strong>se</strong>dan vid inf<strong>är</strong>gningen lämnades<br />
rena. Teckningen framstår alltså som vita linjer<br />
och punkter mot svart botten. Plåtarna monterades<br />
ofta på trästockar och trycktes som träsnitt. Bilder<br />
utförda i denna teknik, på svenska ofta benämnda<br />
skrotblad eller skrodblad <strong>är</strong> mycket säll
58 KOPPARGRAFIK<br />
Elias Martin, punktgravyr<br />
synta och betingar ofta mycket höga pri<strong>se</strong>r på<br />
konstmarknaden.<br />
Stipplegravyr eller punktgravyr <strong>är</strong> en metod som<br />
huvudsakligen brukats i reproducerande syfte. Bildens<br />
konturer etsades först lätt varefter en mängd
KOPPARGRAFIK 59<br />
sn1å streck och punkter graverades i plåtytan med<br />
en speciell stickel, en s.k. stipple-graver. Även<br />
olika slags rouletter kunde användas. Resultatet<br />
blev en n1juk valörrikedom väl lämpad för återgivning<br />
av målningar och kritteckningar.<br />
Crayongravyr (crayon==krita) kallas en annan metod<br />
vars uppgift likaledes huvudsakligen varit reproducerande.<br />
Crayongravyren kan vara förvillande<br />
lik en svart- eller rödkritsteckning. Denna effekt<br />
nås genom att etsa en hårdgrunderad plåt, som<br />
öppnats i sn1å streck och prickar med hjälp av<br />
olika slags rouletter och ett speciellt verktyg kallat<br />
mace-head eller mattoir.<br />
Rouletter<br />
Mace-head<br />
Mattoir
60 K O P P A R G R A F I K<br />
Korrigeringar och retuscher<br />
Det första provtrycket <strong>är</strong> mera sällan helt tillfredsställande.<br />
Kanske måste tillägg göras eller bilden<br />
utsättas för en del omarbetningar. Som förut<br />
nämnts kan en alltför kraftig torrnålssv<strong>är</strong>ta tonas<br />
ned med skavstål, graden tas bort eller arbetas ned<br />
i linjen med polerstål och olja. På liknande sätt<br />
kan djupt etsade akvatintytor skrapas med skavstål<br />
och poleras. Finpolering görs med polerpapper,<br />
slipkol och rubber. En rubber <strong>är</strong> en hård filtrulle,<br />
5-10 cm hög, vars ända skurits rak med ett rakblad<br />
och preparerats med olja och krokuspulver.
KOPPARGRAFIK 61<br />
Denna gnuggas mot plåtytan och har d<strong>är</strong>vid en fint<br />
polerande effekt. Rubbern måste skyddas mot<br />
smuts och metallspån som annars lätt repar plåten.<br />
Ett slipkol användes tillsall1ll1ans ll1ed vatten<br />
eller olja och har en något kraftigare verkan.<br />
Djupt etsade linjer kan helt utplånas n1ed skavstålet.<br />
Den grop, sonl d<strong>är</strong>vid uppstår i plåten,<br />
n1åste i vissa fall slås upp från baksidan med puns<br />
och hammare. Exakta plat<strong>se</strong>n för uppslagningen<br />
lokali<strong>se</strong>ras med en krumcirkel.<br />
Alltför klent etsade partier kan grunderas om<br />
och etsas ytterligare. Om hårdgrunden först arbetas<br />
ut på en annan plåt och d<strong>är</strong>efter försiktigt dabbas<br />
över till en redan linjeetsad plåt, går den ej ned i<br />
linjerna utan lägger sig endast på plåtens yta. Syran<br />
kan alltså på nytt arbeta i linjerna och fördjupa<br />
dessa, utan att plåten i övrigt påverkas.<br />
Grunden kan också med fördel rullas på ll1ed en<br />
gummivals. Alltför grunda linjer fylls emellertid<br />
lätt med grund och måste d<strong>är</strong>för åter öppnas med<br />
en nål. Även grova akvatinter kan fördjupas med<br />
en "ornbitningsgrund" under det att plåtar som<br />
etsats finkornigt måste beläggas med en ny något<br />
grövre akvatintgrund.<br />
Förj<strong>är</strong>ning (förstålning) och avj<strong>är</strong>ning<br />
För att öka motståndskraften hos t.ex. en torrnålsgravyr<br />
eller en akvatintetsning kan plåten förj<strong>är</strong>nas<br />
eller förkromas. På elektrolytisk väg beläggs plåten<br />
med en ytterst tunn film av metall. Vid tryckning<br />
släpper f<strong>är</strong>gen lättare från en sådan yta än från<br />
den rena kopparen och ger d<strong>är</strong>för ofta ett något
62 KOPPARGRAFIK<br />
ljusare tryck. En zinkplåt måste först förkoppras<br />
och d<strong>är</strong>efter förj<strong>är</strong>nas. För större upplagor <strong>är</strong><br />
förkronlning att föredra.<br />
A vj<strong>är</strong>ning. DIn ett parti skall omarbetas på en<br />
plåt som förj<strong>är</strong>nats måste denna först avj<strong>är</strong>nas.<br />
Detta kan man lätt göra själv. Plåten läggs i ett<br />
bad av 5 % -ig salpetersyra eller 10 % -ig svavelsyra.<br />
Karet vickas kontinuerligt. Nästan omedelbart<br />
börjar metallfilmen släppa. Plåten sköljes d<strong>är</strong>efter<br />
omgående med vatten, i annat fall finns risk<br />
för syraangrepp även på kopparen. (Svavelsyra<br />
angriper dock icke koppar.)<br />
Koppartryc/(ning<br />
Tryckningen av den grafiska bilden kräver stor<br />
onlsorg och skicklighet. Ett aldrig så förnämligt<br />
gravyrarbete kan förvanskas till oigenkänlighet i<br />
en okänslig tryckares händer. Att bli en god tryckare,<br />
att kunna trycka såväl nlinutiöst utarbetade<br />
torrnålsgravyrer som komplicerade f<strong>är</strong>getsningar<br />
kräver lång utbildning och fallenhet för yrket.<br />
Många konstn<strong>är</strong>er överlåter d<strong>är</strong>för denna del av<br />
bildskapandet åt en yrkesman. Det <strong>är</strong> emellertid<br />
en stor tillgång att kunna trycka sina bilder själv.<br />
Att redan före första provtrycket kunna göra en<br />
bedömning av det utförda arbetet underlättar och<br />
stimulerar självfallet det konstn<strong>är</strong>liga arbetet l11Cd<br />
plåten.<br />
Papperet. Koppar<strong>grafik</strong> trycks i allmänhet på ett<br />
specialgjort koppartryckspapper. Förutom att pap
peret skall ha en vacker yta krävs att det har en<br />
lämplig tjocklek, f<strong>är</strong>gmottaglighet, styrka och smidighet,<br />
att det <strong>är</strong> träfritt och inte gulnar. Tjockleken<br />
räknas efter papperets vikt i gram pr m 2 •<br />
Vanligast förekommande <strong>är</strong> koppartryckspapper<br />
i vikter om 125-300 g/m 2 • Vissa plåtar kan också<br />
tryckas på mycket tunna s.k. kina och japanpapper.<br />
Som exempel på goda papper kan nämnas
64 KOPPARGRAFIK<br />
de franska Arches och Rives, det holländska Van<br />
Gelder Zonen och det svenska Goya från Tumba<br />
pappersbruk, Allra vackrast att trycka på <strong>är</strong> ett<br />
handgjort papper men självfallet ställer sig ett sådant<br />
av<strong>se</strong>v<strong>är</strong>t dyrare.<br />
För att öka papperets smidighet och följsamhet<br />
måste det före användandet genomfuktas. Ett<br />
kraftigt papper bör helst fuktas några dagar före<br />
användandet. Papperet vätes på båda sidor med<br />
en svamp, varefter det ark för ark lägges på hög.<br />
För att motverka torkning läggs ovanpå de våta<br />
papperen en metall- eller glasskiva, eller slås pappersbunten<br />
in i plastväv.<br />
F<strong>är</strong>gen. Koppartrycksf<strong>är</strong>g består av f<strong>är</strong>gstoff rivet<br />
i en speciell olja. I handeln förs dels vanlig koppartrycksf<strong>är</strong>g,<br />
dels s.k. hjälpf<strong>är</strong>g, som har en styvare<br />
konsistens. Olika tekniker ställer skilda krav på<br />
f<strong>är</strong>gen. En torrnålsgravyr kan tryckas med enbart<br />
hjälpf<strong>är</strong>g, men för en etsning <strong>är</strong> en blandning av<br />
hjälpf<strong>är</strong>g och tryckf<strong>är</strong>g att föredra. Något tillspetsat<br />
kan man säga att varje plåt kräver sin egen f<strong>är</strong>g.<br />
F<strong>är</strong>gen förtunnas vid behov n1ed koppartrycksfernissa.<br />
Denna finns i tre olika konsisten<strong>se</strong>r, tjock,<br />
medium och tunn. För utspädning vid tryckningen<br />
användes tunn, de övriga brukas vid rivningen av<br />
f<strong>är</strong>gen (<strong>se</strong> även "F<strong>är</strong>g<strong>grafik</strong>"). Som regel lämnar<br />
en tunn f<strong>är</strong>g betydligt mer tryckton än en fastare<br />
f<strong>är</strong>g som d<strong>är</strong>för <strong>är</strong> att föredra för klara och distinkta<br />
tryck. Som svart f<strong>är</strong>gstoff användes vanligen French<br />
Black eller Frankfurt Black. F<strong>är</strong>gen kan ges en varmare<br />
eller kallare klang med tillsats aven brun resp.<br />
blå f<strong>är</strong>g. Vid normalkonsistens tenderar f<strong>är</strong>gen att<br />
sakta rinna av spackeln utan dropp.
Pres<strong>se</strong>n. Koppartryckspressar kan variera i ut<strong>se</strong>ende<br />
och storlek högst av<strong>se</strong>v<strong>är</strong>t. Det finns små lätta<br />
bordspressar av<strong>se</strong>dda för mycket små plåtar och<br />
det finns tunga pressar med tryckbäddar på n<strong>är</strong>a<br />
2 m 2 •<br />
En koppartryckspress består i princip av två<br />
stålvalsar monterade i en ram. Mellan dessa valsar<br />
vilar tryckbädden, en stålplatta på vilken den graverade<br />
plåten ligger. Vanligen drivs den övre val<strong>se</strong>n<br />
av ett stort svänghjul och matar d<strong>är</strong>vid fram<br />
tryckbädden mellan valsarna. För att det fuktade<br />
tryckpapperet skall pressas ned i plåtens alla linjer<br />
och fördjupningar <strong>är</strong> två-fyra filtar lagda mellan<br />
valsarna. Trycket regleras vanligen med skruvar<br />
som höjer eller sänker den övre val<strong>se</strong>n. För att<br />
öka e1astisiteten kan man på tryckbädden lägga<br />
en eller flera zink- eller aluminiumplattor (vanlig<br />
off<strong>se</strong>tplåt). Genom att variera antalet sådana uno<br />
<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>? 5
66 KOPPARGRAFIK<br />
derläggsplåtar kan plåtar av olika tjocklek tryckas<br />
utan att pres<strong>se</strong>ns tryck behöver omjusteras.<br />
Att pres<strong>se</strong>ns tryck <strong>är</strong> tillfredsställande och lika stort<br />
över hela plåtytan kontrolleras enklast med ett s.k.<br />
blindtryck, dvs. ett tryck från en bearbetad plåt<br />
som inte inf<strong>är</strong>gats. Resultatet blir ett vitt tryck på<br />
vilket bilden framstår i relief. Uteblir reliefen helt<br />
eller delvis <strong>är</strong> pres<strong>se</strong>ns tryck otillräckligt eller<br />
ojämnt och nlåste regleras.<br />
Filtarna bör vara nlaskinfilt av hög kvalitet, en<br />
tjockare och vanligen en eller två tunnare av vilka<br />
den tunnaste skall ligga nederst, dvs. n<strong>är</strong>mast tryckpapperet.<br />
Filtarna bör i det n<strong>är</strong>maste täcka hela<br />
tryckbädden. Då limmet i tryckpapperet efter en tid<br />
gör filtarna styva och osmidiga måste de tvättas.<br />
Detta sker i ljumt vatten med tillsats av tvättmedel<br />
och något soda.<br />
För att motverka nedsolkning av filtarna kan de<br />
med metallstänger och läderremmar monteras upp<br />
över ett tv<strong>är</strong>gående stag. Den yttre filten fästes vid<br />
den monterade med säkerhetsnålar.<br />
Tryckningen. Plåten läggs på en v<strong>är</strong>mehäll av den<br />
typ som används vid grunderingen. Dess temperatur<br />
bör emellertid i detta fall vara något lägre, ca<br />
40-45 o. Tryckf<strong>är</strong>gen rullas ut över plåten nled en<br />
läder- eller gummivals och arbetas ned i alla fördjupningar<br />
med fingret. Av v<strong>är</strong>men blir f<strong>är</strong>gen lös<br />
och lättarbetad. F<strong>är</strong>gen skall nu torkas bort från<br />
plåtytan men länlnas kvar i alla graverade eller<br />
etsade fördjupningar. För detta används ett stycke<br />
tarlatanväv hopvikt till en slät boll aven apelsins<br />
storlek. Plåten torkas i olika riktningar tills bilden
Exempel på<br />
filtmontering<br />
KOPPARGRAFIK 67<br />
tydligt skönjes. Torkningen görs med lätt tryck på<br />
handen och man bör undvika att stanna med trasan<br />
på själva plåtytan, vilket annars lätt resulterar<br />
i fula tryckf<strong>är</strong>gsprickar<br />
Plåten får svalna på en kallhäll. Denna utgörs av<br />
en trälåda vars översida täckts med en j<strong>är</strong>n eller<br />
zinkplåt. Avtorkningen fortsättes med en ny tarlatantrasa<br />
och slutligen enbart med handens insida.<br />
I-Ianden kan lämpligen prepareras med krita sonJ<br />
d<strong>är</strong>efter avtorkas så att löst kritpulver inte blandas<br />
med tryckf<strong>är</strong>gen. Tätt och djupt etsade plåtar kan<br />
med fördel fintorkas med makulaturpapper. Även<br />
efter en mycket omsorgsfull avtorkning kvarstan
Från vänster: kallhäll, v<strong>är</strong>mehäll, f<strong>är</strong>gbord, pappersbord
70 KOPPARGRAFIK<br />
nar en ytterst tunn filn1 av tryckf<strong>är</strong>g över hela<br />
plåten och ger i tryck en s.k. tryckton. Som förut<br />
nämnts spelar h<strong>är</strong>vid f<strong>är</strong>gens konsistens en stor<br />
roll. Om man som på en del äldre kopparstick vill<br />
ha en alldeles ren plåt får man ta till luttorkning,<br />
dvs. plåten fintorkas med en trasa (förbandsgas)<br />
fuktad i svag lösning av pottaska och d<strong>är</strong>efter ll1ed<br />
en ren vattenfuktad trasa.<br />
Om man önskar maximal ll1ust i etsade linjer<br />
måste plåten draggas. Den rentorkade plåten v<strong>är</strong>ms<br />
åter upp varefter man lätt släpar ett stycke hopvikt<br />
förbandsgas över plåten. F<strong>är</strong>gen dras då upp<br />
något ur linjerna och ger ett fylligare avtryck.<br />
Draggning bör emellertid användas med stor försiktighet<br />
då trycket lätt blir orent och suddigt.<br />
Graden i torrnålsgravyrer och mezzotinter utesluter<br />
i allmänhet draggning.<br />
Plåten som nu <strong>är</strong> f<strong>är</strong>dig för tryckning läggs på<br />
pres<strong>se</strong>ns tryckbädd med bilden uppåt varefter papperet<br />
försiktigt läggs på. Före användandet måste<br />
det genomfuktade arket läskas och eventuellt ruggas<br />
upp n1ed en kraftig tagelborste. Såväl alltför våta<br />
som alltför torra papper ger undermåliga tryck.<br />
(Papperet får inte blänka.) Efter kontroll av att<br />
filtarna <strong>är</strong> släta och rena dras det hela genom pres<strong>se</strong>n<br />
varefter papperet ytterst varsamt lyfts från<br />
plåten.<br />
För varje avdrag måste plåten inf<strong>är</strong>gas och avtorkas<br />
på nytt. Ett andra avdrag utan ny inf<strong>är</strong>gning<br />
kallas returtryck och kan någon gång förekomn1a<br />
i samband med f<strong>är</strong>gtryckning.<br />
Provtrycket torkar fortast om det med klisterren1sor<br />
ll10nteras på en ll1asonitskiva. Papperet blir<br />
då slätt och reliefen obetydlig. För att bevara
KOPPARGRAFIK 71<br />
reliefen måste de slutgiltiga avdragen torkas med<br />
större omsorg. Bladet bör hänga fritt tills f<strong>är</strong>gen<br />
torkat varefter det kan fuktas igen på baksidan och<br />
läggas i lätt press under några pappskivor.<br />
Efter tryckningen tvättas plåten med terpentin.<br />
För undvikande av oxidering under en längre förvaringstid<br />
skyddas plåten enklast av ett tunt skikt<br />
täckfernissa.<br />
Om tryckf<strong>är</strong>g torkat fast i etsade linjer tas den<br />
enklast bort med kaustiksoda löst i hett vatten.<br />
F<strong>är</strong>ggravyr<br />
Efter att länge ha varit ganska sällsynt har f<strong>är</strong>gen<br />
åter börja spela en betydande roll i den moderna<br />
<strong>grafik</strong>en. Grafiska blad i f<strong>är</strong>g tryckta från plåtar<br />
benämns ofta f<strong>är</strong>ggravyrer oav<strong>se</strong>tt om plåtarna graverats<br />
med sticklar eller etsats. Det förekommer att<br />
grafiska blad f<strong>är</strong>gläggs, t.ex. med akvarellf<strong>är</strong>g. Metoden<br />
var vanlig förr och har i vår tid tillämpats<br />
av b1.a. Chagall. Det kan emellertid diskuteras om<br />
dessa bilder <strong>är</strong> att hänföra till f<strong>är</strong>g<strong>grafik</strong>en i dogmatisk<br />
mening.<br />
En inf<strong>är</strong>gad plåt kan lätt konlpletteras nled<br />
ytterligare en f<strong>är</strong>g vid tryckningen. Ett tonat indiaeller<br />
japanpapper sk<strong>är</strong>s till och fuktas på ena sidan<br />
med tunt risklister. Med klistersidan uppåt läggs<br />
papperet på plåten. Ett vitt koppartryckspapper<br />
läggs ovanpå detta och det hela får gå genom pres<strong>se</strong>n.<br />
N<strong>är</strong> trycket lyftes har det tunna papperet klistrats<br />
fast mot tryckarket och den graverade bilden<br />
framträder nlot en f<strong>är</strong>gtonad fond.
72 KOPPARGRAFIK<br />
Att inf<strong>är</strong>ga en akvatintetsad plåt med flera f<strong>är</strong>ger<br />
har tillämpats länge och <strong>är</strong> en ganska enkel metod<br />
förutsatt att de olika partierna ligger klart avgränsade<br />
från varandra. Man inf<strong>är</strong>gar il la poupee, dvs.<br />
med hjälp av små dockor av exempelvis förbandsgas.<br />
Med större trasor skulle f<strong>är</strong>gerna lätt blanda<br />
sig och åstadkomma missf<strong>är</strong>gningar.<br />
F<strong>är</strong>gen består av högklassiga f<strong>är</strong>gpigment rivna<br />
i koppartrycksfernissa. Ovanligare kulörer måste<br />
man kanske riva själv. På en litosten eller marmorskiva<br />
utröres f<strong>är</strong>gstoffet i koppartrycksfernissa av<br />
medium eller tunn konsistens till en fast massa.<br />
Med en rivare mals d<strong>är</strong>efter f<strong>är</strong>gstoffet samman<br />
med oljan. Ibland måste också en knivsudd tjockolja<br />
tillsättas för att ge f<strong>är</strong>gen den lämpliga konsisten<strong>se</strong>n.<br />
F<strong>är</strong>gen kan <strong>se</strong>dan vid behov spädas med<br />
ytterligare något tunn fernissa. Ett annat recept på<br />
tryckf<strong>är</strong>g lyder:<br />
F<strong>är</strong>gpulver<br />
Standolja medium<br />
5 % n1ineralolja<br />
1 % äggten1peraemulsion<br />
Transparent blanc kan rivas av standolja och talk.<br />
F<strong>är</strong>g med felaktig konsistens kan bereda stora<br />
svårigheter vid urtorkningen.<br />
F<strong>är</strong>getsningen bör i allmänhet etsas djupare än<br />
etsningar i svart-vitt s<strong>är</strong>skilt om inf<strong>är</strong>gningen skall<br />
göras med ljusa eller la<strong>se</strong>rande f<strong>är</strong>ger.<br />
Djupetsade plåtar kan tryckas i två f<strong>är</strong>ger san1tidigt<br />
som hög- och djuptryck. Om bilden delvis<br />
<strong>är</strong> flatbiten uppstår en stor klangvariation. Principen<br />
<strong>är</strong> att plåten inf<strong>är</strong>gas nled en f<strong>är</strong>g för djuptryck<br />
varefter en hård f<strong>är</strong>gvals nled en annan f<strong>är</strong>g
KOPPARGRAFIK 73<br />
rullas över plåten och d<strong>är</strong>vid avsätter f<strong>är</strong>g på dess<br />
upphöjda delar. Val<strong>se</strong>n måste mellertid ha tillräckligt<br />
stor omkrets, i annat fall uppstår störande<br />
skarvar på bildytan.<br />
För högtrycksinf<strong>är</strong>gningen användes lämpligen<br />
litografisk tryckf<strong>är</strong>g. För att ge denna transparens<br />
bör den (kraftigt) förtunnas med of<strong>är</strong>gad tinting och<br />
ev. tillsättas något olja. Givetvis kan högtrycksinf<strong>är</strong>gningen<br />
begränsas till vissa delar av plåten.<br />
Enklast sker detta med en pappersschablon. Ur ett<br />
papper, g<strong>är</strong>na ett provtryck av plåten, sk<strong>är</strong>s dc<br />
former ut som skall inf<strong>är</strong>gas, varefter schablonens<br />
ena sida tejpas fast vid underlaget. Plåten passas<br />
in under schablonen och f<strong>är</strong>gval<strong>se</strong>n rullas över.
74 KOPPARGRAFIK<br />
Ett snarlikt sätt att komplettera den djuptrycksinf<strong>är</strong>gade<br />
plåten med en eller flera f<strong>är</strong>ger <strong>är</strong> den<br />
off<strong>se</strong>tmetod med vilken en inf<strong>är</strong>gad form eller<br />
struktur tas upp på en vals. Val<strong>se</strong>n rullas d<strong>är</strong>efter<br />
över plåten och avsätter f<strong>är</strong>gen på denna. Hayter<br />
beskriver i sin bok "About Prints" hur olika f<strong>är</strong>gfält<br />
kan sk<strong>är</strong>as ut som linoleumsnitt. Inf<strong>är</strong>gade med<br />
olika f<strong>är</strong>ger placeras de i rad efter varandra. Den<br />
rena val<strong>se</strong>n kan då i en enda omgång ta upp alla<br />
f<strong>är</strong>gerna och avsätta dem på den graverade plåten.<br />
Linoleumsnittens placering <strong>är</strong> givetvis beroende av<br />
val<strong>se</strong>ns omkrets och utprovas lämpligen så att val<strong>se</strong>n<br />
först får rulla i omvänd ordning från den graverade<br />
plåten ut på underlaget och d<strong>är</strong> avsätta ett<br />
eller flera tryck.<br />
Då såväl linoleumplattorna som plåten bör ligga<br />
i samma nivå, sk<strong>är</strong>s formerna lämpligen ut i en<br />
större linoleumskiva, i vilken den graverade plåten<br />
läggs i en utskuren ruta. Den på detta sätt inf<strong>är</strong>gade<br />
plåten trycks i koppartryckspres<strong>se</strong>n på vanligt<br />
sätt.<br />
Av stor vikt vid dessa kombinationsmetoder <strong>är</strong><br />
tryckf<strong>är</strong>gens konsistens. En tunn f<strong>är</strong>g kan valsas<br />
på en <strong>se</strong>gare, likaså <strong>är</strong> f<strong>är</strong>ger med likartad konsis
KOPPARGRAFIK 75<br />
tens "san1arbetsvilliga". En styvare och <strong>se</strong>gare f<strong>är</strong>g<br />
kan d<strong>är</strong>emot inte valsas på en tunnare, den stöts<br />
bort och lämnar den undre orörd. Kännedom on1<br />
detta kan naturligtvis utnyttjas redan vid planeringen<br />
aven f<strong>är</strong>ggravyr.<br />
Koppar<strong>grafik</strong> i f<strong>är</strong>g kan också tryckas med flera<br />
plåtar, en för varje f<strong>är</strong>g. Exakt lika stora plåtar<br />
sk<strong>är</strong>s till, varefter man i varje plåt etsar för resp.<br />
f<strong>är</strong>g. Ett f<strong>är</strong>skt avdrag från den första plåten kan i<br />
tryckpres<strong>se</strong>n överföras på nästa plåt. N<strong>är</strong> <strong>se</strong>dan<br />
denna nya plåt etsas y tterst lätt skyddar den överförda<br />
tryckf<strong>är</strong>gen mot syran och efter tvättning<br />
framstår bildens huvuddrag tydligt och ger stöd åt<br />
det fortsatta arbetet. Denna lätta etston tas lätt<br />
bort med polermedel. Bildens konturer kan också<br />
lätt graveras med en torrnål. Om bilden tecknas<br />
på papper lagt på en mjukgrunderad plåt behöver<br />
endast plåten bytas, varefter tecknandet kan fortsätta<br />
på samma papper.<br />
Vid tryckning aven f<strong>är</strong>ggravyr <strong>är</strong> passningen av<br />
plåtarna besv<strong>är</strong>lig beroende på att det genomfuktade<br />
papperet krymper vid torkningen. Den allra<br />
n1insta felpassning ger en obehagligt dirrande<br />
effekt. Enklast <strong>är</strong> att trycka på ett så stort papper<br />
att ena kanten av detta kan stanna n1ellan tryckvalsarna<br />
efter tryckningen. Papperet lyfts och den<br />
tryckta plåten ersätts med nästa. (Samtliga plåtar<br />
bör inf<strong>är</strong>gas i förväg.) Plåtens plats på tryckbädden<br />
n1arkeras enklast med blyertsm<strong>är</strong>ken. En annan<br />
passningsmetod <strong>är</strong> att lägga plåtarna på varandra<br />
och borra två s111å hål, lämpligen i plåtens<br />
båda kortsidor. I dessa punkter sticks nålar genom<br />
papperet n<strong>är</strong> avdraget från den första plåten passas<br />
in på nästa plåt.
76 KOPPARGRAFIK<br />
Plåtarna kan också i tur och ordning placeras på<br />
ett markerat ställe på en tunn nletallplåt. Tryckpapperets<br />
sidor läggs kant i kant med underläggsplåten.<br />
Mellan tryckningen av de olika plåtarna får papperet<br />
inte torka och d<strong>är</strong>med inte heller krympa. För<br />
varing mellan fuktiga papper <strong>är</strong> att rekommendera.<br />
För att undvika tillplattning av reliefen bör den<br />
djupast etsade plåten tryckas sist.
Trä<strong>grafik</strong><br />
Träsnitt<br />
Träsnitt. Träsnittet hör i likhet med trägravyren<br />
och linoleumsnittet till högtrycks<strong>grafik</strong>en. Tryckplattan,<br />
stocken, <strong>är</strong> vanligen en träskiva på vilken<br />
bilden tecknas. Med olika slag av knivar och j<strong>är</strong>n<br />
sk<strong>är</strong>s bilden ut och överflödigt trä karvas bort.<br />
Förr nöjde sig konstn<strong>är</strong>en nled att teckna bilden<br />
och överlät åt skickliga hantverkare att sk<strong>är</strong>a stocken<br />
och ombesörja tryckningen. Vår tids träsnittare<br />
vill g<strong>är</strong>na att träets egenart kommer till uttryck<br />
i bildens karakt<strong>är</strong> och sk<strong>är</strong> d<strong>är</strong>för stockarna<br />
ganska fritt. Den tecknade förlagan blir ett stöd<br />
som ingalunda behöver utesluta improvisationer<br />
och avvikel<strong>se</strong>r.<br />
Om stocken först bestryks med polityr och d<strong>är</strong>efter<br />
med svart tusch framstår skurna linjer med<br />
träets vita f<strong>är</strong>g, arbetet kan hela tiden kontrolleras<br />
och provtryckning <strong>är</strong> således nästan överflödig.<br />
(Polityren hindrar tuschen att sugas in i träet.)<br />
Som stockar kan praktiskt taget vilket träslag<br />
som helst användas, även lanlellträ och träfiberplattor.<br />
Träslag sonl flisar sig alltför lätt bör dock<br />
undvikas. Stocken bör vara alldeles plan. Av<br />
största vikt <strong>är</strong> detta, om den <strong>se</strong>dermera skall tryckas<br />
i maskin, i vilket fall dess tjocklek inte får<br />
överstiga vanlig typhöjd, 23,55 mm. Träets egen<br />
struktur kan framhävas nled sandblästring eller<br />
borstning med stålborste.<br />
Förutom knivar använder man olika hålj<strong>är</strong>n och<br />
stämj<strong>är</strong>n. Verktygen bör vara av god kvalitet och<br />
självfallet välslipade. Felsk<strong>är</strong>ningar kan repareras<br />
med pluggning eller utfyllning med plastiskt trä.
TRÄGRAFIK 79<br />
Träsnitt omkr. 1500<br />
•<br />
•<br />
(Slipning och montering av sticklar behandlas i<br />
avsnittet kopparstick.)<br />
Stockarna, som finns i handeln bör liksom träsnittsstockarna<br />
först prepareras n1ed schellack och<br />
tusch. Schellack kan användas för uppfyllning av<br />
felgraverade linjer.
Paul Gaugin, f<strong>är</strong>gträsnitt<br />
<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>? 6<br />
TRÄGRAFIK 81<br />
Andre Derain, träsnitt
82 TRÄ GRAFIK<br />
Linoleumsnitt<br />
Linoleumsnitt. Linoleumsnittet skiljer sig inte<br />
nämnv<strong>är</strong>t från träsnittet. Träplattan ersättes med<br />
en slät linoleumskiva, i vilken bilden sk<strong>är</strong>s ut.<br />
Stämj<strong>är</strong>n och hålj<strong>är</strong>n kan ersättas av vekare verktyg,<br />
små sk<strong>är</strong>verktyg som likt en stålpenna monteras<br />
i ett handtag.<br />
Linoleum <strong>är</strong> mycket lättarbetat och nlöjliggör ett<br />
fritt och spontant arbete i alla riktningar.<br />
Efter montering på en stock kan linoleumsnittet<br />
tryckas i en boktryckpress i relativt stora upplagor.<br />
Svend Wiig-Han<strong>se</strong>n, linoleunlsnitt
TRÄGRAFIK 83<br />
Henri Matis<strong>se</strong>, linoleumsnitt
84 TRÄGRAFIK<br />
Tryckning av trägrajik. Trä<strong>grafik</strong> kan tryckas såväl<br />
för hand som i h<strong>är</strong>för lämpliga maskinpressar.<br />
Att handtrycka <strong>är</strong> en tämligen enkel procedur.<br />
Sedan tryckf<strong>är</strong>gen, boktrycksf<strong>är</strong>g eller illustrationsf<strong>är</strong>g,<br />
valsats ut på en marnlorskiva eller litasten<br />
valsas den försiktigt ut i olika riktningar på stocken.<br />
Stor försiktighet måste iakttas så att inte fint<br />
graverade linjer fylls nled f<strong>är</strong>g. Tryckpapperet<br />
läggs varsanlt på den inf<strong>är</strong>gade stocken och dess<br />
baksida frotteras <strong>se</strong>dan med en sked eller ett falsben.<br />
Detta förfaringssätt kallas avklappning. Genom<br />
att försiktigt lyfta papperets ena hörn kontrollerar<br />
man n<strong>är</strong> f<strong>är</strong>gupptagningen <strong>är</strong> tillfredsställande.<br />
Tunnare träsnittspapper av Lex. japantyp<br />
släpper igenom f<strong>är</strong>gen så att bilden framträder<br />
helt tydligt på papperets baksida. För att förhindra<br />
att sådant tunt papper söndergnids kan det vid avklappningen<br />
skyddas av ett mellanliggande makulaturpapper.<br />
Det f<strong>är</strong>diga trycket lyfts varsamt från<br />
stocken och får torka i fria luften. Torktiden på<br />
f<strong>är</strong>gen kan påskyndas nled tillsats av litet sickativ,<br />
men sonl regel bör l1lan undvika att blanda f<strong>är</strong>gen<br />
nled torkmedel. I stället för att frottera papperet<br />
kan man pressa det l110t den inf<strong>är</strong>gade stocken med<br />
en mjuk gelatinvals. Om papperet endast lätt pressas<br />
mot stocken, Lex. med l1ljuk borste, blir avdraget<br />
ljusare. Vissa delar av stocken kan inf<strong>är</strong>gas på<br />
detta sätt och ge ett tryck nled såväl grå som svarta<br />
toner.<br />
Träsnitt kan tryckas på alla slags papper men av<br />
hållbarhetsskäl bör självfallet. endast högklassigt<br />
träfritt papper konlnla ifråga. Som regel tar ett<br />
tunt något sugande papper upp f<strong>är</strong>gen lättare.<br />
Trästockar kan som redan antytts tryckas nlaski
TRÄGRAFIK 85
86 TRÄGRAFIK<br />
Avklappning med sked
TRÄGRAFIK 87<br />
nellt i såväl digel- som cylinderpressar. (I en digelpress<br />
pressas en j<strong>är</strong>nplatta kraftigt mot stocken. En<br />
cylinderpress d<strong>är</strong>emot fungerar i princip som en<br />
koppartryckspress.) För att trycket skall bli elastiskt<br />
och följsamt läggs uppe på tryckpapperet<br />
eller monteras på cylindern eller digeln en däckel,<br />
vanligen ett antal tunna pappersark (jfr koppartryckpres<strong>se</strong>ns<br />
filtar). Om stocken inte <strong>är</strong> alldeles<br />
plan blir trycket ojämnt. Man måste då ta till upp
88 TRÄGRAFIK<br />
Palle Niel<strong>se</strong>n, träsnitt
TRÄGRAFIK 89<br />
Thomas Bewick, trägravyr<br />
lappning, dvs. först<strong>är</strong>ka däckeln på en del ställen<br />
genom att klistra fast lappar av silkespapper. För<br />
låga stockar höjs lätt till typhöjd med pappskivor.<br />
En trästock kan också tryckas tillsammans med<br />
text i en modern boktryckpress.
Kitngawa Utamaro, japanskt träsnitt
TRÄGRAFIK 91<br />
F<strong>är</strong>gträsnitt. Liksom en del graverade plåtar kan<br />
en trästock inf<strong>är</strong>gas med flera f<strong>är</strong>ger. Förutsättningen<br />
<strong>är</strong> att bildens olika delar <strong>är</strong> så skilda från<br />
varandra att invalsningen inte blir alltför krånglig.<br />
Eventuellt kan stocken sågas i två eller flera<br />
delar, varje del inf<strong>är</strong>gas med resp. f<strong>är</strong>g, varefter<br />
delarna åter läggs samnlan likt ett enkelt pus<strong>se</strong>l.<br />
Vanligare <strong>är</strong> dock att f<strong>är</strong>gträsnittet trycks från<br />
flera stockar, en för varje f<strong>är</strong>g. Den viktigaste<br />
sk<strong>är</strong>s då först. Arbetet på de övriga stockarna underlättas<br />
om ett f<strong>är</strong>skt avdrag från den första stocken<br />
klappas över på dessa. Vid tryckningen måste<br />
passningen göras omsorgsfullt. Stockarna läggs i<br />
turordning i en tr<strong>är</strong>am av stockens höjd. I kanten<br />
på ramen fästes eller fixeras papperet i rätt läge<br />
med hjälp av pappersklämmor.<br />
Om flera f<strong>är</strong>ger skall tryckas på varandra bör<br />
dessa förtunnas och bilden tryckas på ett sugande<br />
papper. I annat fall blir resultatet alltför kompakt<br />
och glansigt. Olika sorters tryckf<strong>är</strong>g kan användas.<br />
Såväl boktrycksf<strong>är</strong>g som litografif<strong>är</strong>g finns i stort<br />
sortinlent, men det <strong>är</strong> av vikt att endast helt ljusäkta<br />
f<strong>är</strong>g används för konstn<strong>är</strong>liga ändanlål. Till<br />
japanska träsnitt, vilka ofta <strong>är</strong> tryckta från ett<br />
ganska stort antal stockar, användes en linlf<strong>är</strong>g,<br />
bestående av f<strong>är</strong>gstoff utrört i risrnjöl och vatten.
E. MUllCh, litografi
Litografi<br />
I vår tids konstliv <strong>är</strong> litografien av utomordentligt<br />
stor betydel<strong>se</strong>, både sonl en självständig konstart<br />
och som förmedlare av konstn<strong>är</strong>liga ideer. Möjligheten<br />
till mångfaldigande har lockat en hel rad<br />
betydande målare att översätta sina ideer till litografi.<br />
Ibland har kanske grän<strong>se</strong>n nlellan original<br />
och reproduktion varit flytande men obestridligen<br />
har också den grafiska konsten med denna "målar<strong>grafik</strong>"<br />
tillförts betydande v<strong>är</strong>den.<br />
Tryckningen aven litografi kan vara ganska<br />
komplicerad och kräva stor erfarenhet, varför flertalet<br />
konstn<strong>är</strong>er i allmänhet arbetar i intinlt samarbete<br />
med en yrkestryckare.<br />
Litografi <strong>är</strong> plantryck (flattryck), dvs. bilden ligger<br />
i samma nivå som stenens övriga delar. Bilden<br />
trycks från en speciell sorts planslipad kalksten.<br />
)fven kornerad tunn zink- eller aluminiulnplåt, s.k.<br />
ojj<strong>se</strong>tplåt, kan användas sorn bottenmaterial. Något<br />
förenklat kan man säga att metoden bygger på<br />
principen att fett och vatten stöter bort varandra.<br />
Bilden tecknas eller målas på stenen med speciella<br />
litokritor, litografiska pennor eller litograftusch.<br />
I(ritan består huvudsakligen av vax, tvål och svart<br />
f<strong>är</strong>gstoff och finns i ett flertal hårdhetsgrader av<br />
vilka nr O och nr 1 täcker de flesta behov. Tuschen<br />
finns f<strong>är</strong>dig men kan också lätt rivas av tuschstång.<br />
Stången gnides d<strong>är</strong>vid nlot en tallrik varefter den<br />
avsatta tuschen rörs ut med vatten. Tuschen kan<br />
målas på med pen<strong>se</strong>l eller eventuellt blåsas på med<br />
fixativspruta. Delar av ytan liksom marginalen kan<br />
då skyddas med utklippta pappersschabloner eller<br />
av påmålad gummilösning. (Gummilösningen som<br />
<strong>se</strong>dermera borttvättas hindrar den feta tuschen att<br />
tränga ned i stenytan.) Laveringar med tusch och
vatten går att göra men de <strong>är</strong> i allmänhet mycket<br />
osäkra. Vid tryckning aven större upplaga tar<br />
vattenlaveringen lätt upp allt mer f<strong>är</strong>g för att till<br />
sist trycka alldeles svart. Säkrare <strong>är</strong> då att späda<br />
tuschen med trikloretylen eller bensin. Tillsats av<br />
terpentin eller isättika till vattenlöslig tusch får<br />
denna att dela sig och ge en strukturerad yta. Laveringar<br />
gjorda på överföringspapper har i allmänhet<br />
större motståndskraft.<br />
I den tuschmålade ytan kan vita linjer skrapas<br />
fram med en nål eller knivspets och ljusare partier
Texturprover, litografi<br />
skrapas med knivblad eller pimpsten (korrekturstift).<br />
Ett skrapat parti kan som regel inte övermålas<br />
igen. För att underlätta inf<strong>är</strong>gningen bör på<br />
stenen lämnas en marginal på 3-5 cm.
96 LITOGRAFI<br />
Slipning av litografisk sten<br />
Före användningen måste en sten slipas alldeles<br />
plan och helt ren från fett. En bild kan slipas bort,<br />
varefter stenen kan användas på nytt. Slipningen<br />
görs med ett speciellt slipverktyg eller med hjälp<br />
aven mindre sten vid vilken ett handtag monterats<br />
så att den snabbt kan roteras över stenytan. Två<br />
stenar kan också slipas mot varandra. Som slipmedel<br />
användes lämpligen först pimpsten och karborundumpulver<br />
och vatten d<strong>är</strong>efter ki<strong>se</strong>lsand och<br />
vatten. Även flintsand och vatten kan användas.<br />
Stenytans kornighet kan varieras med användande<br />
av olika grov sand. Som regel brukar för konstn<strong>är</strong>ligt<br />
bruk "100 korn" vara lagom, men även<br />
betydligt finare kornighet förekommer.<br />
Utsyrning<br />
Stenar och plåtar som efter slipning resp. kornering<br />
inte genast kommit till användning bör före<br />
användandet utsyras. Detta för att göra denl speciellt<br />
nl0ttagliga för kritan och tuschet. Lämpligt<br />
utsyrningsmedel <strong>är</strong> en 4 % -ig lösning av vatten och<br />
isättika. Denna flödas över ytan, får verka 2-4<br />
minuter varefter stenen (plåten) borstas och kraftigt<br />
spolas med vatten. Efter omsorgsfull fläkttorkning<br />
kan teckningen börja. För plåt finns även<br />
sper;iella utsyrningsmedel.
Preparering av litografi<br />
Generella regler för preparering aven litografi<br />
<strong>är</strong> omöjligt att ge. Olika litografer använder olika<br />
metoder. Nedanstående tillvägagångssätt <strong>är</strong> d<strong>är</strong>för<br />
endast att betrakta som ett förslag.<br />
1. Bilden torkas lätt med talk.<br />
2. Bilden etsas. Bilden dras d<strong>är</strong>vid över med ett<br />
skikt tunnflytande sur gummilösning. (Gummi<br />
arabicum eller plåtgummeringsmedel+ 1-5 volymprocent<br />
konc. salpeter eller saltsyra. För plåt<br />
ersätts syran av zinkbets.) Et<strong>se</strong>ns uppgift <strong>är</strong> att<br />
rensa stenens porer.<br />
<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>? 7
98 LITOGRAFI<br />
3. Et<strong>se</strong>n lö<strong>se</strong>s upp med ren gummilösning och<br />
tas bort varefter stenen dras över ,ned ett tunt<br />
skikt ren! gurnmilösning. (På plåt bör et<strong>se</strong>n<br />
skyfflas bort lned en pappskiva innan den hunnit<br />
torka.)<br />
4. Teckningen tvättas bort lned terpentin (helst<br />
innan gunlmit hunnit torka) och fläkttorkas.<br />
5. Bilden, som nu knappast <strong>är</strong> skönjbar bestrykes<br />
lned ett ytterst tunt skikt av asfalttinktur (cornelintinktur).<br />
6. Gummit och tinkturen tvättas bort nled en vattendränkt<br />
svamp.<br />
7. Den fuktiga stenen (plåten) invalsas med pennf<strong>är</strong>g<br />
och provtryckes. Stenen fuktas före varje<br />
invalsning med en vattendränkt svamp.<br />
8. Den med pennf<strong>är</strong>g invalsade stenen etsas iinnu<br />
en gång, nu nled något starkare ets. (Plåt nled<br />
en lösning av 10 % zinkbets och vatten). Etstid<br />
gummiet<strong>se</strong>n 1-2 min, plåtens högst lh min.<br />
Vattentvättas, läskas lätt och fläkttorkas.<br />
9. Plåten gummeras och pennf<strong>är</strong>gen tvättas bort<br />
med terpentin och tras<strong>se</strong>l.<br />
10. Stenen fuktas på nytt varvid gummit avlägsnas.<br />
Önskad f<strong>är</strong>g invalsas. Upplagetryckningen börjar.
Felteckningar skrapas bort med skavstål eller pimpsten<br />
(korrekturstift). Tillägg kan inte göras utan att<br />
stenen (plåten) först utsyras. På utskrapade partier<br />
kan i allmänhet inga tillägg göras. Alla ändringar<br />
måste före tryckning etsas och prepareras på vanligt<br />
sätt. Utskrapade partier etsas ganska hårt (på<br />
plåt ibland med konc. zinkbets).<br />
En preparerad sten eller plåt får inte förvaras<br />
oskyddad. Det bästa <strong>är</strong> att stenen invalsas med<br />
pennf<strong>är</strong>g och täcks med gummilösning.<br />
Specialpreparering av sten. Om en större upplaga<br />
skall tryckas och s<strong>är</strong>skilt om stenen skall tryckas<br />
maskinellt måste ibland prepareringen kompletteras.<br />
Bilden mättas d<strong>är</strong>vid med asfalt eller hartspulver<br />
som pudras över den f<strong>är</strong>ska pennf<strong>är</strong>gen.<br />
Överflödigt pulver avdammas lätt från de bildfria<br />
partierna om talk tillsättes. Stenytan bränns d<strong>är</strong>efter<br />
med blåslampa varvid asfalten eller hart<strong>se</strong>n
Pablo Picasso, litografi<br />
smälter och med f<strong>är</strong>gen bildar ett mycket motståndskraftigt<br />
skikt som tål den mycket starka ets<br />
som <strong>se</strong>dan tillkommer. Avsikten <strong>är</strong> nämligen att<br />
driva etsningen så långt att den fräter på stenen,<br />
och gör den högetsad vilket bl.a. underlättar tryckning<br />
på oglättat papper.<br />
Litografi från överföringspapper. I princip kan en<br />
bild, som tecknats på papper med litografisk tusch<br />
eller krita, pressas över på en sten eller plåt och<br />
tryckas. För att ge ett säkrare resultat finns det<br />
speciellt preparerade överföringspapper. Papperet<br />
<strong>är</strong> belagt med en hinna av rispuder och gelatin löst<br />
i vatten. Kritan eller tuschen hindras på detta sätt<br />
att tränga in i papperet. Vid överföringen läggs<br />
papperet med bilden mot stenen, dras genom<br />
tryckpres<strong>se</strong>n flera gånger, först torrt <strong>se</strong>dan fuktat.<br />
På överföringspapperet kan olika slags texturer
LITOGRAFI 101<br />
frotteras fram och papperet kan även täckas med<br />
tusch varefter vita figurer kan målas med gouachf<strong>är</strong>g.<br />
(Gouachen isolerar tuschen från stenen.) Ofta<br />
överförs en skiss som <strong>se</strong>dan fullföljs på stenen. En<br />
överföringslitografi blir rättvänd i trycket. Utomlands<br />
kallas metoden vanligen papperslitogra/i.<br />
F<strong>är</strong>glitografi<br />
F<strong>är</strong>glitogra/i. Till en litografi i f<strong>är</strong>g åtgår flera stenar<br />
eller plåtar, en för varje f<strong>är</strong>g. Huvudstenen<br />
tecknas först och för<strong>se</strong>s d<strong>är</strong>vid i n1arginalen med<br />
passningsm<strong>är</strong>ken (kryss). Av ett f<strong>är</strong>skt avdrag från<br />
denna sten görs en s.k. klatsch med vars hjälp<br />
bildens huvuddrag inklusive passm<strong>är</strong>ken förs över<br />
till nästa sten. (Det f<strong>är</strong>ska trycket bepudras med<br />
torrt f<strong>är</strong>gstoff som fäster i den våta f<strong>är</strong>gen.)<br />
Klatschen läggs mot nästa sten och dras genom<br />
pres<strong>se</strong>n. F<strong>är</strong>gstoffet fastnar på stenen och ger en<br />
god ledning för arbetet med nästa f<strong>är</strong>g. Varje sten<br />
oav<strong>se</strong>tt med vilken f<strong>är</strong>g den <strong>se</strong>dermera skall inf<strong>är</strong>gas<br />
och tryckas måste målas eller tecknas med<br />
svart litograftusch eller kritor, något som alltid<br />
bereder nybörjaren vissa svårigheter, vissa kulörer<br />
blir t.ex. oväntat ljusa.<br />
Tryckf<strong>är</strong>gen bör som regel ha torkat på papperet,<br />
innan nästa f<strong>är</strong>g trycks på. Genom att sk<strong>är</strong>a<br />
ut en vinkel eller sticka en nål i passningskrys<strong>se</strong>n<br />
kan tryckpapperet lätt läggas tillrätta på nästa sten.<br />
Litografiska tryckf<strong>är</strong>ger saluförs i stort urval<br />
men h<strong>är</strong> liksom vid val av f<strong>är</strong>g för all annan <strong>grafik</strong><br />
<strong>är</strong> det av vikt, att endast högklassiga ljusäkta<br />
f<strong>är</strong>ger kommer till användning. F<strong>är</strong>gen kan förtunnas<br />
och göras transparent n1ed litografisk tinting.
102 LITOGRAFI
LITOGRAFI 103<br />
Den litografiska handtryckspres<strong>se</strong>n fungerar i princip<br />
på följande sätt. En j<strong>är</strong>nplatta på vilken den<br />
inf<strong>är</strong>gade stenen vilar vevas fram under en plan<br />
läderskodd bräda kallad rivaren. Rivaren glider på<br />
en med vit nöttalg infettad zinkplåt. Under zinkplåten<br />
ligger en pappersdäckel samt tryckarket.<br />
Först efter ett par avdrag ger stenen ifrån sig tillräckligt<br />
n1ed f<strong>är</strong>g, varför de första avdragen<br />
län1pligen görs på makulaturpapper. Även en off<strong>se</strong>tplåt<br />
kan tryckas i en enkel handtryckspress. Plåten<br />
läggs uppe på en litosten och fuktas på undersidan<br />
för att inte glida. Den kan också tryckas i en<br />
vanlig koppartryckspress.<br />
Större litografiupplagor tryckes vanligen i maskinpressar.<br />
Bilder tecknar på plåt i stället för<br />
sten tryckes då enligt off<strong>se</strong>tmetoden. Bilden tas<br />
d<strong>är</strong>vid först upp på en gummivals som <strong>se</strong>dan i sin<br />
tur avsätter bilden på papperet. En plåt tryckt på<br />
detta sätt g=r en rättvänd bild under det att övriga<br />
tryckmetoder alltid ger en spegelbild.
104 LITOGRAFI<br />
Litografi på för<strong>se</strong>nsibili<strong>se</strong>rad plåt<br />
Det <strong>är</strong> numera ganska vanligt att ljuskänsliga aluminiumplåtar<br />
kommer till användning även inom<br />
konst<strong>grafik</strong>en.<br />
Metoden bygger på att plåten <strong>är</strong> för<strong>se</strong>nsibili<strong>se</strong>rad,<br />
dvs överdragen med ett ljuskänsligt skikt.<br />
Konstn<strong>är</strong>en tecknar sin bild direkt på genomskinlig<br />
film. Genom att lägga filmer för olika f<strong>är</strong>ger<br />
på varandra kan f<strong>är</strong>gpassningen lätt kontrolleras.<br />
I mörkrum bely<strong>se</strong>s den tecknade filmen tillsammans<br />
med den ljuskänsliga plåten i ett vakumbord.<br />
Plåten framkallas d<strong>är</strong>efter, sköljes och <strong>är</strong><br />
så klar för tryckning direkt med den av<strong>se</strong>dda f<strong>är</strong>gen.<br />
Aven fotografiskt framtagna filmer kan på detta<br />
sätt lätt överföras till litoplåten, något som<br />
självfallet gör gränsdragningen n1ellan original och<br />
reproduktion allt svårare. Metoden användes företrädesvis<br />
vid off<strong>se</strong>ttryckning.
Serigrafi (silk-screen)<br />
Silk-screen <strong>är</strong> en gammal tryckmetod som under<br />
de sista decennierna fått ett mycket stort användningsområde<br />
inom den grafiska industrien, framför<br />
allt inonl reklamen. I konstgrafiska sanlnlanhang<br />
kallas den vanligen <strong>se</strong>rigrafi.<br />
Principen <strong>är</strong> att tryckf<strong>är</strong>g pressas ut på tryckpapperet<br />
genom en väv som på vissa delar fylls<br />
igen. För ändamålet används en speciell väv av<br />
natursilke eller numera vanligen nylon. Beroende<br />
på maskgrovleken numreras väven. För konstgrafiska<br />
ändamål bör man i allmänhet använda något<br />
glesare väv än vid industriell tryckning.<br />
Väven spänns över en tr<strong>är</strong>am och tätas vid<br />
denna med schellack och vattenfasta klisterremsor.<br />
För större upplagor använder man vanligen ramar<br />
av lättmetall. På väven målas med s.k. filler de delar<br />
av bilden som skall förbli of<strong>är</strong>gade s.k. negativmetod.<br />
Denna filler får inte lösas upp av tryckf<strong>är</strong>gen<br />
eller dess lösningsmedel. Om oljehaltig f<strong>är</strong>g<br />
användes utgöres fillern av ett vattenlösligt änlne,<br />
ofta fisklim.<br />
Sk<strong>är</strong>film. F<strong>är</strong>gen kan också utestängas med schabloner<br />
skurna ur en speciell sk<strong>är</strong>film. Denna består<br />
av ett schablonskikt och en b<strong>är</strong>are. Filmen <strong>är</strong> genomskinlig<br />
och svagt f<strong>är</strong>gad. Men en skarp spetsig<br />
kniv sk<strong>är</strong> man igenom schablonskiktet och avlägsnar<br />
från b<strong>är</strong>aren de partier som skall släppa igenom<br />
tryckf<strong>är</strong>g. Filmen läggs under väven. Genom<br />
denna fuktas filmen med en trasa dränkt i thinner<br />
eller annan fastsättningsvätska. Filmen häftar d<strong>är</strong>vid<br />
fast vid duken. Torkningen fortsättes med torr<br />
trasa varvid överflödigt lösningsmedel avlägsnas.
SERIGRAFI 107<br />
B<strong>är</strong>aren dras försiktigt av. En marginal och ev.<br />
hål i filmen fylls med filler.<br />
Positiv metod. Denna metod <strong>är</strong> att föredra om<br />
man spontant vill skapa bilden direkt på väven.<br />
Med litografiskt tusch eller krita tecknas eller nlålas<br />
bilden på väven. Denna täcks d<strong>är</strong>efter nled ett<br />
tunt skikt av limfiller. Limmet kryper d<strong>är</strong>vid av<br />
från den feta teckningen, och denna kan lätt tvättas<br />
bort med t.ex. fotogen <strong>se</strong>dan limmet torkat. Tryckf<strong>är</strong>gen<br />
tränger alltså genom väven på dessa ställen<br />
under det att övriga delar skyddas av fillern. Såväl<br />
limmet som litograftuschen kan sprutas eller stänkas<br />
på och d<strong>är</strong>vid ge upphov till varierande YtstITLkturer.<br />
Tryck/<strong>är</strong>gen. l handeln finns såväl filler sonl f<strong>är</strong>ger<br />
speciellt av<strong>se</strong>dda för <strong>se</strong>rigrafi. (l princip kan emellertid<br />
all slags tryckf<strong>är</strong>g användas.) F<strong>är</strong>gen nlåste<br />
enlellertid förtunnas med transparent ba<strong>se</strong>, ett medel<br />
som också ger f<strong>är</strong>gen större genomskinlighet.<br />
Den kan ytterligare spädas med bl.a. fotogen.<br />
Torkningstiden för tryckf<strong>är</strong>gen <strong>är</strong> tämligen kort<br />
men kan förlängas genom tillsats av s.k. retarder.<br />
F<strong>är</strong>g som tenderar att torka i väven under pågående<br />
tryckning kan lösas nled s.k. Sieb-öffner ett lösningsnledel<br />
sonl finns i sprayförpackning.<br />
Tryckningen. Ramen läggs på ett plant bord med<br />
väven nedåt och under denna tryckpapperet.<br />
Lämpligen skruvas ramen fast vid underlaget med<br />
is<strong>är</strong>tagbara gångj<strong>är</strong>n. Metallramar monteras på ett<br />
s<strong>är</strong>skilt tryckbord till vilket en suganordning kan<br />
kopplas för att hålla papperet på plats.
108 SERIGRAFI<br />
Längs ramen bortre sida läggs en tjock sträng<br />
tryckf<strong>är</strong>g. Men en f<strong>är</strong>gskrapa täckande hela bildens<br />
bredd dras f<strong>är</strong>gen med ett tag över väven varvid<br />
den pressas genom väven ut på papperet. Fillertäckta<br />
delar släpper emellertid inte igenom· f<strong>är</strong>gen<br />
utan dess partier kommer att framstå vita i trycket.<br />
Rengöring. Efter avslutad tryckning måste ramen<br />
rengöras omgående. Kvarvarande f<strong>är</strong>g skrapas bort<br />
med en pappspackei och väven tvättas d<strong>är</strong>efter<br />
med länlpligt f<strong>är</strong>glösningsnledel. Fillern bortspolas<br />
med ljunlmet vatten. Sk<strong>är</strong>film avlägsnas vanligen<br />
med aceton eller thinner.<br />
Serigrafi i f<strong>är</strong>g<br />
Serigrafi i f<strong>är</strong>g. Serigrafi kan tryckas i ganska<br />
många f<strong>är</strong>ger. H<strong>är</strong>vid krävs en ram för varje f<strong>är</strong>g<br />
eller att ramen efter tryckningen av den första<br />
f<strong>är</strong>gen rengöres och användes på nytt o.s.v. Om<br />
f<strong>är</strong>gen förtunnats med transparent ba<strong>se</strong> blir resultatet<br />
mycket likt en f<strong>är</strong>glitografi. Passning fås genom<br />
att utm<strong>är</strong>ka papperets läge nled registerm<strong>är</strong>ken<br />
eller fasttejpade pappremsor.<br />
Den ev. förlagan kan läggas under väven och<br />
syns då tydligt genom denna. Likaså kan avdraget<br />
med den första f<strong>är</strong>gen på samma sätt ge ledning<br />
åt det fortsatta arbetet.<br />
Om flera f<strong>är</strong>ger trycks över varandra bör den<br />
mörkare tryckas sist, i annat fall uppstår lätt en<br />
oklar slöjbildning i f<strong>är</strong>gen.
Fotomekaniska proces<strong>se</strong>r<br />
SERIGRAFI 109<br />
För att till väven kunna överföra bilder på fotografisk<br />
väg krävs en ganska omfattande och kvalificerad<br />
utrustning. H<strong>är</strong>nedan beskrivs dock en metod<br />
som en konstn<strong>är</strong> med tillgång till en kvicksilverlampa<br />
kan klara själv. Bilden tecknas först med<br />
specialtusch på ritfilm eller utgöres av ett fotopositiv<br />
som kopierats på en speciell film (Kodalit).<br />
Väven bestrykes i dämpad belysning med ett<br />
tunt jämnt skikt ljuskänslig emulsion. Ramen bör<br />
stå upprätt och kopiering<strong>se</strong>nlulsionen appliceras<br />
med en beskiktningsrakel som föres nerifrån och<br />
uppåt. Skiktet får torka någon timme i mörker och<br />
<strong>är</strong> så f<strong>är</strong>digt för exponering.<br />
Exponeringen. Ramen läggs med "baksidan" uppåt.<br />
Positivet eller ritfilmen placeras med rätsidan<br />
nl0t duken. För erhållande av god sk<strong>är</strong>pa måste<br />
filmen ha absolut kontakt med väven. Över positivet<br />
läggs d<strong>är</strong>för en glasskiva. Är ramen stor kan ett<br />
skumplastskikt inne i ramen ge mottryck underifrån.<br />
Exponeringen sker med hjälp av kvicksilverlampa<br />
som hänges ovanför ramen. Avståndet mellan lampan<br />
och ramen får inte understiga ramens diagonalmått.<br />
Exponeringstid ca 10 min. Tiden kan dock<br />
behöva varieras efter emulsionsskiktets tjocklek.<br />
Framkallningen göres omedelbart efter belysningen<br />
och sker enklast genom spolning med ljummet vatten.<br />
Emulsionen har nu h<strong>är</strong>dats och fungerar som<br />
schablon. Den kan kompletteras med vanlig filler.<br />
Borttagning av kopieringsskikt. För detta krävs två<br />
preparat, etsbläck och borttagningspulver (huvudsakligen<br />
lutpulver). Etsbläcket penslas ut över vä
SERIGRAFI 111<br />
För ett fullgott resultat kräver metoden tillgång<br />
till ett vakumbord.<br />
Framkallning. Den belysta fotofilmen lägges i ett<br />
kar med 0,6 % vätesuperoxid eller i speciell framkallare<br />
(<strong>se</strong> recept på förpackningen). Filmen sköljes,<br />
"framkallas", i ljummet vatten, ca 30-40°,<br />
d<strong>är</strong>efter sköljes den i kallt vatten. Filmen lägges<br />
"rättvänd" på ett jämnt underlag, plexiglas, plast<br />
eller dylikt och passningen justeras. Screenramen<br />
fälles ner så att duken kommer i kontakt med filmen.<br />
Makulaturpapp2r anbringas på dukens ovans:da<br />
över vilken man rullar en gummivals och<br />
byter makulatur tills vattnet och en del emulsion<br />
sugits upp.<br />
Ran1en torkas d<strong>är</strong>efter med en fläkt (Obs! kall<br />
luft) tills b<strong>är</strong>aren går att lätt dra av. Runt filmen<br />
strykes filler, eventuella hål täckas.<br />
Rengöring. Ramen rengöres efter tryckning i<br />
20 % -ig kaustiksoda och sköljes (neutrali<strong>se</strong>ras) i<br />
2-3 % -ig ättiksyra. I stället för kaustiksoda kan<br />
en speciell rengöringspasta användas. Ev. kvarvarande<br />
f<strong>är</strong>gskikt borttages med aceton eller annat<br />
f<strong>är</strong>glösningsn1ede1 på trasa.
Monotypi<br />
Monotypi <strong>är</strong> inte <strong>grafik</strong> i den meningen att bilden<br />
kan mångfaldigas. Ett tryckförfarande <strong>är</strong> det en1ellertid.<br />
På en tryckplatta, vanligen en plåt, målas<br />
bilden direkt n1ed tryckf<strong>är</strong>g. I den mjuka tryckf<strong>är</strong>gen<br />
kan man också dra upp linjer som i trycket<br />
blir vita. F<strong>är</strong>gen kan förtunnas och fördrivas, felteckningar<br />
målas över och rättas. På den f<strong>är</strong>digmålade<br />
plåten läggs ett tryckpapper och det hela<br />
får gå genom pres<strong>se</strong>n. På detta sätt går det inte att<br />
göra mer än ett avdrag.<br />
Foto<strong>grafik</strong><br />
Foto<strong>grafik</strong> <strong>är</strong> en relativt ny beteckning på bilder<br />
som n1ed eller utan kamerans hjälp skapats på<br />
ljuskänsligt fotopapper utan att direkt kunna hänföras<br />
till fotografier i vanlig mening. Fotogram <strong>är</strong><br />
benämning på fotografier som skapats helt utan<br />
kamera, t.ex. genom belysning av ett delvist täckt<br />
negativ osv. Glasradering inneb<strong>är</strong> kopiering med<br />
belysning aven grunderad glasskiva, på vilken teckningen<br />
skrapats eller ristats fram.
Förlagor<br />
Med förlaga menar man den mer eller mindre omsorgsfullt<br />
utarbetade förebild eller skiss som konstn<strong>är</strong>en<br />
följer vid utarbetandet av sitt verk. Förr<br />
gjordes reproduktions<strong>grafik</strong> efter såväl målningar,<br />
teckningar som skulpturer. Endast i undantagsfall<br />
graverades bilden av förlagans upphovsnlan. I vår<br />
tid strävar konstn<strong>är</strong>en vanligen efter att stå så fri<br />
som möjligt, att låta bilden växa fram ur materialet,<br />
ur dess egna förutsättningar. Fortfarande<br />
gör yrkesskickliga hantverkare <strong>grafik</strong> efter kända<br />
nlålares verk, men sådana bilder <strong>är</strong> exklusiva<br />
reproduktioner, inte original<strong>grafik</strong> i ordets rätta<br />
bem<strong>är</strong>kel<strong>se</strong>.<br />
Om emellertid <strong>grafik</strong>ern vill använda sig aven<br />
egen skiss kan huvuddragen lätt kalkeras över på<br />
tryckplattan. Om fett kalkerpapper måste undvikas<br />
kan skis<strong>se</strong>ns baksida ingnidas med torrt f<strong>är</strong>gstoff<br />
och <strong>se</strong>dan kalkeras på plåten.<br />
På en etsningsgrund belagd med hårdgrund kan<br />
en blyertsteckning pressas över på den sotade grunden<br />
med hjälp av koppartryckpres<strong>se</strong>n. Skis<strong>se</strong>ns<br />
baksida bör helst fuktas och tryckpres<strong>se</strong>ns tryck<br />
nlinskas något.<br />
Med modern teknik kan nästan alla bilder på<br />
fotografisk väg överföras till en kliche av metall,<br />
en off<strong>se</strong>tplåt eller en silk-screenväv och reproduceras.<br />
Det händer att nloderna konstn<strong>är</strong>er fortsätter<br />
att arbeta manuellt på ett sådant material och sålunda<br />
skapar ett nytt grafiskt originalverk. Även<br />
kombinationstekniker förekommer, Lex. silk-screenreproduktioner<br />
som överförs till litografisk sten och<br />
på denna blir en del aven originallitografi.<br />
<strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>? 8
Philip von Schantz, akvatint- och linjeetsning, plåten<br />
kontUfsågad efter hjälmformen
Aktuella tenden<strong>se</strong>r<br />
De metoder och tekniker som beskrivits <strong>är</strong> grundläggande.<br />
Huvudvikten har lagts vid det principiella.<br />
Självfallet finns ett otal mer eller mindre<br />
personliga varianter. Den hårda gränsdragning sonl<br />
förut varit gällande mellan de olika arterna har<br />
undan för undan luckrats upp. Inte bara n<strong>är</strong>liggande<br />
tekniker förenas utan även motpoler som träsnitt<br />
och etsning kombineras. Plåtarna ges oregelbundna<br />
fornler och reliefverkan förhöjs med<br />
pålimmade nletalltrådar och plåtbitar. Bilder komponeras<br />
på tryckbädden med ett flertal olikformade<br />
plåtar. Oinf<strong>är</strong>gade tryckplattor trycks på<br />
tjockt papper och ger en relief som klart n<strong>är</strong>mar<br />
sig skulpturen. Metallplåten angrips med borrar och<br />
sågar. Med ett svetsaggregats låga har bilder arbetats<br />
fram i zinkplåtens yta. Nya material komnler<br />
till. Gravyrstocken ersätts med plastskivor.<br />
Billigare och lättare metallegeringar används för<br />
etsning. Bilder graveras med tandläkarborr och<br />
skavstål och polerstål ersätts med eldrivna sliptrissor.<br />
Den moderna filtpennan har visat sig syrabeständig<br />
och kan d<strong>är</strong>för användas vid etsning.<br />
Likaså har samma penna ofta med gott resultat<br />
kunnat ersätta litotuschen på såväl plåt som sten.<br />
En markant tendens över hela v<strong>är</strong>lden <strong>är</strong> konstn<strong>är</strong>ens<br />
utnyttjande av den grafiska industrins möjligheter.<br />
På fotografisk väg överförs till djuptrycksplåtar,<br />
litostenar och nylonvävar fotografier,<br />
klipp ur dagspres<strong>se</strong>n, egna skis<strong>se</strong>r osv. Materialet<br />
"bearbetas" <strong>se</strong>dan och kompletteras för<br />
hand. Experiment görs också med den satta texten<br />
och bildelement byggs upp med bokstavstyper.
Vård av grafiska blad<br />
Personligen föredrar jag att <strong>se</strong> grafiska blad helt<br />
omonterade. Den omgivande pappersmarginalen<br />
bör vara fri från smuts och tryckf<strong>är</strong>gsfläckar. Om<br />
bilden måste monteras i en pas<strong>se</strong>partout bör denna,<br />
såväl dess framsida som baksida, utgöras av helt<br />
träfri kartong. Undermålig kartong gulnar och så<br />
småningom utsätts även tryckpapperet för skadliga<br />
kemikalier. Tejp bör av samma skäl undvikas.
VÅRD AV GRAFISKA BLAD 117<br />
Bladet hängs lämpligen i pas<strong>se</strong>partouten ll1ed små<br />
klisterremsor. Pas<strong>se</strong>partouten klistras endast längs<br />
en sida. Före en eventuell glasning bör tryckf<strong>är</strong>gen<br />
vara helt torr, vilket kan ta an<strong>se</strong>nlig tid, i annat<br />
fall uppstår lätt en skymmande slöja på gla<strong>se</strong>ts insida.<br />
Veck och skrynklor försvinner om bladet fuktas<br />
på baksidan och d<strong>är</strong>efter pressas mellan pappskivor.<br />
Tvättning och restaurering av äldre blad bör<br />
överlåtas åt en kon<strong>se</strong>rvator.<br />
Av utställningstekniska skäl måste ofta pas<strong>se</strong>partouter<br />
av standardfornlat användas. Dessa <strong>är</strong><br />
vanligen 40 X 50, 50 X 65 och 65 X 80 cm.<br />
Jean Arp, träsnitt
Grafisk ordlista OCll sakregister<br />
A la poupee, metod att inf<strong>är</strong>ga kopparplåtar med<br />
hjälp av små vävdockor; s. 72<br />
Adress, anger på äldre blad förläggarens namn och<br />
eventuellt adress. Jfr excudit.<br />
A reolneter, instrument för mätning av vätskors<br />
spec. vikt; s. 43<br />
Akvatint (akvatinta), ytetsningsmetod, tonetsning:<br />
s. 43 ff<br />
A mlnoniak, användes bl.a. för neutrali<strong>se</strong>ring av<br />
syror; s. 37<br />
Appretur, linlämne som gör gles väv styv<br />
Arkansasbryne, sten för finslipning av graf. verktyg;<br />
s. 22<br />
Artist's proo/, eng. motsvarighet till epreuve<br />
d'artiste, <strong>se</strong> d.o.<br />
As/alt, syrabeständig beståndsdel i täckfernissa och<br />
hårdgrund. Pulveri<strong>se</strong>rad asfalt används bl.a. vid<br />
akvatintgrundering; s. 36, 43<br />
As/alttinktur, prepareringsmedel för litografisten<br />
och -plåt; s. 98<br />
A vdrag, tryckt bild; s. 11<br />
A vj<strong>är</strong>ning, borttagande av på elektrolytisk väg lagd<br />
j<strong>är</strong>nhinna; s. 62<br />
Avklappning, enkel trycknletod varvid tryckpapperet<br />
pressas mot tryckstocken nled t.ex. ett falsben;<br />
s. 84<br />
Baunu§grad (Be O), gradering vid bestämmande av<br />
spec. vikt hos vätskor; s. 42 f<br />
Bensin, kem. ren, användes bl.a. vid lavering med<br />
litograftusch; s. 94<br />
Bensol, lösningsmedel för bl.a. asfalt<br />
Beskiktningsrakel, spec. "plåtränna" s. 108<br />
Bitning, annat uttryck för etsning; s. 27
ORDLISTA OCH SAKREGISTER 119<br />
Bivax, kem. ren, användes som vaxgrund, beståndsdel<br />
i hårdgrund; s. 31<br />
Blindtryck, avdrag från oinf<strong>är</strong>gad plåt eller stock;<br />
s.66<br />
Block, träsnittstock; s. 77<br />
Boktrycks/<strong>är</strong>g, industriellt framställd tryckf<strong>är</strong>g<br />
lämplig för bl.a. träsnitt; s. 84, 91<br />
Bollstickel, gravyrverktyg; s. 21<br />
Bon a tirer, ego "god att trycka", påskrift på tryck<br />
av<strong>se</strong>tt som förlaga för tryckaren; s. 13<br />
Bordspress, liten koppartryckpress utan ben; s. 65<br />
Buxbonl, hårt träslag, speciellt lämpat för trägravyr;<br />
s. 78<br />
Camaz·eu-snitt, valörträsnitt från flera stockar;<br />
s.91.<br />
Carbon black, spec. svart f<strong>är</strong>gstoff<br />
Chiaroscuro-snitt, it. kl<strong>är</strong>obskyr-snitt<br />
Chromosol, firmanamn på ljuskänslig kopiering<strong>se</strong>mulsion<br />
Cornelintinktur, asfalttinktur, användes vid litografipreparering;<br />
s. 98<br />
Crayongravyr, (crayon==krita) grafisk teknik; s. 59<br />
Crayonmaner, kritmaner, gemensam beteckning<br />
för crayongravyr, punktgravyr och ibland också<br />
mjukgrundetsning; s. 59<br />
Crevee, plåtskada förorsakad av sönderetsning<br />
Criblee, grafisk teknik; s. 57<br />
Cylinderpress, tryckpress m. stål- el. trävalsar; s. 87<br />
Dabb, läderkudde för grundering; s. 29<br />
Dark ground, eng. term för hårdgrund; s. 27<br />
Delineavit, (del. delin. lat. == har tecknat). Anger<br />
på äldre blad upphovsmannen till den tecknade<br />
förlagan
120 ORDLISTA OCH SAKREGISTER<br />
Diamantnål, gravyrnål för<strong>se</strong>dd med spets av slipad<br />
diamant; s. 18<br />
Digelpress, typ av högtryckpress; s. 87<br />
Djuptryck, tryckmetod, plåtens nedetsade eller graverade<br />
partier fylls med f<strong>är</strong>g. Se koppartryck;<br />
s. 9 f<br />
Draggning, lätt uppsläpning aven inf<strong>är</strong>gad plåts<br />
tryckf<strong>är</strong>g; s. 70<br />
Däckel, elastiskt n1ellanlägg vid tryckning, ofta<br />
makulaturpapper; s. 87<br />
Eget tryck, anger att konstn<strong>är</strong>en själv tryckt bilden<br />
English manner, ==mezzotint; <strong>se</strong> d.o.<br />
Epreuve d'artiste, konstn<strong>är</strong>ens avdrag utanför upplagan;<br />
s. 12<br />
Epreuve d'essai, fransk term för provtryck, <strong>se</strong> d.o.<br />
Elat, (franska) == stadiun1, tillstånd; s. 12<br />
Etsning, grafisk teknik, bilden skapas i en metallplatta<br />
med hjälp av frätande syror; s. 27 ff<br />
Etsnål, eller etsarnål, verktyg för radering i hårdgrund;<br />
s. 33<br />
Excudit, (excud., exc.) lat.==har tryckt. Anger på<br />
äldre blad förläggare<br />
Facettstickel, gravyrverktyg; s. 21<br />
Fecit, (fec., f.) lat. == har gjort. Anger på äldre blad<br />
etsaren (mera sällan kopparstickaren)<br />
Filler, medel varmed <strong>se</strong>rigrafiduken täckes (vanligen<br />
lim); s. 105<br />
Flackstickel, gravyrverktyg; s. 21<br />
Flatbitning, etsning av ogrunderad plåt; s. 52<br />
Flattryck, <strong>se</strong> plantryck<br />
Flytande akvatintgrund; s. 50<br />
Flytande hårdgrund; s. 31
ORDLISTA OCH SAKREGISTER 121<br />
Foto<strong>grafik</strong>, grafiska bilder skapade på ljuskänsligt<br />
fotopapper; s. 110<br />
Frankfurt Black, spec. svart f<strong>är</strong>gstoff; s. 64<br />
French Black, spec. svart f<strong>är</strong>gstoff; s. 64<br />
Fyrkantstickel, gravyrverktyg; s. 21<br />
F<strong>är</strong>ggravyr, beteckning för såväl graverad som<br />
etsad koppar<strong>grafik</strong> i f<strong>är</strong>g; s. 71 ff<br />
F<strong>är</strong>glitografi; s. 101<br />
F<strong>är</strong>gträsnitt; s. 91<br />
Fiirgvals, rulle av läder, gummi, plast eller gelatin<br />
med vilken tryckf<strong>är</strong>g rullas ut på tryckplattan<br />
.. .... 1metod att på elektrolytisk väg för<br />
For/arnzng<br />
.. . star<br />
.. k<br />
a en<br />
k<br />
opparp<br />
1°<br />
at me<br />
d<br />
en tunn<br />
Forkromnlng f f'l o<br />
.. . kl' d k f' Il<br />
1 m av motstan s ra tigare nleta ;<br />
FornlC zng s. 61<br />
Förlaga, skiss för grafisk bild; s. 111<br />
F ör<strong>se</strong>nsibili<strong>se</strong>rad, ljuskänslig; s. 103 o 109<br />
Getfot, träsk<strong>är</strong>ningsverktyg<br />
Gelatinvals, f<strong>är</strong>gvals, <strong>se</strong> d.o.<br />
Gipstryck, metod att trycka koppar<strong>grafik</strong> utan<br />
press. Flytande gips hälls ut över den inf<strong>är</strong>gade<br />
plåten och får stelna<br />
Glasradering; s. 110<br />
Grad, skarpa vallar upprivna kopparytan nled<br />
Lex. en torrnål; s. 20<br />
Gravstickel, gravyrverktyg; s. 21<br />
Gravördyna, läderkudde fylld med sand; s. 25<br />
H arts, ingår i hårdgrund, användes pulveri<strong>se</strong>rad till<br />
bl.a. akvatintgrundering; s. 43<br />
Heliogravyr, djuptrycksreproduktion, förväxlas lätt<br />
med originaletsning<br />
H olländska badet, etsningsbad bestående av saltsyra,<br />
vatten och kaliumklorat; s. 41 f
122 ORDLISTA OCH SAKREGISTER<br />
Hors comnlerce (H.C.)==utanför handeln, beteckning<br />
på spec. avdrag utanför upplagan; s. 12<br />
Hålj<strong>är</strong>n, träsk<strong>är</strong>ningsverktyg; s. 77<br />
Högtryck, tryckförfarande d<strong>är</strong> stockens eller plåtens<br />
plana yta inf<strong>är</strong>gas och nedgraverade partier<br />
lämnas intakta; s. 9, 73<br />
lndiapapper, tunt papper lämpat för tryckning av<br />
såväl koppar som trä<strong>grafik</strong><br />
lsättika, användes bl.a. som utsyrningsnledel; s. 96<br />
lnvenit, (inv.) lat.==har uppfunnit. Anger på äldre<br />
blad upphovsmannen till förlagan<br />
Japanpapper, tunt papper s<strong>är</strong>skilt lämpat för trä<strong>grafik</strong>;<br />
s. 63, 84<br />
J<strong>är</strong>nklorid, lö<strong>se</strong>s i vatten och användes som etsningsbad;<br />
s. 37, 42<br />
Kaliumklorat, <strong>se</strong> Holländska badet<br />
Karborundumpulver, användes bl.a. vid slipning av<br />
litografisk sten; s. 96<br />
Kaustiksoda, användes vid bortkokning av intorkad<br />
tryckf<strong>är</strong>g; s. 71<br />
Kinapapper, tunt papper länlpat för trä<strong>grafik</strong>; s. 63<br />
Klatsch, specialinf<strong>är</strong>gat avdrag av<strong>se</strong>tt för kalkering;<br />
s. 103<br />
Klorväte == saltsyra<br />
Kl<strong>är</strong>obskyrsnitt, valörträsnitt tryckt från flera stockar<br />
Knivstickel, gravyrverktyg; s. 21<br />
Kolofonium, harts, kan löst i sprit användas som<br />
transparent täckfernissa<br />
Kopparstick, grafisk teknik, bilden graveras i me..<br />
tall med spec. sticklar; s. 21 ff
ORDLIST A OCH SAKREGISTER 123<br />
Koppartryck, benämning för djuptryck i konstgrafiska<br />
sammanhang; s. 9, 62<br />
Koppartrycksjernissa, spec. olja för koppartrycksf<strong>är</strong>g;<br />
s. 64<br />
Korrekturstijt, användes för bortslipningar på litografisten<br />
och -plåt; s. 95<br />
Krokuspulver, användes som slippulver tillsammans<br />
med rubbern; s. 60. Se d.o.<br />
Krulncirkel; s. 61<br />
Lavendelolja, användes tillsanlnlans med terpentin<br />
för "bortmålning" av hårdgrund; s. 51<br />
Lake Black, spec. svart f<strong>är</strong>gstoff<br />
Linjeetsning, etsning av linjer raderade i hårdgrund;<br />
s. 33<br />
Linoleumsnitt, grafisk teknik, bilden sk<strong>är</strong>s ut i en<br />
linoleumplatta; s. 74, 82<br />
Litograji, grafisk teknik, bilden tecknas eller målas<br />
på en speciell kalksten eller off<strong>se</strong>tplåt; s. 93 ff<br />
Litograjkrita l spec. av<strong>se</strong>dda för teckning och<br />
Litografpenna Jmålning på litografisk sten eller<br />
Litograftusch plåt; s. 93<br />
Lyftgrund, sockerakvatint, <strong>se</strong> d.o.<br />
Lädervals, <strong>se</strong> f<strong>är</strong>gvals<br />
Maniere noire, mezzotint, <strong>se</strong> d.o.<br />
Mastix, harts, ingår vanligen som beståndsdel i<br />
etsgrund; s. 27<br />
1\1ezzotint, grafisk teknik, bilden skrapas och poleras<br />
fram i en uppruggad plåt; s. 54<br />
Mjukgrund, etsningsgrund av vax, asfalt, mastix<br />
och svinister; s. 35<br />
Mjukgrund<strong>se</strong>tsning, grafisk teknik, bilden utarbetas<br />
i den mjuka grunden och etsas; s. 35
124 ORDLISTA OCH SAKREG ISTER<br />
Monotyp(i), avtryck från plåt på vilken en bild<br />
utarbetas direkt med tryckf<strong>är</strong>g; s. 110<br />
Multitryck, konstreproduktion s. 15<br />
Negativtryck, högtryck från en djupetsad plåt<br />
Nyckelblock, den viktigaste stocken vid tryckning<br />
av trä<strong>grafik</strong> från flera stockar; s. 77<br />
Off<strong>se</strong>t-plåt, tunn zink- eller aluminiunlplåt llled<br />
speciellt kornerad vattenabsorberande yta. Av<strong>se</strong>dd<br />
för industriell off<strong>se</strong>t-tryckning. Kan också<br />
ersätta litografsten för konstn<strong>är</strong>ligt bruk; s. 93<br />
Off<strong>se</strong>t-tryck, trycknletod, bilden tas från off<strong>se</strong>tplåten<br />
upp på en gun1mivals och avsättes d<strong>är</strong>efter<br />
på papperet; s. 101<br />
Off<strong>se</strong>t-f<strong>är</strong>g, litografisk tryckf<strong>är</strong>g; s. 103<br />
Oljesten, sten för slipning av grafiska verktyg<br />
Ombitningsgrund, plåten beläggs med en ny grund<br />
som inte tillåts fylla redan etsade linjer utan<br />
möjliggör fortsatt etsning av dessa; s. 61<br />
Pas<strong>se</strong>partout, pappram sonl skyddar teckning eller<br />
grafiskt blad; s. 114<br />
Passning, överensstämmel<strong>se</strong> nlellan olika tryckplattor<br />
vid tryckning av f<strong>är</strong>g<strong>grafik</strong>; s. 75<br />
Pennf<strong>är</strong>g, speciell f<strong>är</strong>g att använda vid provtryckning<br />
av litografi; s. 98<br />
Anger på äldre<br />
Pictor (lat.) == målare blad upphovs<br />
Pinxit (pinx.) (1aL)==har olålat nlannen till den<br />
målade förlagan<br />
Plantryck, flattryck, tryckförfarande d<strong>är</strong> såväl inf<strong>är</strong>gade<br />
SOOl övriga partier av tryckplattan ligger<br />
i samma nivå (t.ex. litografi); s. 9, 93
ORDLISTA OCH SAKREGISTER 125<br />
Pochoir, <strong>se</strong>riemassIg f<strong>är</strong>gläggning av reproduktioner.<br />
Med hjälp av schablon handmålas bilden<br />
med gouachef<strong>är</strong>g<br />
Polerstål, verktyg för polering av kopparplåt; s. 20<br />
Polygrajik, konstreproduktion s. 15<br />
Prickhjul, gravyrverktyg, <strong>se</strong> punktgravyr; s. 58<br />
Provtryck, beteckning för de avdrag sonl görs för<br />
kontroll av arbetets framskridande; s. 12<br />
Punktgravyr, grafisk teknik s. 58<br />
Puns, verktyg med vilket fördjupningar slås ned i<br />
plåten; s. 57<br />
Radering, teckning med nål; s. 33<br />
Randstickel, gravyrverktyg; s. 21<br />
ReJnarque, provetsning i marginalen på en plåt<br />
Reproduktionsgravyr, gravyr gjord efter annan<br />
konstn<strong>är</strong>s verk<br />
Re<strong>se</strong>rvageakvatint, sockerakvatint, <strong>se</strong> d.o.<br />
Retarder, n1edel som förlänger en tryckf<strong>är</strong>gs torktid.<br />
Rivare, verktyg nlcd vilket f<strong>är</strong>gstoff nlals sanlman<br />
med olja. Även benämning på den läderskodda<br />
bräda som i litografipres<strong>se</strong>n pressar papperet<br />
n10t stenen; s. 72<br />
Rocker, skarptandat verktyg n1ed vilket mezzotintplåten<br />
uppruggas; s. 54, 56<br />
ROJnbstickel, gravyrverktyg<br />
Roulette, verktyg för<strong>se</strong>tt med tandat hjul s. 59<br />
Rubber, filtrulle för polering av kopparplåt; s. 60<br />
Salpeterbad, etsningsbad bestående av salpetersyra<br />
och vatten; s. 37<br />
Saltakvatint, tonetsningsmetod; s. 52<br />
Saltsyrebad, Holländska badet, <strong>se</strong> d.o.<br />
Sandpappersakvatint, tonetsningsmetod; s. 51
ORDLISTA OCH SAKREGISTER 127<br />
Tinting, förtunningsmedel för litografif<strong>är</strong>g; s. 73,<br />
103<br />
ToluDI == toluen, lämpligt lösningsmedel för täckfernissa<br />
och hårdgrund; s. 36<br />
Torrnål, torrnålsgravyr, grafisk teknik, bilden ristas<br />
direkt i kopparplåten med en vass nål; s. 18 f<br />
Transparent ba<strong>se</strong>, tillsatsmedel till <strong>se</strong>rigrafif<strong>är</strong>g; s.<br />
106<br />
Trägravyr, grafisk teknik, bilden graveras med<br />
sticklar i hårt ändträ; s. 77 f<br />
Träsnitt, grafisk teknik, bilden sk<strong>är</strong>s ut i en trästock;<br />
s. 77<br />
Täckfernissa, stoppfernissa; s. 36<br />
Typhöjd, tryckplattans tjocklek 23,556 nlm; s. 77<br />
Upplaga, begränsat antal avdrag; s. 10 f<br />
Utsyrning, rensning av litografisk sten eller plåt<br />
med svag syraIösning; s. 96<br />
Vals, <strong>se</strong> f<strong>är</strong>gvals<br />
Vatten1n<strong>är</strong>ke, vattenstämpel. Fabriksm<strong>är</strong>ke i papper<br />
Vakurnbord, anv. vid kopiering av ritfilm el. diapositiv;<br />
s. 109<br />
Xylografi, benämning på trägravyr i reproduktionssammanhang;<br />
s. 77<br />
Zinkbad, etsningsbad för zinkplåt; s. 37<br />
Zinkbets, användes för etsning av off<strong>se</strong>tplåt; s. 97<br />
Överföringspapper, gelatinbehandlat papper från<br />
vilket en teckning kan överföras till en litografisk<br />
sten eller plåt; s. 100
Litteratur<br />
Litteratur på svenska om grafiska tekniker <strong>är</strong> tämligen<br />
sparsam. Harald Sallbergs Konslgrafiska lneloder<br />
utgiven 1927 <strong>är</strong> <strong>se</strong>dan länge utgången från<br />
förlaget.<br />
Utförligast bland n10dernare handledningar <strong>är</strong><br />
Jurgen von Konows O,n <strong>grafik</strong> utgiven 1956 (ny<br />
upp!. 1962) omfattande såväl historia som teknik.<br />
Vidare kan nämnas: Per Bjurström, Gamla Grafiska<br />
Blad (1974) och Lindhagen & Rude, Grafikboken<br />
(1954).<br />
Till den viktigare utländska litteraturen hör:<br />
Felix Brunner A Handbook of Graphic Reproduction<br />
Proces<strong>se</strong>s (trespråkig, eng, ty, fr.) (1962)<br />
S. W. Hayter New Ways of Gravure (1949)<br />
S. W. Hayter A bOllt Prints (1962)
Vår tids grafiska konst kännetecknas av ett våldsamt experimenterande.<br />
Olika tekniker blandas, nya kommer till<br />
- all den dogmatiska renl<strong>är</strong>ighet, som omgett den grafiska<br />
bilden har sopats bort. Den grafiska bilden trycks<br />
inte bara på papper utan figurerar också i målningar och<br />
skulpturer.<br />
Flertalet varianter bygger emellertid på tillvägagångssätt,<br />
som <strong>är</strong> lika gamla som <strong>grafik</strong>en själv. Philip von Schantz<br />
redogör i <strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>? för olika teknikers konstn<strong>är</strong>liga<br />
möjligheter och deras tillämpning i dag. <strong>Vad</strong> <strong>är</strong> <strong>grafik</strong>? utgör<br />
en illustrativ praktisk handledning för alla <strong>grafik</strong>intres<strong>se</strong>rade.<br />
PHILIP VON SCHANTZ, som bygger sin framställning<br />
på egna erfarenheter som pedagog och konstn<strong>är</strong>, <strong>är</strong> född<br />
1928. Han genomgick Konsthögskolan 1952-1956, blev<br />
biträdande <strong>grafik</strong>i<strong>är</strong>are d<strong>är</strong> 1959, <strong>grafik</strong>avdelningens föreståndare<br />
1962 och utnämndes till professor i grafisk konst<br />
1963. Sedan 1973 chef för Moderna mu<strong>se</strong>et.<br />
Aldus<br />
ISBN 91-0-040560-4 If
Change language