Certifiering & Kvalitetssäkring - Certifiering.nu

FOTO: MALIN ESTELLI 

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 

ANNONS 

September 2011 

Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus 

GEMENSAM 

ANSTRÄNGNING GER 

GODA RESULTAT 

Roland Moberg, kvalitetschef ABB: Arbetet har varit mycket komplext, men 

har också medverkat till att skapa ett enda och genomgående förhållningssätt. 

Projektledning 

Lyft både enskilda 

projekt och hela 

organisationen 

I samarbete med 

CERTIFIERING & 

KVALITETSSÄKRING 

Kvalitetsarbete 

Oförstörande 

provningen viktigt 

led inom industrin 

Certifiering för framgång 

4TIPS 

Nr. 3 

www.intertek-sc.com

2 · SEPTEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 

UTMANINGAR 

Arbetet med CSR är något som sker dagligen i de fl esta verksamheter, 

vare sig vi tänker på det eller inte. Genom att ha en 

helhetssyn på arbetet med CSR skapar vi förutsättningar 

för ett mer hållbart samhälle. 

Helhetssyn skapar ett 

mer hållbart samhälle 

Som människor gör 

vi för omvärlden 

positiva saker dagligen, 

ibland utan 

att tänka på det. Vi 

gör det vi kan, vi 

gräver där vi står. 

Om du är intresserad av idrott, 

kanske du blir ungdomstränare. 

Om du bor i villa kanske du investerar 

i en biobränsleuppvärmning. 

Det tjänar du i de fl esta fall också 

ekonomiskt på. 

På samma sätt tror jag att företag 

bör se på sitt engagemang för 

omvärlden, det som populärt kallas 

Corporate Social Responsibility 

(CSR). I vissa fall kan företag 

bara genom sina ”organisatoriska 

muskler” åstadkomma en positiv 

skillnad som ingen annan hade 

kunnat göra. Ta till exempel när 

Löfb ergs Lila tillsammans med 

andra kaff eföretag i 11 länder startar 

utvecklingsprojekt som förbättrar 

för kaff eodlare så att de kan 

bli självförsörjande. Det skulle vara 

svårt för andra än just globala 

kaff eföretag att genomföra. 

Lär av andra 

Det fi nns mycket hjälp och 

erfarenheter att ta del av när 

det gäller hur man som företag bedriver 

sitt CSR-arbete. Andra företag, 

nätverk och organisationer 

kan användas för att utbyta erfa- 

renheter. Standards och system 

som t ex ISO 26 000 innehåller värdefull 

vägledning. Det fi nns numera 

även utbildningar att gå för de 

som vill arbeta med dessa frågor. 

Viktigast av allt är att ta reda på 

hur ens verksamhet påverkar omvärlden 

i sociala, etiska -och miljöfrågor 

samt vad ”mottagarna” 

av våra tänkbara CSR-aktiviteter 

skulle vilja att vi gör. Det är resultatet 

av CSR-arbetet ute i verkligheten 

som räknas. 

Integrera 

En nyckelfråga för att CSR-arbetet 

ska hålla över tiden och 

få största möjliga eff ekt är att frågorna 

integreras i ledningens övriga 

styrning av företaget. SWETICs 

medlemsföretag arbetar med att 

utveckla och certifi era företags 

verksamhetsstyrning och de märker 

ofta att CSR-frågorna inte är 

tillräckligt integrerade i företagens 

övriga styrning. 

Dessa frågor är allt för viktiga 

för att inte vara det, så vad bör ske 

för att de ska bli det? Kan det vara 

så att en möjlighet till certifi ering 

liknande den som fi nns på miljösidan 

med ISO 14 001 skulle öka ledningarnas 

fokus på frågan? 

När företag vill kommunicera 

dessa frågor är det viktigt att informationen 

är korrekt, saklig och 

komplett. Annars bister företaget i 

Susanne Hansson, 

certifieringsingenjör på SP. 

Gå in på www.sp.se om 

du vill veta mer. 

Johan Svenningsson 

Ordförande i branschorganisationen 

SWETIC. 

TIPS ANGÅENDE CSR 

Dialog med 

intressenter 

När ni kommit en bit in på 

1 analysen av vad ert CSR-arbete 

bör omfatta, bjud in företagets 

intressenter till dialog. Det 

kan handla om miljöorganisationer 

eller leverantörer. 

Integrera CSRfrågorna 

CSR-frågorna bör, precis 

2 som ekonomi, kvalitet eller 

miljöfrågor, ingå i företagets 

verksamhetssystem för mål, organisation, 

inköpsrutiner etc. 

Ledningen skall sätta strategi 

och mål och ha denna fråga på 

sin löpande agenda. 

trovärdighet. Därför behöver denna 

rapportering ske enligt ett vedertaget 

system. 

Arbetet sprider sig 

Marknaden för certifi ering, 

kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling 

ökar ständigt. 

Företag världen över har upptäckt 

vilka förbättringar i arbetsprocesser 

och konkurrenskraft detta kan 

bidra till. 

Från att ha börjat med kvalitetssäkring 

och utveckling av den internationella 

certifi erbara standarden 

ISO 9001 har fl er områden 

såsom miljö och arbetsmiljö tillkommit 

och växer fortfarande. I 

vissa branscher har det gått från 

att pionjärföretag certifi erat sig 

till att numera vara ett baskrav eller 

”hygienfaktor” att jobba systematiskt 

med dessa frågor. 

Under stark tillväxt 

Livsmedel, IT, vård samt nu 

CSR är nu sektorer eller sakfrågor 

där certifi ering eller systematiska 

arbetssätt är under stark 

tillväxt. Certfi ering av personer 

ökar också i omfattning. 

Något av ett huvudtema på denna 

bilaga är det växande området 

CSR. Vill därför passa på att nämna 

att SWETIC under hösten kommer 

att anordna seminarie på temat. 

Välkommen att delta. 

Sätter P för 

dåliga produkter 

Hur vet kunden att produkten håller vad den lovar? Vem 

garanterar kvalitet och säkerhet? 

För Susanne Hansson och hennes kollegor på SP Certifiering 

är det egna P-märket ett bevis på att produkten uppfyller 

de krav som marknaden ställer. Det ges bara till företag 

och varor som kontinuerligt genomgår särskilda provningar. 

P-märket är därför både en konkurrensfördel för företagen 

och en trygghet för kunden. Detta är ett bra exempel på det 

vi menar med Science Partner. 

VI REKOMMENDERAR 

SIDA 2 

Mona 

Lödemel 

Informatör, 

Göteborgs Fastighetskontor. 

”Jag fi ck tydliga 

verktyg och metoder 

för att driva projekt 

och det stärkte mig 

oerhört mycket i min 

yrkesroll.” 

Miljö- och 

kvalitetscertifiering 6 

Certifi eringen blir ett konkurrensmedel. 

Miljömedvetet byggande 14 

Nöjda gäster, stora miljövinster och avkastning 

på investeringen redan efter 5 

år skall inspirera fl er byggbolag att bygga 

grönt 

Vi får våra läsare att lyckas! 

CERTIFIERING & KVALITETSSÄKRING 

NR 3, SEPTEMBER 2011 

Produktionsledare: Martin Björinge 

Affärsutvecklare: Selma Pettersson 

Redigerare: Nina Bäckström 

Ansvarig för denna utgåva: 

Projektledare: Jonas Magnusson 

Tel: 031-787 67 00 

E-post: jonas.magnusson@mediaplanet.com 

Distribution: Göteborgs-Posten, 

september 2011 

Tryckeri: V-Tab 

Repro: Bert Lindevall 

Mediaplanet kontaktinformation: 

Tel: 08-510 053 00 

Fax: 08-510 053 99 

E-post: synpunkter@mediaplanet.com 

Vid förfrågningar kontakta: 

Selma Pettersson 

Citera oss gärna, men ange källan. 

Mediaplanets affärsidé är att leverera 

nya kunder till våra annonsörer. Genom 

intressanta artiklar med hög kvalitet 

motiverar vi våra läsare att agera. 

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut är en internationellt ledande institutskoncern för forskning och innovation. Vi skapar 

värde i samverkan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. www.sp.se

Dags att 

kalibrera! 

Du som använder ett mätdon är 

ansvarig för att det kalibreras i tid 

Ackrediterad och 

spårbar kalibrering 

Vi kalibrerar på plats 

hos dig 

Vi kalibrerar alla typer 

av mätinstrument och 

mätdon 

Exova METECH 

Solhusgatan 11 

Delsjömotet, Göteborg 

031-735 40 80 

service@exovametech.se 

www.exovametech.se 

En partner – många tjänster 

Säkrare, enklare och lönsammare 

En certifiering ska ge nytta, energi och 

förbättringar. Vi vet vad som krävs och 

har kunskapen för att hjälpa dig och 

ditt företag. 

ISO 9001, ISO 14001, OHSAS är 

ett urval av vad vi kan hjälpa dig med. 

Läs mer och kontakta oss via 

www.inspecta.com/certifieringar 

Inspecta Sweden AB 

Box 30100, 104 25 Stockholm,Tel 08 5011 3000 

Förutom certifiering erbjuder vi också 

besiktning, provning, teknisk konsultation 

och utbildning. Med Inspecta får 

du tillgång till expert kunskaper inom 

ett flertal områden. 

VI CERTIFIERAR 

FÖRETAG & ORGANISATIONER 

GENTEMOT STANDARDERNA ISO 9001, 14001, 

ISO 22000, AFS, OHSAS 18001, PEFC, FSC, 

BRC, BRC IOP, IP LIVSMEDEL, SVENSK STANDARD 

FÖR LIVSMEDELSHANTERING I BUTIK M FL. 

GÅ DIN UTBILDNING HOS OSS, 

SOM CERTIFIERINGSORGAN VET VI VAD STANDARDEN KRÄVER! 

FÖR MER INFORMATION 

WWW.BMGTRADACERT.SE 

WWW.PROSANITAS.SE 

Besöksadress: Stora Åvägen 25, Sisjön 

Postadress: Box 9006, 400 91 Göteborg, Tel: +46 (0) 31-771 00 70 

www.bmgtradacert.se och info@bmgtradacert.se 

www.prosanitas.se, info@prosanitas.se


NYHETER 

GEMENSAMT 

VERKTYG LYFTER 

VERKSAMHETEN 

■ Fråga: Vad är resultatet av 

ABB Sveriges samlade certifi 

ering av kvalitets-, miljö- och 

arbetsmiljöarbete för hela den 

svenska verksamheten? 

■ Svar: Företaget har fått ett 

gemensamt verktyg för att leva 

upp till devisen om ”Ett ABB”. 

Ambitionen att certifi era hela den 

svenska verksamheten resulterade 

i ett Multiple Certifi cate, som 

innebär en bättre styrning av den 

certifi erande verksamheten. 

Roland Moberg är ABBs kvalitetschef 

för den centrala stabsenheten 

ABB Corporate. Han är projektledare 

och ansvarig för ”ABB 

Sveriges verksamhetsportal”, där 

koncernen lägger hela ledningssystemet 

för alla de sex olika divisionerna 

och de många aff ärsenheterna 

samt den centrala stabsenheten 

Startade under 2008 

– Vi hade en struktur på våra dokument 

som inte var tillräckligt bra. 

Vi behövde få en central styrning 

och göra alla dokument enkla att 

hitta och läsa och samtidigt kvalitetssäkrade. 

– Jag fick uppdraget att starta 

projektet, som sedan var klart 

i september 2009. Vi skapade en 

plattform eller en verksamhetsportal 

och diskuterade även att gå 

vidare. Vi hade ett stort antal olika 

certifi kat för ISO 9000, 14000 och 

18000 och ett stort antal olika ledningssystem. 

Olika aff ärsenheter 

i divisionerna hade certifi erat sig 

själva. 

– Detta var inte rimligt. Vi behövde 

minska omkostnaderna och få 

ett helt annat samarbetsklimat för 

att kunna vara ”Ett ABB”. Under 

2009 fi ck jag klartecken från den 

svenska koncernledningen för att 

gå vidare i syfte att få ett certifi kat 

för hela ABB AB för respektive kvalitet, 

miljö och arbetsmiljö. 

Nya krav 

– Vi vände oss till vårt certifi eringsorgan 

och genomförde kompletterande 

certifi eringar bland annat 

av den centrala stabsenheten ABB 

Corporate. Men det räckte inte med 

detta då Swedac, som är den ackrediterande 

myndigheten, krävde 

att om vi skulle certifi era hela den 

svenska organisation. Det måste vi 

göra enligt ett Multipel Sites (IAF 

MD 1:2007) som innebär en tydlig 

styrning uppifrån och ner och vidare 

bland annat om ett fel iakttas 

någonstans så ska det kommuniceras 

ut i hela organisationen så 

att inte ett liknande fel uppstår på 

något annat ställe. Det är nya krav 

som säkerligen kommer att påverka 

många företag som idag har certifi 

erande verksamheter på exempelvis 

olika orter. 

Roland Moberg 

ABBs kvalitetschef 

för den centrala 

stabsenheten ABB 

Corporate. 

– Detta var viktigt för oss, det passar 

oss bra eftersom vi vill styra 

mot ”Ett ABB”. Vi började om och 

etablerade en division som ryggrad 

för koncernen och certifi erade 

den enligt Multiple Sites genom sk 

Integrationsgranskning. Därefter 

genomförde vi samma arbete på 

division efter division. 

– Alla de övriga fem divisionerna 

och de många aff ärsenheterna 

inom respektive division samt den 

centrala stabsenheten gick igenom 

samma procedur, där vi åtgärdade 

de avvikelser man upptäckte. 

I mitten av september fi ck ABB 

sitt certifi kat enligt Multiple Sites. 

Sparar mycket pengar 

-Arbetet har varit mycket komplext, 

men har också medverkat 

till att skapa ett enda och genomgående 

förhållningssätt, säger Roland 

Moberg. 

– I revisionsarbetet sparar vi 

många revisionsdagar med det här 

upplägget. 

Trots allt har det aktuella certifi 

eringsprojektet begränsat sig 

till den svenska rörelsen med nära 

10 000 anställda. 

– Internationellt avvaktar vi 

med detta, säger Roland Moberg. I 

andra länder där ABB är representerat 

fi nns olika ledningssystem 

och vi måste ta detta steg så att vi 

fortsätter att ha ett levande verksamhetssystem. 

GÖSTA LÖFSTRÖM 

redaktionen@mediaplanet.com 

1TIPS 

GEMENSAMMA 

GEME ME MENS NS NSAM AM AMMA 

VERKTYG 

CERTIFIIERINGSCERMONI 

Swedac, som är den ackrediterande 

myndigheten, krävde att 

om ABB ville certifiera hela den 

svenska organisation så var de 

tvungna att göra det enligt ett 

Multipel Sites.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 

SEPTEMBER 2011 · 5

6 · SEPTEMBER 2011 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN N MEDIAPLANET 

NYHETER 

Att man inleder ett certifi eringsarbete beror oftast 

på att kunder kräver det, men certifi ering måste 

alltid börja med att det fi nns ett äkta engagemang 

i företagsledningen. Man åtar sig ett 

förbättringsarbete som pågår under lång tid. 

Miljöcertifi ering 

kräver engagemang 

av alla anställda 

■ Fråga: Vad är den viktigaste 

förutsättningen för att lyckas 

med kvalitets- och miljöarbete? 

■ Svar: Att det fi nns ett enga- 

gemang i hela organisationen, 

en vilja att arbeta med kvalitet 

och miljö via certifi ering. 

– Det måste alltid börja med att det 

fi nns ett äkta engagemang i företagsledningen 

som sprids ner 

till alla medarbetarna om det ska 

fungera att certifi era företaget och 

att sedan leva efter de regler som 

satts upp, säger Gunnar Hasselström, 

kvalitets- och miljöchef vid 

Emil Lundgren AB. 

Ett konkurrensmedel 

– Människor i organisationen måste 

ta tag i kvalitetsarbetet. Det måste 

fi nnas en vilja att arbeta med 

det, det går inte att bara diktera det 

uppifrån. För mig som kvalitets- 

och miljöchef gäller det att sälja in 

det hela internt, prata mycket om 

fördelarna. De enheter där vi redan 

är certifi erade fungerar som bra referensställen 

för kommande certifi 

eringar. Avgörande för framgång 

är att våra enhetschefer aktivt 

TIPS 

Definiera dina mål 

Klara ut varför du vill miljö- 

1 certifi era din verksamhet, antingen 

det är egna ambitioner eller 

kunders krav. 

Förankra arbetet 

Kvalitetscertifi ering och fort- 

2 satt kontinuerligt kvalitetsarbete 

kräver att alla i organisationen 

är informerade och motiverade. 

Skaffa information 

Läs på om den kvalitetscerti- 

3 fi ering du siktar på. Respekti- 

deltar i certifi erings- och förbättringsarbetet. 

Att man inleder ett certifi eringsarbete 

beror oftast på att kunder 

kräver det. Certifi eringen blir ett 

konkurrensmedel. 

Emil Lundgren är ett gammalt 

göteborgskt familjeföretag, grundat 

1919, som numera ingår i det 

franska Vinci Energies. Emil Lundgren 

har en ledande position i 

Sverige inom el-, tele- och instrumentinstallationer 

samt service. 

I Sverige har koncernen 700 anställda, 

varav cirka 100 i Göteborg. 

Den franska koncernen har cirka 

60 000 anställda. 

Emil Lundgrens kunder fi nns 

bland byggföretag, fastighetsägare 

tillverkande industrier, sjukhus 

med mera. 

– Vi har ingen egen tillverkande 

industri med stor miljöpåverkan. 

Hos oss handlar miljöarbetet 

om att jobba med många småsaker 

som källsortering, noggrannhet 

med vad vi köper för varor, bättre 

miljövänliga bilar och att spara på 

energi i de fastigheter vi äger och 

brukar, säger Gunnar Hasselström. 

– Vi arbetar också tillsammans 

ve certifi eringsorgan måste kunna 

redovisa vilka företag de certifi erat 

och för vilken standard och verksamhet 

certifi katet gäller. Begär 

off ert från olika ackrediterade certifi 

eringsorgan. Förutom pris är 

det intressant vilka revisorer och 

vilken erfarenhet företaget kan erbjuda 

inom din bransch. Ta referenser. 

Jämför priser över längre 

tid, normalt tre år. 

Starta projekt 

Bilda en projektgrupp med 

4 företrädare för alla berörda 

grupper. 

KVALITETS- OCH 

MILJÖARBETE 

”Det måste 

alltid börja med 

att det fi nns ett 

äkta engagemang 

i företagsledningen.” 

Gunnar Hasselström, 

Kvalitets- och miljöchef, Emil Lundgren 

AB. 

Engagera alla 

Se till att alla är med på tåget, 

5 medarbetare såväl som mellanchefer 

och högsta ledningen. 

Beskriv nuläget 

Beskriv hur nuläget ser ut och 

6 jämför med kraven. 

Skapa kvalitetsmanual 

Formulera noggrant hur kva- 

7 litetsarbetet ska bedrivas. 

Undvik att göra ledningssystem 

krångliga. Ta vara på möjligheten 

att förenkla rutiner. Se till att det 

blir ett enkelt och applicerbart sys- 

2TIPS 

ENGAGERA 

ENG NG NGAG AG AGER ER ERA 

HELA ORGANI- 

SATIONEN 

med våra kunder för att hitta nya 

miljöprojekt, som det fi nns gott 

om i ljusbranschen. 

Skapar ordning och reda 

Emil Lundgren började 1997 med 

att kvalitetssäkra sig enligt ISO 

9001 och har nu ett ledningssystem 

som består av kvalitet, miljö 

och arbetsmiljö. 

– Det skapar ordning och reda i 

verksamheten, säger Gunnar Hasselström. 

År 2000 byggde vi på med 

miljöcertifi ering enligt ISO 14001, 

en standard som mycket bra beskriver 

hur verksamheten ska skötas. 

Det handlar om ständiga förbättringar, 

att sätta nya mål på 

verksamheten. Det sätter en agenda, 

garanterar att vi följer de lokala 

föreskrifterna, att vi har ständiga 

förbättringar och målsättningar. 

– Det här är ett ständigt pågående 

arbete som går hand i hand 

med strävan att uppnå våra ekonomiska 

mål. Det är ett ganska tacksamt 

arbete, mycket kan synas vara 

självklarheter. 



tem, som fungerar i det praktiska 

dagliga arbetet. 

Implementera systemet 

En avgörande faktor för fram- 

8 gång är kommunikation och 

utbildning för alla inblandade. Ett 

certifieringsarbete innebär ett 

merarbete, men rätt genomfört 

blir kvalitetssäkringen en tillgång 

och konkurrensfördel. 

! Hitta rätt ackrediterat 

certifieringsorgan på: 

www.swedac.se FOTO: SHUTTERSTOCK 

FAKTA 

ISO 14001 

Det helt dominerande miljöledningssystemet 

i dag är 

ISO 14001. Det är en internationellt 

erkänd standard. Företag 

kan certifiera sina miljöledningssystem 

mot ISO 

14001-standarden hos ett ackrediterat 

certifi eringsorgan. 

Samlingsnamn 

ISO 14000 är samlingsnamnet 

för de standarder som 

handlar om miljöledning. 

Underlättar arbetet 

Miljöledningssystemet utgör 

därefter ett frivilligt 

verktyg som ska underlätta arbetet 

och standarderna ger en 

arbetsmodell för ständiga förbättringar. 

Även för mindre företag 

Snart lanseras SS-ISO 14005. 

Standarden är specifikt 

framtagen för mindre företag 

som vill upprätta ett miljöledningssystem. 

Offentlig redovisning 

Det näst vanligaste miljöledningssystemet 

är EMAS 

(Eco Management and Audit 

Scheme), men detta används av 

betydligt färre företag. EMAS är 

en EU-förordning med regler för 

miljöledningssystemets utformning 

och innehåll, baserad 

på ISO 14001. Till skillnad från 

detta ställer EMAS krav på att företaget 

off entligt redovisar sitt 

miljöarbete. 


redaktionen@mediaplanet.com

Revisorer som förstår var du 

kommer ifrån och vart du är på väg 

Med LRQA och Business Assurance får du mer än ett certifikat. Vi är en naturlig 

samarbetspartner för dig som kontinuerligt vill förbättra din verksamhet genom ökad effektivitet 

och minskade risker. LRQA har mer än 25 års erfarenhet inom certifiering av ledningssystem. 

Med hög kompetens och väl beprövad metodik täcker vi alla dina certifieringsbehov. Kontakta 

oss på tfn 031-26 21 80 eller besök www.lrqa.se. 

LRQA Business Assurance 

Improving performance, reducing risk 

Team Dahlberg/Östling siktar mot OS i London 2012 och LRQA är med på resan 

som stolt huvudsponsor. Klassen heter 470, en snabb och tekniskt krävande båt, 

som ställer stora krav på sin besättning. Samarbetet mellan rorsman och gast är 

otroligt viktigt för att nå toppresultat. Vi på LRQA är mycket inspirerade av teamet 

som visar hur passion och gemensamt fokus kan leda till resultat i världsklass. 

Följ hela OS-uppladdningen på www.lrqa.se


NYHETER 

Projektledare en resurs 

i förvaltningen 

■ Fråga: Hur påverkade det 

dig att gå en utbildning i projektledning? 

■ Svar: Jag fi ck tydliga verk- 

tyg och metoder för att driva 

projekt och det stärkte mig 

oerhört mycket i min yrkesroll, 

berättar Mona Lödemel på 

Göteborgs fastighetskontor. 

SHOWCASE 

Mona Lödemel arbetar som informatör 

på fastighetskontoret i 

Göteborg. Under tio år har hon deltagit 

i en del projekt och under de 

senaste två till tre åren har hon arbetat 

som projektledare från och 

till. Att gå samman i projekt inom 

verksamheten gagnar alla, tycker 

hon. 

– Om man får ett speciellt uppdrag, 

och inte har resurser att genomföra 

det uppdraget i ordinarie 

verksamhet, men vet att det fi nns 

kompetens och kunskap på andra 

håll, då kan vi dra nytta av varandras 

kompetenser på ett relevant 

sätt genom att jobba i projekt, säger 

Mona Lödemel. 

Utbildades i projektledning 

– Jag har till exempel jobbat i projekt 

tillsammans med vår exploateringsavdelning 

och stadsbyggnadskontoret, 

där vi tog in externa 

IT-utvecklare, när vi byggde en 

e-tjänst som innehåller aktuella 

plan- och byggprojekt, som nu 

fi nns på stadens webbsida. Och för 

närvarande arbetar jag i ett projekt 

med förvaltningsavdelningen som 

handlar om odling i staden. 

Under våren gick Mona Lödemel 

en utbildning i projektledning 

på ett externt utbildningsföretag, 

som ger utbildningar inom både 

projektledning och projektmedarbetarutbildningar. 

De kurser och 

utbildningar hon har gått tidigare 

kan inte mäta sig med den kun- 

PROJEKTLEDNING 

■ De senaste 20 åren har projektledning 

utvecklats och blivit 

ett eget yrke. 

■ Projektet är vägen till för- 

ändring och/eller lösningen på 

ett problem. Det är en unik process 

som sätts igång för att 

uppnå ett mål, som uppfyller 

specifi ka krav. 

■ Det som ofta åren har proj 

utmärker projektet är att det är 

ett tidsbegränsat arbete som 

har ett bestämt mål och budgetramar. 

Det är sällan en reguljär 

verksamhet och har en egen organisation, 

som leds av projekt- 

”Vi har gått 

igenom både 

hårda och mjuka 

värden för att bli 

bra ledare.” 

Mona Lödemel 

Informatör på fastighetskontoret i Göteborg 

skap hon fi ck med sig från vårens 

utbildning. 

– Vi träff ades under tolv heldagar 

utspritt under våren och har 

fått påfyllning av kunskap kontinuerligt. 

Utöver det hade vi ett projektarbete 

som löpte parallellt under 

hela perioden. Där fi ck vi möjlighet 

att tillämpa det vi lärt oss 

och kunskapen satte sig på djupet. 

ledaren. Problemet eller uppgiften 

som ska lösas är ny och 

grunden i projektarbetet är att 

man inte vet hur den ska lösas. 

■ Ofta är det flera enheter eller 

avdelningar som ska samordnas. 

Uppgiften är inte sällan 

komplicerad och behöver genomlysas 

utifrån olika perspektiv. 

Samtidigt som den behöver 

bred och djup förankring i verksamheten. 

■ Projektet kan även fungera 

som experimentverkstad, när 

man vill pröva något nytt och experimentera. 

ENGAGEMANG KRÄVS 

För att ett projekt ska lyckas behövs 

engagemang från företaget, att man 

har gjort ett gediget förarbete i form av 

research och att man har en ordentlig 

planering. 

FOTO: SHUTTERSTOCK 

3TIPS 

RÄTT TT METODER 

MMET 

ET ETOD OD ODER 

OCH VERKTYG 

Vi fi ck en väldigt bra sammanhållning 

i gruppen, vilket gjorde att 

vi kunde lära oss av varandra och 

hur man löser problem och uppgifter 

i andra organisationer. Bara det 

var en vinst och vi har fortfarande 

kontakt med varandra. 

Erfarenhet och kompetens 

Lärarna och deras bakgrund spelade 

också en stor roll för utbildningens 

kvalitet. Projektkunskapslärarna 

var IPMA certifi erade, vilket 

är en internationell förening för 

projektledning, som tagit fram ett 

godkänt certifi eringssystem. Utbildarna 

hade dessutom lång yrkeserfarenhet 

och bidrog till att ge 

studenterna både trygghet och säkerhet 

i yrkesrollen. 

– Vi har gått igenom både hårda 

och mjuka värden för att bli bra ledare. 

Vad gör man om någon inte 

gör sin uppgift? Hur hanterar man 

om en medarbetare inte mår bra? 

Hur ska man som projektledare 

agera om två blir ovänner? 

Mona fortsätter sitt arbete som 

informatör men deltar som projektledare 

i olika projekt. Hon skulle 

mycket väl kunna tänka sig att 

jobba heltid som projektledare. 

– Det är väldigt roligt och det 

som tilltalar mig mest är nog problemlösningen. 

Att man plockar in 

olika kompetenser i en grupp och 

jobbar med att gemensamt lösa ett 

problem, som inte har en given lösning. 

ANNELI ABRAHAMSSON 


TIPS 

KOMPETENS 

Framgångsrik 

projektledning 

Bedöm kompetensen 

Det fi nns modeller för hur 

du kan bedöma kompetensnivån 

hos projektledarna. 

De områden man bedömer är; 

metod, beteende och erfarenhet. 

Den innehåller både praktiska 

och teoretiska avsnitt. 

Fyra nivåer 

Man kommer långt med 

kompetensutveckling. Inom 

projektledning fi nns fyra 

certifieringsnivåer, se till att 

medarbetarna kan växa och utvecklas. 

Karriärmöjligheter 

Se till att ge projektledarna 

möjlighet att kunna göra 

karriär inom projektledning på 

arbetsplatsen. Det är ett fantastiskt 

bra sätt att behålla kompetensen 

inom företaget eller organisationen. 

Attraktiv arbetsplats 

Skapa en attraktiv arbetsplats. 

Ett projekt ror man 

iland gemensamt. Har man lyckats 

skapa en miljö där det fi nns 

ett gott arbetsklimat är sannolikheten 

stor att projekten lyckas 

och kompetensen ökar. Uppmärksamma 

bra insatser, tillåt 

misstag, skapa god kommunikation 

och uppmuntra känslan av 

entreprenörskap. 

Nätverka 

Bjud in till seminarier eller 

föreläsningar. Anordna frukostmöten 

eller se till att projektledarna 

kan nätverka. 

Undvik att göra fel 

För att projekt ska lyckas 

behövs engagemang från 

företaget, att man har gjort ett 

gediget förarbete i form av research 

och att man har en ordentlig 

planering. Det är viktigt 

att göra rätt, men också viktigt 

att undvika att göra fel. 

Fatta beslut 

Som projektledare är det 

bra om du gillar att utvecklas 

och att utveckla saker. En 

fördel är om du tycker om att stå 

och prata inför människor. Det 

är nödvändigt att du kan bestämma 

och fatta beslut. En stor 

dos självförtroende, självsäkerhet 

och trygghet i dig själv, är bra 

egenskaper. 

Dessutom är det en fördelning 

ju mer kunskap du har inom en 

mängd olika områden. Extra bra 

är det förstås om du har ett visst 

hum om ekonomi. Skaff a dig en 

mentor. 

ANNELI ABRAHAMSSON 


Sveriges bästa utbildning för projektledare? 

Vi har sedan slutet av 2010 arbetat med att registrera Fujitsus projektledarutbildning hos Svenskt Projektforum som är IPMAs 

representant i Sverige. Vi har gjort en noggrann kartläggning och genomlysning av hela vår utbildningsprocess och allt utbild- 

 

första registrerade utbildningsprogram för projektledare. 

Våra lärare ger inte bara personligt stöd under 

hela projektledarutbildningen utan erbjuder råd 

och coaching även efter avslutad kurs. 

”Projektledning är 25% projektmetodik och 75% ledarskap” 

Därför har vi en ledarskapsdel i projektledarutbildningen som är speciellt anpassad för ledarskap 

i projekt. Thomas Håkansson som tidigare var huvudlärare och ansvarig för Marinens Ledarskaputbildning 

är aktiv lärare och ansvarig för ledarskapsprogrammet i våra utbildningar. 

Projektledarutbildningen utgår från en traditionell vattenfallsmodell och när du kan den innebär 

det att du kan förstå och arbeta med alla andra projektmodeller. Vi ger även exempel på hur du kan 

arbeta med agila metoder, typ SCRUM, kopplat till projekt som arbetsform. 

 

med utbildning, för att bibehålla och ständigt förbättra sin unika kunskap. 

Om du vill bli bäst måste du omge dig med de bästa - därför har vi handplockat våra lärare och utbildar 

dem i ett trainee-program under ett år. 

shaping tomorrow with you 

23 – 24 NOVEMBER • CHALMERS • GÖTEBORG 

Välkommen till ett nordiskt forum för infrastruktur, stadsutveckling, 

forskning, ledarskap och kompetens. Konferensen inleds 

redan på eftermiddagen den 23 november med studiebesök 

på projekten BanaVäg i Väst och Centrala Älvstaden. Den 

24 november är den egentliga konferensdagen med en rad 

seminarier och workshops. 

 

 

 

 

EUROPEISKA 

UNIONEN 

Europeiska 

regionala 

utvecklingsfonden 

Att driva projekt är generiskt och därför är vårt kursupplägg det också. Vår projektledarutbildning 

har goda referenser från alla typer av yrkesgrupper och branscher. 

Konferensen vill lyfta viktiga framgångsfaktorer för att lyckas med stora projekt 

och visa hur ökad kompetens inom styrning och ledning kan bidra till att 

modernisera infrastrukturen i de nordiska länderna och utveckla hållbara 

samhällen. Hur kan vi driva och styra stora projekt effektivare? Hur får vi långsiktigt 

hållbara investeringar? Vilket behov finns av kvalificerade kompetenser? 

Var finns modernt ledarskap som klarar detta? 

Svenskt Projektforum och CMB, Centrum för Management i Byggsektorn, står 

som arrangörer till konferensen i samverkan med Interregprojektet FLIBA – 

Framtidens ledare inom bygg och anläggningsbranschen. 

Mer information och anmälan på www.foruminfra.eu 

Arrangörer: 

Kursstarter 

Hösten 2011 Våren 2012 

Göteborg 27 sept Stockholm 18 jan 

Malmö 19 okt Malmö 1 feb 

Stockholm 11 okt Kalmar 9 feb 

Kalmar 18 okt 

Karlskrona/Ronneby 

15 nov 

Göteborg 29 nov 

Svenskt Projektforum är en ideell förening, 

grundad 1968. En mötesplats för alla som 

arbetar med och i projekt. Föreningen verkar 

för ett projektorienterat Sverige och certifierar 

projektledare enligt IPMA, International 

Project Management Association. 

CMB är en samverkan mellan 

näringsliv, offentlig förvaltning 

och Chalmers tekniska högskola. 

CMB erbjuder en neutral arena 

för utveckling av ledarskapet i 

samhällsbyggnadssektorn.


NYHETER 

God affär att bygga grönt 

■ Fråga: Varför väljer Sverige 

att ha fyra olika miljöcertifi 

eringssystem. 

■ Svar: För att undvika att 

exkludera någon. 

Att bygga grönt påverkar inte bara 

miljön i positiv bemärkelse. Det 

är dessutom en lönsam aff är som 

också skapar ett mervärde åt hyresgästerna. 

Byggbranschens två mest kända 

miljöklassningssystem är ur ett 

internationellt perspektiv två till 

antalet: BREEAM och LEEN. Den 

förstnämnda är ursprungligen en 

brittisk standard men som utvecklats 

för att kunna anpassas efter 

olika länders bygglagstiftning och 

särskilda behov. 

LEEN är från början en amerikansk 

standard och är precis som 

sin engelska motsvarighet fl exibel 

inför olika länders särskilda förutsättningar 

men inte i lika stor utsträckning. 

Trots det har de båda 

internationella systemen fl er likheter 

än olikheter. I dag är LEED 

väldens mest använda system, 

medan BREEAM är störst i Europa. 

Integrera 

I Sverige fi nns det nybildade Sweden 

Green Building Council (SGBC). 

De driver två parallella projekt: att 

skapa svenska versioner av både 

LEED och BREEAM. Sedan tidigare 

kan man också certifi era med den 

svenska standarden Miljöbyggnad 

samt EU:s Green Building. Det kan 

tyckas märkligt att man inte bara 

väljer en. Men SGBC:s ordförande 

Bengt Wånggren har förklaringen: 

FAKTA 

■ Green Building riktar sig till 

företag och organisationer som 

vill minska sin energianvändning. 

Drar man ner konsumtionen 

med 25 procent kan man 

certifi eras. 

■ Miljöbyggnad är en svensk 

certifi eringen tar hänsyn till energianvändning, 

byggmaterial 

och innemiljö. 

■ LEED och BREEAM är extremt 

mycket mer omfattande 

än ovanstående och därför dy- 

”Vi frågade även 

hyresgäster om 

deras inställning till 

att bo grönt, och 

deras inställning är 

överlag positiv.” 

Agniezska Zalejska-Jonsson 

Forskare KTH 

– Det bästa bör inte bli det godas 

fi ende. Som det ser ut i dag är 

det inte möjligt att bara ha ett system. 

BREEAM och LEEN har stark 

lyskraft internationellt, men båda 

innebär en väldig ansträngning 

och är relativt dyra att genomföra. 

rare och mer komplicerade att 

genomföra. I gengäld har de 

stark internationell genomslagskraft. 

Just nu genomförs ett 

stort arbete att anpassa de båda 

systemen till svenska förhållanden. 

BREEAM och LEED 

skiljer sig inte så mycket åt men 

generellt kan man säga att den 

senare fokuserar mer på inomhusklimat 

och hälsa medan 

BREEAM har ett lite tydligare 

miljöfokus. 

4TIPS 

INTEGRERA 

INTE TEGR GR GRER ER ERA 

SYSTEMEN 

I stället för att exkludera de som 

inte har resurser att certifi era på 

det sättet anser SGBC att de fångar 

in fl er genom att ha olika system. 

En god affär 

KTH forskaren Agniezska Zalejska-Jonsson 

har i sitt arbete 

skickat ut en enkät till ett stort antal 

byggherrar för att ställa frågor 

kring incitamenten för att bygga 

grönare. Hon berättar att i svaren 

framgick det att det inte handlade 

om att bli certifi erade och dra nytta 

av de positiva konnotationerna 

det medförde. 

– Först och främst ansåg man att 

det här var en god aff är. Trots att 

deras investeringskostnad ökade 

med ungefär fem procent kommer 

projekten att gå plus redan efter 

fem år, förutsett att energipriserna 

fortsätter att stiga, säger Agniezska 

Zalejska-Jonsson. 

– Vi frågade även hyresgäster om 

deras inställning till att bo grönt, 

och deras inställning är överlag 

positiv. 

Nöjda gäster, stora miljövinster 

och avkastning på investeringen 

redan efter 5 år skall inspirera fl er 

byggbolag att bygga grönt. Det låter 

inte omöjligt. 

JOHAN THORNTON 




OLIKA CERTIFIERINGS- 

TYPER 

Minska användningen 

Green Building riktar sig 

till företag och organisationer 

som vill minska sin energianvändning. 

Drar man ner konsumtionen 

med 25 procent kan 

man certifi eras. 

Svensk certifiering 

Miljöbyggnad är en svensk 

certifi eringen som tar hänsyn 

till energianvändning, byggmaterial 

och innemiljö. 

Stark genomslagskraft 

LEED och BREEAM är extremt 

mycket mer omfattande 

än ovanstående och därför 

dyrare och mer komplicerade att 

genomföra. I gengäld har de 

stark internationell genomslagskraft. 

Just nu genomförs ett 

stort arbete att anpassa de båda 

systemen till svenska förhållanden. 

BREEAM och LEED skiljer 

sig inte så mycket åt men generellt 

kan man säga att den senare 

fokuserar mer på inomhusklimat 

och hälsa medan BREEAM 

har ett lite tydligare miljöfokus. 

JOHAN THORNTON 



INSPIRATION 

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 

Vi certifi erar enbart livsmedel. 

Därför gör vi det väldigt bra 

• Vi representerar SAI Global/EFSIS 

i de skandinaviska länderna 

• Vi utför hundratals 

tredjepartsrevisioner per år, med 

inriktning på livsmedelssäkerhet 

och kvalitet 

• Vi har egen ackreditering från 

SWEDAC för ekologisk certifi ering 

Kombinera ekologisk certifi ering med t ex 

BRC, IFS, FSSC/ISO 22000 eller ISO 14001. 

SEPTEMBER 2011 · 11 

KVALITET 

Efterfrågan 

för ekologiska 

produkter växer 

För att säkerställa kvaliteten, påverkan 

på ekosystemen och miljön är det av yttersta 

vikt att alla de led och processer ett 

livsmedel genomgår från produent till konsument 

noggrant granskas och kontrolleras 

så att man som konsument av produkterna 

kan lite på dess ursprung, kvalitet och spårbarhet. 

De olika märkningarna och certifi eringssystemen 

som fi nns på marknaden är en god 

väg att pådriva arbetet mot bättre, renare 

samt mer kvalitativa metoder att producera, 

frakta, lagra och förvara livsmedel. Till gagn 

för både människa, djur och miljö. 

Den främsta anledningen till att man 

väljer att konsumera ekologiska varor 

är av omsorg för miljön, andra anledningar 

till att man väljer att konsumera ekologiska 

produkter är av hänsyn till djuren samt att 

det är en fråga om smak. 

KÄLLA KRAV 

Marknaden för ekologiska produkter 

är ständigt ökande i Sverige och växte 

under 2009 med 18 procent. Även inom 

restaurangbranschen växer efterfrågan för 

ekologiska produkter något som är positivt 

för miljö, djur samt klimatet. 

KÄLLA: LRF 

Temadag 17 nov 

om nya 

BRC Food v.6 

Anmälan till temadag 17 nov i Stockholm 

skickas till: torbjorn.holmberg@saiglobal.com


NYHETER 

Företag som driver projekt i mångmiljardklassen har höga kvalitetskrav att leva 

upp till. Då gäller det att den personal som genomför säkerhets- och kvalitetskontrollerna 

har tillräcklig kunskap och kompetens inom området. 

God utbildning 

säkerställer god kvalitet 

2008 fi ck Siemens Power 

Generation ett 

kontrakt på att leverera 

fyra nya högtrycksturbiner 

till 

Forsmark 1 och 2. 

Man fi ck även i uppdrag 

att genomföra modifi eringar 

i kärnkraftverkets kylvattensystem 

och i förvärmardel. Projektet 

är nu inne i sin slutfas och den 

mycket viktiga kvalitetssäkringen 

ska snart inledas. Det berättar Per 

Olof Thörnvall, kvalitetsansvarig 

på Siemens. 

– Vi har en skyldighet att leva 

upp till regelverket i våra entreprenader 

och i det ingår att genomföra 

prover, tester och kontroller. Det 

är alltid viktigt, och inte minst när 

man jobbar med utrustning på ett 

kärnkraftsverk. 

Kompetensberoende 

Tryckkärl med högt tryck innebär 

stora risker, och i värsta fall kan ett 

haveri inträff a, vilket innebär fara 

för både människor och miljö. Det 

gör förebyggande underhåll och 

kontroll särskilt viktigt. Siemens 

och Per-Olof Thörnvall lägger därför 

stor vikt vid att personalen som 

kontrollerar systemen har gedigen 

utbildning och dokumenterade 

kunskaper. Kontrollteknikerna 

hyrs in från något av de företag på 

marknaden som har kunskap och 

metoder för att bland annat upp- 

 

Med VPL ® 6.0 är du aldrig mer 

än en knapptryckning ifrån total 

kontroll på dina utvecklingsprojekt. 

Med 

visualiseras status på samtliga 

kritiska projektparametrar i 

realtid, direkt ifrån den faktiska 

planeringen. Skräddarsytt för 

varje användare. 

 

 

 

”Inspektörernas 

utbildningsnivå 

är lika viktig som 

om det vore vår 

egen personal.” Per-Olof Thörnvall 

Kvalitetsansvarig på Siemens. 

täcka slitage, sprickor och korrosion 

i tryckkärl. Siemens själva har 

inte den kompetensen inom företaget. 

– Men inspektörernas utbildningsnivå 

är precis lika viktig som 

om det vore vår egen personal. Det 

är fortfarande Siemens som ansva- 

OFÖRSTÖRANDE PROVNING 

Oförstörande provning används 

som en del i en tillverknings- eller 

installationskontroll för att kontrollera 

att kvalitetskraven uppfylls. 

Till exempel röntgas svetsade 

fogar för att kontrollera svetskvaliteten. 

Röntgenprovningen visar 

om fogen är fullständigt svetsad 

eller om den innehåller defekter 

som inte är tillåtna. Oförstörande 

provning är ett bra kontrollsystem 

eftersom det: 

■ förhindrar avbrott och driftsstopp 

i produktionen 

■ ofta kan genomföras utan produktionsavbrott 

rar för att all utrustning och alla 

installationer följer regelverken 

och är rätt och riktigt genomförda, 

säger Per-Olof Thörnvall. 

Kvalitetsförsäkra 

Till Forsmarkprojektet har man 

framförallt hyrt in inspektörer 

■ går snabbt att förbereda och är 

lätt att genomföra 

■ ger noggrann dokumentation 

för uppfyllande av kvalitetsstandarder 

■ ger noggrann dokumentation 

för obligatoriska inspektioner 

■ uppfyller gällande standarder 

och myndighetskrav 

Historiskt har oförstörande 

prövning varit ett hantverk där 

kvalitén i provningen likställts 

med personalens erfarenhet. Allteftersom 

säkerhetskraven blir högre 

ökar också kraven på metoder 

och personal. 

 

 

 

som är certifi erade i att utföra så 

kallad Oförstörande provning 

(OFP), som är en sammanfattande 

benämning på materialprovningsmetoder 

som utan att skada 

eller påverka ett material eller en 

produkt och dess användbarhet 

ger information om materialets eller 

produktens egenskaper. Oförstörande 

provning används till exempel 

för att undersöka att svetsar 

och andra delar är felfria, både vid 

nytillverkning och reparationer, 

men även för att leta efter sprickor 

och andra skador på utrustning 

som har varit i drift. De vanligaste 

metoderna är röntgen och ultraljud 

för att se in i materialet, och 

provning med penetrant och magnetpulver 

för att hitta ytliga fel. Valet 

av metod styrs av vilken typ av 

defekt som befaras samt av material 

och anordningens utformning. 

Men inom de områden där myndigheter 

har tagit fram föreskrifter 

om provning är metod och utvärdering 

i allmänhet reglerad. 

– Besiktningar genererar mängder 

av information som kan användas 

till att öka säkerheten och 

förlänga utrustningens livslängd. 

Det innebär att man kan undvika 

kostnader eller i värsta fall olyckor 

och driftstopp i framtiden, säger 

Per-Olof Thörnvall. 

JENS ANDERSSON 

redaktionen@mediaplanet.se 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ökad kvalitet 

ger ökad 

konkurrensförmåga 

Kvalitetssäkring handlar om 

att möta ökad konkurrens med 

ökad eff ektivitet. Genom att ha 

en god överblick och en genomarbetad 

plan för sin produktion, 

kan man nämligen höja kvaliteten 

samtidigt som man kapar 

kostnader. Att göra rätt från början 

är nämligen alltid det mest 

kostnadseff ektiva sättet att producera, 

och genom att kvalitetssäkra 

sin produktion eller verksamhet 

slipper man kostsamma 

kvalitetsfel som spill, planeringsmissar, 

leverantörsmissar, 

kostnader för att göra om och 

kostnader för att rätta till fel. Det 

handlar alltså om att kvalitetssäkra 

hela produktionen och inte 

bara produkten. 

Varje företag bygger upp kvalitetssäkringen 

utifrån sina egna 

förutsättningar, men gemensamt 

för allt grundläggande kvalitetsarbete 

är att ett eller fl era 

kvalitetsmål sätts upp. Sedan 

styr man alla delar i produktionen 

för att nå de målen. Kvalitetssäkring 

är ett arbetssätt och 

bör innebära att: 

■ företagsledningen bestämmer 

företagets kvalitetsmål 

■ arbetet, från inköp till slutanvändning 

fi nns beskrivet 

■ olika mått av betydelse för 

kvalitén registreras under arbetets 

gång 

■ arbetet följs så väl att man 

snabbt kan sätta in förebyggande 

och korrigerande åtgärder 

■ det fi nns rutiner för behandling 

av avvikande produkter 

■ företaget genomför internrevisioner 

som jämför resultatet 

med målet 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

JENS ANDERSSON 

redaktionen@mediaplanet.se

Visste du att 

AddQ jobbar med 

 

 

 

 

 

 

 

Telefon 08-501 108 90. Fax 08-501 108 91 

info@addq.se www.addq.se 

Din kompletta partner 

inom oförstörande 

provning. 

www.csmndt.se 

 

Kunnande, noggrannhet och rätt samarbete är livsviktigt vid 

inspektion och provning av tekniska konstruktioner på kärnkraftverk, 

oljeraffinaderier, lyftkranar, skogsindustri, flygindustri med mera. 

Att förebygga eller upptäcka fel och skador i tid, höjer säkerheten 

och kvaliteten på produkter, anläggningar samt inom industrins drift- och 

arbetsmiljö. 

Som Inspektions- och provningstekniker respektive Inspektions- och 

provningsingenjör, finns goda förutsättningar att bli riktigt professionell inom 

branschen. 

Under en intensiv utbildningsperiod på ett respektive två år har de studerat 

olika tekniker för provning och kontroll, samt tekniska ämnen som exempelvis 

materialteknik och konstruktion. De har fått en inblick i hur både industri 

och myndigheter fungerar med allt från branschorganisationer till lagkrav. 

Utbildningarna innehåller fullständiga och mycket goda förberedelser inför ett 

flertal certifieringar inom oförstörande provning. 

NDT Training Center AB driver utbildningarna i samarbete med 

Arbetsförmedlingen respektive Academedia Masters. För kompetensutveckling 

i egen takt kan kurserna som ingår i ovanstående utbildningsprogram erbjudas 

som separata kurspaket.


EXPERTPANELEN 

Fråga 1: 

Är det viktigt att 

använda sig av utbildningsföretag 

som har 

en certifi erad utbildning? 

Fråga 2: 

Är det viktigt att 

utbildningen/ 

programmet stäcker 

sig över en längre tid 

så eleverna hinner 

utveckla ett lärande 

över tid? 

Fråga 3: 

Vad är den stora 

utmaningen i 

framtiden inom er 

bransch? 

Fråga 4: 

Vad är det viktigaste 

verktyget organisationer 

har för att nå 

sina uppsatta mål? 

Mikael Lindström 

Technical Manager 

Bureau Veritas 

Certifi cation 

Sverige AB 

Utbildningar som är certifi erade 

enligt ett specifi kt system (som 

till exempel IRCA eller IEMA) har 

den fördelen att utbildningen är 

standardiserad och företaget som 

skickar personal på utbildning vet 

att personalen uppnår en viss nivå 

samt att man avslutar utbildningen 

med ett prov som mäter 

graden av inlärning. Alldeles för få 

utbildningar i Sverige i dag innehåller 

ett prov som faktiskt mäter 

graden av inlärning. 

Det är alltid viktigt att lärande 

får utvecklas över tid så att kunskaperna 

får tid att sätta sig. En 

kombination med teori och att sedan 

få praktisera kunskaperna är 

värdefull. 

Den stora utmaningen ligger i 

att vi måste på ett ännu mera tydligt 

sätt än idag hjälpa våra kunder 

att skapa värde (tjäna mera 

pengar, tillväxt, förbättra), genom 

deras sätt att leda sina företag. 

Detta skapar trygga jobb, nöjda företag 

samt glada medarbetare. 

Det viktigaste verktyget som 

företagen har för att uppnå sina 

mål är deras ledningssystem. Via 

sitt ledningssystem kan de följa 

upp sina mål och skapa insatser 

(fi nansiella, miljö, arbetsmiljö 

och andra) för att nå sina mål och 

skapa långsiktig tillväxt och/eller 

långsiktig balans. 

Kennet Osbjer 

Utbildningsansvarig 

AddQ Consulting 

Det viktiga är inte om utbildningen 

har certifi ering kopplats 

till sig utan det är om kunskapen 

som inhämtas på utbildning kan 

omsättas till praktisk handling 

och bidrar till aff ärsnyttan. Däremot 

är det en fördel om det 

fi nns en certifi ering kopplad till 

utbildningen eftersom certifi eringen 

borgar för att alla som 

certifi erat sig har inhämtat samma 

kunskap. 

Önskvärt är att tillgodogöra 

sig utbildning över längre tid 

eftersom det då går att praktiskt 

öva det som lärts ut mellan 

varje tillfälle. Utbildningarna 

i dag tenderar till att inte vara 

längre än två dagar. Orsaken 

är att oftast har verksamheten 

svårt att avvara medarbetare 

under längre tid. Av den anledningen 

är det bättre att gå fl era 

korta utbildningar än en lång. 

Att hela tiden ligga på framkant 

och se vad som kommer 

framöver i form av verktyg, 

metoder, processer. Agilt arbetssätt 

Flexibilitet och anpassningsförmåga 

är nyckelorden. 

Medarbetarnas kunskap 

och delaktighet. 

Dan Jonsson 

Business Unit Manager 

Sigma IT & Management 

Sweden AB 

Då vi inom har valt att satsa på 

IPMA projektledarcertifi ering 

så är det mycket viktigt för oss 

att de utbildningar som vi köper 

har ett innehåll som motsvarar 

certifi eringarna, och det är precis 

detta som IPMA registrering 

innebär. En certifi ering är 

för oss en kvalitetssäkring som 

ger en trygghet där vi vet att det 

som vi väljer att investera i håller 

en viss nivå. 

Att lära sig projektledning är 

komplicerat och det underlättar 

inlärningen om utbildningen 

är planerad så att det fi nns 

tid för refl ektion och eget arbete 

mellan kurstillfällena. 

Vad gäller projektledning är 

det en rejäl utmaning att i en så 

stor organisation som vår se till 

att våra medarbetare ständigt 

utvecklar sin kompetens. Vår 

satsning på IPMA-certifi ering 

har pågått sedan 2005 och de 

olika nivåerna A, B, C och D gör 

att våra projektledare kan få sin 

kompetens verifi erad i takt med 

att man stegvis utvecklas. 

Då vi är en kunskapsorganisation 

så är det våra kunniga medarbetare 

som är det överlägset 

viktigaste verktyget för att nå 

våra mål. Utmanande projekt, 

utbildningar, certifi eringar och 

andra kompetenshöjande åtgärder 

är ett måste för oss för 

att lyckas i vår bransch. 

Anders Johnsson 

Senior Project Manager 

IPMA-B, Utbildningsanvarig 

Fujitsu Sverigement 

Sweden AB 

Jag tror att kraven på leverantörer 

ökar allteftersom kundernas 

kunskap blir större. Alla kan 

kalla sig projektledare men bara 

de som klarat en IPMA – eller 

PMI certifi ering kan säga att 

de är certifi erade projektledare. 

IPMA registrering är ett system 

för att verifi era ett innehållet 

i projektledarutbildningar 

utifrån IPMAs internationella 

ramverk. 

Personligen tycker jag inte 

att en endagars eller tvådagars 

utbildning ger speciellt mycket 

tillbaka varken till eleven eller 

till den som har betalat utbildningen. 

Att utveckla ett starkt 

lärande görs med fördel över tid 

och att hinna refl ektera är ett 

väldigt bra sätt att lära sig nya 

saker. 

Det är lätt att förknippas med 

IT eftersom företaget jag arbetar 

på heter Fujitsu, men vår utbildning 

är generisk och vänder 

sig till alla branscher. Vi ser gärna 

att våra grupper är heterogena. 

Vi har utbildat fl est elever i 

Sverige i projektledning som 

sedan har certifi erat sig hos 

Svenskt Projektforum. 

De företag som i dag inser 

vikten av att ha en fungerande 

övergripande portföljstyrning 

och som skapar förutsättningar 

att på strategisk nivå värdera, 

prioritera, initiera, följa upp 

och avveckla en organisations 

program och projekt kommer 

under närmaste 10-årsperioden 

att tillhöra de som lyckas inom 

respektive bransch. 

Visa att ditt företag bryr sig om vår gemensamma miljö. 

Låt certifiera ditt företag mot ISO 14001 hos A3CERT. 

Vi certifierar kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöledningssystem. 

AAA Certification AB 

Göteborgsvägen 16, 441 43 Alingsås 

0322-64 26 00, Fax 0302-466 90 

www.a3cert.com

PENETRANTPROVNING 

MAGNETPULVERPROVNING 

OPTIMERADE LÖSNINGAR MED PFINDER 

Kemikalier för alla användningsområden PT/MT 

OFP utan rester av farligt avfall 

Processoptimering – individuella lösningar 

FoU, produktion, distribution och service 

ERFARENHET OCH KVALITÉ UNDER 125 ÅR 

Världsomfattande leverantör mot bilindustrin 

Fabriksgatan 54B, Box 1130, 701 11 ÖREBRO 

019-670 81 00, post@holger.se, www.holger.se 

www.penetranttesting.com 

www.pfinder.de 

www.magneticparticletesting.com 

Bli examinator 

Sveriges mest värdefulla ledarutbildning? 

SIQs examinatorutbildning borde vara obligatorisk för alla 

ledare i svenska verksamheter. Den är med sin bredd och sitt 

djup den bästa managementutbildning man kan få. Att vara 

examinator ger en mycket bra helhetsbild av vad som krävs för 

att framgångsrikt styra och utveckla en verksamhet. 

Jan Stenberg, tidigare vVD Ericsson och VD SAS 

Utbildningen är helt kostnadsfri (exkl. resor/logi). 

Sista ansökan för att bli examinator 2012 är 13 april. 

Läs mer på www.siq.se 

SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling Fabriksgatan 10, 412 50 Göteborg 

Telefon 031-723 17 00 · Fax 031-723 17 99 · siq@siq.se · www.siq.se 

BF9K – ledning och 

produktcertifiering 

för byggbranschen 

• Kvalitet, miljö, arbetsmiljö 

• Fördel vid upphandlingar 

• Passar både små och stora 

företag i byggbranschen 

Läs mer på 

www.bf9k.se 

08-587 147 00 www.bf9k.se info@bf9k.se 

Projektledarprogrammet 

är baserat på 

IPMAs tre kompetensområden; 

Erfarenhet, Metod och Beteende 

Astrakans 

Projektledarprogram 

mot IPMA-certifiering 

För dig som är erfaren projektledare och som står 

inför en IPMA-certifiering på C- eller B-nivå. 

Kommande kursprogram (9 dagar): 

13 december, 11–13 januari, 31 januari–2 februari 

och 21–22 februari 

Ring oss gärna 010-588 60 20! 

Läs mer på astrakan.se/ipmaprogram 

På Astrakan genomför du inte bara en kurs. Du skaffar dig kompetens för handlingskraft.

Service med EQ 

Att som företag ta ansvar för våra kunder, våra medarbetares utveckling, 

vår gemensamma miljö och mångfaldsfrågor – det kallar vi inom Sodexo 

för Service med EQ. 

Vi är en av endast ett fåtal aktörer som 

kan stödja kunder med skräddarsydda 

och heltäckande servicelösningar – och 

samtidigt hjälpa dem att ta socialt och 

miljömässigt ansvar. 

Vill du veta mer? 

Kontakta Marie-Louise Taube 

Sodexos Distriktchef i Göteborg 

marie-louise.taube@sodexo.com 

08-5788 5931 

Med stor fl exibilitet, kompetens och omtanke tar vi över, utvecklar och 

effektiviserar servicefunktioner i företag, institutioner och offentlig 

sektor. Vi lagar mat och städar, underhåller fastigheter, bemannar 

växel och receptioner, verkar inom hotell och konferens - och mycket 

mer. Sodexo är världens tredje största serviceföretag med 50 miljoner 

människor som tar del av vår service - varje dag. 

Läs mer på www.sodexo.se

Certifiering & Kvalitetssäkring - Certifiering.nu

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?