Varför avsattes Erik XIV?

Svenska A 

Klass: SP1A 

Elev: Anna Andersson 

Datum: 2009-03-11 

Varför avsattes Erik XIV? 

Källhänvisningar gjorda 

med Oxford-systemet

Abstract 

Sveriges, fram till dess, enväldige kung Erik XIV avsattes 1568. Han hade då regerat Sverige i nio 

år. Den här uppsatsen syftar till att besvara frågan: Varför avsattes Erik XIV? 

En händelse som avsättandet av en kung kan ha en stor mängd orsaker men det är också 

möjligt att en speciell faktor varit den utlösande. 

Grunden för uppsatsen har varit studier av tryckta källor, bland annat skrivna av kända och 

lästa författare och/eller historiker som Herman Lindqvist, Lars-Ove Larsson och Lars. O 

Andersson. Nationalencyklopedins nätupplaga har använts för att ge en så aktuell bild som 

möjligt från modern historieforskning. 

Från dessa källor har följande möjliga bidragande eller avgörande faktorer kunnat tas fram: 

- Mäktiga fiender bland den svenska adeln och även bland kungens bröder 

- Eriks giftermål med en ickeadlig kvinna och hans upphöjande av henne till drottning 

- Eriks mentala ohälsa 

- Ett förslösande av statskassan 

- De kostsamma krigen under Eriks regenttid 

Det var ett upprop från adeln – lett av Eriks bröder – som var den direkta orsaken till hans 

avsättande. Frågan är dock vad som låg bakom upproret? 

Slutsatsen som stöds antingen direkt eller indirekt av källorna är att det viktigaste faktorn 

bakom avsättandet av Erik XIV var hans sinnessjukdom. Den låg bakom flera av de andra 

orsakerna och är det som mest särskiljer honom från andra regenter med liknande 

problem/förutsättningar men som inte avsatts. 

Nyckelord: Erik XIV, 1500-talet, avsättande, orsaker, sinnessjukdom

Innehåll 

1 Inledning .................................................................................................. 1 

1.1 Bakgrund ................................................................................................................................. 1 

1.2 Syfte ......................................................................................................................................... 1 

1.3 Metod ...................................................................................................................................... 1 

2 Händelseförloppet – från enväldig kung till avsatt och fängslad .... 2 

3 Varför avsätts en kung? ......................................................................... 2 

3.1 Bröderna och adeln – Eriks fiender .................................................................................... 2 

3.2 Att gifta sig rätt eller fel ........................................................................................................ 3 

3.3 Eriks person – sinnessjukdomen ........................................................................................ 3 

3.4 Krigen som möjlig orsak ...................................................................................................... 4 

4 Eriks situation jämfört med andra svenska kungars ......................... 5 

5 Analys ....................................................................................................... 5 

6 Källförteckning ........................................................................................ 6

1 Inledning 

1.1 Bakgrund 

Kungar har avsatts otaliga gånger i historien, såväl utomlands som i Sverige. Utan att känna till 

något om en speciell person eller händelse så skulle man kunna gissa sig till att det handlar om 

maktkamp, korruption, religion, oduglighet eller liknande orsaker. Erik XIV, Gustav Vasas äldste 

son, avsattes efter ett par år som enväldig regent. Av vilken orsak? Eller var det en kombination 

av flera? En händelse som ett framtvingat kungaskifte hjälper oss att förstå dåtiden (1500-talet) 

men kan även hjälpa oss att se en linje fram till dagens svenska samhälle. 

Mina egna kunskaper om Erik XIV var tämligen begränsade innan jag började skriva den här 

uppsatsen. Jag har dock såväl lärt mig nya fakta som tvingat mig ändra min uppfattning om till 

exempel maktförhållande i Sverige under perioden. Det vanliga folkets uppfattning om 

händelserna lyser med sin frånvaro i samtliga källor 

1.2 Syfte 

Syftet med den här uppsatsen är att besvara frågan Varför avsattes Erik XIV? 

Jag har valt att begränsa innehållet i tid till perioden 1558-1577. Anledningen är att även om 

det går att finna orsaker som går längre tillbaka i tid (exempelvis hans barndom och utbildning) så 

är de sekundära mot de första åren innan Eriks kröning och tiden fram tills hans avsättande. 

1.3 Metod 

I arbetet har jag använt följande huvudkällor: 

- Sveriges regenter av Lars O. Lagerqvist, 

- En vandring i den svenska historien av Herman Lindqvist, 

- Vem är vem i svensk historia av Lars-Ove Larsson. 

- Nationalencyklopedins nätupplaga, sökord Erik XIV 

Mest nytta har jag haft av Lagerqvists Sveriges regenter. Den har både bredd och djup samtidigt som 

språket är exakt och innehållet väldisponerat. Lindqvists En vandring i den svenska historien är 

kortfattad vilket ibland har varit en hjälp, ibland en begränsning. Vidare så märks det i Lindqvists 

språk att han har en positiv syn på Sveriges historia och regenter. Han använder formen ”vi” i 

texten, t.ex. i formuleringen ”…där vi förlorade det enda andningshålet västerut, Älvsborg…”. 1 

Jag ser detta som att Lindqvist är svag för att vilja dramatisera historien och skapa intresse. Det 

finns också en tendens hos honom att hellre vilja visa upp regenternas bästa sidor istället för de 

dåliga. Erik som person beskrivs som ”konstnärlig och begåvad” medan när hans styre leder till 

negativa effekter så nämns han inte vid namn: 

…och därmed började drömmarna och byggandet på ett svenskt östersjövälde, något som omedelbart 

ledde till sju blodiga år av krig med Danmark, Lübeck och Polen, krig där vi förlorade det enda 

andningshålet vi hade västerut, Älvsborg… 2 

Larssons Vem är vem i svensk historia var kortfattad och tydlig som det anstår ett uppslagsverk, det 

framkom i princip ingenting nytt gentemot de andra källorna utan denna källa fungerade i princip 

enbart som bekräftelse/förstärkning. 

Nationalencyklopedins nätupplaga (härefter kallad NE) innehöll en stor mängd med fakta 

men måste användas med varsamhet eftersom texten ofta innehåller formuleringar som inte 

tydligt förklarar vem det är som utför handlingarna. Exempelvis beskriver texten hur ”När Erik 

blev kung utformades en inrikespolitik som avvek från faderns” och ”Samtidigt spreds glans över 

kungamakten och hovet”. NE har således inte använts såvida det inte varit helt tydligt vad texten 

menar. Vidare är texten ojämn i detaljnivån och nämner till exempel inte Eriks broder Karl alls. 3 

1 Lindqvist, Herman, En vandring i den svenska historien, 1993, sid 38 

2 Ibid 

3 NE:s nätupplaga, www.ne.se, sökord: Erik XIV, 2009-03-11 

1

2 Händelseförloppet – från enväldig kung till avsatt och fängslad 

Gustav Vasas äldste son Erik XIV blev kung i och med faderns död 1560. Han kröntes och 

började sin regenttid som skulle komma att sträcka sig till 1568. Eriks bröder Johan och Karl blev 

i samband med sin äldre brors kröning utsedda till hertigar och skulle under hela perioden ha ett 

minst sagt spänt förhållande till sin broder kungen. 

Erik satte tämligen omgående igång ett expansivt program för Sverige och kungamakten. 

Hovliv, kultur och krig sysselsatte såväl honom som adeln och statskassan. Hans ovilja mot sina 

bröder och adeln ledde snart till konfrontationer inom de flesta områden. 

1568 gifte sig Erik med den ickeadliga Karin Månsdotter. Samma år gjorde bröderna i 

ledningen för adeln uppror mot honom och efter det att Stockholm omringats så gav Erik upp 

och riksdagen förklarade honom för avsatt. Hans broder Johan kröntes till kung. 

Erik levde resten av sitt liv fram till 1577 som fånge på diverse slott. Hans död är 

omdebatterad utifrån frågan ifall den var naturlig eller om hans bror Johan till slut hade förgiftat 

Erik för att bli av med hotet från honom en gång för alla. 4 

3 Varför avsätts en kung? 

Utifrån källorna gick det att sålla ut fem stycken olika större uttalade orsaker till Erik XIVs 

avsättande. De redovisas här inte i någon speciell rangordning eller systemering. 

3.1 Bröderna och adeln – Eriks fiender 

Det var Eriks bröder Johan och Karl tillsammans med den svenska högadeln som ledde upproret 

som ledde till Eriks avsättande – sett rent praktiskt så var det naturligtvis den direkta orsaken. 

Men varför gjorde de uppror? Var motsättningarna mellan bröderna vanlig syskonrivalitet eller 

något mer och var adelns ovilja mot Erik något annat än den vanliga kampen mellan 

kungamakten och adeln i Sverige. 

Samtliga källor bortsett från Lindqvist nämner Eriks konflikt med sina bröder och den 

svenska adeln. Erik var misstänksam, ville styra själv och utnämnde ickeadliga personer som sina 

rådgivare. Konflikten mellan Erik och adeln når sin dramatiska kulmen i sturemorden där tre 

medlemmar av en de främsta adelsätterna under förvirrade omständigheter avrättas direkt på 

Eriks order. 

5 6 7 

Larsson använder formuleringen att Eriks främste rådgivare fick ”driva sin högadelsfientliga 

politik” samt att Eriks växande paranoia främst riktades mot de främsta svenska adelssläkterna 8 . 

Lagerqvist skriver att Erik var om möjligt ännu mer misstänksam mot adeln än vad hans far, 

Gustav Vasa, hade varit. Något som säger en hel del om det stämmer. 9 

Om fiendeskapet mellan Erik och Johan och adeln så pekar Nationalencyklopedins på att 

adeln inledningsvis står bakom Erik för att sedan byta sida till Johan 10 . 

Lindqvists i och för sig korta text nämner inte adeln överhuvudtaget. Istället är det Eriks 

bröder som är motståndarna till honom. 11 

Adelns motstånd/motvilja mot Erik är svår att bedöma när det gäller betydelse för hans 

avsättande. Ingen av källorna understryker punkten och ofta (speciellt tydligt hos Lindqvist) så är 

det istället hans bröder som får stå som representanter för adeln. Att förhållandet mellan kungen 

och adeln på den här tiden var ansträngt verkar vara normaltillstånd snarare än undantag (jämför 

4 

Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, 1993, sid 39 

5 Ibid 

6 Lagerqvist, Lars, O., Sveriges regenter – från forntid till nutid, 1996, sid 162 


8 Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, 1993, sid 39 




2

Lagerqvists kommentar om Eriks far Gustav Vasa). Eriks konflikt med sina bröder och adeln 

måste dock ses som den näst viktigaste orsaken till hans avsättande. Den viktigaste kommer vi till 

senare. 

3.2 Att gifta sig rätt eller fel 

Erik gifte sig 1568 med den ickeadliga Karin Månsdotter. Eftersom äktenskap utanför den egna 

klassen dels var något som ingen kung vågat/velat göra tidigare, dels drog på sig Eriks bröders 

och den svenska adelns missnöje så går det att slå fast att Erik gjorde det utav kärlek eftersom 

han som kung enbart hade att förlora på ett sådant giftermål. Formellt gjorde inte Erik något fel – 

han hade till och med inhämtat adelns tillåtelse att gifta sig med vem han ville. 12 

Samtliga källor har med faktorn att Erik innan sitt giftermål genomfört ett antal misslyckade 

frierier till europeiska adelsdamer och även till drottning Elisabeth I av England 13 14 15 16 . Detta 

måste ha haft en betydelse – eftersom hans frierier drog ut på tiden så innebar det ett tryck på 

Erik att säkra tronföljden och därför kan ha pressat honom att till slut genomföra ett giftermål 

även om han visste att det inte skulle uppskattas av adel och bröder. 

Effekten av giftermålet med Karin Månsdotter beskrivs av Lindqvist som att det skedde till 

Eriks bröders ”stora förfäran” 17 . Larsson säger att det ”försämrade förhållandet ytterligare till 

högadeln” 18 . 

Lagerqvist är ensam om att framhålla att problemet inte i första hand var giftermålet utan det 

faktum att Karin Månsdotter upphöjdes till drottning. Han beskriver detta som ”den största 

skandalen”. 19 

NE pekar tydligt mot att giftermålet var den utlösande faktorn och beskriver det som: ”Detta 

var en händelse som fick högadeln och hertigarna att resa upprorsfanan mot Erik…” 20 . 

Det är slående att ingen källa över huvudtaget nämner ifall giftermålet var populärt eller inte 

hos allmänheten. Utifrån källmaterialet så får vi nöja oss med att se det här som fråga mellan 

Erik, hans bröder och den svenska adeln – effekten dock mycket svårbedömd. Eftersom ingen 

annan kung i Sveriges historia har gjort vad Erik gjorde så finns det inte heller någonting att 

jämföra med. Om giftermålet i praktiken var en avgörande faktor så kommer det inte fram i 

källorna. 

3.3 Eriks person – sinnessjukdomen 

Att Erik periodvis under sitt liv hade mentala problem är en framträdande del i den allmänna 

bilden av honom. Hans paranoia tillsammans med vanförställningar och förvirring gjorde honom 

ibland helt handlingsförlamad, ibland fick hans sjukdom honom att ta drastiska beslut som han 

senare ångrade. Att Erik XIVs mentala sjukdom påverkade såväl hans omgivning som hans 

regerande är återkommande i samtliga källor. 

Lindqvist gör en direkt koppling mellan Eriks sinnestillstånd och hans avsättande. Han 

skriver: 

Kungen blev emellertid med tiden alltmer sjukligt förvirrad och då han lät döda tre av de 

ledande i släkten Sture störtades han från tronen av sina egna bröder… 21 

Larsson understryker Eriks paranoida drag och tvekar inte att använda termer som ”ren 

sinnessjukdom” 22 . 

12 NE:s nätupplaga, www.ne.se, sökord: Karin Månsdotter, 2009-03-09 



15 Lindqvist, Herman, En vandring i den svenska historien, 1993 sid 39 







3

Lagerqvist tar upp andra källor som beskriver Eriks personlighet som starkt påverkad av 

fadern Gustav Vasa som han troligtvis jämförde sig med. Det finns teorier om att faderns långa 

och framgångsrika styre kan ha skapat ett komplex hos den efterföljande sonen. I övrigt är det 

endast Eriks misstänksamhet mot sin omgivning i allmänhet och sina bröder och den svenska 

adeln i synnerhet som framkommer i källan innan sturemorden. 23 

Sturemorden 1567 beskrivs av Lagerqvist som den händelse som fick Eriks mer eller mindre 

dolda sinnessjukdom att bryta ut helt. I samband med detta nämner Lagerqvist följande symptom 

hos Erik: förvirrad, helt otillräknelig, förföljelsemani, tvångsföreställningar. 24 

NE är på den här punkten åter onödigt otydlig. Den beskriver Erik som ”starkt misstänksam” 

utan att förtydliga ifall detta var normalt eller inte och beskriver Eriks krigsföring som 

innehållande ”en del märkliga inslag”. Sedan kommer och går Eriks sinnessjukdom utan att 

kommenteras närmare i källan. 25 

3.4 Krigen som möjlig orsak 

Under sin regenttid kom Erik på grund av sina expansiva planer för Sverige snart i krig samtidigt 

med Danmark, Polen och Lübeck. En lång period av fred ersattes av krig som var kostsamma 

såväl ekonomiskt som geografiskt. I och med att Älvsborgs fästning tämligen omgående hade 

erövrats av danskarna och således gjort att Sverige saknade en hamn i väst så behövdes någonting 

göras. Lösning blev att köpa tillbaka området. 

Lindqvist är den som mest ger utrymme till förlusterna och då främst ekonomiskt. Han 

jämför intressant nog också med att samma händelse upprepas senare i historien (1613) långt 

efter Eriks regenttid. Detta är intressant eftersom det understryker att krig och stora skadestånd 

är företeelser som kommit och gått i Sveriges historia utan att det lett till att kungar avsatts. 26 

Larsson beskriver inte krigen och situationen omkring dem som något större problem för 

landet. Han pekar på att förlusterna till lands till vissa delar uppvägdes med att Sverige var mer 

framgångsrikt när det gällde kriget till sjöss. Man kan beskriva Larssons syn på kriget som det 

slutat oavgjort. 27 

Lagerqvist tar också upp de svenska marina framgångarna och framhåller också att Erik 

delegerade krigsföringen till generaler och adelsmän 28 . 

Som vi sett tidigare så för NE fram att Erik skulle ha uppträtt märkligt under fälttågen men 

pekar också på att hans personliga energi var en faktor som bidrog till att påverka utgången 

positivt 29 . 

Eriks krig – även om de var kostsamma – är svåra att se en avgörande orsak till hans senare 

avsättande. Vi har haft kungar som förlorat mer i såväl pengar som döda utan att tappa makten. 

Såväl adel som vanligt folk bär umbärandet utan att göra uppror så länge de fruktar eller 

respekterar makten bakom. 

4 Eriks situation jämfört med andra svenska kungars 

Den svenska historien har egentligen bara ett exempel utöver Erik på en avsatt kung: Gustav IV 

Adolf som tvingades att avgå 1809. I hans fall var den stora orsaken ett förlorat krig. Sverige 

tvingades avträda en tredjedel av riket, i form av Finland, till ärkefienden Ryssland. Adliga 

officerare gjorde en statskupp och ersatte Gustav IV Adolf med hans farbror som kröntes som 

30 31 

Karl XIII. 


23 Lagerqvist, Lars, O., Sveriges regenter – från forntid till nutid, 1996, sid 160-162 

24 Ibid, sid 165 


26 Lindqvist, Herman, En vandring i den svenska historien, 1993, sid 38-39 




30 Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, 1993, sid 45, sid 112-114 

31 Nyström, Hans, Nyström, Örjan, Perspektiv på historien A, 2001, sid 132-133 

4

Eriks krig kan inte jämföras med den situationen – som källorna indikerat så kunde man se 

utgången som oavgjord. Antalet döda under trettioåriga kriget och under Karl XII:s krig översteg 

med många gånger förlusterna bland soldater och civila under Eriks regim. 

Eriks bror Karl IX:s behandlande av adeln under sin regenttid framstår också minst lika 

konfrontionell – han avrättade ett betydligt större antal högadliga motståndare än Erik någonsin 

32 33 

gjorde. 

5 Analys 

En dramatisk och viktig händelse har sällan bara en orsak. Ibland får kanske en av orsakerna 

oförtjänt stor uppmärksamhet – exempelvis skottet i Sarajevo. Ibland kan en av orsakerna ha 

varit den vid tillfället viktigaste men sedan har man i efterhand lagt till fler orsaker som kan ha 

bidragit – exempelvis det amerikanska inbördeskriget som inledningsvis handlade om politiska 

och ekonomiska frågor och först mot slutet framställdes som ett krig för att befria slavarna. 

I fallet med Erik XIV så är det som Larsson skriver en av de mer dramatiska händelserna i 

svensk historia och därför viktig att bland alla de olika möjliga orsakerna analysera vilka som 

faktiskt hade betydelse vid tillfället och vilka som har lagts till efteråt eller med tiden fått ett 

symbolvärde 34 . 

Eriks unika val att under denna tid i historien gifta sig med en kvinna av folket är 

svårbedömd som faktor. Källornas kortfattade beskrivningar och ibland motsägelsefulla urval gör 

att punkten förblir osäker när det gäller betydelse. 

Om vi jämför med andra regenter så kan vi konstatera att många har legat i konflikt med 

släktingar och adel och vi har haft otaliga krig inom och utom landet – utan att ha blivit avsatta. 

Dessa orsaker borde erfarenhetsmässigt således inte varit avgörande. 

Det som gjorde att Erik XIV avsattes den 1569 var hans sinnessjukdom. Hade han kunnat 

styra med sina sinnens fulla bruk så hade t.ex. sturemorden som nämnts tidigare med stor 

säkerhet inte behövt inträffa, hans anhängare hade med antagligen inte övergett honom lika lätt 

ifall de hade känt att han var i balans och adeln och hans bröder hade inte haft en lika tydlig orsak 

att avsätta honom. Wikipedia är den enda källa som inte gör tydliga markeringar av att Eriks 

mentalsjukdom var en stor orsak till hans öde – men med tanke på källans bristande kvalitet och 

ojämnhet så ser jag det snarare symptomatiskt att det är den som avviker i innehåll. De övriga, 

mer konsekvent uppställda, källorna tar alla upp och understryker Eriks mentala problem eller till 

och med som vi sett med Hermans Lindqvists bok, direkt kopplar Eriks sinnessjukdom till hans 

avsättande. 

Det är inte omöjligt att Erik hade kunnat avsatts även om han varit frisk men den viktigaste 

orsaken till att han inte blev ytterligare en envåldshärskare i raden var således på att han under 

långa perioder i sitt liv inte hade kontroll över sitt mentala tillstånd. 

32 Larsson, Lars-Ove, Vem är vem i svensk historia, 1993, sid 45, sid 112-114 

33 Nyström, Hans, Nyström, Örjan, Perspektiv på historien A, 2001, sid 132-133 


5

6 Källförteckning 

Tryckta källor 

Lagerqvist, Lars, O., 1996, Sveriges regenter – från forntid till nutid, Norstedts förlag 

Larsson, Lars-Ove, 1993, Vem är vem i svensk historia, Rabén Prisma 

Lindqvist, Herman, 1993, En vandring i den svenska historien, Wiken 

Nyström, Hans, Nyström, Örjan, 2001, Perspektiv på historien A, Gleerups 

Digitala källor 

Nationalencyklopedins nätupplaga, www.ne.se, Sökord: Erik XIV, 2009-03-11 

Nationalencyklopedins nätupplaga, www.ne.se, Sökord: Karin Månsdotter, 2009-03-09 

6

Varför avsattes Erik XIV?

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?