Strandängens växter - Buf - Kristianstad
Strandängens växter - Buf - Kristianstad
Strandängens växter - Buf - Kristianstad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Strandängens</strong> <strong>växter</strong><br />
Sommar- och hösttema<br />
Uteklassrum linnérundan<br />
| Elev-och Lärarmaterial |<br />
Strandängen<br />
En strandäng är en äng som ligger vid en strand, men namnet betyder ännu<br />
mycket mer. Det räcker inte med att ängen gränsar till en ån eller sjö, utan<br />
vattnet måste översvämma ängen varje vinter, för att nästa vår dra sig<br />
tillbaka igen, tätt följt av nya friska gräs och fåglar som letar insekter i<br />
vattenpölarna och bland gräsen.<br />
För att en strandäng skall hålla hög klass, behövs också en annan sak: Kor som<br />
betar på strandängen och håller borta höga gräs, örter och buskar.<br />
Det är bara om båda sakerna fungerar som vissa speciella växt- och fågelarter<br />
kan trivas på strandängen. Er uppgift är att ta reda på hur värdefulla<br />
strandängarna på Isternäset är för dessa <strong>växter</strong> och fåglar.<br />
Tag med er:<br />
Snören med röda märken<br />
Tumstock<br />
Karthäftet<br />
•Kikare<br />
•Anteckningsbok<br />
•Kamera<br />
•Flora
Lien användes på slåttermarken för att<br />
skörda ängens <strong>växter</strong>.<br />
Bete och slåtter<br />
Strandängarna har också<br />
använts som betesmark för<br />
betande kor och hästar under<br />
mycket lång tid. Ibland anävnde<br />
man marken enbart för korna,<br />
ibland lät man korna gå in på<br />
slåttermarken efter det att man<br />
var färdig med höskörden.<br />
En äng med bete eller slåtter<br />
kallas hävdad. En äng utan kor<br />
och utan att man skördar<br />
<strong>växter</strong>na blir igenvuxen med<br />
höga gräs och kallas ohävdad.<br />
Strandängarna längs Helgeån<br />
har varit viktiga för människor<br />
i flera tusen år. Ängarna blev<br />
över-svämmade av Helgeåns<br />
vatten varje vinter och vattnet<br />
fungerade som gödsel för<br />
ängen, där varje vår nya gröna<br />
<strong>växter</strong> spirade. Redan för över<br />
2000 år sedan började man<br />
skörda strandängarna gräs och<br />
<strong>växter</strong> för att ge till korna som<br />
vinterfoder. Från början skar<br />
man med skäror, men senare<br />
slog man med lie. Det kallas för<br />
slåtter när man skördar ängens<br />
<strong>växter</strong> till vinterfoder.<br />
När slåttern var färdig släpptes ofta<br />
korna ut på ängen.
Hävd och ohävd<br />
En äng som hävdas genom bete eller slåtter får ofta ett rikt fågelliv. Om<br />
korna försvinner eller slåttern upphör kommer vissa högvuxna <strong>växter</strong> att bli<br />
allt vanligare. Lägre <strong>växter</strong> försvinner liksom många fågelarter. Detta kallas<br />
igenväxning och är ett problem på många strandängar idag.<br />
HÄVDAD<br />
STRANDÄNG<br />
• På en välhävdad strandäng hittar man oftast många olika växtarter och de<br />
flesta är lågvuxna.. Olika sorters gräs- och starrarter är vanligast. Ute på<br />
Isternäsets välhävdade strandängar kan du hitta <strong>växter</strong> som brunskära,<br />
käringtand och ormtunga.<br />
• En välhävdad mark blir värdefull för fåglar många fåglar, till exempel<br />
brushanar och rödbenor på våren och för gäss på vintern.<br />
OHÄVDAD<br />
STRANDÄNG<br />
• På en ohävdad strandäng tar snabbt några få högvuxna arter över, som till<br />
exempel älggräs, tuvtåtel och vass. Så småningom börjar också videbuskar<br />
växa upp.<br />
• Många av de känsliga vadarfåglarna försvinner från strandängen.<br />
Överlevnadsstrategier<br />
Betande djur<br />
Örter och gräs som växer på en välhävdad äng som Isternäset lever ett<br />
hårt liv med kor och andra djur som ständigt är på jakt efter fräscha<br />
<strong>växter</strong>. Men <strong>växter</strong>na har utvecklat olika sätt att klara ett hårt betestryck.<br />
Många av de <strong>växter</strong> som finns på de välbetade ängsmarkerna är ofta mycket<br />
kortvuxna och har bladen tätt intill marken för att undgå betande djur.<br />
Gräsen har förmågan att ständigt växa upp igen, trots att de blir<br />
nedbetade. Ett annat sätt att vara giftiga eller smaka illa och ytterligare<br />
ett sätt att skydda sig är att vara taggiga.<br />
Torka<br />
Även om markerna på en strandäng översvämmas, är det inte sällan så att<br />
<strong>växter</strong>na på de lite högre delarna av området blir utsatt för torka under<br />
sommarmånanderna. Ett sätt att klara torka är givetivs att ha långa rötter.<br />
En anna strategi är att fånga upp vattenånga från luften! Många örter har<br />
håriga blad. På håren kondenseras lätt vattenångan i luften och förs vidare<br />
ner till rötterna. Håren skyddar också mot avdunstning av vatten från<br />
bladen.
Växterna och vattenståndet<br />
Vattenståndsvariationen gör det svårt att vara växt på Isternäset. Att<br />
ibland var dränkt under 1 meter vatten och ibland vara uttorkad. Vissa<br />
klarar av dränkningen bättre och därför bildas olika växtsamhällen på<br />
olika nivåer.<br />
Om man lär sig känna igen de olika växtsamhällena kan man se vilka<br />
områden som svämmas över och ungefär hur länge det är översvämmat<br />
på olika ställen utan att behöva mäta vattennivån.<br />
Så här ser en typisk profil ut för en välhävdad strandäng. Som ni kan se i<br />
vattenståndstabellen nedan, stiger vattnet under hela hösten och är högt under våren.<br />
Den blå bården är ett resultatet av boskapens och bondens påverkan och är som är ett<br />
öppet stråk av vatten mellan strandlinjen och vattenvegetationen.<br />
<strong>Kristianstad</strong> ligger mitt i ett våtmarksområde, <strong>Kristianstad</strong>s Vattenrike.<br />
Staden har ett unikt läge omgivet av Helge å och vidsträckta strandängar.<br />
Isternäsets strandängar blir varje vinter och vår översvämmade av Helge<br />
å. I Vattenriket är Helge å inte reglerad, utan de årliga<br />
vattenståndsvariationerna är naturliga. Studera även kartorna över Isternäset och<br />
<strong>Kristianstad</strong> från olika tidsperioder. Kartorna hittar ni i ett separat häfte.<br />
Helge å, har en årlig<br />
skillnad mellan<br />
lågvatten och<br />
högvatten på ca 1,4<br />
meter. Du kan få en<br />
bild av hur<br />
vattenståndet kan<br />
variera under året<br />
genom att titta på<br />
diagrammet och på<br />
bilderna på nästa sida!
Undersök och<br />
fundera!<br />
Observera att Isternäset är ett naturreservat! Man får alltså inte plocka<br />
<strong>växter</strong> eller annat i området som är skyddat. För att fåglarna ska få lugn<br />
och ro under häckningsperioden råder beträdnadsförbud från 15 mars till 15<br />
juli inom naturreservatet, men även resten av året är det olämpligt att gå<br />
ute på ängsmarkerna! Förslag på lämpliga undersökningsområden finns<br />
markerat på Guidekartan i karthäftet!<br />
Mer om beträdnadsförbud finns i arbetsmaterialet ”<strong>Strandängens</strong> fåglar”!<br />
1. Växterna och vattenståndet<br />
Titta ut motHelge å från Isternplattformen eller stanna till på bron som<br />
går över ån till Blackan (ön där Lillöborgen ligger). Använd kikare!<br />
Försöka att urskilja några olika växtsamhällena från strandkanten och<br />
uppåt! Använd även vegetationskartan i karthäftet.<br />
Vid översvämningsfåran (nr 6 på kartan som finns sist i<br />
det här häftet) kan man se olika slags <strong>växter</strong> som trivs vid<br />
olika grad av vattendränkning.<br />
Fundera över livet som växt. Vad är det som gör att det<br />
är besvärligt att leva i botten på fåran, som krypvenen<br />
gör. Rota bland krypvenen (om den inte är täckt med<br />
vatten förstås). Vad är det som gör att den klarar sig år<br />
från år fast den översvämmas?
2. Hävdad eller ohävdad strandäng?<br />
Genomför undersökningen i området som är markerat 7 på kartan!<br />
Välj själva eller tillsammans med er lärare ut två ytor, en välhävdad och en<br />
ohävdad. Välj helst lite fuktiga områden. Lägg ut snöret med de röda<br />
märkena i hörnen, så att rutan får en yta på en kvadratmeter.<br />
Om ni inte hittar något område på Isternäset som ser ohävdat ut, kan ni<br />
genomföra undersökningen av en ohävdad äng t ex vid Lillöborgen.<br />
Anteckna i din egen anteckningsbok och fotografera gärna områdena som ni<br />
undersöker!<br />
VÄLHÄVDAD OHÄVDAD<br />
Vilka spår av kor kan du hitta? Titta efter<br />
spår av klövar, spillning eller tecken på att<br />
kor betat av gräs och örter.<br />
Hur hög är den högsta växten i rutan?<br />
Hur hög är den lägsta växten?<br />
Hur många olika <strong>växter</strong> finns i rutan?<br />
Ta reda på namnen på så många <strong>växter</strong> ni<br />
kan med hjälp av en flora!<br />
-----------<br />
-----------<br />
-----------<br />
-----------<br />
-----------<br />
-----------<br />
-----------<br />
-----------<br />
-----------<br />
-----------<br />
3. Hur klarar <strong>växter</strong>na betande djur och torka?<br />
Betande djur<br />
Försök att hitta olika <strong>växter</strong> som har utvecklat olika sätt att klara ett<br />
hårt betestryck.<br />
- kortvuxna <strong>växter</strong> med bladen tätt intill marken<br />
- giftiga eller smaka illa<br />
- taggiga.<br />
Torka<br />
Försök att hitta <strong>växter</strong> som har håriga blad som dels fångar upp<br />
vattenånga från luften och som skyddar mot avdunstning.<br />
Var växer dessa <strong>växter</strong>? (fuktigt/torrt – högt/lågt)
4. Växterna och geologin<br />
Använd karthäftet!<br />
Om du tittar på marknivåkartan, ser du att Isternäset är ett mycket flackt<br />
område. Det betyder att stora arealer översvämmas årligen. Men det finns<br />
platser som inte översvämmas så ofta eller inte alls.<br />
. Kan du se några områden dit högvattnet sällan når?<br />
Vad är det för jordarter på de platserna? Finns det några samband mellan<br />
olika jordarter och marknivåer? Kolla t ex där Lillöborgen ligger!<br />
Jämför marknivåkartan och vegetationskartan. Kan ni se några samband<br />
mellan olika marknivåer och olika växtsamhällen?<br />
5. Fundera vidare<br />
Förändringar under 300 år?<br />
Använd karthäftet!<br />
Kartorna fån olika tidsperioder visar hur stad och landskap har förändrats<br />
under tidens gång.<br />
En av förutsättningarna för ett rikt växt- och fågelliv på strandängarna är<br />
bl a lång kontinuitet av hävd och årliga översvämningar. Vad säger kartorna om<br />
detta? Studera kartorna över Isternäset och <strong>Kristianstad</strong> från olika<br />
tidsperioder<br />
Fundera över hur markanvändning och jordbruksmetoder förändrats under<br />
nästan 300 år, hur det har påverkat djur och <strong>växter</strong> och vilka åtgärder som<br />
behövs för att bevara och utveckla strandängarna och den biologiska<br />
mångfalden.<br />
<strong>Strandängens</strong> värde<br />
Om du arbetat med uppgifterna i <strong>Strandängens</strong> <strong>växter</strong> och <strong>Strandängens</strong><br />
fåglar, har du säkert insett hur viktiga strandängar är för bl a många växtoch<br />
fågelarter.<br />
Men det finns också hot mot dessa värden och konkurrerande intressen<br />
kopplat till Helge å och strandängarna.<br />
Om du var markägare, politiker, fiskare, båtägare, turist eller fågelskådare<br />
– hur skulle du vilja utnyttja ån och våtmarkerna? Diskutera vilka konflikter<br />
som kan uppstå när olika grupper har olika intressen!!
Guidekarta Linnérundan<br />
Se även arbetsbladet ”Vandra Linnérundan”<br />
Teckenförklaring<br />
Isternäset<br />
1. Kanalhuset<br />
2. ”Rastbord”<br />
3. Högbron, med utsikt över Isternäset<br />
4. Bron över Härlövsängaleden<br />
5. Isternäsplattformen<br />
6. Översvämningsfåran, undersökningsområde<br />
(Se arbetsbladet ”<strong>Strandängens</strong> <strong>växter</strong>”)<br />
7. Undersökningsområde<br />
(se arbetsbladen ”<strong>Strandängens</strong> <strong>växter</strong>” resp. ”<strong>Strandängens</strong> fåglar<br />
8. Bron över till Lillöområdet<br />
9. Lillöborgen<br />
10. Härlövsborgen<br />
11. Härlövsborgstornet<br />
12. Linnérundan korsar Härlövsängaleden<br />
13. Planerad bebyggelse av Naturum<br />
14. Tivoliparken
Change language