Mer FSC-certifierat papper åt läsarna Mer FSC-certifierat papper åt ...

Mer FSC-certifierat 

papper åt läsarna 

Hack i häl på 

Marc Dernelle 

Socialt ansvar 

i Sydafrika 

SCA Customer Magazine 4/2003 Graphic Paper 

1

4 Agoras starka hand 

1968 flydde Wanda Rapaczynski från Polen. I dag är hon inflytelserik 

chef för medieimperiet Agora i sitt gamla hemland. 

6 Ingen papperstiger – FSC vässar klorna 

Det ska bli enklare att ta sitt miljöansvar. SCA har fått i uppdrag av 

tioårsjubilaren FSC International (Forest Stewardship Council) att 

pröva förenklade spårbarhetsregler. Det innebär att produktionen 

av FSC-certifierade sågade trävaror, men också produktionen av 

certifierad massa och papper kan ökas. 

Danska Stibo och brittiska Future Publishing är tryckerier som 

främst väljer FSC-papper i sin verksamhet. 

12 Alltid redo 

Marc Dernelle kan tryckeribranschen. I sitt arbete med teknisk 

kundservice får han göra det han gillar mest – hjälpa kunder och 

känna doften av tryckfärg. 

15 Nu är det jul igen 

De bästa klapparna kommer från skogen. 

16 Modiga Mondadori 

Det italienska månadsmagasinet Flair är ett lyckokast för Mondadori. 

Receptet? Hela 470 flärdfulla sidor, med en utpräglad egen stil i 

både layout och innehåll. 

18 Blöjprojektet i Sydafrika 

I kampen mot aids bidrar SCAs samarbetsbolag Sancella med 

blöjor till smittade barnhemsbarn. Hög hygien ger hiv- och 

aidsdrabbade en bättre livskvalitet. 

20 Dagliga nyheter på konstgjort språk 

La Quotidiana levererar nyheter på rumantsch grischun, ett språk 

som kom till för att skapa en skriftlig enhet av de rätoromanska 

dialekterna i Schweiz. 

21 Tips till tryckarna 

Förebyggande underhåll blir allt viktigare. Det är nyckeln till 

ökad tillförlitlighet och förbättrad produktivitet genom hela 

produktionskedjan. 

SCA CUSTOMER MAGAZINE, GRAPHIC PAPER. Internationellt magasin för 

mediebranschen och den grafiska industrin som utges av SCA Forest Products AB, 

Box 846, 851 23 Sundsvall. Telefon: 060-19 40 00. Telefax: 060-19 40 90. 

CHEFREDAKTÖR: Anne-Sofie Cadeskog 

ANSVARIG UTGIVARE: Peter Nyquist 

PROJEKTLEDNING: Luise Steinberger/Elisabet Tapio Neuwirth 

E-POST: luise.steinberger@chello.se/red.media@comhem.se 

SVENSK REDIGERING: Elisabet Tapio Neuwirth 

GRAFISK DESIGN: Mellerstedt Design 

REPRO OCH TRYCK: Accidenstryckeriet, Sundsval 

OMSLAGSBILD: Thomas Adolfsén/SKOGENbildl 

Allt material i denna tidning är beställt, granskat och godkänt av redaktionen. Det betyder 

emellertid inte att redaktionen eller SCA nödvändigtvis alltid delar skribentens åsikt. 

Citera oss gärna, men ange källan. 

Vill du ha ett eget exemplar av SCA Customer Magazine eller ge bort till en kollega? 

Skicka eller faxa namn, adress och eventuellt företagsnamn till: Margaretha Wallström, 

SCA Forest Products AB, 851 88 Sundsvall. Telefon: 060-19 34 95. Telefax: 060-19 34 97. 

E-post: margaretha.wallstrom@sca.com. 

SCA FOREST PRODUCTS tillverkar tryckpapper 

– tidningspapper, SC- och LWC-papper – massa, sågade 

trävaror och träbränslen. SCA Forest Products förvaltar 

också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs 

svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder SCAs 

enheter kostnadseffektiva transportlösningar. 

SCA Forest Products omsättning uppgår till cirka 

13 500 Mkr och antalet anställda till 4 000 personer. 

SCAs skogsbruk är certifierat enligt FSC 

(Forest Stewardship Council). 

2 SCA Customer Magazine 4/2003 Graphic Paper 

Innehåll 4/2003 

8 Det brittiska förlaget 

Future Publishing tillhör 

de krafter som driver 

FSC vidare. 

12 Marc Dernelle, teknisk 

kundserviceman på 

SCA, hjälper tryckerier 

i nöd. 

20 La Quotidiana ger 

nyheter på Schweiz 

minsta språk. 

STEFAN EIBL-TÖRÖK 

NY MARKNADSCHEF 

DEN 1 NOVEMBER tog Stefan Eibl-Török 

över som marknadschef på SCA 

Graphic Laakirchen i Österrike. Stefan 

har jobbat på SCA Graphic Laakirchen 

sedan juni 2002. Han är utbildad vid 

Carlson School of Management i Minneapolis 

och universitetet för ekonomi 

och näringsliv i Wien. Därefter arbetade 

han i olika industrier, däribland sex år 

på Estée Lauder Cosmetics och fyra år 

vid Unilever i Wien. Om utmaningen 

med det nya jobbet säger han: 

– Jag ser fram emot att jobba på 

ett företag som håller så mycket på 

ansvar, kvalitet och professionalism 

som SCA. 

MICHELE D’AZZEO 

NYGAMMAL 

MEDARBETARE 

I ITALIEN 

MICHELE D’AZZEO, 44 år, arbetar som säljare 

för SCA Graphic Paper i Italien. Hans 

uppgift är att ta hand om offsetkunder 

såsom förlag, tryckerier och slutkunder. 

I slutet av 90-talet arbetade han för SCA 

Fine Paper/Modo, gick sedan över till 

annan verksamhet men är nu tillbaka på 

SCA. 

– Att träffa människor, hjälpa kunder, 

att själv utvecklas som individ och att se 

SCA utvecklas som företag är de saker 

som driver mig i mitt dagliga arbete, 

berättar Michele D’Azzeo om sin nya 

utmaning.

Papper 

som 

genväg 

I ÅR FICK 200 forskningslaboratorier tillgång till ett uppslagsverk 

Visste du att... 

ILLUSTRATION Daniel Egnéus 

En god vän 

har gått ur tiden 

DR HORST ENGEL, vd för det tyska förlaget 

Druck- und Verlagshaus Frankfurt am Main, 

har avlidit 78 år gammal. Han föddes 1925 

i Remscheid, Nordrhein-Westfalen. 

Under tre decennier ledde Dr Engel förlaget, 

som ger ut Frankfurter Rundschau och 

som trycker tidningar som Handelsblatt, die 

Welt och Bild Zeitung. I lika många år köpte 

förlaget sitt tidningspapper från SCAs pappersbruk 

Ortviken. Dr Engel var en välkommen 

person på SCA. Han besökte Sundsvall 

flera gånger varje år, och under årens 

lopp utvecklades inte bara ett partnerskap 

mellan företagen utan även vänskap. 

med titeln Musens encyklopedi. Det uppseendeväckande 

i sammanhanget är att bokens sidor består av vattenlösligt 

papper där tusentals gensekvenser som avlästs hos musen är 

fästade. Forskare världen över får därmed möjlighet att klippa ut, 

lösa upp och masskopiera sekvenserna med hjälp av en speciell 

teknik och sedan använda dem i sin forskning. 

Det är en forskargrupp vid Riken Genomic Sciences Center i 

Japan, ledd av professor Yoshihide Hayashizaki, som har utvecklat 

idén och gett papper en helt annan status. 

– Under lång tid har tryckt text trängts undan av exempelvis 

Internet när det gäller att vara informationsbärare. Nu får text 

en ny roll, nämligen som bärare av konkret innehåll och inte 

bara av abstrakta betydelser, sade professor Hayashizaki till 

tidskriften Forskning & Framsteg. DR HORST ENGEL 

...DIN-pappersformatet fanns redan år 1794? Den franska regeringen 

införde systemet och måtten som fastställdes då gäller än i dag. 

Uppfinnandet av systemet tillskrivs en tysk fysikprofessor vid 

namn Georg Christoph Lichtenberg, som i ett brev år 1786 skrev 

ned formaten. 


3


Agoras

Wanda Rapaczynski är chef för det polska medieimperiet Agora. 

Hon rankas dessutom som en av världens mäktigaste affärskvinnor 

på Fortune Magazines icke-amerikanska lista. Så kan det gå när man 

ska hälsa på sina barndomsvänner. 

STARKA HAND 

TEXT Tomas Lundin FOTO Agora 

NÄR WANDA RAPACZYNSKI gav upp sin 

akademiska karriär i mitten av 1980talet 

för att bli vice president vid Citibank 

var det för att hon ville ha något 

handfast att ta itu med. 

– Som akademiker lever man bakom 

en glasvägg. Man ser. Men man kan 

inte påverka, förklarade hon efter sitt 

avhopp som professor i ekonomi vid 

Yale School of Management. 

Flytten till den hektiska finansbranschen 

i New York var bara början på 

ett omtumlande liv som affärskvinna. 

Nästa kliv på karriärstegen kom när 

hon 1990 hälsade på vänner i Polen. 

Det gamla hemlandet hade hon lämnat 

1968 i spåren av en antisemitisk kampanj 

som riskerade att drabba hennes 

judiske far. Familjen flyttade till USA där 

21-åriga Wanda började läsa psykologi 

och ekonomi vid Princeton och Yale. 

Men nu hade Berlinmuren fallit, 

kommunismen var stendöd och de sovjetiska 

lydstaterna i Östeuropa befriade. 

I Polen marscherade Lech Walesa, varvsarbetaren 

som senare blev president, i 

spetsen för fackföreningsrörelsen Solidaritet. 

Hela landet gick som i ett glädjerus. 

LOVADE ATT HJÄLPA TILL 

Barndomsvännerna som Wanda Rapaczynski 

besökte i Warszawa hade under 

kommunismen arbetat vid underjordiska 

dissidenttidningar. Nu stod de i frontlinjen 

för Östeuropas första fria tidning: 

Gazeta Wyborcza (Valtidningen), som 

hade startat som en kampanjtidning för 

den oppositionella fackföreningsrörelsen. 

Efter en akademisk karriär blev Wanda 

Rapaczynski företagsledare och en av 

Europas mäktigaste kvinnor. 

I en intervju med amerikanska Business 

Week har Wanda Rapaczynski 

berättat hur det började: 

– De behövde någon som kunde 

business och jag lovade att hjälpa till. 

De första två åren bodde hon kvar i New 

York och tog hand om allt från finansiering 

till marknadsföring. Hon jobbade 

dygnet runt, på dagarna i banken och på 

kvällar och helger för Gazeta Wyborcza. 

Men till slut var hon tvungen att välja. 

Hon flyttade till Warszawa för att ta över 

ledningen för moderbolaget Agora. 

PÅ TOPPEN AV SIN KARRIÄR 

De första åren brukar Wanda Rapaczynski 

beskriva som den ”heroiska 

perioden”. Ett startkapital på 300 000 

livet. Hon är styrelsechef i medie- och 

reklamföretagens arbetsgivarförening 

och medlem i Trilateral Commission, 

som är ett forum för några av världens 

mäktigaste politiker och företagsledare. 

I oktober placerades hon på plats 50 på 

Fortune Magazines lista över världens 

mäktigaste affärskvinnor utanför USA. 

Retsamt nog är det just när Wanda 

Rapaczynski står på toppen av sin karriär 

som Agora för första gången drabbas 

av bakslag. Upplagan vid Gazeta Wyborcza 

minskade under första halvåret 

2003 till 421 700 exemplar, efter ett fall 

med 60 000 exemplar under andra 

halvåret 2002. Agorakoncernens resultat 

efter skatt rasade under samma period 

med 81,9 procent. Bakom nedgången 

”De behövde någon som kunde business 

och jag lovade att hjälpa till.” 

dollar från New York Review of Books 

användes till att bygga upp ett nätverk 

av starka lokalredaktioner runt om i 

landet. Bara tre år efter starten köpte 

amerikanska medieföretaget Cox in sig 

med 12,5 procent i koncernen. Ett lån 

från Europeiska utvecklingsbanken 

EBRD på åtta miljoner dollar satsades 

på ett tryckeri. Detta var början på en 

makalös expansion som har pågått i 

drygt tretton år. 

I dag har Gazeta Wyborcza en såld 

upplaga på drygt 421 000 exemplar, 

knappt 18 procent av tidningsmarknaden 

och 63 procent av den landsomfattande 

annonsmarknaden. I företagsgruppen 

Agora ingår 28 radiostationer, 

16 tidskrifter och landets ledande bolag 

för utomhusreklam AMS. I takt med 

att Wanda Rapaczynskis skötebarn 

växer ökar hennes inflytande i närings- 

ligger den vikande annonskonjunkturen 

och den krympande tidningsmarknaden, 

men också konkurrensen från gratistidningen 

Metro. 

FÖRSVARAR AGORAS STÄLLNING 

Efter tre år av sjunkande tillväxttal ser 

Polens ekonomi äntligen ut att vara på 

bättringsvägen. Men nya problem tornar 

upp sig. I mitten av oktober lanserade 

det tyska förlaget Axel Springer AG sin 

nya tidning Fakt. Med en tryckt upplaga 

på 700 000 exemplar och ett pris som 

ligger långt under Gazeta Wyborcza är 

den tyska satsningen en krigsförklaring 

riktad mot Agora. Wanda Rapaczynski 

låter sig inte skrämmas. 

– Vi är fast beslutna att försvara vår 

ställning på marknaden även om det skulle 

medföra betydande kostnader och drabba 

våra marginaler, försäkrar hon. 


5

Tidningar 

med miljöansvar 


Att köpa och läsa en tidning innebär att man 

som konsument medverkar till förbrukning 

av råvaror – det vill säga skogen. Samtidigt 

är skogen en förnyelsebar resurs. Rätt skött 

kan den brukas utan allt för stor påverkan på 

miljön. Fler och fler läsare har blivit medvetna 

om det och efterfrågar tidningar som tillverkats 

på ett miljöriktigt sätt. Olika standarder att 

mäta och certifiera graden av miljöpåverkan 

har utvecklats, av vilka FSC är en. Förkortningen 

står för Forest Stewardship Council och beteck- 

nar en organisation av industriföretag, fri- 

stående organisationer och andra intressenter 

runt hela jordklotet. Tillsammans står de bakom 

en katalog av regler för hur ett ansvarsfullt 

skogsbruk ska bedrivas. SCA är drivande, 

liksom flera av företagets kunder.

FSC International har gett SCA i uppdrag att i en pilotstudie pröva förenklade 

spårbarhetsregler. Studien ska ligga till grund för ett nytt regelverk när det gäller 

FSC-certifiering av skogsindustriprodukter. De regler som nu prövas innebär att 

SCA kraftigt kan öka produktionen av FSC-certifierade sågade trävaror, men 

också öka produktionen av FSC-certifierad massa och papper. 

Enklare 

spårbarhetsregler 

testas 

TEXT Björn Lyngfelt FOTO Bo Göran Backström, 

Bo Fernström, Thomas Adolfsén, Leif Milling 

EN AV GRUNDTANKARNA bakom Forest 

Stewardship Council (FSC) är att ge kunderna 

möjlighet att stödja utvecklingen av 

ett ansvarsfullt skogsbruk genom att välja 

FSC-certifierade skogsprodukter. Det är 

därför som FSCs revisorer noggrant följer 

virkets väg från de certifierade skogarna 

genom förädlingsindustrin ut till kunderna. 

Problemet för både industri och kunder 

har varit att det här regelverket är 

så komplicerat, att endast små volymer 

FSC-certifierade produkter har nått ut 

till marknaden. 

Virkesbyten, kvalitetskrav, säsongsvariationer 

och själva produktionsprocesserna 

gör alla att mängden FSC-virke 

i förädlingskedjan minskar på vägen till 

kund. Tar man sågade trävaror som 

exempel så är det mindre än ett par procent 

av den stora mängd FSC-certifierat 

sågtimmer som avverkas i SCAs skogar, 

som slutligen blir FSC-certifierade trävaror 

på marknaden. Samtidigt är efterfrågan 

betydligt större än tillgången. 

– Det här är ett stort problem, inte bara 

för oss utan även för FSC, säger Anders 

Ek, marknadschef på SCA Timber. 

POSITIVT MED PILOTSTUDIE 

De olika intressenterna i FSC, såväl 

skogsföretag som miljöorganisationer, 

Många skogsägare föredrar att skörda på vintern när marken är 

frusen, eftersom de tunga maskinerna kan röra sig bättre då. 


7

konstaterar att något måste göras. Styrelsen 

för FSC International har givit SCA 

klartecken att genomföra en pilotstudie 

som väsentligt kan förbättra situationen. 

– Den modell vi nu provar, innebär 

att det starka kravet på att följa varje 

träbit genom hela produktionskedjan 

minskar. I stället utgår vi från den mängd 

FSC-certifierat timmer som levereras 

in till ett sågverk och FSC-certifierar 

motsvarande andel av sågverkets produktion, 

säger Anders Ek. 

– Vi har satsat mycket resurser och 

engagemang på att nu få ett genombrott 

i möjligheterna att kunna föra FSC-certifierade 

produkter till marknaden. Andra 

aktörer genomför liknande pilotstudier, 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Det brittiska förlaget Future 

Publishing har nyligen blivit 

certifierade enligt Forest 

Stewardship Council, FSC, 

och använder nu huvudsakligen 

miljö- och etikcertifierat 

papper i sin produktion. 

Men inköpschef Robert Dark 

är inte odelat positiv. Kraven 

som FSC ställer är nämligen 

höga. 

TEXT Hilary Bishop FOTO Future Publishing 

FUTURE PUBLISHING är ett av Storbritanniens 

ledande magasinsförlag med över 60 titlar, 

företrädesvis specialmagasin. I genomsnitt 

säljer förlaget två miljoner exemplar per 

månad. Företaget är inte bara stolt över 

försäljningssiffrorna och marknadsandelarna, 

utan även över sin gröna och etiska 


vilket vi bara ser som positivt. Det är 

först när det finns ett tillräckligt utbud 

som FSC-certifiering blir meningsfullt 

att marknadsföra mot konsumenterna. 

SCA Timber ska nu testa uppföljningsrutiner 

och inte minst kundernas 

reaktion på den nya modellen. Erfarenheterna 

ska sedan ligga till grund för FSCs 

revision av det nuvarande regelverket. 

FSC-PAPPER ÅRET OM 

Även när det gäller tryckpapper och 

massa prövar SCA förändrade spårbarhetsregler. 

För massa- och papperstillverkning 

har problemet varit att mängden 

virke från SCAs skogar varierar under 

året. Egentligen är det virket från privata 

skogsägare som varierar, eftersom dessa 

oftast vill att avverkningen ska göras 

under vinterhalvåret. Avverkningen på 

SCAs egen skog får sedan balansera 

industrins virkesbehov. 

Dagens regler säger att en viss andel 

FSC-virke – minst 30 procent – måste 

uppnås varje månad för att produkterna 

ska kunna certifieras. Ortvikens 

pappersbruk och Östrands massafabrik 

har inga problem med detta mål som 

genomsnitt över året, men däremot under 

de månader då det kommer mycket 

virke från privata skogsägare. Som en 

del av revisionen av FSCs spårbarhetsregler 

ska Östrand och Ortviken nu testa 

att tillämpa FSCs krav på ett helt års 

produktion. 

– Det här är en viktig förändring för 

vår del, säger Ola Hildingsson, marknadsdirektör 

på SCA Graphic Sundsvall. 

Nytt – och lite 

obekvämt 

profil. Future Publishing är med på indexet 

ftse4 Good, som ges ut av FTSE, ett bolag 

som ägs av Financial Times och London 

Stock Exchange och som listar socialt och 

globalt ansvarstagande företag. Nu tar 

Future Publishing ytterligare ett steg i 

den riktningen genom att garantera att 

en betydande andel av magasinen trycks 

på papper vars råvara kommer från ett 

ansvarsfullt skött skogsbruk. 

Av de 15 000 ton papper förlaget årligen 

använder till sina magasin, levereras majoriteten 

för närvarande av SCA. I början 

av oktober certifierades Future Publishings 

produktionskedja enligt Forest Stewardship 

Council, FSC, och förlaget kan 

nu uppge att ”minst 30 procent av pappersfibrerna 

kommer från ett ansvarsfullt 

skött skogsbruk som har blivit certifierat 

enligt FSCs regler”. 

Varför är detta viktigt för förlaget? 

– Det stärker vår miljöprofil, både för 

våra läsare och återförsäljare, säger Robert 

Dark, inköpschef på Future Publishing Ltd. 

Nu kan vi skriva några rader i våra tidskrifter 

som marknadsför konceptet att 

trycka på miljöcertifierat papper. Sam- 

tidigt är vi tydliga gentemot våra återförsäljare, 

som i sin tur också är måna om 

att förstärka miljömedvetandet. 

PÅ MILJÖGRUPPERNAS SIDA 

Under en tur i en brittisk tidningskiosk hittar 

man ett stort antal Future-titlar. De mest 

populära är Official PlayStation2 och Total Film. 

Dessa exempel visar förlagets mångfald, från 

spel till andra specialområden som musik, 

film, mountainbike-magasin, underhållningselektronik 

men även brodering. Enbart 

under 2003 har Future Publishing lanserat 

åtta nya titlar och den årliga omsättningen 

närmar sig 100 miljoner pund, cirka 1,3 miljarder 

kronor. 

Läsarna är i huvudsak yngre män och 

företaget tror att den gruppen är mer intresserad 

av gröna frågor än äldre män. 

– Efterfrågan på miljöcertifierat papper 

ligger just nu bara under ytan, säger Robert 

Dark. Men den där sköna känslan av välbehag 

som läsaren har när han eller hon 

stödjer något positivt kommer att växa i 

takt med att allmänhetens medvetenhet 

om val av rätt sorts papper ökar. Så småningom 

tror jag att miljögrupper kommer

Om en tidskrift vill tala om att de trycker 

på FSC-certifierat papper, så måste vi 

kunna tillverka sådant papper året om, 

inte bara vissa månader. 

– I och med de nya reglerna så kan 

hela Ortvikens och Östrands produktion 

av papper och massa FSC-certifieras. 

Det gör att vi kan erbjuda stora och 

trygga leveranser året om och det är 

viktigt för att våra kunder ska våga 

satsa på FSC-certifierade produkter. 

STÖRRE VOLYMER ÄR TILLGÄNGLIGA 

De miljöorganisationer som stöder FSC, 

till exempel WWF och Greenpeace, är 

måna om att förändringar kommer till 

stånd så att det kommer ut mer FSC-certifierade 

produkter på marknaden. För att 

fler skogsägare ska lockas att certifiera 

sig, så måste det finnas fördelar med att 

erbjuda FSC-certifierade produkter. 

Samtidigt innebär de förändrade reg- 

att starta kampanjer om det här och ge 

”gröna” förlag sitt stöd. 

EN FRÅGA OM PENGAR 

Men det finns också orosmoment och Future 

Publishing är ännu inte helt säkra på hur 

mycket de ska marknadsföra sin nya FSCcertifiering. 

– Om Future går ut och lovar att använda 

FSC-certifierat papper till vissa titlar, kan det 

skapa en oflexibel situation när vi ska köpa 

papper till konkurrenskraftiga priser, förklarar 

Robert Dark. 

Han tror inte att allmänheten är beredd 

på att betala ett högre pris för tidskrifter 

som är tryckta på miljöcertifierat papper. 

– Inte heller är vi övertygade om att marknadsvärdet 

ökar när vi hävdar att ”minst 

30 procent av pappersfibrerna kommer från 

ett ansvarsfullt skött skogsbruk”. Läsarna 

kommer att fundera över de resterande 

70 procenten. Vi skulle föredra om vi slapp 

uppge en speciell procentsats, och i stället 

säga att såväl Future Publishing som pappersleverantören, 

oberoende av varandra, är 

certifierade enligt FSC, säger Robert Dark. 

Då lär de stöta på patrull eftersom FSC 

insisterar på att antalet procent uppges. 

Men, säger Robert Dark: 

– FSC måste tänka långsiktigt, det är viktigt 

att göra allmänheten medveten om 

certifieringen och logotypen. 

VILL REDA UT BEGREPPEN 

Och sedan är det hela certifieringsprocessen. 

FSC stöds av de stora miljöorganisationerna 

som WWF och Greenpeace, men som Robert 

Dark förklarar: 

För att sköta skog på 

ett ansvarsfullt sätt 

krävs noggrann kunskap 

om skogen och 

dess naturvärden. 

– Jag är inte säker på att systemet är 

genomförbart för pappersföretag vars tillgångar 

kommer från mindre skogsbruk. 

Att FSC-certifiera varje skog är alldeles 

för dyrt. 

Future Publishing köper också papper 

från företag som är certifierade av Pan 

European Forest Certification Scheme, 

PEFC, en organisation som Robert Dark 

tror är bättre anpassad till dem med 

mindre skogsbruk. 

– Men vad vi behöver, säger han, är en 

gemensam certifiering. En logotyp som 

samlar olika certifieringssystem och som 

är erkänd av industrin. Annars blir konsumenterna 

förvirrade, allmänhetens medvetande 

kring frågan kommer inte att öka 

och certifieringen slår inte igenom. 

Tio år med FSC 

Enligt Robert Dark är allmänheten redan 

förvirrad när det gäller skogsindustrin: 

– Det är inget brott att såga ned träd. 

Träd är en gröda, men de måste skötas 

om och man måste återplantera. Det är 

vad det hela handlar om. 

ROBERT DARK, INKÖPSCHEF PÅ FUTURE 

PUBLISHING LTD. 

I ÅR FYLLER Forest Stewardship Council, FSC, tio år. Under detta 

decennium har den internationella och ideella organisation, vars 

syfte är att stödja en miljöriktig, social och samtidigt ekonomiskt 

genomförbar hantering av jordens skogar, hunnit certifiera 557 

skogsområden i 58 länder. Det är en total yta på 39 761 356 hektar. 

Medlemmarna är företag inom skogsbruks- och trähandelsbranscherna, 

medborgarorganisationer och olika berörda grupper 

samt certifieringsorgan i olika länder. Medlemskapet är öppet för 

alla som på något sätt har anknytning till skogsindustrin. FSC leds av en vald styrelse 

och har sitt huvudkontor i Bonn, Tyskland. 

Certifiering kan sökas för själva skogsbruket, men även för hela produktionskedjor. 

Certifieringen genomförs av organisationer och företag som har genomgått utbildning 

och ackrediterats av FSC. För närvarande är det 13 företag, ytterligare tre genomgår just 

nu ackrediteringsprocessen. Mer information finns under: www.fscoax.org 


9 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

lerna också risker. Eftersom en andel 

ocertifierat virke tillåts ingå i råvarubasen 

för certifierade produkter, är det av 

stor vikt för alla berörda parter att virke 

från kontroversiella källor inte används 

för FSC-produkter. 

– Vi måste nå en samsyn om hur virke 

från kontroversiella källor ska undvikas, 

för att en ny modell för produktcertifiering 

ska få acceptans, säger Sofia Ryder 

på FSC International. 

– Vi är mycket medvetna om vikten 

av att upprätthålla förtroendet för FSCcertifiering. 

Därför måste vi försäkra oss 

om att det ocertifierade virket inte kommer 

från kontroversiella källor, som kan 

leda till kritik både mot FSC och mot de 

organisationer som stödjer FSC. Det kan 

handla om sådant som illegalt avverkat 

virke eller virke från skog med höga 

miljövärden, säger Kristian Olofson, 

chef för Virke Syd, den enhet inom SCA 

Skog som ansvarar för virkesförsörjningen 

till företagets industrier i mellersta 

Norrland. 

– I dialog med miljöorganisationerna, 

håller vi därför på att skärpa uppföljning 

och kontroll av våra virkesleverantörer, 

både inhemska leverantörer och 

leverantörerna av de relativt blygsamma 

volymer importvirke, som vi använder. 

Det handlar både om tydliga krav på 

dokumentation och om att genom besök 

och revision kontrollera virkets ursprung. 

Under sommaren har såväl SCA Timber 

som SCA Graphic Sundsvall tagit 

fram rutiner för det nya regelverk som 

ska testas. Sedan i höstas kan SCA erbjuda 

väsentligt större volymer FSC-certifierade 

produkter. 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Två titlar till 


○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Grön 

pionjär 

Stibo Graphic i Danmark är en anrik tryckerirörelse som 

är banbrytande när det gäller miljöanpassning och 

teknisk utveckling. 

TEXT Luise Steinberger FOTO Per-Anders Sjöquist 

I DEN LILLA BYN HORSENS på den 

jylländska landsbygden trycks tidskrifter 

och kataloger för global distribution. 

Att arbetet genomförs på ett 

miljömedvetet sätt är en hederssak 

för tryckeriet, som har anor så långt 

som 200 år tillbaka i tiden. Bland annat 

trycktes här 2000 Nordens första 

FSC-certifierade tidskrift och 2002 

världens första FSC-certifierade katalog. 

1996 var Stibo Graphic det fjärde 

tryckeriet som certifierades med nordiska 

ministerrådets Svanenmärke, 

två år innan Danmark ens som land 

hade skrivit på överenskommelsen. 

Svanenreglerna ligger till grund vid 

BBC Magazines trycker ytterligare två titlar på 

FSC-certifierat papper. 

SEDAN MITTEN AV november 2003 ges tonårstidskriften It’s HOT! och det helt nylanserade 

magasinet Songs of Praise ut på FSC-certifierat papper. Med en upplaga 

på 116 000 exemplar är It’s HOT! enligt förlaget den mest sålda titeln som någonsin 

tryckts på FSC-papper. 

BBC Magazines är en föregångare när det gäller stödet för FSC. Naturtidskriften 

BBC Wildlife Magazine var 2000 den första tidskriften i världen som fick bära 

FSC-logotypen och strax följde BBC Music Magazine efter. Nu tar förlaget nästa 

steg och målet är att samtliga 36 titlar, inklusive anrika magasin som Radio Times 

och Top of the Pops, ska FSC-certifieras. En förutsättning är att tillräckliga volymer 

FSC-certifierat papper finns tillgängliga på marknaden, skriver BBC i ett pressmeddelande. 

själva tryckprocessen när hela produktionskedjan 

ska FSC-certifieras. 

Ett område som Stibo Graphic särskilt 

har fokuserat på är att reducera användningen 

av alkohol som lösningsmedel i 

tryckmaskinerna, berättar Peter Hansen, 

ansvarig för miljökoordineringen på 

Stibo Graphic. Andelen alkohol var 

ursprungligen runt tio till tolv procent, 

reducerades sedan till fem till åtta procent 

och har nyligen tagits bort. 

– Tillsammans med några av våra 

leverantörer har vi lyckats utveckla en 

lösningstillsats som gör användningen 

av alkohol i lösningsmedlet överflödig, 

säger han. 

Stibo Graphic har också utvecklat ett 

speciellt klister för katalogproduktionen, 

som med hjälp av värme lätt kan tas bort 

så att katalogpapperet helt kan återvinnas. 

Förr fick man klippa bort ryggarna 

på katalogerna. 

När man först började miljöinrikta 

arbetet var det för att följa kundernas 

krav och behov, säger försäljningschef 

Uffe Hansen. Men i dag har man märkt 

att miljöarbetet ger företagsekonomiska 

fördelar. 

– Att kunna tillverka miljömärkta 

publikationer ger extra avkastning på 

våra investeringar. Våra medarbetare är 

generellt sett mer miljömedvetna, inte 

bara vad gäller Svanenmärket utan också 

i vardagliga frågor som hantering av 

avfallsprodukter, pappersspill, filmer. Jag 

tycker att detta är en viktig bieffekt som 

vi inte ens tänkte på när vi började miljöinrikta 

oss, säger han.

KONSUMENTER STYR 

PRODUKTUTVECKLING 

Forskning och utveckling ska möta kundernas 

behov. Det är principen som SCA arbetar 

efter. Därmed kommer företaget närmare 

konsumenterna i värdekedjan. 

TEXT Amy Brown FOTO SCA 

KUNDERNA TAR EN ALLT aktivare roll 

i SCAs forskning och utveckling, FoU. 

När kunden och tillika mediejätten Time 

Warner ville förbättra tryckkvaliteten i 

tidningarna, inleddes ett samarbete med 

forsknings- och utvecklingsenheten i 

Sundsvall för att göra de nödvändiga 

förändringarna i papperets egenskaper. 

På liknande sätt spelar kunders och 

konsumenters anspråk en viktig roll i 

arbetet med att förbättra kvaliteten på 

blöjor. Forskare som analyserar blöjans 

materialkomponenter i stället för dess 

funktion, skulle aldrig kunna skapa en 

produkt som håller babyn torr och föräldrarna 

nöjda. 

Det förändrade fokuset speglas hos 

företag världen över. FoU blir alltmer 

kunddrivet och inriktas på att uppfylla 

de krav konsumenterna uttrycker. 

– De flesta företag förflyttar forskning 

och utveckling närmare det första 

ledet i värdekedjan. Och ju längre fram 

i kedjan forskning och utveckling befinner 

sig, desto viktigare blir också konsumentperspektivet, 

säger Ulf Carlson, 

koncernansvarig och samordnare av 

FoU inom SCA. 

FOKUS PÅ FUNKTION 

De flesta FoU-enheter styrs av marknadens 

efterfrågan eller den tekniska ut- 

vecklingen, eller en kombination av 

båda. Men även när det är tekniken 

som styr, så finns kundens krav på 

funktion alltid med i forskarnas tankar, 

menar Ulf Carlsson: 

– Jag skulle vilja säga att all vår forskning 

har åtminstone någon förbindelse 

med framtida konsumentbehov. Till 

exempel undersöker vi hur vi kan integrera 

elektronik med fiber vid tillverkningen 

av kartonger, som elektroniska 

streckkoder direkt integrerade i kartongen. 

Det finns sällan ett uttryckt 

kundbehov för sådan forskning. Men 

eftersom våra förpackningskunder kräver 

ökad möjlighet att spåra sina varor 

finns det i det här fallet både tekniska 

påtryckningar och efterfrågan på 

marknaden. 

KUNDEN REGLERAR FRAMTIDEN 

Produktutvecklingen inom SCAs FoUenheter 

sker i fyra steg: kundanalys, 

funktionsanalys, tekniska lösningar och 

produktlösningar. Ett tvärfunktionellt 

lag skapar en översikt över kunderna, 

och fokuserar på vad de vill ha vid produktutvecklingen. 

Funktionsanalysen är 

viktigast. Den innebär att man skapar 

sig en samlad bild av produktens olika 

funktioner och material. 

Ett exempel: Om forskare enbart 

hade tittat på materialet i en blyertspenna 

– trä, blyerts, färg och suddgummi – 

Ulf Carlson, koncernansvarig och 

samordnare av FoU inom SCA. 

hade de aldrig kunnat utveckla bläckpennan. 

Men ser man till blyertspennans 

funktion – rita, sudda och hålla – så blir 

det tydligt hur en liknande, förbättrad 

produkt kan utvecklas. 

När den här metoden tillämpas på en 

blöja förstår man att det inte bara är 

materialet som ska möta konsumenternas 

behov av en mer absorberande blöja. 

Man måste även se till vad blöjan är 

avsedd att göra: absorbera, fördela och 

förvara vätska. 

Kundernas inflytande över forskning 

och utveckling är något som kommit för 

att stanna. Ulf Carlson tycker inte det är 

något problem. 

– Om kunder och konsumenter är tillräckligt 

medvetna och företaget har ett 

bra grepp om framtida kundbehov, så kan 

man bedriva en meningsfull forskning 

som inte bygger på kortlivade trender, 

utan som kan öka värdet på de färdiga 

produkterna, säger han. 


11

HJÄLP dyg 

Han är alltid redo att hjälpa sina kunder, 

oavsett om de är i Nederländerna, Luxemburg, 

Belgien eller Frankrike. Marc Dernelle arbetar 

med teknisk kundservice och är anställd av SCA. 

Han kan tryckeribranschen på sina tio fingrar 

och får han bara känna doften av tryckfärg 

så är dagen räddad. 

12 SCA Customer Magazine 4/2003 Graphic Paper

net runt 

Dag 1. Klockan 14.00 

PÅ BESÖK. Marc Dernelle har möte på Sun 

Chemical, världens största tryckfärgsproducent, 

för att diskutera detaljerna kring 

TEXT OCH FOTO Alexander Farnsworth 

MARC DERNELLE kör nästan 6 000 mil 

om året i sin skåpbil Toyota Avensis 

för att besöka kunder och lyssna på 

deras bekymmer. Han är anställd av 

SCA och en av sex LTS-representanter 

i Europa. Förkortningen står för Local 

Technical Service, lokal teknisk service. 

Var och en har sitt eget distrikt och 

Marc täcker Nederländerna, Luxemburg, 

Belgien och Frankrike. Det innebär 

mycket restid, men han är rätt person 

för jobbet eftersom han talar både 

franska och nederländska. 

Marc förklarar att hans primära mål 

är att se till att SCAs papper är problemfritt. 

– En fördel med LTS är att vi inte 

säljer någonting. Vi säljer bara oss själva 

och vår kunskap. Och för våra kunder 

är det gratis. Vi tar oss den tid som 

behövs för att bygga upp ett förtroendefullt 

samarbete med varje kund. 

RÄTT MAN PÅ RÄTT PLATS 

Verksamheten kom på förslag 1995, 

efter en studie som visade att tryckare 

journalpapper som har problem med veck. 

En tryckare i Frankrike som jobbar med 

HSWO, heat set web offset, har klagat på 

det. SCA och Sun Chemical är snart där 

för att hjälpa till. 

generellt sett hade en negativ attityd 

till pappersföretag. LTS är därför en 

förebyggande instans som har till uppgift 

att lösa problem innan de inträffar. 

Marc har varit med från dag ett. 

Innan dess var han teknikchef vid olika 

tryckerier i Belgien i totalt 18 år, en 

erfarenhet som inger respekt hos de 

kunder han besöker i sin nya roll. Han 

är expert på rulloffset med heatsetteknik. 

Eftersom Marc Dernelle har en 

bakgrund inom trycktekniken känner 

tryckarna att de får stöd och att de 

talar samma språk. 

Klockan 14.30 

MED STÖRSTA NOGGRANNHET. Christiane 

Moreau från Sun Chemical diskuterar 

hur papperet har problem med veck. 

Gemensamt söker man efter en lösning. 

– Min primära kontakt med SCA 

är Marc Dernelle. När det gäller tekniska 

frågor, som körbarheten för ett 

visst papper, är Marc ovärderlig. Han 

kan verksamheten och han talar vårt 

språk, säger Alban Thomazeau, ansvarig 

för papperslaboratoriet vid Torcy 

Quebecor, ett stort tryckeri utanför 

Paris. 

Vid kundmöten lyssnar han noggrant 

på vad kunderna har att säga och undersöker 

i detalj hur SCA-papperet rullar i 

maskinerna. Efter varje besök skrivs en 

detaljerad rapport. Den informationen 

”En fördel med LTS är att vi inte 

säljer någonting. Bara oss själv och 

vår kunskap.” 


13

”LTS filosofi är att etablera 

kontakt mellan kunden och 

pappersbruket – i båda 

riktningarna.” 

Dag 2. Klockan 10.30 

NOTERINGAR. Marc Dernelle är på 

tryckeriet Sego utanför Paris, där han 

antecknar och för till protokollet hur SCAs 

papper körs. 

skickas bakåt i förädlingskedjan, 

ända till själva pappersbruket. 

– LTS filosofi är att etablera kontakt 

mellan kunden och pappersbruket – i 

båda riktningarna. Jag ser till att papperet 

rullar bra i maskinen så att det 

inte blir några banbrott. Samtidigt kan 

jag etablera kontakt mellan tryckerierna 

och SCA Graphic Research, som 

vid behov kan studera pappersegenskaperna. 

DOFTEN AV TRYCKFÄRG 

Så var fallet för några år sedan när 

Marc ledde en studie i banbrottsmeka- 


Klockan 11.00 

MÄTNING. Nästa steg är att ta temperaturen 

på papperet som kommer ut från torkungnen. 

nik hos ett tryckeri i Frankrike. Studien, 

som pågick i ett år, baserades på 

sensorer i tryckpressarna som skulle 

detektera parametrar som banhastighet, 

banspänning etcetera. Det var den 

goda relationen till kunden som gjorde 

detta möjligt. 

– Dernelle har själv varit tryckare, så 

han kan förmedla tryckarnas bekymmer 

till SCA och vice versa. Dessutom 

är han bra på att vinna tryckarnas förtroende. 

Han ger trovärdighet åt vår 

kommersiella verksamhet, säger Henri 

de Vergès, vd för SCA Graphic Paper 

France. 

Klockan 11.30 

KÄNN TRYCKET. Marc Dernelle med de 

verktyg han verkligen behöver: en 

anteckningsbok och en termometer. 

Men det som verkligen driver honom 

är passionen för tryckerinäringen. 

Oberoende av om han träffar tryckfärgsleverantörer 

för att diskutera olika 

typer av fluting på papper som tryckts 

med heatset-rulloffset, eller om han lyssnar 

på en kund, är det så uppenbart att 

Marc Dernelle kan sitt jobb. Faktum är 

att han helst kallar det han gör för 

fritidssysselsättning. 

– Fråga mig inte om papperspriser, 

säger han. Men får jag bara känna 

lukten av tryckfärg ute på ett jobb 

klockan tre på morgonen så är min 

dag räddad.

FOTO: Ingrid Bärndal 

Pyssel och julklappar från skogen 

TEXT: Elisabet Tapio Neuwirth 

Härifrån 

till evigheten 

Bärnsten möter silver i ett smycke exklusivt designat för SCA 

Customer Magazine av Ingrid Bärndal. 

PÄRLOR OCH DIAMANTER i all ära. Men den som vill skänka ett 

smycke med evighetskänsla satsar på det mjuka guldet, som 

bärnsten också kallas. En bärnsten bär nämligen på en svindlande 

historia på runt 50 miljoner år, något som vi kan bära 

med oss i en kedja runt halsen. 

Bärnsten är egentligen bitar av förstenad kåda från utdöda 

tallarter. De mest sällsynta och värdefulla stenarna har en insekt 

eller en växtdel inkapslad. En sådan sten innehåller inte 

bara ett fruset ögonblick, utan även DNA. När gav du det till 

din käresta senast? 

KLIPP TILL! 

TILL DET TIDLÖSA julpysslet ”klippa 

snöflinga” krävs bara ett pappersark 

och en sax. Om du inte kommer ihåg 

hur man gör, kika in på den här sajten 

och testa dina färdigheter. 

http://snowflakes.lookandfeel.com 

Mumsigt i doft 

och smak 

VANILLIN ANVÄNDS RIKLIGT i bakverk, choklad och konfektyr. 

Men det är få som vet att vanillin utvinns ur ved, eller närmare 

bestämt ur lignin som är det bindande ämnet i granträ. 

Vanillin är alltså en arom från naturriket som dessutom 

ger en rätt naturlig vaniljsmak. 

Det doftar gott också. Det sägs att vaniljdoft gör människor 

barnsligt glada och att den ger en känsla av trygghet. 

I en undersökning från 2002, där försökspersonerna fick 

klassa doftämnen på en skala från -10 (extremt obehaglig) 

till +10 (extremt behaglig), fick vanillin högsta betyg. 

Två säkra julklappstips är därför en ask vaniljpraliner, 

eller Guerlains klassiska orientparfym Shalimar som i stor 

grad består av etylvanillin. 

Fin med terpentin 

PÅ TAL OM VÄLDOFT så är det möjligt att förädla terpentin 

till parfym. Den här idén har potential att bli årets julklapp, 

men först någon gång i framtiden, för än så länge står det i 

stjärnorna när det kan ske. 

– Dessvärre saknas det pengar, säger Marica Lindmark 

Henriksson vid Mitthögskolan i Sundsvall som har bedrivit 

forskning i ämnet. 

Resurser för en framtida tillverkning saknas dock inte. 

Bara vid SCAs pappersbruk Ortviken utvinns cirka 100 ton 

terpentin om året. Fram till dess får vi hålla tillgodo med 

terpentin som lösningsmedel. Eller som tallbarrsdoft 

i luftsprejer, vilket terpentin redan i dag används till. 

Pappersmassa 

i granen 

Det här sprider julglädje och är återvinning på hög nivå. 

Av papier-maché kan man göra figurer och julgranskulor 

att hänga i granen. Papier-maché är egenhändigt 

gjord pappersmassa – fint rivna bitar av tidningspapper 

eller servetter – som först blöts upp i vatten 

och därefter blandas med tapetklister eller trälim. 

Till en liter urkramad pappersmassa tillsätts 0,5 

deciliter klister eller lim. Rör om och strö över 

0,5 deciliter torrt tapetklister över massan. 

Låt sedan fantasi, färg och form flöda! 

SCA Customer Magazine 4/2003 Graphic Paper 15

Satsa på en modetidskrift mitt 

i den ekonomiska krisen? Ja, det 

kan faktiskt bli en framgång. 

Italienska månadsmagasinet Flair 

har blivit ett lyckokast för förlagsjätten 

Mondadori. Receptet? Att 

kännas ny på alla sätt och vis, 

från layout till innehåll. 

Modiga 

Mondadori 

TEXT Kristina Wallin FOTO Olle Melkerhed 

NÄR FLAIR skulle komma ut med sitt 

första nummer i början av 2003 var 

olyckskorparna riktigt lyckliga. Att satsa 

på ett modeinriktat, lyxigt magasin i 

en period när både förlagsvärlden och 

modebranschen har svårigheter att hålla 

näsan över vattenytan var dömt att misslyckas 

– det var nästan alla övertygade om. 

Men i stället för att bli årets flopp 

har Flair blivit årets succé. Nummer 

efter nummer har övertygat allt fler läsare: 

Det här är nämligen en av de få, riktigt 

stora nyheterna på den italienska 

magasinsfronten de senaste tio åren. 

Framgången beror inte bara på magasinets 

kvaliteter, en enorm reklamkampanj 

drogs igång under de första måna- 


derna och en ny satte fart i höstas. Kanske 

en del av succén också ligger i att 

den har överrumplat sina läsare, som är 

vana vid att exklusiva modemagasin 

inte är speciellt roliga och sällan kommer 

med överraskningar. 

– Vår idé är att ge modeinformation 

på en hög nivå, utan att bli tråkiga, 

berättar chefredaktören Valeria Corbetta 

som har funnits med ända sedan projektstadiet. 

SIKTAR MOT STJÄRNORNA 

Flair vänder sig till kvinnor i karriären 

från cirka 25 år och uppåt. Här finns 

inte plats för kläder från exempelvis 

H&M, som nyligen öppnade butik i 

Milano. Inte heller Oviesse, som gör 

stora kampanjer i andra tidskrifter plat- 

Lätt och luftigt. Själva tidskriften är emellertid 

en tung trendbibel på 470 sidor. 

sar. I Flair är det bara de riktigt stora 

klädskaparnas kreationer som visas. 

Modereportagen är betydligt mer utvecklade 

och genomarbetade än i konkurrenttidskrifterna. 

Flair känns som en 

frisk fläkt på alla sätt och vis. I sitt innehåll, 

i sina modesidor och inte minst i 

formgivningen. Daniele Costa är art 

directorn som har fått drömjobbet att 

göra en helt ny tidskrift, utan att ha bestämda 

idéer att följa. 

– Visst är detta en underbar utmaning! 

Utgivarna har gett mig helt fria händer 

och fullt förtroende, berättar han. 

Layouten är utarbetad tillsammans 

med en grafisk studio i USA. De tittade 

igenom mängder med modemagasin från 

40-, 50- och 60-talet för att få inspiration 

från atmosfären som fanns i dem. 

Utgångspunkten var att gå tillbaka till 

en enkel och rak layout. 

– Vi använder Bodoni och Helvetica, 

kör artiklarna på två eller tre spalter och 

har en mycket bestämd mall för alla 

sidor, konstaterar Daniele Costa. 

Trots det känns layouten aldrig tråkig, 

utan mer som en våg som hjälper en 

igenom den 470 sidor tjocka tidskriften. 

Något som antagligen beror på att de 

olika avdelningarna delas av med hjälp 

av snitsiga sidor som berättar om en 

pryl, ett mode, en tanke. 

STILRENT SOM MOTTO 

Artiklarna är lättlästa, både grafiskt och 

språkmässigt sett. De handlar om allt

från hur en moderiktig sko ser ut just nu, 

till berömda personer som berättar vad 

det innebär att vara uttråkad, allt uppblandat 

med reportage från tredje världen 

och olika typer av tips. 

– Vi har jobbat mycket med innehåll, 

språk och grafik och vill göra rent från 

allt onödigt. Vi försöker till exempel 

undvika termer som de flesta andra modemagasin 

använder sig av, som ”trendy”, 

berättar Valeria Corbetta. 

Hon skrattar lite igenkännande åt 

frågan om varför de startade mitt under 

den galopperande tidningskrisen. 

– Det var rätt tidpunkt för oss. Mondadori 

hade ingen tidskrift som kunde 

ta upp konkurrensen med MarieClaire 

och Vogue, och det var så Flair föddes. 

Visst var vi medvetna om att det var en 

svår period, men vi visste att marknaden 

fanns. 

MAGASIN UNDER UTVECKLING 

De första numren var lite torra och tråkiga, 

både innehållsmässigt och grafiskt 

sett. 

Valeria Corbetta håller med om att 

tidskriften har utvecklats. 

– Det är en av våra starka sidor. Redaktionen 

har förmåga att ta kritik och 

arbetar hela tiden för att förbättra tidskriften. 

När vi startade var det på en 

teoretisk bas, nu har vi blivit mjukare 

i framtoningen och hittat en egen stil, 

förklarar hon. 

Bilder är oerhört viktiga i Flair. Varje 

nummer börjar med en presentation av 

en fotograf, och även de andra bilderna 

i magasinet är noggrant utvalda. Innehållsförteckningen, 

som löper över fyra 

sidor, är fulla av bilder. 

– Jag jobbar i nära kontakt med vår 

fotochef, ja så nära att vi sitter bredvid 

varandra. Här i Italien är det annars 

ovanligt att en enda tidskrift har en egen 

bildansvarig, säger Daniele Costa. 

Och den närmaste framtiden, vad för 

den med sig för Flair? 

– Nästa steg när det gäller layouten 

är att jobba mer med färger. Hittills har 

vi bara använt oss av gult, rött och svart, 

berättar Daniele Costa. 

För den redaktionella delen handlar 

det om att fortsätta att utveckla sig på 

en marknad som av många beskrivs som 

”alla mot alla”. 

– Vi fortsätter att informera med 

lättsamhet och ironi, det ska bli vårt 

kännetecken, säger Valeria Corbetta. 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

EU-UTVIDGNING 

ÖPPNAR FÖR 

NYA AFFÄRER 

När EU går mot en utvidgning 

i östra och centrala Europa, 

står SCA redo att gå in på 

en växande marknad. 

TEXT Jonas Rehnberg 

NÄSTA ÅR NÄR EU kan utvidgas med 

ytterligare tio länder, innebär det ett 

tillskott av BNP på 285 miljarder euro 

(ungefär 2 500 miljarder kronor) och 75 

miljoner nya konsumenter. Det kan dock 

dröja innan den gemensamma handeln 

startar, med tanke på att övergången från 

planekonomier till moderna, välfungerande 

marknadsekonomier i Öst- och 

Centraleuropa efter Berlinmurens fall 

inte gick så snabbt som många hade hoppats. 

Även om analytikerna inte är överens 

om tidpunkten, är de i alla fall eniga 

om att en expansion är förestående. Hur 

och när det än blir, står SCA väl rustat 

för att utnyttja den tillväxt som kommer. 

EXPANSION SJÄLVKLAR 

Redan i dag har SCA 3 200 anställda 

vid mer än 30 tillverknings- och försäljningsenheter 

i Polen, Tjeckien, Slovakien, 

Ungern, Estland, Lettland, Litauen, 

Rumänien och Ryssland. 

– För oss är expansionen i Östeuropa 

självklar, det är där potentialen finns. 

Inom förpackningsverksamheten räknar 

vi med att växa en och en halv gånger 

snabbare i Östeuropa än på de mogna 

marknaderna i Västeuropa, säger Rob 

Jan Renders, vd för SCA Packaging. 

Men länderna i Öst- och Centraleuropa 

är mycket olika. Skillnaderna inom och 

mellan länder är ofta större här än i 

Västeuropa. Stora delar av pappersindustrin 

är fragmenterad, och vissa befintliga 

produktionsanläggningar är ineffektiva 

och omoderna. 

– Överkapaciteten i dessa länder gör 

att det finns mycket som är till salu. Men 

utan omfattande investeringar är anläggningarna 

inte lämpliga för modern produktion. 

Förvärv ger oss ett försprång 

och medför en snabb positionering på 

marknaden i ett visst land. Därefter måste 

vi fortsätta investera för att rusta upp 

och förbättra de förvärvade anläggning- 

– Inom förpackningar räknar vi med 

att växa en och en halv gånger 

snabbare än på de mogna marknaderna 

i Västeuropa, säger Rob Jan 

Renders, vd för SCA Packaging. 

arna, säger Jan Åström, vd och koncernchef 

för SCA samt tillförordnad vd för 

SCA Hygiene Products. 

FÖRSKJUTNING ÖSTERUT 

Vilka länder för expansion står då på 

SCAs önskelista? För SCA Hygiene Products 

och SCA Packaging är det Polen, 

Ryssland, Tjeckien och Ungern. 

– På sikt kommer också de västra delarna 

av Ryssland att bli allt viktigare för 

oss, säger Jan Åström. För närvarande är 

vår marknadsandel där mindre än i övriga 

Europa. 

Den ökande efterfrågan på SCAs produkter 

i Östeuropa är ett resultat av den 

kraftigt stigande levnadsstandarden. Ett 

annat skäl till att efterfrågan på förpackningar 

ökar är att internationella industriföretag 

som Nokia och Philips etablerar 

sig i regionen för att dra nytta av den 

förhållandevis billiga arbetskraften. Flera 

av dessa företag är redan kunder till SCA. 

– Att följa dessa företag österut är en 

fantastisk möjlighet för SCA, säger Rob 

Jan Renders. Vi har dessutom en konkurrensfördel 

av att redan vara deras leverantör. 

Vi känner deras behov. 

Förskjutningen österut kan komma 

att fortsätta i takt med att löne- och 

prisstrukturer förändras, bland annat 

i Tjeckien och Ungern. 

– Vi måste tänka på att dessa länders 

roll som lågkostnadsländer för exportinriktad 

produktion så småningom kommer 

att övertas av exempelvis Rumänien och 

Ukraina. Å andra sidan kommer multinationella 

konsumentföretag som Nestlé och 

Danone att fortsätta etablera sig där för 

att möta den växande lokala efterfrågan 

– alltså kommer efterfrågan på förpackningslösningar 

att bestå, säger Rob Jan 

Renders. 


17

SOCIALT ANSVAR 

I SYDAFRIKA 

Bättre hygien ökar livskvaliteten för både patienter 

och vårdanställda i aidskrisens Sydafrika. SCAs 

samarbetsbolag Sancella bidrar genom att donera 

blöjor till barnhem i landet. 

TEXT Torsten Blomquist FOTO Torbjörn Selander 

JUST NU DELTAR SCA Hygiene Products 

i ett stort hjälpprojekt genom att skänka 

engångsblöjor till aidsdrabbade spädbarn 

i Soweto utanför Johannesburg, Sydafrikas 

största kåkstad med cirka tre miljoner 

invånare. 

Detta sker via Sancella, ett joint venture 

mellan SCA och Nampak Tissue, 

som är en etablerad aktör på blöjmarknaden 

i Sydafrika. 


– Projektet pågår inom ramen för 

Corporate Social Responsibility, CSR, 

vår plattform för socialt ansvarstagande. 

Projektet är så här långt framgångsrikt 

och värt all möda. Vi är säkra på 

att det kommer att växa i betydelse, 

säger Roy Douglas, vd för Sancella. 

FRIVILLIGA HJÄLPER BARNEN 

I kampen mot den exploderande aidskatastrofen 

driver bland andra barnkliniken 

Harriet Shezi i Soweto ett projekt 

som genom frivillig hjälp stöttar och 

vårdar föräldralösa och övergivna barn i 

Johannesburgs barnhem. Ett femtiotal 

barnhem, främst i Sowetos fattigaste 

delar, ingår i projektet. I minst trettio av 

barnhemmen, som vardera har mellan 

sex och tvåhundra barn, finns småbarn 

som är smittade av hiv och aids. 

En stab av frivilliga läkare, sköterskor, 

sjukgymnaster och dietister besöker barnhemmen 

och arbetar med diagnos, medicinsk 

vård och behandling samt utbildning 

av barnhemspersonal och föräldrar. 

Sjuka barn undersöks och får lindring 

medan de svåraste fallen skickas till sjukhus. 

Det är viktigt att utreda om barnen 

verkligen är hivpositiva eftersom det ofta 

händer att läkarna upptäcker att barn är 

feldiagnostiserade och egentligen inte har 

aids. De kan visserligen vara hivexponerade 

via mamman, men de har ännu inte 

fått det infekterade viruset i blodet.

– Ett säkert och tidigt test som visar 

att barnet inte är hivpositivt ökar chansen 

att ge adekvat vård och möjligheten 

till en tidig adoption. Så snart som möjligt 

behöver barnen byta ut barnhemmet 

mot en familjemiljö, säger Tammy 

Meyers, läkare och ansvarig för 

projektet. 

HYGIEN HÖJER LIVSKVALITETEN 

Genom Harriet Shezis barnklinik koordineras 

också hjälpprojektet Babies 

Affected By Aids, Baba, som startade 

för ett år sedan på initiativ av Nampak 

Tissue och SCA via Sancella. Distribution 

av engångsblöjor till barnhem är ett av 

Baba-kampanjens viktigaste inslag. 

De flesta barnhem använder fortfarande 

billiga tygblöjor och trasor, som 

tvättas flera gånger med stora infektionsrisker 

som följd. Epidemier är inte 

ovanliga. Tygblöjorna används också i 

hivhem, där många barn lider av infekterad 

diarré. 

Just hygienen är en oerhört central del 

i arbetet med att ge dem som drabbats 

av hiv och aids en bättre livskvalitet. 

– För att höja den hygieniska standarden 

behöver vi så mycket engångsmaterial 

som möjligt: pappershanddukar 

och handskar, säger Tammy Meyers. 

På barnhemmet Othandweni ligger 

trettio pyttesmå bebisar i en enda sal, 

övergivna och föräldralösa. De kämpar 

för sin överlevnad i vita spjälsängar 

som står tätt, tätt. 

Dessa barn har övergetts av fattiga 

och sjuka föräldrar – eller så har deras 

mammor och pappor själva dött i aids. 

De har lämnats med en sista förhoppning 

om att någon annan ska ge dem en 

framtid. Många är genom sina mammor 

infekterade med det hivvirus som 

efterhand kan utvecklas till aids. 

– De kommer att dö före två års ålder, 

säger Tammy Meyers. 

Många är för tidigt födda, magra 

och utsatta för infektioner. 

– De behöver mat och mycket kärlek, 

säger Malepo Pooe, barnsköterska 

sedan nio år. 

SEX BLÖJOR OM DAGEN 

De flesta barnhem finansieras med 

hjälp av gåvor och har inte råd att 

köpa engångsblöjor. Donationer och 

distributionshjälp från Nampak och 

SCA är därför ett välkommet tillskott i 

kampen mot aids. I dag får barnhemmen 

600 boxar med totalt 90 000 blöjor per 

månad, vilket är över en miljon blöjor per 

år. Från augusti 2002 fram till maj 2003 

har Sancella donerat drygt 750 000 

engångsblöjor. 

Ett barn får en box med 176 blöjor 

i månaden. Sex blöjor om dagen, sju 

dagar i veckan, gånger fyra veckor blir 

ungefär en box i månaden. 

I augusti i fjol började Nampak donera 

blöjor för 150 000 rand (ungefär lika 

mycket i kronor). Över en tvåårsperiod 

satsas 2,5 miljoner rand på hjälpen med 

engångsblöjor. Förhoppningen är att 

blöjprojektet kan utökas till att omfatta 

fler barnhem i Sydafrika och att andra 

vill medverka i hjälpinsatsen. I dag deltar 

ytterligare två företag utöver Sancella i 

projektet. 

– Under de senaste åren har förfrågningarna 

från organisationer som hjäl- 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Barnkliniken Harriet Shezi i 

Soweto utanför Johannesburg 

stöttar och vårdar barn som är 

smittade av hiv. 

Fakta aids & hiv 

per barn med hiv/aids ökat stadigt. Inom 

ramen för vårt CSR-program har vi stöttat 

dessa organisationer så gott vi har 

kunnat, men problemet är så enormt att 

det inte kan klaras av enbart genom att 

lita till donationer, säger Roy Douglas. 

– Produkterna måste också vara tillgängliga 

för de barn som behöver dem. 

Därför är vi med och koordinerar en 

kampanj som ska samla in och hantera 

de medel som behövs för att tillverka 

och distribuera produkter till självkostnadspris 

till erkända välgörenhetsorganisationer, 

säger Roy Douglas. 

I en fabrik i Klipriver utanför Johannesburg 

har Nampak och SCA investerat 

i utökad produktion. För närvarande är 

kapaciteten större än efterfrågan. 

– Det är ironiskt att ett desperat behov 

av dessa produkter i samhället finns 

samtidigt som fabriken har en viss outnyttjad 

överkapacitet. Vi är mer än 

beredda att öka produktionen under 

förutsättning att vi kan hitta nödvändiga 

finansiella medel, säger Roy Douglas. 

• Aids är slutstadiet på en ofta mångårig (ett till 15 år) infektion av hiv, ett smittsamt 

immunbristvirus som sprids via blod och plasma. Hiv kan även överföras 

från infekterade gravida kvinnor till fostret. Vanliga symtom är förstorade 

lymfkörtlar, långvarig feber, extrem trötthet, svår diarré och extrem 

avmagring. 

• Varje dag föds 200 hivpositiva barn i Sydafrika. 

• Över fem miljoner sydafrikaner (mer än tio procent av den totala befolkningen 

på 45 miljoner) är hivsmittade. 

• I Sydafrika finns mer än 100 000 hivpositiva barn. 


19

DAGLIGA NYHETER PÅ 

KONSTGJORT SPRÅK 

I den rätoromanska delen av Schweiz 

levererar dagstidningen La Quotidiana 

nyheter på rumantsch grischun fem dagar 

i veckan. Språket kom till i mitten av 

1980-talet för att skapa en skriftlig 

enhet av ett flertal dialekter. 

TEXT Cecilia Toivainen ILLUSTRATION Daniel Egnéus 

MITT I EUROPA ligger Schweiz insprängt 

mellan Frankrike, Tyskland, Österrike 

och Italien. I landet finns fyra språk 

varav tyska är det största. Det minsta 

är rätoromanska, som är den gemensamma 

benämningen på de fem dialekter 

av latinskt ursprung som ännu talas 

bland befolkningen i kantonen Graubünden. 

Ett flertal försök har gjorts för 

att åstadkomma ett gemensamt skriftspråk 

för de olika dialekterna, men inte 

förrän i mitten av 1980-talet lyckades 

man. Då föddes rumantsch grischun 

och i slutet av 1990-talet föddes språkets 

dotter La Quotidiana – en nyhetstidning 

där det nya språket och de gamla 

dialekterna får vandra hand i hand. 

– När vi startade La Quotidiana 

gjorde vi en fusion med de rätoromanska 

tidningar som fanns tidigare för att 

kunna bli större, starkare och för att 

kunna komma ut oftare. Nu kommer vi 

ut fem dagar i veckan och i tidningen 

använder vi oss av både det nya språket 

och de gamla dialekterna, berättar tidningens 

chefredaktör Martin Calbazar. 

SPRÅKET AKTUALISERAS 

När tidningen startade hade Martin Calbazar 

och hans kollegor stora förhoppningar 

om att nå en bred läsekrets, men 


tyvärr har inte utvecklingen gått deras 

väg. Redaktionen som var tio man stark 

från början har bantats ner till sex. 

– La Quotidiana är andratidning i 

Graubünden, med en upplaga på 5 800 

exemplar. Det är mest äldre som läser 

tidningen, men den utvecklingen ser 

dessvärre hela dagstidningsbranschen. 

Att vi över huvudtaget kan komma ut 

beror på samarbetet med nyhetsbyrån 

Agentura da novitads rumantscha, ANR. 

ANR får ett understöd från kantonen 

och från schweiziska staten med 900 000 

franc per år (cirka 5,5 miljoner kronor) 

för att förse de rätoromanska medierna 

med nyheter i syfte att bevara språket. 

– Så man kan säga att vi indirekt får 

ett statligt stöd för att finnas till, även 

om det inte handlar om något presstöd. 

Genom tidningen hjälper vi inte bara 

språket att överleva. Vi aktualiserar det 

också hela tiden, säger han. 

Martin Calbazar kallar La Quotidiana 

för en fri forumstidning, det vill säga en 

partipolitiskt obunden tidning, vilket han 

anser är mycket bra. Även om det inte 

gått så bra för La Quotidiana som man 

hoppades från början, är han optimistisk. 

– Vi kommer att överleva även på 

sikt. Vi behöver bara leva sparsammare 

och kanske blir det allt viktigare med ett 

starkare understöd med tiden. 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

FAKTA 

Rätoromanskan består av fem olika 

dialekter: sursilvanska, sutsilvanska, 

surmiranska, puter och vallader. 

Dialekterna är skilda från varandra. 

Ordet kopp heter exempelvis scariola, 

scadiola, cuppegn och cupina. På 

rumantsch grischun heter kopp cuppina, 

enligt majoritetsprincipen som 

innebär att man utgår från de två 

största rätoromanska dialekterna 

(sursilvanska och vallader) vid 

bildandet av ett nytt ord.

Samlad kunskap 

– DELAD VINST 

När maskinerna står stilla tickar inte 

bara tiden i väg – det gör även pengarna. 

Väl fungerande underhåll genom hela 

produktionskedjan är nyckeln till ökad 

tillförlitlighet och förbättrad produktivitet. 

TEXT Susanna Lidström FOTO Olle Melkerhed 

MÅNGA BILÄGARE håller sina fordon i 

gott skick. Genom att själv kontrollera 

oljan regelbundet och göra annat 

underhåll undviks onödigt slitage som 

på sikt kan leda till motorhaveri eller 

andra allvarliga fel. Specialisterna på 

bilverkstaden uppsöks bara när det 

behövs större kompetens eller avancerade 

verktyg. 

Motsvarande resonemang finns 

inom tryckeribranschen. Genom att 

engagera operatörer och driftpersonal 

i vissa delar av utrustningsunderhållet 

kan många kostsamma produktions- 


21

stopp undvikas. Målet är att lösa problem 

innan de inträffar och att optimera 

totalkostnaderna för anläggningen 

genom att tidigt upptäcka punkter där 

tillförlitligheten i den dagliga driften 

kan förbättras. 

Allt fler företag tar till sig dessa 

principer för att förbättra produktiviteten 

och undvika onödigt spill. Inom 

underhållsområdet pågår även utveckling 

av nya tekniska hjälpmedel för att 

förbättra tillförlitligheten, exempelvis 

genom processtyrning och datorbaserat 

underhåll. 

– De senaste tio till 15 åren har utvecklingen 

vid tryckerierna stadigt gått 

mot ökad automatik och lägre bemanning. 

Utrustningen blir mer tekniskt 

komplicerad, vilket gör att det behövs 

ökade kunskaper för att sköta underhållet, 

säger Arthur Hilner, direktör på 

serviceenheten hos tryckpresstillverkaren 

MAN Roland. 

FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL 

Automatiska system och elektroniska 

inställningar kan förvisso innebära en 

bekvämare och säkrare tillvaro för 

operatören, men om ett fel uppstår är 

det inte alltid lätt att hitta orsaken 

bland alla samverkande faktorer. Förebyggande 

underhåll blir allt viktigare. 


Utrustningen står still – igen. Fasta rutiner 

för underhållet och checklistor kan vara 

lösningen. 

– Både vi och kunderna skulle förstås 

föredra att en ny tryckpress kunde 

levereras helt underhållsfri. Och det är 

ju alltid något man kan önska sig i julklapp, 

men i realiteten är det nog ett 

alltför högt ställt mål, konstaterar 

Arthur Hilner. 

I stället arbetar MAN för att underlätta 

den dagliga driften hos kunderna 

och hjälpa dem att arbeta med utrustningen 

på bästa möjliga sätt. En del i 

den här satsningen görs tillsammans 

med nio andra företag i sammanslutningen 

Web Offset Champion Group 

(se separat ruta). Medlemsföretagens 

produkter omfattar hela produktionskedjan 

från repro till färdig produkt 

och var och en bidrar till gruppen med 

sin specifika expertis. De senaste åren 

har gruppen sammanställt en serie 

handböcker – Best practice guide for 

web offset printers (Rådgivare för rulloffsettryckerier) 

– med råd och tips 

om hur utrustning och material ska 

hanteras för att produktionen ska 

flyta så smidigt som möjligt. 

PRODUKTIVITET GER PENGAR 

Den senaste boken i serien har titeln 

Productivity maintenance – how to run 

leaner, longer, faster (Produktivitetsunderhåll 

– hur man kör säkrare, längre, 

snabbare). Målgruppen är rulloffsettryckerier 

för dagstidningar och tidskrifter, 

både heatset och coldset. 

– Systematiskt underhåll för att få 

bättre produktivitet och tjäna pengar – 

det är vad det hela går ut på, sammanfattar 

Marcus Edbom, SCAs representant 

i Web Offset Champion Group. 

Liksom tidigare utgåvor i serien är 

bokens inriktning baserad på kundernas 

egna önskemål. Via enkäter har de 

fått redogöra för de vanligaste problemen 

de stöter på i den dagliga driften. 

Många hade reflekterat över hur lång 

tid deras utrustning står still – och vad 

det kostar dem. Produktionen avbryts 

på grund av allt från elfel och mekanis- 

ka fel till brott i pappersbanan eller 

problem med material som används i 

processen. 

– Maskinerna kan stå stilla i många 

timmar på grund av små, enkla fel, 

som ofta bottnar i bristande utbildning 

av driftpersonalen, säger Marcus 

Edbom. 

Produktionsstopp kostar företagen 

stora pengar. Förlusterna adderas från 

många olika håll. Varje gång maskinerna 

stannar får tryckeriet inte ut 

några färdiga produkter, och när utrustningen 

sätts igång igen krävs ofta 

onödigt pappersspill innan alla inställningar 

är klara för skarp produktion. 

– Om man går igenom de tio viktigaste 

punkterna på varje delområde i 

produktionskedjan kan man minska 

onödiga stopp, påpekar Marcus 

Edbom. 

HJÄLP I VARDAGSSITUATIONER 

Ambitionen med handboken är att på 

ett överskådligt sätt ringa in dessa 

kritiska punkter och hjälpa tryckerierna 

att lägga upp fasta rutiner för sitt 

eget underhåll. Råden är upplagda som 

checklistor – hur ofta en viss åtgärd ska 

genomföras – från övergripande systemnivå 

ner till detaljer om exempelvis 

en växellåda med en särskild olja 

som ska bytas med ett visst intervall. 

– Vid stora komplicerade problem 

kan man naturligtvis fortfarande 

tvingas ta in specialistservice utifrån, 

men det kunderna är intresserade av 

är att bättre kunna hantera de vanliga 

problemen som uppkommer varje 

dag, poängterar Arthur Hilner och tar 

pappershanteringssystemet som ett 

vardagligt exempel där fel kan uppstå 

i flera led. 

– Man byter papperskvalitet och 

glömmer kanske att justera banspänningen. 

Och även om man har justerat 

den gäller det att se till att utrustningen 

är justerad och kollad. Checklistor 

är ett bra stöd i den dagliga driften 

genom hela produktionsprocessen. 

Tryckerierna vill kunna köra sin utrustning 

så bra som bara möjligt och

Det tar tid att sköta en tryckpress – och 

ibland behöver man verkligen gå in i 

sitt jobb. 

även små förändringar kan ge stora 

förbättringar. 

– Det handlar om ett samspel mellan 

alla material som används och alla parametrar 

i utrustningen – till exempel 

att se till att ha rätt balans mellan 

tryckfärg och fuktvatten, att kolla färgens 

densitet och att anpassa temperaturen 

i tryckverken efter denna, säger 


GE PROBLEMEN TID 

Det är i och för sig inget nytt grepp att 

engagera operatörerna i underhåll av 

utrustning för att öka tillförlitlighet 

och produktivitet, men sådana satsningar 

blir inte framgångsrika per automatik. 

Det gäller att inte fastna i ett 

arbete som består mer av analys än av 

åtgärder. Utrustningen fungerar inte 

bättre förrän man tar fram verktygen 

och gör någonting åt den. 

– De största kostnaderna för låg tillförlitlighet 

ligger i processen. Många 

fel har sin grund i sättet som utrustningen 

används på och det är operatörerna 

som kan upptäcka detta i ett 

tidigt skede, säger Arthur Hilner. 

Att minimera stilleståndstiden handlar 

om samverkan mellan en rad detaljer 

i hela produktionsprocessen, allt från 

att optimera smörjfrekvensen av lager 

till hur banspänningen ska justeras vid 

byte av pappersrulle. 

Men det är också en fråga om organisation. 

Inom många organisationer 

uppstår barriärer mellan underhåll och 

drift, vilket gör att avdelningarna fungerar 

i princip oberoende av varandra. 

Framgångsrikt underhåll kräver förståelse 

för att verksamheten i slutändan är 

till förmån för alla inblandade parter. 

– Det måste starta i ledningen och 

genomdrivas uppifrån och ner. Personalen 

måste få tid för löpande underhåll. 

Annars tvingas man ta sig tid 

när problemen uppstår – och då blir 

det mycket mer kostsamt, framhåller 


○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Tips från experterna 

Web Offset Champion Group bildades 1998 och består av en grupp experter 

som bidrar med praktiska lösningar och råd för att förbättra produktivitet, 

kvalitet och säkerhet inom rulloffsetindustrin. Medlemmarna kommer från tio 

företag som levererar produkter till tidningstryckerier: MAN Roland, Aylesford 

Newsprint, Sun Chemical, Kodak Polychrome, Megtec Systems, QTI, SCA, Nitto 

Denko Corporation, Müller Martini och MacDermid Graphic Arts. 

Gruppen ger fortlöpande ut handböcker som utgår från kundernas önskemål 

om för dem viktiga ämnesområden. Hittills har fyra titlar givits ut: 

• Roll to web processing (Från rulle till bana) 

• Web break prevention & diagnostics (Banbrott prevention & diagnostik) 

• How to avoid surprises when changing paper grades (Hur man undviker 

överraskningar vid byte av papperskvalitet) 

• Productivity maintenance – how to run leaner, longer, faster (Produktivitetsunderhåll 

– hur man kör säkrare, längre, snabbare) 

Handböckerna har spritts bland tryckerier i hela världen och finns tillgängliga 

på engelska, franska, tyska, italienska och spanska (nummer tre finns också 

på svenska). Nu är en femte titel på väg som även kommer på kinesiska. 

Vill du ha mer information eller beställa en handbok, kontakta något av medlemsföretagen. 

Se www.wocg.info 


23


Snön lämnar spår 

TEXT Elisabet Tapio Neuwirth FOTO Hans Strand 

VEM MINNS SNÖN som föll i fjol? Skogsägarna gör det helt säkert, 

eftersom det är en stor ekonomisk ansträngning om vintern varit svår 

och snön orsakat skador på träden. 

Men träden kommer faktiskt också ihåg, även om det tar ett till två 

år innan det märks. Trädet kompenserar nämligen tidigare hårda 

klimatförhållanden som vind och snö genom att ändra utseende. Om 

grenar och trädkrona utsätts för tunga snömängder ”minns” trädet 

påfrestningen, och tillväxten förskjuts till den mest belastade delen av 

stammen. På äldre träd kan snön orsaka svårare skador som toppbrott, 

brutna kvistar och stammar. 

Det krävs stora mängder snö för att knäcka ett träd. Vatten väger ett 

kilo per liter. I en liter snö är en deciliter vatten – resten är luft. 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Kalla fakta om snö 

• I samiskan finns mer än 100 ord för att skildra snöns beskaffenhet. Orden 

beskriver bland annat rimfrost och snö på buskar och träd, snömängd, 

konsistens och bärighet eller vilket slags skid- och slädföre det är. 

• Snöflingor kan bestå av en till 1 000 iskristaller. Kristallerna växer när de 

färdas genom den kyliga luften, och eftersom de tar olika vägar blir alla 

unika – precis som vi människor 

• Två personer i Sverige heter Snö i förnamn, en pojke och en flinga – 

förlåt – flicka.

Mer FSC-certifierat papper åt läsarna Mer FSC-certifierat papper åt ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?