Ladda ned - LinTek - Linköping University

8 LITHANIAN • #4 / 2012 LITHANIAN • #4 / 2012 9
Campus Valla
År 1969 bildades Linköpings
högskola, som sex
år senare skulle komma
att bli Linköpings universitet.
Till en början
skedde undervisningen på diverse håll runt
om i staden, men sedan byggnaderna på
Campus Valla uppfördes har A-, B- och
C-husen varit teknologernas land. Här
följer deras, Kårallens och bibliotekens
historia.
a- och b-husen
A-huset var den första byggnaden som
stod klar på Campus Valla och undervisningen
i huset började under hösten
år 1970, medan B-huset blev färdigbyggt
år 1972. Många studenter har säkert funderat
över byggnadernas utseende och
varför korridorerna i de två husen är så
långa. Rykten har länge cirkulerat bland
både studenter och personal på universitetet
att husen byggdes så att de snabbt
skulle kunna göras om till fabriker. Detta
var en tid då Kalla kriget var i full gång,
och vad som skulle kunna hända med
Sverige och världen var många gånger
oklart. Ryktet säger därför att husen fick
sina utseenden för att SAAB snabbt skulle
kunna ta över dem och använda dem
till flygvapenfabriker om Sverige skulle
hamna i krig. Lokalplaneraren Anders
Englund motsäger dock ryktet och menar
att det helt enkelt inte är sant.
– Flyger man över Linköping är A-
och B-husen de byggnader som syns bäst
ifrån luften. SAAB:s verkliga flygvapenfabrik
låg under jord och det vore väldigt
ostrategiskt att placera en sådan industri
här. Dessutom är det i flertalet delar av
husen för tätt mellan pelarna för den
typen av industri, säger Anders.
Att husen fick det utseende som de
fick berodde istället på att de uppfördes
under en tid då Sverige var under stark
utveckling och det rådde brist på arbetskraft
i landet. Detta ledde till att staten
i största möjliga mån ville ha arbetskraft
inom industrin, och byggen som detta
skulle gå snabbt och smidigt att genomföra.
A- och B-husen är därför ritade så
att de skulle kunna byggas upp på ett mer
industrialiserat sätt som inte var lika personalkrävande
som ett traditionellt bygge.
Att korridorer och hus är så långa och raka
speglar också de arkitekturideal som gällde
i början av 1970-talet.
tv-undervisning
När Linköpings universitet, eller
Linköpings högskola som det
hette från början, startade sin
undervisning i slutet av 1960talet
så skedde föreläsningarna
genom TV-rutan. Detta var en
ny undervisningsform i Sverige
och det var många som hade höga
förhoppningar på dess utfall. Studenter
satt i klassrum och tittade
på videoföreläsningar som var en halvtimma långa vardera
och i pausen gick en assistent runt mellan salarna och svarade på frågor.
Tumregeln var att om en föreläsning hade fler än 270 åhörare så
skulle den bandas.
Syftet med TV-undervisningen var bland annat att den skulle avlasta
professorerna till förmån för deras egen forskning och dessutom leda till ett
bättre utnyttjande av lokaler och ekonomiska resurser. En annan tanke var
att kontakten mellan föreläsare och elev skulle bli bättre, då läraren genom
kameraögat skulle kunna tala till varje enskild student på ett bättre sätt än vad
som var möjligt i en föreläsningssal.
TV-undervisningen blev dock ingen succé, vilket syntes tydligt på
studenternas tentaresultat. Av de inskrivna eleverna under läsåret 1970/1971 hade
endast 25 av 430 personer klarat alla kurser. Det fanns säkert fler förklaringar än TVundervisningen
till det låga resultatet, men hur som helst så stoppades banden några år
senare till förmån för traditionella salsföreläsningar.
Källa: En omväxlande historia (Christer Knuthammar, 1994)
Till en början var väggarna inne i A- och
B-husen uppbyggda av så kallade väggelement
som bara var att flytta på om formen
på ett rum behövde ändras. Detta
var bra när universitetet var nytt och det
fortfarande var osäkert hur olika utrymmen
skulle utnyttjas. Senare, när behovet
av ständiga omdisponeringar inte var lika
stort, byttes väggelementen ut mot vanliga
platsbyggda väggar. Ytterligare två skäl till
bytet var att väggelementen hade dålig
ljudisolering och innehöll asbest.
C-huset
C-huset stod klart år 1972 och syftet
med byggnaden var att den skulle fungera
som en gemensam resurs för både A-
och B-husen. Här fanns flertalet lärosalar,
medan de andra husen huvudsakligen
bestod av kontor och laborationssalar.
Till en början skedde undervisningen på
universitetet genom TV-föreläsningar i
klassrummen. En assistent ansvarade för
att tekniken fungerade och svarade på frågor
i pauserna. För att underlätta för hans
eller hennes rörelse mellan salarna byggdes
därför dörrarna som än idag finns kvar
mellan klassrummen i C-huset.
Kårallen
Kårallen byggdes år 1987 som Campus
Vallas första kårhus. Byggnaden, med alla
sina vinklar och vrår, fick sitt utseende
för att verka som en kontrast mot A- och
B-husens raka linjer. Verksamheten har
genom åren fungerat ungefär så som den
gör idag och Baljankön har ringlat sig
genom huset i alla 25 år.
bibliotek
Biblioteken på Campus Valla har flyttats
om och renoverats ett stort antal gånger
sedan universitetet var nytt. TekNat-biblioteket
låg först i A-huset och efter det
har det flyttats till olika platser i B-huset.
Biblioteken på Linköpings universitet
blev datoriserade redan under tidigt 70-tal
och i början medförde detta många goda
skratt hos bibliotekarierna, då det var de
som fick visa teknologerna hur en dator
fungerade.
linköpings högskola då
» Under det första läsåret år
1969 / 1970 hade LiH 275 studenter.
» Det fanns fyra utbildningslinjer:
Teknisk fysik och elektroteknik,
Maskinteknik,
Ekonomingengörsutbilningen
(motsvarande dagens Industriell
ekonomi) samt en teknisk
magister utbildning.
» 4 professorer arbetade på LiH.