Uppdrag samverkan (webbversion) - Prevent
Uppdrag samverkan (webbversion) - Prevent
Uppdrag samverkan (webbversion) - Prevent
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
förstod att denna ensidiga uppfattning säkert skulle stöta på patrull hos<br />
SAF. Den enda realistiska lösningen han såg framför sig var att parterna<br />
måste dela på kostnaderna. Det framgår ingenstans att Sölvén talade<br />
med SAF-företrädare om saken. Men det framgår att det inte kom som<br />
en överraskning för SAF att han ville gå vidare med att skapa ett mycket<br />
aktivt och operativt nämndkansli.<br />
Det är därför ingen överdrift att kalla Arnold Sölvén för Arbetarskyddsnämndens<br />
kanslis egentliga tillskyndare och grundare. Det var<br />
han som hade tänkt och det var han som handlade. Det var Sölvén som<br />
var initiativtagaren till Uppsalamötet som även i fortsättningen kom att<br />
driva frågorna. Utan hans grundlighet och lyhördhet mot livet utanför<br />
de stora organisationernas kontor hade antagligen inte Arbetarskyddsnämnden<br />
och dess kansli kommit till. Vill man ta ut svängarna så var<br />
det Arnold Sölvén som hittade juvelen till samarbetets krona.<br />
Det är ingen tvekan om att de ideologiska skillnaderna mellan parterna<br />
starkt påverkade diskussionen. Arbetsgivarsidan var mycket tveksam<br />
till tanken på ett kansli. Man ansåg att fackföreningsrörelsen, och<br />
därmed arbetstagarsidan, kom för nära arbetsgivarsidan och att det inflytandet<br />
skulle kunna användas på olika sätt. Genom beslutet skulle<br />
dessutom SAF ta på sig en årlig kostnad för många år framöver.<br />
För LO var frågan ideologiskt komplicerad men organisationen var<br />
positiv till att en tjänsteman kunde sköta det dagliga arbetet samt resa<br />
och producera material. Det skulle påskynda den lokala processen och<br />
indirekt öka de anställdas inflytande över säkerheten.<br />
Inom regeringskansliet hade man också en energisk konkurrent som<br />
krävde att parterna handlade snabbt. Det handlade om Ragnar Casparssons<br />
utredning och förslag som man hade god insyn i. Det parterna<br />
inte gjorde skulle med största sannolikhet Casparsson och därmed också<br />
regeringen göra. Casparsson var känd för att inte vara en samarbetsman<br />
av samma kaliber som Arnold Sölvén.<br />
Efter nämndsammanträdet den 9 maj i Uppsala gick utvecklingen<br />
mycket fort. Efter beslutprocesserna på Norra Bantorget och vid Blasie-<br />
43 <strong>Uppdrag</strong> SAMVERKAN © Ingvar Söderström