Skötselplan för naturreservatet Törnsäter i Götene ... - Länsstyrelserna
Skötselplan för naturreservatet Törnsäter i Götene ... - Länsstyrelserna
Skötselplan för naturreservatet Törnsäter i Götene ... - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Naturvårdsenheten<br />
Maria Thordarson<br />
0501-60 54 21<br />
Postadress:<br />
542 85 MARIESTAD<br />
Besöksadress:<br />
Hamngatan 1<br />
Telefon/Fax:<br />
0501-60 50 00 (växel)<br />
0501- 60 54 40 (fax)<br />
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Webbadress:<br />
www.o.lst.se<br />
Bilaga 3<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
<strong>Skötselplan</strong> <strong>för</strong> <strong>naturreservatet</strong> <strong>Törnsäter</strong> i<br />
<strong>Götene</strong> kommun<br />
Törnskata<br />
Illustration: Nils Forshed<br />
E-post:<br />
natur@o.lst.se<br />
Sida<br />
1(42)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
1. Syfte ..........................................................................................................3<br />
2. Beskrivning av området..........................................................................3<br />
2.1 Administrativa data .............................................................................3<br />
2.2 Topografi och läge...............................................................................4<br />
2.3 Geologi och hydrologi.........................................................................5<br />
2.4 Kulturhistorik och markanvändning....................................................5<br />
2.5 Vegetation, flora och fauna .................................................................6<br />
2.6 Friluftsliv ...........................................................................................11<br />
2.7 Bebyggelse och anläggningar............................................................11<br />
2.8 Bevarandevärden ...............................................................................11<br />
3. Mark- och vegetationsvård...................................................................12<br />
3.1 Bakgrund ...........................................................................................12<br />
3.2 Övergripande mål med skötseln av reservatet...................................13<br />
3.2 Generella riktlinjer och åtgärder........................................................13<br />
3.3 Beskrivning av skötselområden.........................................................16<br />
4. Friluftsliv................................................................................................31<br />
4.1 Övergripande mål ..............................................................................31<br />
4.2 Information och anläggningar ...........................................................31<br />
5. Gränsmarkering....................................................................................32<br />
6. Uppföljning ............................................................................................32<br />
6.1 Uppföljning av skötselåtgärder..........................................................32<br />
6.2 Uppföljning av bevarandemål ...........................................................32<br />
6.3 Revidering av skötselplanen..............................................................33<br />
6.4 Ytterligare inventeringar ....................................................................33<br />
7. Sammanfattning av planerad naturvårds<strong>för</strong>valtning .......................34<br />
8. Referenser ..............................................................................................35<br />
BILAGOR<br />
bilaga 3a <strong>Skötselplan</strong>ekarta 1:10 000<br />
bilaga 3b Grova lövträd i <strong>naturreservatet</strong> <strong>Törnsäter</strong> (karta och tabell)<br />
Denna skötselplan är producerad med delfinansiering av EUs fond Life-Natur<br />
Sida<br />
2(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
1. Syfte<br />
Syftet med reservatet är att:<br />
• bevara och utveckla naturvärden knutna till ädellövskogsmiljöer på rik<br />
mark med ek.<br />
• utveckla värden knutna till naturliga gräsmarker på tunna jordar.<br />
• utveckla värden knutna till mosaikmiljöer med lövskogar, lövbärande<br />
hagmarker och öppna gräsmarker i nära anslutning till varandra.<br />
• bevara de inom området <strong>för</strong>ekommande naturtyperna och arterna, som är<br />
medtagna i EU:s art- och habitatdirektiv, i gynnsamt tillstånd. Dessa är:<br />
trädklädd betesmark, 9070; boreonemoral ädellövskog, 9020; artrika<br />
silikatgräsmarker nedan<strong>för</strong> trädgränsen, 6270; fuktängar med blåtåtel<br />
eller starr, 6410; lanius collurio – törnskata, A338.<br />
• Friluftsliv som grundar sig på allemansrätten ska kunna bedrivas i<br />
<strong>naturreservatet</strong>.<br />
Syftet skall tryggas genom att:<br />
• riktade röjningar genom<strong>för</strong>s i miljöer med gamla hagmarksträd.<br />
• hagmarks- och gräsmarksmiljöer restaureras.<br />
• bete in<strong>för</strong>s på betydande arealer.<br />
• rastplats, leder och andra <strong>för</strong> friluftslivet viktiga anordningar underhålls<br />
löpande.<br />
2. Beskrivning av området<br />
2.1 Administrativa data<br />
Namn: Naturreservatet <strong>Törnsäter</strong><br />
RegDOS ID 2010929<br />
Län: Västra Götalands län<br />
Kommun: <strong>Götene</strong><br />
Ungefärlig mittpunkt 136288 - 649889<br />
Karta topografisk karta: 8D NV, 9D SV<br />
ekonomisk karta: 08D 9c, 09D 0c<br />
Lägesbeskrivning Reservatet är beläget mellan <strong>Törnsäter</strong> strax NO<br />
om Österplana, och Gössäter.<br />
Fastigheter och ägare: Enligt sakägar<strong>för</strong>teckning (bilaga 4)<br />
Nyttjanderättsinnehavare: Enligt sakägar<strong>för</strong>teckning (bilaga 4)<br />
Markägarkategori Privat, kommunen<br />
Areal (ha): 65,2 hektar<br />
Gräns Reservatsgräns enligt karta, bilaga 3a<br />
Förvaltare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län<br />
Natura 2000-beteckning: SE0540063<br />
Naturgeografisk region: Vänerslätterna<br />
Objektskategori: O<br />
IUCN-kategori: Habitat/Artskyddsområde<br />
Sida<br />
3(42)
Markslag<br />
Skogsmark 5,8 ha lövskog<br />
Ängs- och hagmark 59,3 ha<br />
Väg 0,1 ha<br />
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Naturtyp/vegetationstyp Areal Natura 2000-habitat Areal<br />
Ek-hassellund 2,1 Trädklädd betesmark, 9070 46,5<br />
Igenvuxen äng/hagmark av ek-lindtyp 5,8 Boreonemoral ädellövskog, 9020 5,8<br />
Blandlövhage av ask-almtyp 8,6 Fuktängar med blåtåtel eller starr, 6410 5,8<br />
Blandlövhage av asp-björktyp 10,8 Artrika silikatgräsmarker nedan<strong>för</strong><br />
trädgränsen, 6270<br />
7,0<br />
Annan hagmark 5,5<br />
Blandlövhage av ek-lindtyp 19,5<br />
Öppen betesmark 12,8<br />
Väg 0,1<br />
Summa 65,2 Summa 65,1<br />
Tabell 1. Inom <strong>naturreservatet</strong> <strong>för</strong>ekommande naturtyper enligt Ängs- och<br />
hagmarksinventeringen samt Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker.<br />
Inom <strong>naturreservatet</strong> <strong>för</strong>ekommande Natura 2000-habitat enligt Natura 2000-systemet<br />
(Naturvårdsverket 1997).<br />
Arealuppgifter anges <strong>för</strong> de olika kategorierna var <strong>för</strong> sig och samtliga arealuppgifter gäller<br />
<strong>för</strong>hållanden efter restaurering.<br />
2.2 Topografi och läge<br />
Reservatet <strong>Törnsäter</strong> är beläget på Kinnekulles östra sida mellan Österplana<br />
och Gössäter. Reservatet består av två separata och ungefär likstora ytor<br />
som skiljs åt av ett smalt skifte i höjd med Toreborg. Reservatets totala<br />
längd är ca 3 km och dess bredd på de bredaste ställena mellan 400 och 600<br />
meter.<br />
Hela reservatet är beläget i en östsluttning. Sluttningen är till största delen<br />
mjuk i formen men på sina ställen finns partier med mer markerade branter.<br />
Reservatets högsta punkt hittar man i lövskogen söder om Bergsgården<br />
(skötselområde 1) intill landsvägen mellan Gössäter och Österplana. Höjden<br />
över havet är här ca 125 meter. Den lägsta punkten är belägen i reservatets<br />
sydöstra del intill den gamla järnvägen mellan Hällekis och <strong>Götene</strong>. Marken<br />
ligger här ca 70 meter över havsytan.<br />
Naturreservatet <strong>Törnsäter</strong> ligger i naturgeografisk region 22 a,<br />
Vänerslätterna men har bergrundsmässigt och vegetationsmässigt stora<br />
likheter med region 22 b, Falbygden. Klimatet på Kinnekulle präglas av<br />
närheten till Vänerbäckenet som ger relativt varma somrar och låg<br />
nederbörd. Vid Hönsäter är enligt statistik från SMHI årsnederbörden 655<br />
mm (korrigerade värden) och medeltemperaturen i juli som är årets<br />
varmaste månad är 16,3º C. Medeltemperaturen under februari (årets<br />
kallaste månad) är -4,1º C.<br />
Sida<br />
4(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
2.3 Geologi och hydrologi<br />
Merparten av reservatet är beläget på det kambriska sandstenslagret. En<br />
mindre del ligger dock på alunskiffern eller i övergångszonen mellan skiffer<br />
och sandsten. Denna övergång är tydlig bland annat i östra delen av<br />
skötselområde 1 och i 8b där det finns äldre alunskifferbrott. Jordmånen i<br />
reservatet är generellt att betrakta som mullrik brunjord och merparten av<br />
skogsmiljöerna är örtrika. Viss influens finns möjligen från det<br />
ovan<strong>för</strong>liggande kalklagret. En del av gräsmarkerna på sandstenslagret är<br />
dock belägna på tunna jordar och här märks ingen direkt kalkpåverkan.<br />
En stor del av reservatet är beläget på frisk eller torr mark. Smärre fuktiga<br />
partier finns främst i skötselområde 7 men också i skötselområde 11.<br />
2.4 Kulturhistorik och markanvändning<br />
Enligt historiska skifteskartor nyttjades hela södra delen av det avgränsade<br />
reservatet som ängsmark. En yta som motsvarar skötselområde 11 (västra<br />
delen) och 12 betecknades som ”samfälld ängsteg” med en vegetation som<br />
bestod av ”hasselbuskar, någon ekskog”. Östra delen av skötselområde 11<br />
kallades <strong>för</strong> ”Timmersätraängen eller oxbetet” och var ”med hassle och<br />
annan löfskog bewäxt”. Skötselområde 9 och 10 beskrevs som äng<br />
”bestående nästan öfverallt af mager hällmark med hasselbuskar och någon<br />
ekskog”.<br />
Enligt Häradskartan från slutet av 1800-talet har en del <strong>för</strong>ändringar skett<br />
vad gäller markanvändning. En stor del av skötselområde 7 och 8 var<br />
åkermark. Skötselområde 7 är idag en relativt öppen gräsmark med fuktig<br />
högörtvegetation och fläckar med naturlig gräsmarksvegetation. I<br />
skötselområde 8 har lövskog vuxit upp men några kvarvarande öppna ytor<br />
finns. I detta skötselområde finns också tydliga spår efter äldre<br />
täktverksamhet.<br />
Merparten av övriga skötselområden anges som lövskog, sannolikt betad.<br />
Undantag är skötselområde 5 och 6 som anges som barrskog med glesa<br />
markeringar <strong>för</strong> barrträd samt norra delen av skötselområde 11 och norra<br />
delen av skötselområde 3 som båda anges som lövbevuxen ängsmark.<br />
Inom reservatet finns 4 stycken fornlämningar markerade i Länsstyrelsens<br />
fornlämningsregister. I sköätselområde 11c finns ett övertorvat röjningsröse<br />
och något längre norrut i skötselområde 12b finns en lämning som anges<br />
som en rund stensättning. Större delen av skötselområde 8b berörs av ett<br />
område där man tidigare brutit alunskiffer. Här finns brottytor och flera<br />
lämningar av äldre kalkugnar. Slutligen finns i skötselområde 1 ett större<br />
område med röjningsrösen.<br />
Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade från Qviströms och Tollins<br />
Kinnekulle, översiktlig landskapsanalys över östra delen av Kinnekulle,<br />
Häradskartan (1877-1882) samt från Länsstyrelsens fornlämningsregister.<br />
Sida<br />
5(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Sedan 2005 har en hävd med bete eller slåtter återupptagits i de flesta av<br />
reservatets skötselområden. Skötselområdena 1-5 + 13a utgör en betesfålla,<br />
4b + 6 + 8a en annan, 9-11a en tredje och 11b + 12a en fjärde. Betesdjuren<br />
har varit en kombination av nötkreatur och får. Skötselområdena 7 och 13b<br />
sköts med slåtter och efterbete.<br />
2.5 Vegetation, flora och fauna<br />
Inom det avgränsade reservatet finns flera olika miljöer som redan har, eller<br />
på relativt kort sikt kan utveckla, höga naturvärden. I <strong>för</strong>sta hand ska<br />
nämnas lövlundar samt öppna eller trädklädda betesmarker. Dessa två typer<br />
kommer efter <strong>för</strong>eslagna restaureringsåtgärder att forma en småskalig<br />
vegetationsmosaik där flera olika habitat och element <strong>för</strong>ekommer i nära<br />
anslutning till varandra. De olika habitattyperna beskrivs var <strong>för</strong> sig nedan.<br />
Lövlundar<br />
Lövlundar <strong>för</strong>ekommer inom reservatet på flera ställen, såväl i norr som i<br />
söder. Merparten av dessa har ett <strong>för</strong>flutet som trädklädda gräsmarker och<br />
har oftast ett heterogent trädskikt med flera distinkta trädgenerationer. Ek<br />
och ask är de dominerande trädslagen, i norr också lind, och de gamla träden<br />
har många gånger ett vidkronigt växtsätt även om lägre grenar ibland har<br />
fallit av som en konsekvens av beskuggning. De yngre trädgenerationerna i<br />
dessa lövlundar består ofta av ask eller lönn. Hassel är dominerande i<br />
buskskiktet. Död ved <strong>för</strong>ekommer i varierande mängder beroende på hur<br />
gamla de äldre träden och hasselbuketterna är. Oftast är tillgången på<br />
liggande död ved måttlig men död ved finns i flera fall associerade till de<br />
stående träden antingen som döda grenar eller stamhåligheter.<br />
Jordmånen i reservatets lundar är <strong>för</strong> det mesta rik. Fältskiktet domineras av<br />
örter och besökaren kan under maj månad njuta av en färgrik våraspekt där<br />
många olika vårblommor tävlar om utrymmet. Däremot är sommarens<br />
vegetation ofta mer ensartad och domineras av skogsbingel. Den rika<br />
jordmånen skapar bitvis också <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en mycket artrik flora av<br />
mykorrhizasvampar. Detta är särskilt uttalat i skötselområde 1 där en lång<br />
rad rödlistade svampar har noterats (se vidare under artavsnittet nedan).<br />
Däremot är den epifytiska moss- och lavfloran som regel inte så rikt<br />
utvecklad. De arter man hittar används visserligen delvis som signalarter<br />
men många tillhör ofta en <strong>för</strong> lövskogar relativt tidig successionsfas.<br />
I skötselområde 11c har röjningar genom<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> ett antal år sedan. Dessa<br />
röjningar kan utgöra ett <strong>för</strong>sta steg på vägen att om<strong>för</strong>a lundmiljöerna till<br />
trädklädda hagmarker medan naturvärdena i lundarna i de norra delarna<br />
sannolikt bättre <strong>för</strong>valtas genom att bibehålla tämligen skuggiga miljöer.<br />
Öppna eller trädklädda betesmarker<br />
Fram till år 2005 fanns inga öppna eller trädklädda hagmarker som<br />
hävdades. Sedan dess har emellertid ohävdade marker restaurerats och<br />
Sida<br />
6(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
betes- eller slåtterhävd successivt in<strong>för</strong>ts inom ramen <strong>för</strong> Life-projektet, se<br />
vidare nedan. I reservatet finns flera tidigare ohävdade miljöer med god<br />
utvecklingspotential både som öppna gräsmarker eller som trädklädda<br />
hagmarker. De öppna markerna ligger spridda inom reservatet och bidrar till<br />
dess mosaikartade småskalighet. I vissa situationer finns rester kvar av en<br />
naturlig gräsmarksflora men i många fall har denna fått ge vika <strong>för</strong> mer<br />
skuggtåliga arter. Det finaste exemplet på gräsmarksmiljö inom reservatet<br />
finns i skötselområde 9 där ett tunt jordlager och nakna sandstenshällar<br />
bildar en i det närmaste alvarlik miljö, även om fältskiktet främst består av<br />
arter knutna till sura jordar. Denna typ av miljöer finns även på andra håll<br />
inom reservatet. Med <strong>för</strong>eslagna restaureringsinsatser är det möjligt att<br />
återskapa artrika gräsmarker.<br />
Såväl i reservatets norra som södra delar finns ett antal granplanterade ytor<br />
som är lämpliga att om<strong>för</strong>a till öppna gräsmarker.<br />
Arter<br />
Kärlväxter<br />
Kärlväxtfloran i reservatets lundmiljöer består liksom i skogsmiljöer<br />
generellt på Kinnekulle främst av örter knutna till rika jordar. Under vårarna<br />
är skogsmiljöerna mycket färgglada med uppsjö av vitsippor, blåsippor,<br />
lungört och andra vårblommor. Även ramslök <strong>för</strong>ekommer inom reservatet.<br />
Sommaraspekten i dessa skogsmiljöer är betydligt mindre färgsprakande.<br />
Skogsbingel utgör i de flesta fall ett dominerande inslag men man kan även<br />
hitta arter som stinksyska och skogsstarr.<br />
Gräsmarkerna inom reservatet är till största delen belägna på sandstenslagret<br />
och är till skillnad från många andra av Kinnekulles gräsmarker dominerade<br />
av arter som <strong>för</strong>edrar sura jordar. Exempel på sådana är knägräs, stagg,<br />
gökärt eller ängsvädd. Dock <strong>för</strong>ekommer också i sandstensgräsmarkerna<br />
inslag från stäppängarnas samhällen såsom St Persnycklar, ängshavre och<br />
brudbröd. Också i lite fuktigare gräsmarker märks inslag av såväl<br />
magermarks- som rikmarksväxter. Jungfru Marie nycklar kan nämnas som<br />
exempel på den <strong>för</strong>sta grupen medan näbbstarr och slankstarr får<br />
exemplifiera den senare.<br />
Mossor och lavar<br />
De mossor och lavar av naturvårdsintresse som noterats inom reservatet är i<br />
<strong>för</strong>sta hand knutna till de gamla träden. Flera av dessa är sådana som<br />
använts som signalarter inom nyckelbiotopinventeringen. Merparten av<br />
mossorna är sådana som är associerade med rik bark såsom liten<br />
baronmossa Anomodon longifolius, grov baronmossa Anomodon viticulosus<br />
och trubbfjädermossa Homalia trichomanoides. Övriga signalarter är till<br />
stor del sådana som uppträder relativt tidigt i successionsfasen på gamla,<br />
relativt skuggigt växande träd, exempelvis guldlockmossa Homalothecium<br />
sericeum, lönnlav Bacidia rubella och vinfläck Arthonia vinosa. Ett<br />
undantag från detta är platt fjädermossa Neckera complanata som i regel<br />
uppträder senare i successionen.<br />
Sida<br />
7(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
I södra delen av skötselområde 1 finns dessutom en gammal, solitärt<br />
växande ek med arter som gulpudrad spiklav Calicium adspersum, brun<br />
nållav Chaenotheca phaeocephala och den rödlistade hjälmbrosklaven<br />
Ramalina baltica.<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Från reservatet finns även gamla uppgifter om styv kalkmossa Tortella<br />
rigens en ovanlig och krävande art som växer på exponerade alvarmarker<br />
med nakna kalkhällar. Denna art noterades på 1940-talet på sandstenshällar i<br />
gräsmark öster om Frälsegården i skötselområde 6 eller 7. Här saknas idag<br />
lämpliga växtmiljöer och arten är sannolikt utgången. Lämpliga miljöer kan<br />
dock finnas inom skötselområde 9.<br />
Svampfloran<br />
Svampfloran inom reservatet har inte inventerats systematiskt inom ramen<br />
<strong>för</strong> arbetet med skötselplanen. Däremot har delar av området undersökts<br />
ingående under flera år av olika mykologer. Detta gäller i <strong>för</strong>sta hand<br />
skötselområde 1 där en lång rad rödlistade arter har noterats. Några av<br />
dessa, svartnande kantarell Cantherellus meanoxeros, grisspindling<br />
Cortinarius arcuatorum, mjölspindling Cortinarius flavovirens och<br />
rodnande musseron Tricholoma orirubens, har placerats i kategorin sårbara<br />
på den nationella rödlistan. I övrigt har inte mindre än 13 arter, bedömda<br />
som hänsynskrävande noterats under åren i detta skötselområde (se<br />
nedanstående tabell).<br />
Merparten av de krävande arterna bildar mykorrhiza och en överväldigande<br />
majoritet är knutna till ek eller hassel på rika jordar (se diagram nedan).<br />
Flera av de arter som i diagrammet nedan anges <strong>för</strong>edra ett trädslag kan<br />
många gånger växa med vissa andra lövträd. Exempelvis kan flera av de<br />
arter som <strong>för</strong>edrar bok även växa med ek eller hassel. Däremot växer i stort<br />
sett inga av arterna som <strong>för</strong>edrar ek, bok, hassel eller lind tillsammans med<br />
ask eller alm. Dessa båda trädslag har generellt mycket få<br />
mykorrhizabildande arter knutna till sig.<br />
Många av de noterade arterna verkar gynnas av en skuggig miljö vilket gör<br />
frågan om områdets skötsel en aning komplicerad. Ek och hassel <strong>för</strong>yngrar<br />
sig nämligen inte på rikare jordar i skuggiga situationer. Gissningsvis tillhör<br />
dessa arter en mycket sen fas av igenväxningssuccessionen från relativt<br />
öppen hagmark till sluten lövlund som finns kvar så länge ek och hassel kan<br />
leva kvar men måste sen uppsöka andra områden i landskapet med lämpliga<br />
livsbetingelser.<br />
Sida<br />
8(42)
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
Föredrar ek<br />
Föredrar bok<br />
Föredrar hassel<br />
Föredrar ask<br />
Föredrar lind<br />
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Föredrar alm<br />
Föredrar gräsmark/lund<br />
Föredrar asp<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Föredrar björk<br />
Diagrammet visar vilka trädslag de krävande arterna inom skötselområde 1 är associerade<br />
med. Observera att en art kan växa med flera olika trädslag var<strong>för</strong> det totala antalet<br />
noteringar i diagrammet överstiger antalet arter i nedanstående tabell. Endast trädslag<br />
<strong>för</strong>ekommande inom skötselområdet har inkluderats i diagrammet.<br />
Art Kategor<br />
i<br />
Skötselområde<br />
Fkv Invent.<br />
datum<br />
Källa<br />
Kärlväxter<br />
Actaea spicata, trolldruva S 11<br />
Allium ursinum, ramslök S 11 2000 M F et al<br />
Anthoxanthum odoratum, vårbrodd ÄoH 9 2 04 07 MB<br />
Avenula pratensis, ängshavre ÄoH 9 2 04 06 25 O B<br />
Briza media, darrgräs ÄoH 7, 9 2 04 06 25 O B<br />
Campanula persicifolia, stor blåklocka ÄoH 9 2 04 07 MB<br />
Campanula rotundifolia, liten blåklocka ÄoH 9 2 04 07 MB<br />
Carex caryophyllea, vårstarr ÄoH 9 2 04 07 MB<br />
Carex flacca, slankstarr ÄoH 7, 9, 11 2 04 06 25 O B<br />
Carex lepidocarpa, näbbstarr ÄoH 7 2 04 10 09 O B<br />
Carex leporina, harstarr ÄoH 9 1 04 07 MB<br />
Carex sylvatica, skogsstarr 11 1 04 10 09 O B<br />
Dactylorhiza maculata, jungfru Marie<br />
nycklar<br />
ÄoH 9 1 04 06 25 O B<br />
Danthonia decumbens, knägräs ÄoH 9 2 04 06 25 O B<br />
Dianthus deltoides, backnejlika ÄoH 9 2 04 07 MB<br />
Epipactis helleborine, skogsknipprot 11c 07 07 21 KAJ/RGC<br />
Filipendula vulgaris, brudbröd ÄoH 9 2 04 06 25 O B<br />
Hepatica nobilis, blåsippa S 11 2 04 10 09 O B<br />
Lathyrus linifolius, gökärt ÄoH 6, 11 2 04 10 09 O B<br />
Lathyrus vernus, vårärt S 10<br />
Lychnis flos-cuculi, gökblomster ÄoH 7, 9 2 04 07 MB<br />
Lychnis viscaria, tjärblomster ÄoH 9 2 04 07 MB<br />
Nardus stricta, stagg ÄoH 9 2 04 06 25 O B<br />
Orchis mascula, St Persnycklar ÄoH 9 1 04 07 MB<br />
Pimpinella saxifraga, bockrot ÄoH 9 2 04 07 MB<br />
Platanthera sp. nattviol ÄoH 9 1 04 07 MB<br />
Polygala amarella, rosettjungfrulin ÄoH 9 1 04 07 MB<br />
Primula veris, gullviva ÄoH 7, 11 1 04 10 09 O B<br />
Rhinantus minor, ängsskallra ÄoH 9 1 04 06 25 O B<br />
Succisa pratensis, ängsvädd ÄoH 6, 9, 11 2 04 06 25 O B<br />
Thymus serpyllum, backtimjan ÄoH 9 2 04 07 MB<br />
Sida<br />
9(42)
Art Kategor<br />
i<br />
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Skötselområde<br />
Fkv Invent.<br />
datum<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Källa<br />
Mossor<br />
Anomodon longifolius, liten baronmossa S3 1 2000 M F et al<br />
Anomodon viticulosus, grov baronmossa S3 1 2000 M F et al<br />
Homalothecium sericeum, guldlocksmossa S2 1 3 04 10 09 O B<br />
Homalia trichomanoides, trubbfjädermossa S2 1, 11 2000 M F et al<br />
Neckera complanata, platt fjädermossa S3 11 2000 M F et al<br />
Porella cordeana, stenporella S3 11 2 04 10 09 O B<br />
Tortella rigens, styv kalkmossa EU, r 6 LST, gammal<br />
upg.<br />
Lavar<br />
Arthonia vinosa, vinfläck S1 2 2000 M F et al<br />
Bacidia rubella, lönnlav S2 1 2 04 10 09 O B<br />
Calicium adspersum, gulpudrad spiklav S3 1, 2 1 04 10 09 O B<br />
Chaenotheca phaeocephala, brun nållav S3 1 2000 M F et al<br />
Leptogium lichenoides, traslav S3 1 1 04 10 09 O B<br />
Ramalina baltica, hjälmbrosklav NT 1 2000 M F et al<br />
Sclerophora sp, blekspikar S3 1 2000 M F et al<br />
Svampar<br />
Amanita ceciliae, jättekamskivling NT 1 LST<br />
Bolbitius reticulatus, hinnskivling NT 11 LST<br />
Cantharellus melanoxeros, svartnande<br />
kantarell<br />
VU 1 B N, muntl.<br />
Cortinarius arcuatorum, grisspindling VU 1 LST<br />
Cortinarius conicus, konspindling ma 1 B N, muntl.<br />
Cortinarius flavovirens, mjölspindling VU 1 LST<br />
Cortinarius fulmineus, gul lökspindling NT 1 LST<br />
Cortinarius rufoolivaceus, slottspindling NT 1 B N, muntl.<br />
Cortinarius vernus, sommarspindling ma 1 B N, muntl.<br />
Craterellus cinereus, grå kantarell NT 1 B N, muntl.<br />
Hygrocybe quieta, luktvaxskivling NT 1 LST<br />
Hygrophorus chrysodon, gulprickig NT 1 LST<br />
vaxskivling<br />
Inocybe corydalina, grönpucklig tråding NT 1 LST<br />
Inocybe godeyi, rödflammig tråding NT 1 B N, muntl.<br />
Lactarius acerrimus, gaffelriska NT 1 LST<br />
Micromphale foetidum, stinkbrosking NT 1 LST<br />
Morchella semilibera, hättmurkla NT 11 LST<br />
Perenniporia medulla-panis, brödmärgsticka NT 1 B N, muntl.<br />
Skeletocutis nivea, fläckticka ma 1 1 04 10 09 O B<br />
Stropharia albocrenulata, tårkragskivling NT 1 LST<br />
Tricholoma atrosquamosum, svartfjällig<br />
musseron<br />
NT 1 LST<br />
Tricholoma orirubens, rodnande musseron VU 1 LST<br />
Insekter<br />
Antichus formicarius, snabbagge 1 1 04 08 18 B N<br />
Lasius fuliginosus, blanksvart trämyra 1 2000 M F et al<br />
Fåglar<br />
Columba oenas, skogsduva NT 1 2006 UW<br />
Lanius collurio, törnskata NT, EU 7, 9 1 2006 UW<br />
Tabell 2. Förekomst av rödlistade arter (ej sekretessbelagda), signalarter och Natura 2000arter.<br />
Kategori anges <strong>för</strong>:<br />
1) rödlistade arter (Artdatabanken 2000): (RE) <strong>för</strong>svunnen, (CR) akut hotad, (EN) starkt<br />
hotad, (VU) sårbar, (NT) missgynnad,<br />
2) signalarter (Skogsstyrelsen 2000, 1994): (S1) lågt signalvärde, (S2) medelgott<br />
signalvärde, (S3) högt signalvärde,<br />
3) arter i habitat- och fågeldirektivet anges (EU),<br />
4) Övrigt: mindre allmän (ma), rar (r), ängs- och hagmarksarter (ÄoH)<br />
Frekvens: <strong>för</strong>ekomst (1) enstaka, (2) måttlig, (3) riklig.<br />
Sida<br />
10(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Källa: B N = Björn Nordén<br />
B N, muntl. = fynduppgifter lämnade muntligen till B N från svampexperter på<br />
Göteborgs Universitet<br />
O B = Ola Bengtson<br />
M B = Mimmi Beckman<br />
UW = Ulf Wiktander<br />
M F et al = Lövskogsinventering <strong>Götene</strong> kommun<br />
LST = Länsstyrelsen register över rödlistade arter<br />
KAJ = Kurt-Anders Johansson<br />
RGC = Rolf-Göran Carlsson<br />
– arter som registrerats under flera olika år men av samma referens anges endast med det<br />
senaste årtalet<br />
2.6 Friluftsliv<br />
Det avgränsade reservatet utnyttjas i relativt stor omfattning av det rörliga<br />
friluftslivet. Detta gäller i <strong>för</strong>sta hand de norra delarna och i allra störst<br />
omfattning skötselområde 1 och 2. I skötselområde 1 finns parkeringsplats<br />
samt bord och bänkar. Från parkeringsplatsen löper en promenadstig österut<br />
genom skötselområde 2 och <strong>för</strong>enar sig så småningom med en mindre väg<br />
upp mot Gössäter som löper i reservatets yttergräns. Dessa delar är relativt<br />
välbesökta. I reservatets södra del finns endast få stigar och dessa delar är i<br />
dagsläget mer svåråtkomliga <strong>för</strong> allmänheten. Följaktligen är även antalet<br />
besökare betydligt mindre i dessa delar.<br />
2.7 Bebyggelse och anläggningar<br />
Inom reservatet finns ingen bebyggelse. Däremot gränsar reservatet direkt<br />
till bebyggelse och tomter på några ställen. Skulle exempelvis fallande träd<br />
från reservatet påverka tomtmark får dessa träd flyttas till ställen inne i<br />
reservatet.<br />
Ett mindre antal vägar löper genom reservatet. I den mån träd faller över<br />
dessa vägar får de flyttas till delar av reservatet där de inte är i vägen.<br />
Luftledningar löper genom reservatet på några ställen, främst i den södra<br />
delen i skötselområde 11.<br />
2.8 Bevarandevärden<br />
Det avgränsade reservatet är i <strong>för</strong>sta hand skyddsvärt på grund av de höga<br />
biologiska bevarandevärden som finns idag och den potential som finns att<br />
utveckla höga naturvärden i framtiden. Områdena på den östra delen av<br />
Kinnekulle skiljer sig i vissa avseenden från herrgårdsmiljöerna på den<br />
västra sidan men också i denna del finns småskaliga mosaikmiljöer, äldre<br />
träd, rika lundmiljöer och värdefulla gräsmarker. Dessa utgör i ett större<br />
perspektiv viktiga miljöer <strong>för</strong> bevarandet av de mycket höga naturvärdena<br />
på Kinnekulle som helhet.<br />
Biologiska bevarandevärden<br />
Reservatet hyser redan idag mycket höga bevarandevärden främst knutna till<br />
de lummiga lövlundarna i reservatets norra del. Här finns bland annat en<br />
mycket artrik svampflora med en lång rad rödlistade och krävande arter.<br />
Sida<br />
11(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Många av dessa är mykorrhizabildande svampar knutna främst till ek och<br />
hassel.<br />
Dessutom finns inom reservatet mycket hög utvecklingspotential <strong>för</strong> värden<br />
knutna till öppna gräsmarker, trädklädda hagmarker och småskaliga<br />
mosaikmiljöer.<br />
Geologiska bevarandevärden<br />
Reservatet hyser vissa geologiska bevarandevärden. Dessa är bland annat<br />
knutna till den övergångszon mellan sandstenslagret och alunskifferlagret<br />
som löper i nord-sydlig riktning genom reservatet. Övergången mellan<br />
sandsten och alunskiffer är tydlig på flera ställen, exempelvis inom<br />
skötselområde 1 och 8b, där äldre brytning av alunskiffer genom<strong>för</strong>ts.<br />
Dessutom går sandstenslagret i dagen på några ställen, bland annat inom<br />
skötselområde 9. Delar av Kinnekulles särpräglade geologi kan därmed på<br />
ett enkelt sätt följas på flera ställen inom reservatet.<br />
Kulturhistoriska bevarandevärden<br />
Det avgränsade reservatet hyser tämligen högt bevarandevärde utifrån ett<br />
kulturhistoriskt perspektiv. I den norra delen finns ett större område med<br />
odlingsrösen och längre söderut finns flera lämningar av äldre kalkugnar.<br />
Båda är tydliga exempel på äldre markanvändning.<br />
Bevarandevärden <strong>för</strong> friluftslivet<br />
Reservatet hyser tämligen höga värden <strong>för</strong> det rörliga friluftslivet. Detta<br />
gäller främst de norra delarna och kanske i <strong>för</strong>sta hand skötselområde 1, där<br />
parkeringsplats och picknickbord används i stor utsträckning av besökare.<br />
Reservatets norra delar är också omtyckta promenadstråk nära Gössäters<br />
samhälle. Dessutom finns en viss potential då det gäller vidareutveckling av<br />
värden <strong>för</strong> det rörliga friluftslivet. Detta gäller i <strong>för</strong>sta hand leder och stigar<br />
<strong>för</strong> strövtåg i skog och mark.<br />
3. Mark- och vegetationsvård<br />
3.1 Bakgrund<br />
Hela Kinnekulle ingår i nätverket av EU:s mest värdefulla naturtyper Natura<br />
2000. Sverige har därmed ett ansvar att långsiktigt bevara de naturtyper och<br />
arter som är kopplade till de två EU-direktiven Art- och Habitatdirektivet<br />
och Fågeldirektivet på Kinnekulle. År 2001 sökte Länsstyrelsen, efter<br />
samråd med berörda markägare och brukare, medel ur EU-fonden Life<br />
Natur <strong>för</strong> att möjliggöra detta inom ramen <strong>för</strong> projektet ”Platåberget<br />
Kinnekulle – restaurering och bevarande” (LIFE02NAT/S/8484).<br />
Inom projektet ska minst 850 ha skogsmark och gräsmark som behöver<br />
anpassad skötsel <strong>för</strong> att naturvärdena ska utvecklas och bevaras, avsättas<br />
som naturreservat. Genom bildande av <strong>naturreservatet</strong> <strong>Törnsäter</strong> uppfylls<br />
delar av detta åtagande. Inom projektet ska även 600 hektar öppna och<br />
trädklädda gräsmarker röjas, 7 mil stängsel ska sättas upp och hävd ska<br />
återupptas. Detta gör att delar av de engångsåtgärder som anges i<br />
Sida<br />
12(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
skötselplanen som upprättats av konsultfirman Pro Natura under 2003<br />
därefter har ut<strong>för</strong>ts inom ramen <strong>för</strong> projektet. Ut<strong>för</strong>da engångsåtgärder<br />
anges under respektive skötselområde.<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
3.2 Övergripande mål med skötseln av reservatet<br />
Det övergripande målet med skötseln av reservatet ska vara att:<br />
Bevara och utveckla <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> en rik svampflora i reservatets<br />
lövlundar genom att gynna <strong>för</strong>ekomst av ek och hassel.<br />
Genom restaureringsåtgärder och löpande hävd återskapa öppna<br />
gräsmarker och trädklädda hagmarker i ett småskaligt, mosaikartat<br />
mönster. De trädklädda hagmarkerna ska ha god <strong>för</strong>ekomst av äldre<br />
lövträd.<br />
3.2 Generella riktlinjer och åtgärder<br />
Nedan ges ett antal generella riktlinjer <strong>för</strong> skötsel av de viktigaste<br />
naturtyperna eller miljöerna inom området.<br />
Lövlundar<br />
Inom reservatet <strong>för</strong>ekommer både lövlundar som bör <strong>för</strong>bli slutna<br />
lundmiljöer och sådana som lämpligen restaureras till hagmarker.<br />
Nedanstående avsnitt avser miljöer som även fortsättningsvis bör vara<br />
lundartade.<br />
Vid skötselrekommendationer i lövskogsmiljöer generellt är en<br />
frågeställning viktig att söka svar på: Vilken typ av störningsregim har<br />
genererat det skogsekosystem som finns idag, alternativt vilken<br />
störningsregim kan generera det skogsekosystem som skötselmässigt är<br />
eftersträvansvärt.<br />
En av de viktigaste lundmiljöerna inom reservatet – den i skötselområde 1 –<br />
har ett <strong>för</strong>flutet som trädbärande gräsmark och/eller möjligen också som ett<br />
parkartat bestånd där ek och lind vuxit upp tillsammans med ask, alm och<br />
lönn. Denna lundmiljö har idag en mycket rik svampflora som främst är<br />
knuten till ek eller hassel och som, såvitt vi vet idag, <strong>för</strong>edrar slutna eller<br />
halvskuggiga miljöer. Skötselmässigt innebär detta ett problem, eftersom<br />
varken ek eller hassel <strong>för</strong>yngrar sig i slutna miljöer på rika jordar. För att<br />
bibehålla skuggiga miljöer och ek så länge som möjligt blir den generella<br />
skötselprincipen att röja <strong>för</strong>siktigt intill ett antal av de grövre ekarna samt<br />
göra området tillgängligt <strong>för</strong> betande djur. Dessa bör dock inte utöva ett<br />
kraftigt betestryck. Detta kommer på lång sikt sannolikt att leda till att såväl<br />
ek som hassel <strong>för</strong>svinner från området men <strong>för</strong>hoppningsvis har då lämpliga<br />
miljöer uppstått på andra ställen i det omkringliggande landskapet.<br />
Skötseldilemman som detta låter sig oftast inte hanteras inom ett och samma<br />
skötselområde med begränsad yta utan måste lösas på landskapsnivå. Tyvärr<br />
är det mycket svårt att hantera problemet med långsamma<br />
vegetationssuccessioner på landskapsnivå i våra skötselplaner.<br />
Sida<br />
13(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Övriga lövlundar på frisk mark som <strong>för</strong>ekommer inom reservatet domineras<br />
oftast av träd som har god <strong>för</strong>måga att <strong>för</strong>yngra sig i slutna, skuggiga<br />
miljöer, exempelvis ask, alm eller lönn. De har dessutom ett fältskikt som<br />
består av lundväxter vilka ofta är känsliga <strong>för</strong> tramp från betande djur.<br />
Denna typ av lövskogar är i stort sett fria från mer storskaliga störningar och<br />
utvecklas mot intern beståndsdynamik där omkullfallna åldriga träd,<br />
snöbrott och liknande skapar en småskalig luckighet.<br />
De allmänna skötselrekommendationerna <strong>för</strong> den här typen av skogar blir<br />
där<strong>för</strong> att ta ut gran om detta trädslag är på väg att överstiga vad som anges<br />
som skötselmål <strong>för</strong> respektive delområde, men i övrigt att låta skogen åldras<br />
<strong>för</strong> att på sikt bli rik på gamla träd och död ved. Lövskogsmiljöer med grova<br />
träd och död ved har ett stort värde i sig, <strong>för</strong> lövskogens organismer, men i<br />
de fall de gränsar till gräsmarksmiljöer även ett stort komplementärt värde.<br />
Eftersom lövlundarna inom reservatet <strong>Törnsäter</strong> i stort sett överallt ansluter<br />
till öppnare marker som hävdas kan man göra skogarna tillgängliga <strong>för</strong><br />
betande djur. Betestrycket bör då inte vara särskilt högt och lövlundarna bör<br />
ingå i samma fålla som öppnare hagmarker. Under sådana omständigheter<br />
brukar djuren <strong>för</strong>edra de öppna markerna och endast periodvis vistas i<br />
lundmiljöerna.<br />
Restaurering av hagmarker och framröjning av äldre lövträd<br />
Frihuggning av äldre lövträd genom<strong>för</strong>s lämpligen i två eller tre steg över 5-<br />
10 år beroende på hur gamla träden är och hur långt igenväxningen har gått.<br />
I de fall hagmarkerna är igenvuxna med en ung lövträdsgeneration är det<br />
dock möjligt att genom<strong>för</strong>a framröjning i två steg under en samlad<br />
arbetsinsats. Detta genom<strong>för</strong>s på så vis att ca 50% av den vegetation man<br />
önskar bli av med röjs på traditionellt sätt – röjning eller avverkning –<br />
medan resterande träd skadas genom ringbarkning. Detta resulterar i ett<br />
långsamt avdöende under en period av tre till fyra år. På så sätt undviker<br />
man att utsätta de gamla träden <strong>för</strong> onödiga exponeringschocker samtidigt<br />
som man kan genom<strong>för</strong>a en effektivare arbetsinsats och dessutom skapa död<br />
ved. Den döda veden som blir resultatet av ringbarkning kan oftast lämnas i<br />
det restaurerade området.<br />
Det bör noteras att alla typer av markskador vid röjningsinsatser måste<br />
undvikas. Även ett enda körspår från en tung skogsmaskin kan åstadkomma<br />
permanent skada på ett gammalt träds rotsystem och därmed avsevärt<br />
<strong>för</strong>korta dess livslängd. Om tunga maskiner anses nödvändigt får körning<br />
endast ske när mark<strong>för</strong>hållandena är sådana att körskador helt kan undvikas<br />
– antingen när marken är mycket torr eller hårt frusen. Frusen mark är att<br />
<strong>för</strong>edra eftersom röjning då sker utan<strong>för</strong> de flesta fågelarters<br />
häckningssäsong.<br />
För att kontinuerligt hålla en framröjd miljö med äldre träd öppen till<br />
halvöppen är bete ofta den ideala lösningen. Bete reducerar kraftigt behovet<br />
av kompletterande manuella röjningar. Vid betesdrift i miljöer med gamla<br />
träd är dock valet av betesdjur av stor betydelse. Hästar är ofta olämpliga<br />
Sida<br />
14(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
eftersom dessa tenderar att skada de äldre träden genom barkgnag. Detta<br />
kan leda till att det äldre trädet dör i <strong>för</strong>tid.<br />
Nötkreatur har visat sig vara det bästa alternativet då det gäller att<br />
vidmakthålla naturvärden knutna till både trädskikt och fältskikt. Om<br />
nötbete av praktiska skäl inte är möjligt får andra lösningar hittas. I de fall<br />
de högsta naturvärdena är knutna till trädskiktet snarare än till fältskiktet är<br />
löpande fårbete ett möjligt alternativ.<br />
Beteshävdade gräsmarker<br />
Naturliga gräsmarker – hagmarker eller slåttermarker som inte påverkats av<br />
gödsling eller andra mark<strong>för</strong>bättrande åtgärder – har under ett par decennier<br />
uppmärksammats fram<strong>för</strong> allt <strong>för</strong> sin rika kärlväxtflora. Mindre<br />
uppmärksammat är de naturliga gräsmarkernas betydelse <strong>för</strong> andra grupper<br />
exempelvis ängssvampar eller insekter. Mycket har skrivits om hur<br />
gräsmarker bör skötas och hur högt hävdtrycket bör vara. Där<strong>för</strong> ges här<br />
endast en mer översiktlig genomgång av punkter som måste beaktas i<br />
samband med skötsel av gräsmarker.<br />
Allra viktigast när det gäller skötsel av gräsmarker är att undvika all form av<br />
gödsling eller andra mark<strong>för</strong>bättrande åtgärder. Kvävepåverkade gräsmarker<br />
mister fort en stor del av sina naturvärden. Det tar dessutom lång tid att laka<br />
ur marken så mycket att arter som är konkurrenskraftiga under magrare<br />
<strong>för</strong>hållanden kan återinvandra.<br />
Det är naturligtvis också viktigt att gräsmarker omfattas av någon typ av<br />
hävd. Har gräsmarkerna legat ohävdade en tid har ofta en mer eller mindre<br />
kraftig <strong>för</strong>nafilt ansamlats. Det kan där<strong>för</strong> vara lämpligt att slå av gammal<br />
vegetation en gång och forsla bort höet innan hävd återupptas. Detta kan<br />
göras med slitande redskap exempelvis röjsnöre, och sätts åtgärden in sent<br />
på hösten är risken sannolikt mycket liten att skador uppstår på<br />
vegetationen. Om <strong>för</strong>hållandena så medger kan man även bränna av gammal<br />
vegetation.<br />
Efter restaurering är bete oftast den hävdform som är enklast och mest<br />
praktisk att genom<strong>för</strong>a och som dessutom ger bäst resultat. Många gånger<br />
kan sambete mellan flera olika djurslag vara lämpligt men om det inte finns<br />
praktiska <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> sambete är ofta nötbete att <strong>för</strong>edra. Nötdjur<br />
betar som regel inte så selektivt och låter oftast bli att skada äldre träd.<br />
Hästar och får betar lite mer selektivt och kan under vissa omständigheter<br />
(kontinuerligt högt betestryck under många år) verka utarmande på floran.<br />
Hästar kan genom barkgnag skada gamla lövträd och hästbete bör där<strong>för</strong><br />
undvikas i hagmarker med ett värdefullt trädskikt.<br />
I en stor del av reservatet kommer det, efter genom<strong>för</strong>da restaureringar, att<br />
finnas möjlighet att bedriva ett extensivt bete över större ytor som innehåller<br />
såväl öppna gräsmarker som halvöppna hagar och skuggigare lundmiljöer.<br />
Om möjligt bör då flera djurslag hävda markerna genom sambete. Denna<br />
typ av betesdrift skapar en gynnsam, småskalig vegetationsmosaik<br />
Sida<br />
15(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
I reservatets torra gräsmarker bör man i betesmarkerna sträva efter att ha<br />
stora öppna ytor med endast ett tämligen glest trädskikt som innehåller<br />
åldriga lövträd. När de gamla träden så småningom dör bör den döda veden<br />
lämnas i hagmarkerna och det är en <strong>för</strong>del om en stor del av denna ved är<br />
solexponerad.<br />
Slåtter är ofta en önskvärd form av hävd av gräsmarker men eftersom den är<br />
mer arbetskrävande är den svårare att åstadkomma än bete. Det plana<br />
skötselområde 7 kan dock vara ett lämpligt område eftersom slåtter där kan<br />
genom<strong>för</strong>as maskinellt. Slåtterängar slås årligen till lägsta möjliga stubbhöjd<br />
med skärande eller klippande redskap. Tidpunkten kan anpassas till<br />
årsmånen men lämplig tid är mellan slutet av juli och augusti månads<br />
utgång. Slåttern ska emellertid inte ut<strong>för</strong>as tidigare än detta intervall. Efter<br />
att vegetationen slagits av bör höet bredas ut och få ligga kvar <strong>för</strong> att torka.<br />
Torkningen är en viktig del av traditionell ängsskötsel och innebär att höet<br />
inte bara får ligga utan även vänds någon eller några gånger. Torkningen<br />
och vändningen tillåter en bättre eftermognad och spridning av fröer. Detta<br />
är särskilt viktigt <strong>för</strong> de arter som är beroende av årlig frösättning, som<br />
skallror, kovaller, ögontröst och gentianor. Torkning och eftermognad ger<br />
även en möjlighet till fröspridning <strong>för</strong> växter som inte var frömogna vid<br />
slåttern. Dessutom <strong>för</strong>hindrar vändningen och torkningen att fuktigt hö<br />
packas ihop på marken, vilket kan kväva och gödsla den underliggande<br />
vegetationen om höet blir liggande längre tid. Efter att höet torkat ska det<br />
räfsas ihop och <strong>för</strong>as ut ur slåtterängen. Ett skäl <strong>för</strong> att inte arbeta med att<br />
torka höet är om det skulle infalla en längre regnperiod efter slåttern. Det<br />
kan då vara bättre att <strong>för</strong>söka få ut höet snarast. När höet är bortforslat bör<br />
ängen om möjligt efterbetas. Om efterbete inte kan ordnas ska slåttern alltid<br />
<strong>för</strong>läggas sent i intervallet <strong>för</strong> att minimera återväxten av vegetationen,<br />
vilken kan ge en skadlig ansamling av <strong>för</strong>na.<br />
Om det skulle bli brist på betesdjur eller om markerna inte kan hävdas på<br />
lämpligt sätt genom bete kan även andra öppna marker i reservatet skötas<br />
med årlig traditionell slåtter med bortforsling av höet.<br />
3.3 Beskrivning av skötselområden<br />
Reservatet delas in i tretton skötselområden vilka beskrivs nedan. Under<br />
rubriken ”mätbara mål” anges endast kvaliteter som direkt påverkas av<br />
<strong>för</strong>eslagna skötselåtgärder.<br />
Mer generella målsättningar som inte direkt är kopplade till aktiva<br />
skötselåtgärder anges under rubriken bevarandemål.<br />
Skötselområde 1<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Igenväxt hagmark av ek-lindtyp Boreonemoral ädellövskog, 9020<br />
Areal: 5,8 ha<br />
Sida<br />
16(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Beskrivning:<br />
Området består av en lummig, heterogen lövskog. I områdets västra halva är<br />
skogen relativt gammal medan den östra halvan har ett medelålders<br />
trädskikt. Denna del har <strong>för</strong>r i tiden nyttjats som stenbrott. Trädskiktet i den<br />
västra delen utgörs av en äldre generation vidkroniga ädellövträd där man<br />
främst hittar ek och ask men även alm och lind. Denna generation har vuxit<br />
upp i en tämligen öppen situation. I dagsläget finns 83 lövträd med en dbh<br />
större än 70 cm och ungefär en tredjedel av dessa är ek.<br />
Dessutom finns en betydligt yngre generation främst bestående av ask som<br />
vuxit upp mellan de äldre träden. Skogen har dessutom ett välutvecklat<br />
buskskikt dominerat av stora hasselbuketter. Död ved finns i viss<br />
omfattning, fram<strong>för</strong> allt i form av grenar eller lågor av ask och lönn. En del<br />
träd har ett ”knippeformat” växtsätt där flera stammar vuxit upp som<br />
stubbskott men där den ursprungliga stubben multnat ned. Detta är sannolikt<br />
spår efter äldre röjningar.<br />
Jordmånen i området är rik och som en följd av detta är fältskiktet lundartat.<br />
Skogsbingel utgör ett dominerande inslag. I de västra delarna finns även<br />
ängsvegetation under igenväxning med hundkex och midsommarblomster.<br />
Områdets högsta naturvärden är kopplade till en mycket rik<br />
marksvampflora. Under de senaste årtiondena har en lång rad rödlistade<br />
marksvampar noterats i området. Flera av dessa är spindelskivlingar såsom<br />
grisspindling Cortinarius arcuatorum och mjölspindling Cortinarius<br />
flavovirens. Nämnas bör också svartnande kantarell Cantherellus<br />
malanoxeros och rodnande musseron Tricholoma orirubens. Samtliga dessa<br />
arter är klassade som sårbara (VU) på den nationella rödlistan. Vid en<br />
sammanställning av de olika svamparternas habitatkrav framkommer tydligt<br />
att en överväldigande majoritet <strong>för</strong>edrar eller är knutna till ek eller hassel<br />
medan endast ett fåtal växer med andra trädslag. Många av dem gynnas<br />
dessutom av skuggiga eller halvskuggiga <strong>för</strong>hållanden och en kalkrik<br />
jordmån.<br />
Däremot är de äldre trädens moss- och lavflora ännu inte så välutvecklad.<br />
Här finns en del arter som använts som indikationer på <strong>för</strong>höjda naturvärden<br />
men dessa är att betrakta som ett <strong>för</strong>sta successionssteg på väg mot<br />
gammelträdens flora av krävande arter.<br />
I områdets västra del finns en parkeringsplats samt bord och bänkar. I denna<br />
del har en del röjningar genom<strong>för</strong>ts genom åren <strong>för</strong> att skapa en mer<br />
parkartad miljö.<br />
En stor del av skötselområdet har identifierats som övrig kulturhistorisk<br />
lämning i Länsstyrelsens fornlämningsregister. Fornlämningsytan är ett<br />
område med fossil åker som innehåller ett antal äldre röjningsrösen.<br />
Sida<br />
17(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Bevarandemål:<br />
Området ska vara en beteshävdad, luckig lövskog med ett heterogent<br />
trädskikt som bland annat ska vara rikt på gamla ädellövträd, bland annat<br />
ekar och lindar (vilka bör betraktas som prioriterade trädslag), samt ett<br />
buskskikt dominerat av hassel. Skogen ska dessutom vara rik på död ved,<br />
såväl grövre ved från de gamla lövträden som klenved från bland annat<br />
hassel. Röjningsrösena ska vara synliga i landskapet.<br />
Mätbara mål:<br />
• Trädskiktet ska ha en täckningsgrad på 80-90%<br />
• Gran ska ej finnas i skötselområdet<br />
• Trädskiktet ska innehålla minst 10 lövträd per ha med en dbh > 70 cm<br />
och av dessa ska minst hälften vara ekar.<br />
• Arealen boreonemoral ädellövskog, 9020, ska vara 5,8 ha.<br />
Engångsåtgärder:<br />
Inga.<br />
År 2005 gjordes en gallring till målet <strong>för</strong> krontäckning, där yngre träd som<br />
konkurrerade med ekar togs bort. Området stängslades och började betas<br />
med nötkreatur och får i en fålla tillsammans med skötselområdena 2-5.<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Området betas helst av nötdjur och betestrycket bör vara måttligt. Nedfallna<br />
träd och grenar lämnas i området. Om dessa innebär problem med<br />
framkomligheten <strong>för</strong> allmänheten eller allvarligt stör betesdriften, flyttas<br />
lågorna till andra delar av området. Om igenväxningstendenser märks i de<br />
framröjda luckorna kring vissa äldre träd sätts manuella röjningar in. Om<br />
granar slår upp i området röjs dessa ut. Odlingsrösena ska hållas fria från<br />
igenväxningsvegetation.<br />
Om bete av olika skäl inte kan bedrivas sköts området genom årlig slåtter.<br />
Denna bör då ske i slutet av sommaren och höet bör tas omhand. Slitande<br />
redskap kan användas.<br />
Mellan landsvägen och parkeringsplatsen finns en yta som ligger utan<strong>för</strong><br />
betesfållan och som ska skötas med årlig slåtter.<br />
Skötselområde 2<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Igenväxt äng/hagmark av ek-lindtyp<br />
Efter restaurering: Blandlövhage av ek-lindtyp<br />
Areal: 0,9 ha<br />
Trädklädd betesmark, 9070<br />
Beskrivning:<br />
Denna yta ligger som en smal kil mellan två större åkrar. Trädskiktet består<br />
av en åldrig hagmarksgeneration dominerad av ek med inslag av lind samt<br />
en yngre igenväxningsgeneration främst bestående av ask. De äldre träden<br />
Sida<br />
18(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
(drygt 30 stycken med en dbh > 70 cm) är alla vidkroniga och visar tydliga<br />
tecken på att ha vuxit upp i en öppen miljö. Död ved <strong>för</strong>ekommer i viss<br />
utsträckning fram<strong>för</strong> allt i form av stamhåligheter i de gamla träden eller<br />
nedfallna, grövre grenar. Buskskiktet består främst av hasselbuketter och<br />
även dessa bidrar till områdets igenväxning. Längs åkerkanterna finns en del<br />
taggiga buskage men merparten av brynvegetationen domineras av ung ask.<br />
Fältskiktet består till stor del av bredbladiga gräs vilka indikerar viss<br />
kvävepåverkan. Sannolikt hänger detta samman med områdets närhet till<br />
åkermarken.<br />
Lavfloran på de äldre träden är tämligen mager och i viss mån påverkad av<br />
damm från åkermarken. På några av de gamla ekarna noterades dock<br />
gulpudrad spiklav Calicium adspersum. I en del av de gamla träden finns<br />
gnagspår efter insekter.<br />
Bevarandemål:<br />
Området ska vara en beteshävdad hagmark med ett glest trädskikt dominerat<br />
av åldriga ädellövträd, främst ek och lind. Mellan träden ska det finnas ytor<br />
med grässvål. Området ska vara rikt på död ved.<br />
Mätbara mål:<br />
• Trädskiktet ska ha en täckningsgrad på ca 75%<br />
• Trädskiktet ska innehålla minst 25 lövträd (främst ek och lind) med en<br />
dbh > 70 cm<br />
• Arealen trädklädd betesmark, 9070, ska vara 0,9 ha.<br />
Engångsåtgärder:<br />
Inga.<br />
En <strong>för</strong>sta gallring har ut<strong>för</strong>ts 2005. Yngre träd som konkurrerade med<br />
gamla ekar och lindar togs bort. Området stängslades och började betas<br />
med nötkreatur och får.<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Om det är praktiskt möjligt kan får i ett initialskede efter röjning beta<br />
området enligt beskrivning under generella riktlinjer. Efter röjning betas<br />
området löpande helst av nötdjur. Om betesdjuren inte <strong>för</strong>mår hålla tillbaka<br />
slyuppslag sätts manuella röjningar in. Nedfallna träd och grenar lämnas i<br />
hagmarken. Om dessa allvarligt skulle störa betesdriften eller på annat sätt<br />
markutnyttjandet, flyttas lågorna till andra delar av hagmarken.<br />
Om 5-10 år kan det vara aktuellt med en andra gallring av trädskiktet <strong>för</strong> att<br />
gynna de äldsta trädindividerna.<br />
Skötselområde 3<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Ek-hassellund Trädklädd betesmark, 9070<br />
Sida<br />
19(42)
Areal: 2,1 ha<br />
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Beskrivning:<br />
Denna långsmala lövskogsyta är belägen mellan åkermark och öppna<br />
betesmarker. Trädskiktet är medelålders och domineras av ek och ask. I<br />
kanterna finns enstaka aspar och här finns också en viss <strong>för</strong>ekomst av död<br />
ved i form av asplågor. Buskskiktet domineras av stora hasselbuketter och<br />
en del av dessa är över en meter i diameter. Visserligen är merparten av<br />
buketternas stammar relativt klena men här finns också grova<br />
hasselstammar och en del död hasselved.<br />
Fältskiktet är i likhet med många andra lövskogsbestånd på Kinnekulle<br />
lundartat och domineras av arter som skogsbingel, stinksyska och lundgröe.<br />
Den rika jordmånen och ett trädskikt innehållande ek kan innebära goda<br />
<strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en rik svampflora. Inga mer djuplodande inventeringar<br />
har gjorts men nämnas kan fynd av fläckticka Skeletocutis nivea på en<br />
nedfallen askgren.<br />
Bevarandemål:<br />
Området ska vara en betad hagmark med ett välutvecklat buskskikt främst<br />
bestående av hassel. Fältskiktet ska domineras av lundväxter.<br />
Mätbara mål:<br />
• Trädskiktet ska ha en täckningsgrad på ca 75 %<br />
• Andelen gran i trädskiktet får inte överstiga 5%<br />
• Arealen trädklädd betesmark, 9070, ska vara 2,1 ha.<br />
Engångsåtgärder:<br />
Inga.<br />
År 2005 gjordes en gallring till målet <strong>för</strong> täckningsgrad. Området<br />
stängslades och började betas.<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Området betas helst av nötdjur och betestrycket bör vara lågt till måttligt.<br />
Om inträngande gran tenderar att utgöra ett problem röjs ung gran ut.<br />
Röjning sker manuellt. Slyuppslag som inte betas av djuren röjs vid behov.<br />
Skötselområde 4<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Efter restaurering, öppen betesmark Artrika silikatgräsmarker nedan<strong>för</strong><br />
trädgränsen, 6270<br />
Areal: 3,4 ha<br />
Beskrivning:<br />
Området består av två avverkade ytor (4a, 4b) med spridda tallar, ekar och<br />
björkar samt hasselbuskar. Marken varierar från torr till fuktig. Fältskiktet<br />
Sida<br />
20(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
består främst av skogsväxter men inslag av naturlig gräsmarksvegetation<br />
finns med arter som ängsvädd, slankstarr och blodrot.<br />
Området kan relativt enkelt om<strong>för</strong>as till betesmark och eftersom inga tecken<br />
på kvävepåverkan finns kan sannolikt en intressant grässvål med arter<br />
knutna till naturliga gräsmarker utvecklas relativt snabbt.<br />
Bevarandemål:<br />
Området ska vara en öppen hagmark med en grässvål rik på arter knutna till<br />
naturliga gräsmarker.<br />
Mätbara mål:<br />
• Området ska vara öppet eller ha ett trädskikt som täcker maximalt 25%.<br />
Trädskiktet ska i så fall bestå av lövträd, gärna ek.<br />
• Området ska ha ett buskskikt som täcker ca 10% och bestå av flera olika<br />
bärande buskar<br />
• Fältskiktet i området ska på sikt innehålla minst 10 arter knutna till<br />
naturliga gräsmarker. Här används indikatorartslista <strong>för</strong> ängs- och<br />
hagmarker.<br />
Engångsåtgärder:<br />
Inga.<br />
Området slyröjdes, stängslades till en fålla tillsammans med omgivande<br />
skötselområden och började betas 2005.<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Om tendens till slyuppslag finns sätts manuella röjningar in. Området betas<br />
årligen. Nötdjursbete är att <strong>för</strong>edra men även fårbete är ett bra<br />
skötselalternativ.<br />
Skötselområde 5<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Efter restaurering, Blandlövhage av ask-almtyp Trädklädd betesmark, 9070<br />
Areal: 3,9 ha<br />
Beskrivning:<br />
I den norra halvan av skötselområdet består trädskiktet i stort sett helt av<br />
planterad gran i 30-40 årsåldern. I den södra halvan är trädskiktet mer<br />
blandat. Planterad gran dominerar även här men inslaget av lövträd såsom<br />
asp, ask, ek och björk är relativt stort. Även i denna del är träden unga. Död<br />
ved <strong>för</strong>ekommer endast i mycket liten omfattning.<br />
På vissa ställen i skötselområdet går sandstenskleven i dagen och intill<br />
denna finns en del block. Fältskiktet är av örtrik typ även om jordmånen är<br />
något magrare än i flera andra av Kinnekulles skogsmarker.<br />
Sida<br />
21(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Bevarandemål:<br />
Området ska efter restaurering vara en trädklädd blandlövhage med ett glest<br />
trädskikt bestående av lövträd, gärna ek. På lång sikt ska området ha ett<br />
trädskikt som består av äldre träd, ett buskskikt som består av flera olika<br />
arter bärande träd och buskar och ett fältskikt som innehåller arter knutna<br />
till naturliga gräsmarker. Död ved ska också finnas i området.<br />
Mätbara mål:<br />
• Området ska ha ett trädskikt främst bestående av lövträd, gärna ek och<br />
asp. Andelen gran ska inte överstiga 5%.<br />
• Trädskiktet ska ha en täckningsgrad på 20-30%.<br />
• Området ska ha ett buskskikt som täcker ca 10% och bestå av flera olika<br />
bärande träd och buskar.<br />
• Fältskiktet i området ska på lång sikt innehålla minst 10 arter knutna till<br />
naturliga gräsmarker. Här används indikatorartslista <strong>för</strong> ängs- och<br />
hagmarker.<br />
Engångsåtgärder:<br />
Inga.<br />
Området stängslades och började betas tillsammans med omgivande<br />
sköselområden 2005. År 2005 ut<strong>för</strong>des röjningar och gallringar i den södra<br />
delen och år 2006 avverkades all gran i den norra delen.<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Området betas årligen. Nötdjursbete är att <strong>för</strong>edra men även fårbete är ett<br />
bra skötselalternativ. Slyuppslag som inte betas ner av djuren röjs manuellt.<br />
Inom en 10-årsperiod kan det vara aktuellt med en andra gallring av det<br />
yngre trädskiktet.<br />
Skötselområde 6<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Annan hagmark Trädklädd betesmark, 9070<br />
Areal: 5,5 ha<br />
Beskrivning:<br />
Detta skötselområde utgörs av en mycket heterogen skog som har tydlig<br />
karaktär av igenvuxen hagmark. I den östra delen avverkades planterad gran<br />
<strong>för</strong> ca 5 år sedan och denna del är öppen. Trädskiktet är varierat såväl till<br />
åldersstruktur som till artsammansättning. Gran, tall, ek, asp och björk är<br />
vanliga men här finns även klibbal och sälg. Riktigt gamla träd saknas men<br />
några ekar och askar närmar sig en meter i diameter och<br />
hagmarksgenerationen har ett spärrgrenigt växtsätt och kommer inom kort<br />
att utveckla gammelträdskaraktärer. Död ved <strong>för</strong>ekommer i måttlig till liten<br />
omfattning.<br />
Buskskiktet är tämligen glest och består till största delen av enbuskar. I<br />
fältskiktet finns såväl skuggtåliga arter eller ohävdsarter som humleblomster<br />
Sida<br />
22(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
och teveronika men också en del kvardröjande gräsmarksarter såsom<br />
ängsvädd, rödven och gökärt.<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Området har god potential att med <strong>för</strong>eslagna restaureringsinsatser snabbt<br />
utvecklas till en mycket intressant gräsmark som på ett värdefullt sätt kan<br />
<strong>för</strong>stärka reservatets naturvärden i stort.<br />
Bevarandemål:<br />
Området ska vara en hävdad, mosaikartad hagmark med ett varierat<br />
trädskikt bestående av såväl barrträd som lövträd. Trädskiktet ska inte vara<br />
jämt <strong>för</strong>delat över områdets yta. Öppna och halvöppna ytor ska <strong>för</strong>ekomma<br />
omväxlande med mer slutna partier. Tillgången på död ved ska på sikt vara<br />
god. Fältskiktet ska vara rikt på arter knutna till naturliga gräsmarker.<br />
Mätbara mål:<br />
• Området ska ha ett trädskikt bestående av lövträd som ask, ek, asp, björk,<br />
sälg och klibbal samt barrträd som gran och tall. Andelen gran ska inte<br />
överstiga ca 10%.<br />
• Trädskiktet ska ha en täckningsgrad på 40-50%.<br />
• Fältskiktet i området ska innehålla minst 10 arter knutna till naturliga<br />
gräsmarker. Här används indikatorartslista <strong>för</strong> ängs- och hagmarker.<br />
• Arealen trädklädd betesmark, 9070, ska vara 5,5 ha.<br />
Engångsåtgärder:<br />
Inga.<br />
Området röjdes 2005 – 2006 och stängslades till en betesfålla tillsammans<br />
med skötselområde 8a. Området har betats sedan 2005 med nötkreatur och<br />
får. I sydligaste delen finns ett mycket blockigt parti som inte ingår i<br />
betesmarken.<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Området betas årligen. Slyuppslag som inte betas av djuren röjs manuellt.<br />
Inom en 10-årsperiod kan det vara aktuellt att göra en andra gallring i det<br />
yngre trädskiktet.<br />
Skötselområde 7<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Öppen betesmark Fuktängar med blåtåtel eller starr, 6410<br />
Areal: 4,5 ha<br />
Beskrivning:<br />
Denna gräsmarksyta är till största delen öppen. Trädskiktet är ungt och<br />
utmärks främst av spridda 40-åriga spärrgreniga granar. Dessutom finns<br />
klibbal, björk och asp. Buskar <strong>för</strong>ekommer i liten omfattning, främst i<br />
fuktiga lägen och merparten av dessa är viden av olika slag samt ställvis<br />
enar. Träden och buskarna skapar genom sin närvaro en strukturell variation<br />
Sida<br />
23(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
i området och tillhandahåller bland annat en mängd vindskyddade och<br />
solbelysta små rum viktiga <strong>för</strong> insektslivet.<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Marken i området är frisk till fuktig. Fältskiktet är präglat av flera års ohävd<br />
och vegetationen består dels av ohävdsarter som strätta, älgört och skogssäv<br />
men också av kvävegynnade arter som hundäxing och timotej. I den centrala<br />
och södra delen finns ytor med arter knutna till naturliga gräsmarker. Här<br />
kan man exempelvis hitta darrgräs, gullviva, Jungfru Marie nycklar,<br />
slankstarr och näbbstarr.<br />
Bevarandemål:<br />
Området ska vara en relativt öppen hagmark med ett glest trädskikt<br />
bestående av lövträd. Granarna kan stå i väntan på att lövträd och buskskikt<br />
växer till och tas bort efter hand som de dör eller blåser omkull. Buskage<br />
ska <strong>för</strong>ekomma här och var och dessa ska bestå dels av sälg eller videbuskar<br />
samt bärande träd och buskar. Fältskiktet ska vara rikt på arter knutna till<br />
naturliga gräsmarker.<br />
Mätbara mål:<br />
• Trädskiktet ska ha en täckningsgrad på ca 10%.<br />
• Området ska ha ett buskskikt som täcker ca 10% och bestå av flera olika<br />
bärande träd och buskar samt sälg och olika viden.<br />
• Fältskiktet i området ska innehålla minst 10 arter knutna till naturliga<br />
gräsmarker. Här används indikatorartslista <strong>för</strong> ängs- och hagmarker.<br />
• Arealen fuktängar med blåtåtel eller starr, 6410, ska vara 4,5 ha.<br />
Engångsåtgärder:<br />
Inga.<br />
Trädskiktet har gallrats till det mätbara målet åren 2005-2006, främst<br />
genom att tätare grandungar glesats ur. Sedan 2005 har området varit<br />
stängslat och har skötts med slåtter och efterbete.<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Om möjligt sköts området i <strong>för</strong>sta hand med årlig slåtter enligt de principer<br />
som angetts under avsnitt 3. Om slåtter inte går att ordna betas området<br />
årligen. Granar tas bort efterhand som de dör eller blåser omkull.<br />
Skötselområde 8<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Efter restaurering: Blandlövhage av asp-björktyp Trädklädd betesmark, 9070<br />
Areal: 10,8 ha<br />
Beskrivning:<br />
Skötselområdet delas in i tre delområden. Området som helhet består idag<br />
av en mosaik av unga successionsskogar och öppna mer eller mindre<br />
kvävepåverkade gräsmarksytor. Successionsskogarna täcker idag<br />
Sida<br />
24(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
uppskattningsvis ca 75% och utgörs på fuktig mark av ask och klibbal<br />
medan skogen på frisk mark domineras av ask, björk, sälg och andra<br />
lövträd. Merparten av träden är unga till medelålders och endast enstaka<br />
äldre träd <strong>för</strong>ekommer. Genom området 8b rinner en mindre bäck som<br />
kantas av äldre klibbalar. I område 8c finns också en del äldre ekar. Död ved<br />
<strong>för</strong>ekommer i måttlig omfattning och främst i klenare dimensioner.<br />
Fältskiktet i dessa miljöer är ofta trivialt med dominans av störningsgynnade<br />
arter som nässlor och hallon.<br />
De öppna gräsmarksytorna har tidigare till största delen brukats som åker<br />
och hyser en vegetation som främst består av störnings- eller kvävegynnade<br />
arter såsom tussilago, åkervädd, vildmorot, väddklint och nässlor.<br />
På sikt har detta område god potential att utveckla höga naturvärden knutna<br />
till en småskalig mosaikmiljö.<br />
Delområde 8b är till stor del fornlämning med gamla alunskifferbrott.<br />
Bevarandemål:<br />
Området ska efter restaurering vara en till största delen hävdad, mosaikartad<br />
hagmark med ett varierat trädskikt bestående av lövträd. Trädskiktet ska inte<br />
vara jämt <strong>för</strong>delat över områdets yta. Öppna och halvöppna ytor ska<br />
<strong>för</strong>ekomma omväxlande med mer slutna partier. Lummiga buskage<br />
bestående av flera olika bärande buskar och träd ska finnas spritt i området.<br />
Fältskiktet i öppna ytor ska på lång sikt vara rikt på arter knutna till<br />
naturliga gräsmarker.<br />
Mätbara mål:<br />
• Området ska ha ett varierat trädskikt bestående av lövträd som ask, ek,<br />
asp, björk, sälg och klibbal. Andelen gran ska inte överstiga 5%.<br />
• Trädskiktet ska ha en täckningsgrad på 30-50%.<br />
• Området ska ha ett buskskikt som täcker ca 20% och bestå av flera olika<br />
bärande träd och buskar samt sälg och olika viden.<br />
• Arealen trädklädd betesmark, 9070, ska vara 10,8 ha.<br />
Engångsåtgärder:<br />
Inga.<br />
Alla delområdena har röjts under 2005-2006. Delområdena 8a och 8b betas<br />
sedan 2005.<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Årligt bete av 8a och 8b. Sly som inte betas av djuren röjs vid behov. Inom<br />
en 10-årsperiod kan det vara aktuellt att göra ännu en gallring av det yngre<br />
trädskiktet.<br />
I delområde 8c genom<strong>för</strong>s regelbundna röjningar intill de gamla lövträden i<br />
syfte att hålla dessa vid liv så länge som möjligt. Detsamma gäller den<br />
nordligaste spetsen samt ett litet område vid infarten till Krokgården i 8b,<br />
vilka av praktiska skäl inte ingår i betesmarken.<br />
Sida<br />
25(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Skötselområde 9<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Öppen betesmark Artrika silikatgräsmarker nedan<strong>för</strong><br />
trädgränsen, 6270<br />
Areal: 3,6 ha<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Beskrivning:<br />
Den största delen av området består av en öppen betesmark. Längst i norr<br />
finns dock ett litet, trädbevuxet område. Trädskiktet här är blandat och<br />
består av en klibbaldunge samt ek. Merparten av träden är unga till<br />
medelålders men två av ekarna är grova och spärrgreniga.<br />
De öppna ytorna utgörs av två relativt olika delar. Längst i väster finns ett<br />
avsnitt som tidigare har brukats som åkermark. Vegetationen är till viss del<br />
kvävepåverkad men viss utmagring har skett eller håller på att ske.<br />
Bredbladiga gräs som timotej och hundäxing är vanliga här liksom<br />
svartkämpar. Fläckvis finns dock även arter knutna till naturliga gräsmarker<br />
såsom ängsvädd. Här och var finns en del yngre, öppet växande ekar och<br />
bitvis i den gamla åkermarken finns även en viss ek<strong>för</strong>yngring.<br />
Längst i öster finns ett mycket smalt, långsträckt parti med mycket tunn<br />
jordmån och välutvecklad gräsmarksflora. Ställvis går även berggrunden, i<br />
form av sandstenshällar, i dagen. Floran är typisk <strong>för</strong> naturbetesmarker och<br />
merparten av de noterade arterna trivs bäst på sura jordar. Stagg, knägräs,<br />
ljung, ängsskallra, ängsvädd och Jungfru Marie nycklar kan nämnas som<br />
exempel. Här finns dock också representanter <strong>för</strong> stäppängssamhällen såsom<br />
St Pers nycklar, ängshavre och brudbröd.<br />
Bevarandemål:<br />
Området ska vara en relativt öppen, hävdad hagmark med ett glest,<br />
lövdominerat trädskikt och ett artrikt buskskikt. Fältskiktet ska vara rikt på<br />
arter knutna till naturliga gräsmarker.<br />
Mätbara mål:<br />
• Trädskiktet ska ha en täckningsgrad på 10-20%.<br />
• Trädskiktet ska på sikt innehålla minst 2 lövträd – främst ek – per ha med<br />
en dbh > 1 m<br />
• Området ska ha ett buskskikt som täcker ca 20% och bestå av flera olika<br />
bärande träd och buskar samt sälg och olika viden.<br />
• Fältskiktet i området ska innehålla minst 20 arter knutna till naturliga<br />
gräsmarker. Här används indikatorartslista <strong>för</strong> ängs- och hagmarker.<br />
• Arealen artrika silikatgräsmarker, 6270, ska vara 3,6 ha.<br />
Engångsåtgärder:<br />
Inga.<br />
Sida<br />
26(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Området röjdes till målet <strong>för</strong> täckningsgrad 2005-2006. Det stängslades och<br />
betas tillsammans med område 10 och 11a sedan 2006.<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Området betas årligen. Nötdjursbete är att <strong>för</strong>edra men även fårbete är ett<br />
acceptabelt skötselalternativ. Fårbete får dock inte leda till att örtrikedomen<br />
i fältskiktet allvarligt reduceras. Nedfallna träd och grenar lämnas i<br />
hagmarken. Om dessa allvarligt skulle störa betesdriften eller på annat sätt<br />
markutnyttjandet, flyttas lågorna till andra delar av hagmarken. Vid behov<br />
röjs uppslag av lövsly. Inom en 10-årsperiod kan det vara aktuellt med en<br />
andra gallring av det yngre trädskiktet.<br />
Skötselområde 10<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Blandlövhage av ek-lindtyp Trädklädd betesmark, 9070<br />
Areal: 2,4 ha<br />
Beskrivning:<br />
Detta skötselområde består av en långsmal trädbevuxen bård intill<br />
sandstenskleven. Här liksom i skötselområde 6 finns en tydlig karaktär av<br />
igenvuxen fodermark och som en konsekvens är trädskiktet mycket<br />
heterogent. Här finns såväl alm och ask som ek, björk och gran. Merparten<br />
av träden är medelålders men några av ekarna har ett vidkronigt växtsätt.<br />
Ställvis finns dessutom mycket hassel. Död ved <strong>för</strong>ekommer tämligen<br />
sparsamt och främst i form av klenved från hassel.<br />
Ytor med naken sandstenshäll finns här och var men i övrigt är jordmånen<br />
rik och fältskiktet lundartat. Skogsbingel och blåsippa <strong>för</strong>ekommer<br />
exempelvis allmänt.<br />
Bevarandemål:<br />
Området ska efter restaurering vara en hävdad, mosaikartad hagmark med<br />
ett varierat trädskikt bestående av lövträd. Trädskiktet ska inte vara jämt<br />
<strong>för</strong>delat över områdets yta. Öppna ytor ska <strong>för</strong>ekomma (främst i avsnitt med<br />
sandtenshällar) omväxlande med halvöppna partier. Buskskiktet ska<br />
domineras av hassel. Död ved ska på sikt vara rikligt <strong>för</strong>ekommande.<br />
Fältskiktet ska vara rikt på arter knutna till naturliga gräsmarker.<br />
Mätbara mål:<br />
• Området ska ha ett trädskikt bestående av lövträd som ask, ek, asp, björk<br />
och klibbal.<br />
• Trädskiktet ska ha en täckningsgrad på ca 30-40%.<br />
• Fältskiktet i området ska innehålla minst 10 arter knutna till naturliga<br />
gräsmarker. Här används indikatorartslista <strong>för</strong> ängs- och hagmarker.<br />
• Arealen trädklädd betesmark, 9070, ska vara 2,4 ha.<br />
Sida<br />
27(42)
Engångsåtgärder:<br />
Inga.<br />
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Området röjdes 2005-2006, främst genom att all gran togs ut. Området<br />
stängslades och betas sedan 2006.<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Området betas årligen. Nötdjursbete är att <strong>för</strong>edra men även fårbete är ett<br />
acceptabelt skötselalternativ. Fårbete får dock inte leda till att örtrikedomen<br />
i fältskiktet allvarligt reduceras. Nedfallna träd och grenar lämnas i<br />
hagmarken. Om dessa allvarligt skulle störa betesdriften eller på annat sätt<br />
markutnyttjandet, flyttas lågorna till andra delar av hagmarken. Vid behov<br />
röjs uppslag av lövsly. Inom en 10-årsperiod kan det vara aktuellt med en<br />
andra gallring av det yngre trädskiktet.<br />
Skötselområde 11<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Blandlövhage av ek-lindtyp Trädklädd betesmark, 9070<br />
Areal: 16,2 ha<br />
Beskrivning:<br />
Området utgörs av en stor ädellövdominerad yta som till stor del har<br />
karaktär av igenvuxen hagmark. Området delas in i tre delområden. En<br />
äldre, ca 100-150-årig, del av trädskiktet består främst av ek och ask men<br />
även alm, lind, björk, oxel, gran och tall, där träden är relativt spärrgreniga.<br />
Sådana träd (knappt 40 stycken med en dbh > 70 cm) finns spridda över en<br />
stor del av området. En yngre igenväxningssuccession finns också, främst<br />
bestående av ask, björk, lönn och asp, som har vuxit upp mellan de äldre<br />
träden. Värt att notera är att <strong>för</strong>yngring av ek saknas i stort sett helt i<br />
området. Bitvis finns ett tämligen tätt buskskikt främst bestående av hassel.<br />
Även hagtorn <strong>för</strong>ekommer här och var. Längs västra kanten av 11a och 11b<br />
finns ett smalt stråk av öppen mark.<br />
Död ved finns endast i måttlig omfattning och främst i klenare dimensioner.<br />
Lågor av björk eller hassel är vanligast.<br />
Fältskiktet är till största delen lundartat med arter som blåsippa, skogsstarr,<br />
skogsbingel och liljekonvalj. Fläckvis finns dock öppnare, bitvis kärrartade<br />
partier med gräsmarksväxter som hirsstarr och slankstarr.<br />
I områdets sydligaste del finns en fornlämning bestående av ett röjningsröse.<br />
Bevarandemål:<br />
Området skall på sikt vara en beteshävdad, trädklädd hagmark med ett glest<br />
trädskikt delvis bestående av åldriga, vidkroniga ädellövträd. Inslag av<br />
äldre, vidkroniga tallar och granar ska också finnas. Död ved ska på sikt<br />
<strong>för</strong>ekomma i god omfattning. Busksnår ska finnas här och var och bestå av<br />
Sida<br />
28(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
flera olika arter bärande buskar. Fältskiktsvegetationen ska på sikt vara en<br />
örtrik grässvål. Röjningsröset ska vara synligt i landskapet.<br />
Mätbara mål:<br />
• Trädskiktet ska ha en täckningsgrad på ca 50 %<br />
• Trädskiktet ska innehålla minst 3 lövträd (främst ek och ask) per ha med<br />
en dbh > 70 cm<br />
• Hagmarken ska ha ett buskskikt med en täckningsgrad på ca 10 %.<br />
Buskskiktet ska bestå av flera arter blommande och bärande buskar men<br />
även av hassel.<br />
• Arealen trädklädd betesmark, 9070, ska vara 16,2 ha.<br />
Engångsåtgärder:<br />
Inga.<br />
En <strong>för</strong>sta gallring gjordes i 11a och 11b 2005-2006. Dessa delar betas<br />
sedan 2006.<br />
I delområde 11c gjordes röjningar <strong>för</strong> 5-10 år sedan. I denna del görs främst<br />
kompletterande röjningar av lövsly innan området läggs under bete.<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Området betas årligen. Nötdjursbete är att <strong>för</strong>edra men även fårbete är ett<br />
bra skötselalternativ. Om betesdjuren inte <strong>för</strong>mår hålla tillbaka slyuppslag<br />
sätts manuella röjningar in. Röjningsröset hålls fritt från<br />
igenväxningsvegetation. Nedfallna träd och grenar lämnas i hagmarken. Om<br />
dessa allvarligt skulle störa betesdriften eller på annat sätt markutnyttjandet,<br />
flyttas lågorna till andra delar av hagmarken. Inom en 10-årsperiod efter den<br />
<strong>för</strong>sta insatsen kan det vara aktuellt att göra en andra gallring av det yngre<br />
trädskiktet.<br />
Skötselområde 12<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Granplantering<br />
Efter restaurering: blandlövhage av ask-alm typ<br />
Areal: 4,7 ha<br />
Trädklädd betesmark, 9070<br />
Beskrivning:<br />
Mellan och intill de lövskogsdominerade ytorna i reservatets södra del finns<br />
två grandominerade ytor. Trädskiktet är ungt till medelålders och består till<br />
största delen av planterad gran. Inslag av lövträd som ek, ask, alm, asp och<br />
björk <strong>för</strong>ekommer dock. Bitvis finns även ett buskskikt dominerat av hassel.<br />
Skogen har skötts som en produktionsskog och ger ett välstädat intryck.<br />
Död ved <strong>för</strong>ekommer endast i liten omfattning.<br />
Jordmånen i området är rik och där fältskikt finns är detta av lundtyp med<br />
dominans av arter som skogsbingel och stinksyska men även ramslök. I<br />
Sida<br />
29(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
delområde 12b finns en fornlämning bestående av en övertorvad<br />
stensättning.<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Bevarandemål:<br />
Områdena ska på sikt vara hävdade hagmarker med ett glest trädskikt<br />
bestående av lövträd. Hasselbuketter och bärande buskar ska på sikt finnas<br />
här och där. Fältskiktet ska i ett långt perspektiv bestå av växter knutna till<br />
naturliga gräsmarker. Stensättningen ska vara synlig i landskapet.<br />
Mätbara mål:<br />
• Området ska ha ett trädskikt dominerat av lövträd. Andelen gran ska inte<br />
överstiga 10%.<br />
• Trädskiktet ska ha en täckningsgrad på ca 25%<br />
• Buskskiktet ska ha en täckningsgrad på 10-25%<br />
• Arealen trädklädd betesmark, 9070, ska vara 4,7 ha.<br />
Engångsåtgärder:<br />
I delområde 12b avverkas granen vid tillfälle med lämpliga<br />
mark<strong>för</strong>hållanden.<br />
I delområde 12a avverkades granen 2006 medan det mesta av lövet<br />
lämnades. Detta område stängslades till en betesfålla tillsammans med 11b.<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Årligt bete. Nötdjursbete är att <strong>för</strong>edra men även fårbete är ett bra<br />
skötselalternativ. Om betesdjuren inte <strong>för</strong>mår hålla tillbaka slyuppslag sätts<br />
manuella röjningar in.<br />
Skötselområde 13<br />
Naturtyp/vegetationstyp Natura 2000-habitat<br />
Öppen betesmark Fuktängar med blåtåtel eller starr, 6410<br />
Areal: 1,3 ha<br />
Beskrivning:<br />
Två öppna delområden på fuktig mark som varit åker. Delområde 13a<br />
genomkorsas av en bäck. Delområde 13b avgränsas av väg samt diken mot<br />
åker. Vegetationen domineras ännu av ohävdsarter som älggräs, i 13b finns<br />
även vass. I 13a finns enstaka hagtornbuskar samt några yngre askar. I 13b<br />
finns spridda videbuskar och klibbalar. Delområde 13a betas sedan 2005<br />
tillsammans med skötselområde 1-5. Delområde 13b har skötts med slåtter<br />
sedan 2005.<br />
Bevarandemål:<br />
Området ska vara öppna välhävdade gräsmarker som på sikt ska vara rika på<br />
arter knutna till naturliga betesmarker. Buskage med blommande buskar och<br />
vide samt enstaka lövträd ska finnas här och var.<br />
Sida<br />
30(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Mätbara mål:<br />
• Trädskiktet ska ha en täckningsgrad på högst 10%<br />
• Buskskikt ska ha en täckningsgrad på ca 10 %. Buskskiktet ska bestå av<br />
flera arter blommande och bärande buskar samt viden.<br />
• Fältskiktet i området ska på lång sikt innehålla minst 10 arter knutna till<br />
naturliga gräsmarker. Här används indikatorartslista <strong>för</strong> ängs- och<br />
hagmarker.<br />
Engångsåtgärder:<br />
Inga.<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Delområde13a betas årligen. Delområde 13b är litet och ligger isolerat och<br />
sköts om möjligt i <strong>för</strong>sta hand med slåtter. Om det är praktiskt möjligt pga<br />
av vägen efterbetas det tillsammans med skötselområde 7. Om uppslag av<br />
lövsly eller buskvegetation blir <strong>för</strong> stort sätts manuella röjningar in.<br />
4. Friluftsliv<br />
4.1 Övergripande mål<br />
Reservatet ska utgöra ett attraktivt besöksmål såväl <strong>för</strong> den generellt<br />
naturintresserade allmänheten som <strong>för</strong> den specialintresserade botanisten<br />
eller zoologen. Inom reservatet skall besökaren ges möjligheter att uppleva<br />
lummiga lövlundar, hagmarker och på sikt även öppna gräsmarker.<br />
4.2 Information och anläggningar<br />
Bevarandemål:<br />
Reservatet ska innehålla:<br />
• 3 stycken välunderhållna informationsskyltar på platser som markeras på<br />
karta i bilaga 3a.<br />
• En välunderhållen markerad promenadstig som löper genom reservatet<br />
enligt markering på karta i bilaga 3a.<br />
• 1 välunderhållen parkeringsplats markerad på karta i bilaga 3a.<br />
• välunderhållna bord och bänkar i skötselområde 1.<br />
Engångsåtgärder:<br />
Informationstavlor skall sättas upp på de platser som är markerade på karta i<br />
bilaga 3a. Tavlorna skall ut<strong>för</strong>as enligt svensk standard och<br />
naturvårdsverkets anvisningar. De skall innehålla karta över reservatet samt<br />
beskriva dess syfte, bevarandevärden och gällande <strong>för</strong>eskrifter <strong>för</strong><br />
allmänheten. Dessutom ska logotyperna <strong>för</strong> Life-fonden och Natura 2000<br />
samt att <strong>naturreservatet</strong> bildats med delfinansiering av EU-fonden LIFEnatur<br />
finnas med. Promenadstigar markerade på karta i bilaga 3a markeras i<br />
fält.<br />
Sida<br />
31(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Underhållsåtgärder:<br />
Informationsanläggningar, parkeringsplatser, bord och bänkar samt<br />
vandringsleder skall tillses regelbundet och underhållas vid behov av<br />
naturvårds<strong>för</strong>valtaren.<br />
5. Gränsmarkering<br />
Gränsmarkering skall ut<strong>för</strong>as enligt naturvårdsverkets anvisningar.<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
6. Uppföljning<br />
6.1 Uppföljning av skötselåtgärder<br />
Skötselåtgärder som ut<strong>för</strong>s i reservatet ska dokumenteras av den som ut<strong>för</strong><br />
åtgärden. Av dokumentationen ska framgå:<br />
• åtgärd,<br />
• plats (skötselområde),<br />
• kostnad,<br />
• tidpunkt,<br />
• ut<strong>för</strong>are.<br />
Åtgärder av restaureringskaraktär bör dokumenteras med foto <strong>för</strong>e och efter<br />
åtgärd.<br />
6.2 Uppföljning av bevarandemål<br />
Naturvårds<strong>för</strong>valtaren ansvarar <strong>för</strong> att uppföljning av bevarandemål och<br />
mätbara mål genom<strong>för</strong>s.<br />
Förslag på metoder <strong>för</strong> uppföljning:<br />
Generella målformuleringar<br />
För att följa upp huruvida angivna skötselmål och angivna målsättningar <strong>för</strong><br />
friluftslivet uppnås, genom<strong>för</strong>s en okulär besiktning av varje skötselområde.<br />
Lämpligt intervall: 10 år.<br />
Krontäckning<br />
Standardiserad metod <strong>för</strong> mätning av krontäckning saknas i nuläget.<br />
Krontäckningen kan bland annat följas upp på följande sätt:<br />
• Grov uppskattning med hjälp av flygbildstolkning.<br />
• Fältbaserad inmätning av de enskilda trädkronor i fasta provrutor på<br />
samma sätt som vid uppföljning av trädskiktets struktur.<br />
• Fotografering med digitalkamera från trädbas upp mot kronverket med<br />
påföljande analys av hur mycket himmel som syns. Analysen kan göras<br />
med hjälp av dator.<br />
Lämpligt intervall: 25 år.<br />
Sida<br />
32(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Förekomst av grova träd<br />
Förekomst av grova träd följs upp genom att samtliga lövträd med en dbh<br />
grövre än 70 cm mäts i aktuella områden enligt samma metod som använts<br />
vid basinventering av gamla träd på Kinnekulle. Denna typ av uppföljning<br />
ger information om åldersstruktur men inte vitalitet. Om metoder utvecklas i<br />
framtiden <strong>för</strong> att följa upp enskilda träds vitalitet bör denna metod användas.<br />
Lämpligt intervall: Initialt efter röjning bör de gamla träden besiktigas ofta,<br />
årligen eller vartannat år. Då situationen stabiliserats kan intervallet <strong>för</strong><br />
återbesök sträckas ut till 15-20 år.<br />
Buskskiktets täckningsgrad<br />
Förekomst av blommande buskar uppskattas genom en enkel,<br />
återkommande kartering med hjälp av ortofotokarta. I varje skötselområde<br />
karteras översiktligt buskagens utbredning. Snår som täcker mindre än en<br />
m 2 markeras som en punkt. Buskagens artsammansättning anges också<br />
översiktligt med en procentangivelse.<br />
Lämpligt intervall: 10 år.<br />
Antal gräsmarksarter<br />
Antal arter knutna till naturliga gräsmarker följs upp genom att varje<br />
delområde strövas igenom och inventeras på samma sätt som under<br />
tematiska inventeringar. Samtliga arter knutna till naturliga gräsmarker<br />
enligt den lista på indikatorarter som använts vid ängs- och<br />
hagmarksinventeringen noteras.<br />
Lämpligt intervall: 10 år<br />
Törnskata<br />
Förekomsten av törnskata följs upp genom revirkartering med tre besök<br />
under säsongen - i slutet av maj, juni respektive juli. Vid uppföljningen<br />
karteras alla skötselområden med öppna eller trädklädda betesmarker <strong>för</strong> att<br />
också följa en eventuell etablering i nya områden.<br />
Lämpligt intervall: Vart femte år.<br />
6.3 Revidering av skötselplanen<br />
<strong>Skötselplan</strong>en gäller tills vidare och revideras då uppföljningen indikerar att<br />
behov finns. Dock bör en generell strävan vara att revision görs inom en 25årsperiod.<br />
Naturvårds<strong>för</strong>valtaren ansvarar <strong>för</strong> att dokumentationen ut<strong>för</strong>s<br />
och utvärderas.<br />
6.4 Ytterligare inventeringar<br />
Någon systematisk inventering av lavar, mossor, insekter, fåglar samt<br />
marksvampar har inte ut<strong>för</strong>ts men skulle <strong>för</strong>modligen ge ytterligare<br />
värdefull kunskap om området.<br />
En svampinventering bör i <strong>för</strong>sta hand göras i skötselområde 1, 2 och 11c.<br />
Sida<br />
33(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
7. Sammanfattning av planerad naturvårds<strong>för</strong>valtning<br />
Hela naturvårds<strong>för</strong>valtningen <strong>för</strong> <strong>naturreservatet</strong> <strong>Törnsäter</strong>, så som den<br />
beskrivits i skötselplanen, bekostas av staten.<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Skötselåtgärd / uppföljning Skötselomr. När / intervall Prioritet<br />
Gränsmarkering 1-13 Engångsåtgärd 1<br />
Informationsskylt 1, 5, 8 Engångsåtgärd 1<br />
Markering av promenadstig 1, 2, 5, 4b, 6, 7,<br />
8a<br />
1<br />
Underhåll av anordningar <strong>för</strong> friluftsliv, inklusive 1, 2, 5, 4b, 6, 7, Vid behov 2<br />
promenadstigar<br />
8a<br />
Bete 1-6, 8-12, 13a, Årligen 1<br />
13c, (7, 13b)<br />
Slåtter 1, 7, 13b årligen 2<br />
Efterbete 7, 13b årligen 2<br />
Röjning av gran/lövsly 1-6, 9-13 Vid behov 2<br />
Röjning av lövsly 11 engångsåtgärd 1<br />
Avverkning av gran 12 engångsåtgärd 1<br />
Restaureringsröjning/gallring 2, 5, 6, 8, 9, 10, Om ca 10 år 1<br />
Röjning runt enskilda gamla träd 8c Vid behov 2<br />
Dokumentation av skötselåtgärd 1-13 Efter åtgärd 1<br />
Uppföljning av bevarandemål, generell<br />
1-13 10 år 2<br />
målformulering<br />
Uppföljning av mätbara mål, krontäckning 1 - 13 25 år 3<br />
Uppföljning av mätbara mål, antal gamla träd. 1, 2, 6, 8, 9, 11 1/2/15 år 2<br />
Uppföljning av mätbara mål, buskskikt 3-13 10 år 3<br />
Uppföljning av mätbara mål, gräsmarksarter 3-10, 13 10 år 3<br />
Uppföljning av mätbara mål, törnskata 7, 9 5 år 2<br />
Tabell 3. Prioritering av <strong>för</strong>eslagna skötselåtgärder och uppföljning, intervall <strong>för</strong><br />
genom<strong>för</strong>ande och prioriteringsgrad på åtgärden: (1) Högsta prioritet; (2) Hög prioritet; (3)<br />
Lägre prioritet.<br />
11<br />
Sida<br />
34(42)
8. Referenser<br />
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Andersson, L. & Löfgren, R. 2000. Sydsvenska lövskogar och andra<br />
lövbärande marker. NV Rapport 5081.<br />
Cederberg, B. & Löfroth, M. 2000. Svenska djur och växter i det europeiska<br />
nätverket Natura 2000. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.<br />
Gärdenfors, U. (ed.) 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. ArtDatabanken,<br />
SLU, Uppsala.<br />
Eriksson, B. 1983: Data rörande Sveriges nederbördsklimat. Normalvärden<br />
<strong>för</strong> perioden 1951-80. SMHI Klimatsektionen. Rapport 1983:28.<br />
Eriksson, B. 1982: Data rörande Sveriges temperaturklimat. SMHI. RMK<br />
39.<br />
Finsberg, M., Paltto, H., Grötbrink, E. & Liljewall, E. 2000:<br />
Lövskogsinventering <strong>Götene</strong> kommun. <strong>Götene</strong> kommun, Länsstyrelsen<br />
i Västra Götaland, Skogsvårdsstyrelsen. Länsstyrelsens rapport<br />
2000:10.<br />
Naturvårdsverket. 1997. Svenska naturtyper i det europeiska nätverket<br />
Natura 2000.<br />
Naturvårdsverket 1998. Bedömningsgrunder <strong>för</strong> miljökvalitet -<br />
skogslandskapet. NV Rapport 4917.<br />
Nitare, J. (red.) 2000. Signalarter – indikatorarter på skyddsvärd skog –<br />
flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.<br />
Skogsstyrelsen. 2002. Handbok <strong>för</strong> inventering av nyckelbiotoper.<br />
Jönköping.<br />
Qviström, L. och Tollin, C. 2002. Kinnekulle, översiktlig landskapsanalys<br />
över östra delen av Kinnekulle. Institutionen <strong>för</strong> landskapsplanering,<br />
SLU, Uppsala.<br />
Sida<br />
35(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Sida<br />
36(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Grova lövträd i <strong>naturreservatet</strong> <strong>Törnsäter</strong>.<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Bilaga 3b<br />
I nedanstående karta och tabell beskrivs läge och vissa uppgifter om de<br />
grova lövträd (70 cm i brösthöjddiameter eller mer) som registrerades inom<br />
<strong>naturreservatet</strong> <strong>Törnsäter</strong> vid inventering år 2002 och 2003.<br />
Totalt registrerades 176 träd varav 102 ekar, 39 askar, 14 almar, 12 lindar<br />
samt enstaka exemplar av björk, lönn och oxel lönn.<br />
Uppgifter i tabellen:<br />
Id = nummer i Länsstyrelsens datafil över trädinventeringen på Kinnekulle.<br />
Datum = inventeringsdatum<br />
Omkrets = cm i brösthöjd. (200 cm i omkrets = 70 cm i diameter. 314 cm i<br />
omkrets = 100 cm i diameter.)<br />
Hålighet = <strong>för</strong>ekomst av hålighet Ja/Nej.<br />
X, Y = koordinat i Riktes nät<br />
Sida<br />
37(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Sida<br />
38(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
Id Datum Trädslag Omkrets Hålighet X Y<br />
639 20020523 ek 220 J 1362994 6498898<br />
640 20020523 ek 269 J 1362989 6498905<br />
1207 20021115 ek 229 J 1363010 6498870<br />
1208 20021115 ek 222 N 1363026 6498840<br />
1209 20021115 ek 242 N 1362823 6497708<br />
1210 20021115 ek 229 N 1362837 6497813<br />
1211 20021115 ek 232 N 1362912 6498361<br />
1212 20021115 ek 283 N 1362890 6498523<br />
1213 20021115 ek 345 N 1362932 6498534<br />
1215 20021115 ek 294 J 1363033 6499623<br />
1216 20021115 ek 224 N 1363031 6499629<br />
1217 20021115 ask 305 J 1363030 6499564<br />
1218 20021115 ek 234 N 1363020 6499550<br />
1219 20021115 ek 234 N 1363080 6499937<br />
1220 20021115 ek 226 N 1363078 6499926<br />
1221 20021115 ek 280 N 1363081 6499931<br />
1222 20021115 ek 232 N 1363108 6499915<br />
1987 20030528 ask 330 N 1362920 6498912<br />
1998 20030528 ek 500 J 1362799 6499793<br />
3675 20031105 ek 226 J 1363095 6500054<br />
3676 20031105 ek 267 N 1363095 6500049<br />
3677 20031105 ek 244 J 1363090 6500074<br />
3678 20031105 ek 289 J 1363093 6500080<br />
3679 20031105 ek 252 J 1363088 6500045<br />
3680 20031105 ek 301 J 1363043 6500069<br />
3681 20031105 ek 245 J 1363047 6500051<br />
3682 20031105 ek 231 J 1363069 6500033<br />
3683 20031105 ek 243 J 1363061 6500036<br />
3684 20031105 ek 240 J 1363077 6500029<br />
3685 20031105 ek 291 J 1363050 6500021<br />
3686 20031105 ek 258 J 1363024 6500046<br />
3687 20031105 ek 302 J 1363015 6500046<br />
3688 20031105 ek 253 J 1363045 6500049<br />
3689 20031105 ek 235 J 1363043 6500065<br />
3690 20031105 ek 287 J 1363034 6500068<br />
3691 20031105 oxel 220 J 1363025 6500066<br />
3692 20031105 ek 254 J 1363020 6500062<br />
3693 20031105 ek 291 J 1363000 6500057<br />
3694 20031105 ek 246 N 1362988 6500058<br />
3695 20031105 ek 246 N 1363004 6500038<br />
3696 20031105 ek 250 N 1363008 6500040<br />
3697 20031105 ek 239 N 1362992 6500025<br />
3698 20031105 ek 349 J 1362997 6500032<br />
3699 20031105 ask 247 J 1362992 6500052<br />
3700 20031105 ek 248 N 1362984 6500052<br />
3701 20031105 lind 440 J 1362973 6500045<br />
3702 20031105 ask 248 J 1362958 6500042<br />
3703 20031105 lind 281 N 1362951 6500038<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Sida<br />
39(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
3704 20031105 ek 294 J 1362953 6500047<br />
3705 20031105 ek 262 J 1362944 6500043<br />
3706 20031105 ek 306 J 1362936 6500040<br />
3707 20031105 ask 266 N 1362920 6500037<br />
3708 20031105 alm 266 N 1362822 6499977<br />
3709 20031105 ask 241 J 1362807 6499966<br />
3710 20031105 alm 268 J 1362820 6499942<br />
3711 20031105 alm 268 J 1362815 6499933<br />
3712 20031105 ask 251 J 1362810 6499902<br />
3713 20031105 ask 296 J 1362810 6499884<br />
3714 20031105 oxel 273 J 1362809 6499859<br />
3715 20031105 ask 244 J 1362812 6499869<br />
3716 20031105 ask 269 J 1362802 6499824<br />
3717 20031105 ek 512 J 1362799 6499803<br />
3718 20031105 alm 260 J 1362791 6499972<br />
3719 20031105 ask 228 J 1362793 6500034<br />
3720 20031105 ask 239 J 1362784 6500023<br />
3721 20031105 ek 230 N 1362787 6500008<br />
3722 20031105 lind 220 J 1362779 6500032<br />
3723 20031105 ek 271 N 1362739 6500043<br />
3724 20031105 lind 256 J 1362731 6500013<br />
3725 20031105 ek 232 N 1362734 6500010<br />
3726 20031105 ek 225 N 1362730 6500007<br />
3727 20031105 ask 254 J 1362710 6500003<br />
3728 20031105 ask 232 N 1362725 6500014<br />
3729 20031105 ek 239 J 1362673 6499991<br />
3730 20031105 ek 231 J 1362692 6499980<br />
3731 20031105 oxel 257 J 1362678 6499977<br />
3732 20031105 ask 243 J 1362668 6499988<br />
3733 20031105 ask 241 N 1362637 6499977<br />
3734 20031105 ask 275 J 1362615 6499976<br />
3735 20031105 ask 276 J 1362616 6499987<br />
3736 20031105 ask 290 N 1362616 6500001<br />
3737 20031105 ask 397 J 1362618 6500007<br />
3738 20031105 ask 258 J 1362631 6500022<br />
3739 20031105 ask 230 J 1362637 6499997<br />
3740 20031105 oxel 242 J 1362645 6500019<br />
3741 20031105 ek 239 N 1362770 6500045<br />
3742 20031105 alm 226 J 1362783 6500071<br />
3743 20031105 ek 225 N 1362759 6500067<br />
3744 20031105 ask 234 N 1362739 6500099<br />
3745 20031105 ek 232 J 1362713 6500067<br />
3746 20031105 alm 305 J 1362689 6500032<br />
3747 20031105 ask 230 J 1362674 6500047<br />
3748 20031105 lind 295 J 1362672 6500047<br />
3749 20031105 ask 415 J 1362656 6500031<br />
3750 20031105 ask 239 J 1362625 6500031<br />
3751 20031105 ask 243 J 1362628 6500041<br />
3752 20031105 alm 280 J 1362628 6500044<br />
3753 20031105 ask 283 J 1362645 6500059<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Sida<br />
40(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
3754 20031105 ek 328 J 1362646 6500068<br />
3755 20031105 ek 238 J 1362673 6500062<br />
3756 20031105 ek 245 J 1362710 6500070<br />
3757 20031105 ek 261 N 1362735 6500070<br />
3758 20031105 ek 281 J 1362746 6500084<br />
3759 20031105 ek 232 J 1362757 6500083<br />
3760 20031105 ek 299 J 1362766 6500088<br />
3761 20031105 ek 260 N 1362780 6500093<br />
3762 20031105 lonn 258 J 1362758 6500096<br />
3763 20031105 ek 264 J 1362744 6500109<br />
3764 20031105 ask 270 J 1362716 6500081<br />
3765 20031105 ek 263 J 1362667 6500090<br />
3766 20031105 ek 346 J 1362650 6500111<br />
3767 20031105 alm 357 N 1362636 6500117<br />
3768 20031105 ek 313 J 1362635 6500125<br />
3769 20031105 ask 235 N 1362656 6500124<br />
3770 20031105 alm 365 J 1362662 6500112<br />
3771 20031105 ek 232 N 1362725 6500116<br />
3772 20031105 ek 230 N 1362770 6500150<br />
3773 20031105 ek 278 J 1362747 6500140<br />
3774 20031105 ek 310 J 1362737 6500148<br />
3775 20031105 ek 225 N 1362718 6500155<br />
3776 20031105 ask 265 J 1362708 6500152<br />
3777 20031105 ask 245 J 1362681 6500151<br />
3778 20031105 alm 320 J 1362667 6500139<br />
3779 20031105 ask 285 J 1362635 6500150<br />
3780 20031105 ask 283 J 1362635 6500160<br />
3781 20031105 lind 248 N 1362644 6500168<br />
3782 20031105 ask 282 J 1362648 6500169<br />
3783 20031105 ask 284 J 1362671 6500162<br />
3784 20031105 ek 270 J 1362805 6500204<br />
3785 20031105 ek 220 J 1362842 6500197<br />
3786 20031105 alm 260 J 1362735 6500193<br />
3787 20031105 ek 278 J 1362729 6500197<br />
3788 20031105 ek 230 J 1362709 6500186<br />
3789 20031105 ask 270 J 1362709 6500172<br />
3790 20031105 ek 232 N 1362698 6500188<br />
3791 20031105 alm 270 N 1362678 6500183<br />
3792 20031105 lind 302 J 1362662 6500182<br />
3793 20031105 lind 252 J 1362662 6500182<br />
3794 20031105 lind 245 J 1362662 6500182<br />
3795 20031105 lind 245 J 1362662 6500182<br />
3796 20031105 lind 245 J 1362662 6500182<br />
3797 20031106 ek 220 N 1363056 6497529<br />
3798 20031106 ek 300 J 1363020 6497443<br />
3799 20031106 ek 255 N 1363017 6497430<br />
3800 20031106 ek 268 J 1362980 6497360<br />
3801 20031106 ek 229 J 1362958 6497326<br />
3802 20031106 ek 220 J 1362975 6497315<br />
3803 20031106 ek 339 J 1362922 6497227<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Sida<br />
41(42)
<strong>Skötselplan</strong><br />
2007-09-18<br />
3804 20031106 bjork 369 J 1362931 6497207<br />
3805 20031106 bjork 240 J 1362852 6497225<br />
3806 20031106 ek 221 J 1362884 6497205<br />
3807 20031106 bjork 231 J 1362928 6497089<br />
3808 20031106 ek 244 J 1362948 6497082<br />
3809 20031106 ek 223 J 1362851 6497077<br />
3810 20031106 ek 257 J 1362847 6497084<br />
3811 20031106 bjork 230 J 1362835 6497156<br />
3812 20031106 ek 242 J 1362800 6497173<br />
3813 20031106 ek 238 J 1362817 6497161<br />
3814 20031106 alm 264 N 1362779 6497211<br />
3815 20031106 ek 228 J 1362749 6497236<br />
3816 20031106 ek 228 J 1362747 6497201<br />
3817 20031106 ek 221 J 1362722 6497147<br />
3818 20031106 alm 232 J 1362729 6497149<br />
3819 20031106 lind 265 J 1362605 6497197<br />
3820 20031106 ek 226 N 1362687 6497246<br />
3821 20031106 ek 258 J 1362684 6497265<br />
3822 20031106 ek 263 J 1362695 6497295<br />
3823 20031106 ek 234 J 1362822 6497367<br />
3824 20031106 ek 279 J 1362773 6497383<br />
3825 20031106 ek 225 N 1362809 6497490<br />
3826 20031106 ek 223 J 1362782 6497562<br />
3827 20031106 ek 242 J 1362872 6497544<br />
3828 20031106 ask 276 J 1362854 6497551<br />
3829 20031106 ask 230 J 1362809 6497572<br />
3830 20031106 ek 262 J 1362807 6497570<br />
3831 20031106 ek 224 J 1362822 6497564<br />
Diarienummer<br />
511-20453-2004<br />
Sida<br />
42(42)
Change language