Nu verkar den försenade våren äntligen vara här

Havsörn jagar ejderungar utanför Sprogekusten.
Nu är det viktigt att inte ryckas med i en osaklig debatt kring
havsörnen. Ett av naturvårdens mål under decennier har varit
att återskapa giftfria betingelser i Östersjön och anpassningar av
skogsbruket för att bevara örnarnas boträd – allt för att få tillbaka
ett livskraftigt bestånd av havsörn! Vi måste förstå och acceptera att
havsörnen påverkar kustfågelbestånden. Under räddningsperioden
utfodrades örnarna med giftfritt slaktavfall, men nu ska de
äta själva och havsörn äter fisk och fågel! Dagens bestånd av
havsörn på Gotland täcker in största delen av öns kustområden,
möjligen har beståndet nått sin maxgräns om man ser till möjliga
födsöksområden.
Ytterligare en orsak till ejderns minskning som fördes fram på
seminariet var tiaminbrist. Denna teori omhuldades av Torsten
Mörner från Statens Veterinärmedicinska Anstalt och Lennart
Balk från Stockholms universitet. De menade att tiaminbrist även
förklarar den så kallade fågeldöden, ett fenomen som många forskare
dock ifrågasätter att den alls förekommer. Tiamin är förvisso
avgörande för flera funktioner i en organism, och brist på tiamin
leder till allvarliga rubbningar och död. Det finns dock mycket få
verkliga exempel på fåglar som dött av tiaminbrist och det finns
forskare som vill vända på resonemanget och menar att döende
fåglar får tiaminbrist som effekt av att de är döende.
Finns det för stöd för att övergödningen minskat?
Om det nu är förändringen av näringsnivån som är huvudskäl till
ejderns minskning, så går detta faktiskt att avläsa i den gotländska
kustmiljön! Blåstången har kommit tillbaka! Det finns blåstång på
alla hårdbottnar och det är blåstång som driver iland och numer
bildar tångvallar efter stormarna. Det påminner om hur kustmiljön
såg ut kring 1970. Blåstångens återkomst vittnar sannolikt om
minskad kvävenivå i kustvattnet. Detta är också vad forskare kommit
fram till, även om just denna kunskap inte står på förstasidorna
i tidningarna. Den omfattande blomningen av blågröna alger när
ytvattnet blir varmt på sommaren tyder också på att det numer
finns för lite kväve i havsvattnet och (viktigast) för mycket fosfor!
Natur på Gotland nr 4 / 2012
10 3 t N yr -1
100
80
KT
60
DS
GR
40
GF
BP
20
0
BS
BB
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
BB
0
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Beräknad Fig. totalflöde 7. Reconstructed av kväve total (N) nitrogen till (left) vänster and och total fosfor phosphorus (P) till (right) höger loads till Östersjöbassängen;
Grönt from the fält direct (BP) point är sources Östersjön. into the Källa: Baltic External Sea basins nutrient loads to
the Baltic Sea, 1970-2006. For abbreviated April 2012. basin’s names Oleg see P. Fig. Savchuk, 1 Bo G. Gustafsson,
Miguel Rodríguez Medina, Alexander V. Sokolov & Fredrik V. Wulff
4. Atmospheric depositions
Atmospheric deposition of inorganic nitrogen was reconstructed at the Baltic Nest Institute
Kväve from estimates och obtained fosfor by Granat till Östersjön (2001) and from simulations nere på made 1950-talets by the Cooperative nivå
Programme for Monitoring and Evaluation of the Long-range Transmissions of Air Pollutants
kunde in Europe man (EMEP, läsa see e.g. i nyhetsbrev Bartnicki et al., 2008). från The Greppa data from Näringen Granat are available den in 11 BED sept
2012. as monthly Nyheten mean depositions togs även of four upp components på ett (wet seminarium and dry deposition som of reduced Länsstyrelsen
and
oxidized nitrogen) for 1970-1991 with a spatial resolution of 1° × 1° squares for the entire
anordnade Baltic Region. The under EMEP Almedalsveckan. annual depositions of the Enligt same four forskar components rapporter for 1980, 1985, är tillförseln
1990, 1995-2006 av både with kväve a resolution och of 50 fosfor × 50 km till are Östersjön available through nu the nere “Atmospheric på 1950-ta-
data” module of the Baltic Nest. For reconstruction of continuous 1970 – 2006 monthly time
lets nivåer. Tio tyska, finska och svenska forskare har i ett gemen-
series, both BED and EMEP data were first appropriately interpolated and integrated over
samt thirteen forskningsprojekt BALTSEM basins (see Fig. försökt 1). Next, integrated rekonstruera monthly time-series Öster for sjöns 1986-1990 tillstånd
sedan from BED 1850. were used Eftersom to reconstruct basin systematiska specific seasonal mätningar patterns in a form av of twelve kväve- och
monthly dimensionless fractions of annual integrals. Finally, these patterns were used as
fosfortillförsel multiplication factors startade to decompose först annual på EMEP 1960- integrals och into monthly 70-talet time-series; har forskarna
the
beräknat 1991 – 1994 tidigare gaps were filled perioder with data med from (HELCOM, hjälp av 1997). modeller. Dynamics of Resultatet atmospheric visar
deposition of inorganic nitrogen over the Baltic Sea reconstructed as described above are
att presented tillförseln in Fig.8. av kväve och fosfor började öka kraftigt på 1950-talet
och nådde sitt maximum på 1980-talet. Efter det har den minskat
Already historical estimates of phosphorus atmospheric deposition of 5,000 – 9,000 tonnes
och yr är nu nere på motsvarande 1950-talets nivå igen. Minskningen
tillskrivs i första hand de stora investeringarna i renings verk längs
kusterna runt Östersjön. Det stora förrådet av fosfor i Östersjöns
botten bedöms vara cirka 35 gånger större än den årliga tillförseln
och en del av detta kan driva algblomningen. Läs rapporten på
http://www.springerlink.com
-1 (Davidavichiene and Sopauckiene 1989; HELCOM, 1987, 1989; Larsson et al., 1985;
Nehring and Wilde, 1982) were comparable to phosphorus input from the land of about
40,000 tonnes P yr -1 (HELCOM, 1987, 1993). However, for no apparent reason this
contribution has been deemed insignificant and atmospheric source of phosphorus was
excluded from HELCOM’s pollution load compilations (see, for instance, HELCOM, 2011).
Generally, the published phosphorus deposition data are rather scarce and fragmentary, and
for the Northern Europe are found in the range of 5–40 kg P km -2 yr -1 (Anttila et al. 1995;
Ellermann et al., 2003; Mahowald et al., 2008; Pollman et al. 2002; Rolff et al. 2008;
10 3 t P yr -1
Om orsaken till att det blir färre ejdrar är minskad näringstillgång
ska vi då inte glädjas åt att miljöarbetet går åt rätt håll? Eller var det
ganska bra med en hög näringsnivå i Östersjön?
Björn Hjernquist
Miljömålet är att minska näringsnivån i
Östersjön!!
Ska vi förvänta oss att ejderstammen inte
påverkas om vi når miljömålet?!
25
20
15
10
5
KT
DS
GR
GF
BP
BS
11
37