Nu verkar den försenade våren äntligen vara här
Nu verkar den försenade våren äntligen vara här
Nu verkar den försenade våren äntligen vara här
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Nu</strong>mmer 2 av Natur på<br />
Gotland behandlade kalkbrytningen<br />
på ön.<br />
Natur på Gotland<br />
Medlemstidning för Naturskyddsföreningen på Gotland<br />
Nr 2 2007<br />
Tema<br />
Kalkbrott<br />
Samtliga flygfoton: Gunnar Britse<br />
Natur på Gotland nr 2/2007<br />
1<br />
Natur på Gotland nr 2/2007<br />
Natur på Gotland<br />
Nr 3 2007<br />
Naturskyddsföreningen Gotland<br />
En nationalpark på Gotland<br />
är viktig för naturen och för<br />
sysselsättningen<br />
Vi måste värna om våra unika alvarmarker! Gotland<br />
har nu fått ett efterlängtat tillfälle att få en nationalpark<br />
kring Bästeträsk. En nationalpark kan ge mängder av<br />
nya arbetstillfällen till en växande turistnäring,<br />
en näring som inte skadar naturen utan vårdar <strong>den</strong>,<br />
och vars inkomster stannar på ön.<br />
Den multinationella kalkindustrin vill bryta bort omistliga<br />
vär<strong>den</strong> i <strong>den</strong> gotländska naturen just där nationalparken<br />
ska ligga. En växande storskalig kalkindustri<br />
skadar både <strong>den</strong> globala miljön och naturen på<br />
Gotland. Det får inte ske.<br />
Naturskyddsföreningen vill medverka till en långsiktig<br />
hushållning med vår berggrund och vill att<br />
kalkindustrin ska ta sitt ansvar och upphöra med misshushållningen<br />
av grundvattnet och med de stora utsläpp<br />
av växthusgaser som på<strong>verkar</strong> vårt klimat.<br />
Kalkindustrin på Gotland handlar inte bara om kortsiktiga<br />
arbetstillfällen och de multinationella företagens<br />
ekonomi utan om mycket mer. Det handlar om global<br />
uppvärmning. Det handlar om ansvarsfullt och<br />
långsiktigt nyttjande av ändliga naturresurser. Det<br />
handlar om att framtida generationer också ska ha<br />
nytta och glädje av våra unika kalkhällmarker.<br />
Naturskyddsföreningen Gotland<br />
Anncatrin Hjernquist<br />
ordförande<br />
Natur på Gotland<br />
Medlemstidning för Naturskyddsföreningen på Gotland<br />
Nr 2 2007<br />
Tema<br />
Kalkbrott<br />
Samtliga flygfoton: Gunnar Britse<br />
1<br />
till. Nya nätverk och miljögrupper bildads. Fältbiologerna<br />
plockar fram sina stövlar. Det kan leda till en ny inriktning<br />
för organisationer och myndig heter, men det kan också bli<br />
en flopp. Det är tyvärr starka krafter som inte vill ha någon<br />
förändring av de strukturer som byggts upp.<br />
Vad har Naturskyddsföreningen gjort?<br />
Naturskyddsföreningen Gotlands engagemang mot Nordkalks<br />
planerade kalkbrott i Bunge började <strong>våren</strong> 2005. I<br />
minne hade vi <strong>den</strong> misslyckade kampen på 1970-talet för att<br />
rädda File hajdar. Redan från start var Nordkalkprocessen<br />
märklig. Det var uppen bart att domstolarna lyssnade på<br />
företaget. Strategin var att först tar vi provbrotten sedan alltihop.<br />
Förgäves försökte vi förmå domstolen att pröva hela ärendet<br />
från början, som EU-reglerna föreskriver, och att få en samordnad<br />
prövning av BungeDuker och Stucks. Vi har arbetat<br />
tillsammans med föreningarna Be<strong>vara</strong> Ojnare skogen och<br />
Gotlands Botaniska Förening. Vi har inspirerats av Kristina<br />
Bohman-Söderdahls skicklighet och Olov Söderdahls och<br />
Sofia Bothorps starka engagemang och Jörgen Peterssons<br />
idoga inventerande. Vi till skriver oss själva en betydande<br />
roll i processen som ledde fram till Länsstyrelsens tydliga<br />
ställningstagande mot brytningen. Vi var tidiga med att<br />
sprida information till våra medlemmar (specialnummer av<br />
Natur på Gotland 2007:nr 2) och till allmänheten (massutskick<br />
till alla hushåll på ön 2007:nr 3). Men vi skulle behövt<br />
respons från vår riksförening för att få ut informa tion till<br />
en bred allmänhet på fast landet. Natur skyddsföreningen<br />
Gotland har skrivit till miljödomstolar, Högsta Domstolen,<br />
EU-kommissionen, deltagit på informationsmöten och<br />
domstolsförhandlingar, skrivit insändare<br />
och uppvaktat i Bryssel<br />
och ordnat många exkursioner till<br />
Ojnare skogen.<br />
Stark opinion mot<br />
De som till slut skapade opinion<br />
var Lisa Berlin och hennes<br />
vänner (se artikel på sid 12-<br />
13). De startade en rörelse<br />
som började i Ojnare skogen,<br />
spred sig på nätet och ledde till<br />
Lisa och Anncatrin<br />
demonstrationer runt om i landet. På Gotland avlöste<br />
mötena <strong>vara</strong>ndra och varvades med musik galor. Miljö pris<br />
delades ut och en budkavle startades av Richard Hellgren<br />
och blev ett nätverk med förgreningar i hela landet för att<br />
stå upp mot Regeringens gruv politik. I Stockholm ordnade<br />
gotländskorna Sofia Lilja och Sophie Jonasson, tillsammans<br />
med Anncatrin Hjernquist, Johan Elwing, Daniel Heilborn,<br />
Linn Wagenius, Johan Jerkeby, Nisse Karlström, Katharina<br />
Bjerke, Lisa Wanneby, Emma Lundström och många,<br />
många andra, före läsningar och musikframträdan<strong>den</strong> på<br />
Infrastrukturen är också ett ingrepp. Här täcks <strong>den</strong> medeltida Ojnarevägen<br />
av makadam. Vägen fick man anlägga redan när bolaget fick tillstånd till<br />
provbrotten och ingen visste om det skulle bli någon storskalig brytning!<br />
1:a förhandlingen i Miljödomstolen dec 2005. Naturskyddsföreningens<br />
Anncatrin Hjernquist i förgrun<strong>den</strong> förbereder inlägg.<br />
8 Natur på Gotland nr 4 / 2012
Change language