utvärdering av en syntesstrategi för uthålliga VA-system - Urban Water
utvärdering av en syntesstrategi för uthålliga VA-system - Urban Water
utvärdering av en syntesstrategi för uthålliga VA-system - Urban Water
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara<br />
– <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong><br />
<strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
HENRIETTE SÖDERBERG<br />
DANIEL HELLSTRÖM<br />
CARL ETNIER<br />
Forskningsprogrammet <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong><br />
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA<br />
Göteborg, 2002<br />
Rapport 2002:1<br />
Mistraprogrammet<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara<br />
– <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong><br />
<strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
H<strong>en</strong>riette Söderberg<br />
Daniel Hellström<br />
Carl Etnier<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> Rapport 2002:1<br />
Nyckelord: <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong>, kriterier, <strong>syntesstrategi</strong>, Regime, multikriteria<br />
Rapport 2002:1<br />
ISSN 1650-3791<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong><br />
Chalmers tekniska högskola<br />
412 96 Göteborg<br />
Telefon 031-7722137<br />
www.urbanwater.org<br />
©<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>, Chalmers tekniska högskola, 2002
Sammanfattning<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>-programmet forskar om och <strong>för</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> och hur<br />
man kan jäm<strong>för</strong>a och bedöma olika <strong>system</strong>alternativ i <strong>en</strong> valsituation.<br />
C<strong>en</strong>tral fråga är: Hur ska <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><strong>en</strong> <strong>för</strong>ändras <strong>för</strong> att bli <strong>uthålliga</strong> – om<br />
de nu måste <strong>för</strong>ändras? Eftersom uthållighet har många olika aspekter måste<br />
vi hantera stora mängder information och kunskap <strong>av</strong> varierat slag <strong>för</strong> att<br />
fatta beslut i linje med vision<strong>en</strong>. Det är <strong>en</strong> komplex uppgift att <strong>för</strong>söka<br />
utforma <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> och inom <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> är vi <strong>en</strong>iga om att ett<br />
integrerat angreppssätt, där olika forskningsinriktningar möts, är<br />
nödvändigt.<br />
Omfattande resurser har under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> g<strong>en</strong>erellt investerats<br />
i utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> olika typer <strong>av</strong> planerings- och beslutsstöd, där<br />
kriterier och indikatorer används <strong>för</strong> att göra bedömningar om olika<br />
alternativ och processer utvecklas i önskad riktning. De kriterier och<br />
indikatorer vi utvecklar inom <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> har som syfte att vara ett<br />
stöd i strategisk planering och därmed underlätta jäm<strong>för</strong>elser mellan<br />
olika <strong>system</strong>alternativ.<br />
När det handlar om beslut <strong>för</strong> stora projekt, nybyggnad eller<br />
ombyggnad, är det önskvärt att hantera dessa faktorer på ett mer<br />
<strong>system</strong>atiskt sätt än det intuitiva, som ändå alltid är närvarande. Inom<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> är ambition<strong>en</strong> att skapa ett verktyg som kan användas i<br />
planerings- och beslutsprocesser kring vatt<strong>en</strong> och <strong>av</strong>lopp. Ett verktyg<br />
som klarar att inkludera och hantera d<strong>en</strong> mångfald aspekter <strong>uthålliga</strong><br />
<strong>system</strong> handlar om. Vi har <strong>för</strong> <strong>av</strong>sikt att utveckla ett<br />
processtödsverktyg som möjliggör hantering <strong>av</strong> kvalitativ och<br />
kvantitativ information i samma situation. Vår <strong>av</strong>sikt är också att<br />
verktyget skall vara till gagn <strong>för</strong> våra <strong>av</strong>nämare, <strong>VA</strong>-sektorn i Sverige.<br />
Detta innebär att processtödet också skall bidra till <strong>en</strong> strukturerad<br />
dialog mellan inblandade intress<strong>en</strong>ter, med det övergripande syftet<br />
att stödja synteser.<br />
D<strong>en</strong> 24 augusti 2001 arrangerades <strong>en</strong> workshop på Hammarby<br />
Sjöstadsområdet i Stockholm med syfte att testa <strong>en</strong> metod <strong>för</strong> att<br />
g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>a synteser <strong>av</strong> de olika typer <strong>av</strong> kunskap som tagits fram<br />
dittills. Tre grupper bjöds in (bilaga 1):<br />
1. Repres<strong>en</strong>tanter <strong>för</strong> olika lokala intress<strong>en</strong>/aktörer i<br />
Stockholm med mer eller mindre utvecklad relation till<br />
Hammarby Sjöstad<br />
2. <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>s ”syntesgrupp”, bestå<strong>en</strong>de <strong>av</strong> repres<strong>en</strong>tanter<br />
från Naturvårdsverket, LRF, konsultvärld<strong>en</strong>, forskarvärld<strong>en</strong><br />
samt kommunal <strong>VA</strong>-verksamhet <strong>av</strong> olika storlek<br />
III
3. <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>s projektledare, det vill säga handledarna till<br />
de doktorander som deltar i programmets forskarskola.<br />
Uppgift<strong>en</strong> till deltagande grupper var att välja ett <strong>av</strong> två <strong>för</strong>eslagna<br />
<strong>system</strong>alternativ baserat på d<strong>en</strong> kunskap de fått i underlaget samt<br />
egna erfar<strong>en</strong>heter. Övning<strong>en</strong> g<strong>av</strong> inget utrymme <strong>för</strong> grupperna att<br />
<strong>för</strong>ändra <strong>system</strong>strukturerna eller g<strong>en</strong>erellt diskutera hur <strong>VA</strong>-<strong>system</strong>et<br />
på bästa sätt kan utformas <strong>för</strong> att möta kr<strong>av</strong><strong>en</strong> på uthållighet.<br />
Utformning<strong>en</strong> <strong>av</strong> <strong>system</strong>strukturerna och underlaget är helt och hållet<br />
gjort <strong>av</strong> <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> och deltagarna i grupperna har g<strong>en</strong>om sin<br />
medverkan inte bundit sig <strong>för</strong> något annat än att testa och utvärdera<br />
<strong>en</strong> metod <strong>för</strong> syntes <strong>av</strong> de olika ingå<strong>en</strong>de kriterierna. Vilket <strong>system</strong><br />
varje grupp och varje <strong>en</strong>skild deltagare i slutändan <strong>för</strong>ordade är inte<br />
det viktiga, utan det viktiga är hur metod<strong>en</strong> upplevdes fungera och<br />
vilka <strong>för</strong>- och nackdelar vi kunde id<strong>en</strong>tifiera.<br />
D<strong>en</strong> metod som valdes som grund <strong>för</strong> övning<strong>en</strong> kallas Regime.<br />
Detta är <strong>en</strong> ”outranking”-metod, vilket innebär att dess huvudsyfte<br />
är att sortera bort ointressanta alternativ från ag<strong>en</strong>dan och att<br />
rangordna vilka alternativ som är att <strong>för</strong>edra fram<strong>för</strong> andra. Metod<strong>en</strong><br />
är mjukvarubaserad där olika alternativ jäm<strong>för</strong>s parvis <strong>för</strong> ett kriterie<br />
i taget. För vårt fall innebär det att det kombinerade <strong>system</strong>et jäm<strong>för</strong>s<br />
med det separerade utifrån <strong>för</strong>st hygi<strong>en</strong>iska aspekter (eftersom detta<br />
kriterie inledde underlaget), sedan miljö, ekonomi, sociokultur och<br />
teknisk funktion. De mål metod<strong>en</strong> i detta fall skulle uppnå var<br />
följande:<br />
• Möjligt att <strong>för</strong>stå och använda beslutsunderlaget<br />
• Möjligt att göra bedömningar <strong>av</strong> de fem aspekterna var<br />
<strong>för</strong> sig på ett strukturerat sätt<br />
• Möjligt att rangordna, vikta och integrera de fem<br />
aspekterna till <strong>en</strong> övergripande bedömning<br />
• Möjligt att ha <strong>en</strong> god och utvecklande kommunikation mellan<br />
deltagarna i varje grupp<br />
G<strong>en</strong>om övning<strong>en</strong> fick vi konkreta erfar<strong>en</strong>heter <strong>av</strong> <strong>en</strong> metod <strong>för</strong> syntes<br />
med <strong>en</strong> bred uppsättning intress<strong>en</strong>ter involverade, vilket är relativt unikt.<br />
Vi har fått bra argum<strong>en</strong>t <strong>för</strong> att fortsätta utveckla <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> som <strong>en</strong><br />
del <strong>av</strong> <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>s verktygslåda. De stora bristerna i det underlag vi<br />
arbetade med var återkommande brist på överblick och refer<strong>en</strong>s<strong>system</strong><br />
<strong>för</strong> att underlätta tolkningarna.<br />
Mjukvarbaserade multikriteriametoder har <strong>en</strong> stor <strong>för</strong>del i att de är<br />
kapabla <strong>av</strong> att hantera mängder med alternativ och kriterier utan att<br />
överblick<strong>en</strong> tappas. I det fall som var aktuellt här, med två alternativ och<br />
fem aspekter, till<strong>för</strong>de dock <strong>en</strong> mjukvarubaserad metod mindre. Deltagarna<br />
tappade inte överblick<strong>en</strong> utan kunde utifrån det protokoll de fyllt i göra<br />
ställningstagand<strong>en</strong> utan stöd <strong>av</strong> Regime. En slutsats är där<strong>för</strong> att man bör<br />
IV
tänka över behovet <strong>av</strong> mjukvara, detta speciellt med tanke på de<br />
begränsningar som mjukvaran ofta sätter på de uppgifter som skall matas<br />
in. Övning<strong>en</strong> låses i stor utsträckning <strong>av</strong> de kr<strong>av</strong> mjukvaran anger, äv<strong>en</strong><br />
om man som vi i vårt fall varit angelägna om att välja <strong>en</strong> metod som<br />
teoretiskt skulle kunna hantera våra olika aspekter och fungera <strong>för</strong> vår<br />
<strong>system</strong>syn.<br />
Som <strong>en</strong> del <strong>av</strong> d<strong>en</strong> <strong>av</strong>slutande diskussion<strong>en</strong> i varje grupp togs frågan<br />
om vem som skall göra synteser <strong>av</strong> detta slag upp. Diskussionerna var<br />
<strong>en</strong>hälliga såtillvida att detta inte är något som forskarna skall göra på eg<strong>en</strong><br />
hand, det tyckte inte projektledarna och inte heller de andra två grupperna.<br />
S<strong>en</strong> vill gärna forskarna i projektledargrupp<strong>en</strong> få vara med, eller få göra<br />
synteser också, m<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> ville se att deras synteser användes som <strong>en</strong>da<br />
beslutsunderlag till exempelvis <strong>en</strong> politisk <strong>för</strong>samling.<br />
Det finns inga givna svar i situationer som dessa, det finns inga fasta<br />
mål att optimera mot och det finns inga möjligheter att minska alla de<br />
inblandade osäkerheterna, m<strong>en</strong> det finns metoder till stöd <strong>för</strong> att hantera<br />
d<strong>en</strong> komplexa situation som blir resultatet <strong>av</strong> sådana påstå<strong>en</strong>d<strong>en</strong>. Dessa<br />
metoder <strong>av</strong>ser programmet att arbeta vidare med under fas 2, 2002-2005.<br />
V
Ext<strong>en</strong>ded Summary<br />
Increased demands in both laym<strong>en</strong> knowledge and professional knowledge<br />
in the planning and decision-making process h<strong>av</strong>e become a c<strong>en</strong>tral<br />
part in the visions for a sustainable developm<strong>en</strong>t. Research projects on<br />
wastewater <strong>system</strong> sustainability are steadily producing more detailed data<br />
on pres<strong>en</strong>t and planned wastewater <strong>system</strong>s. The wealth of research results,<br />
however, can for decision-makers be confusing rather than helpful<br />
in the abs<strong>en</strong>ce of a <strong>system</strong>atic way to make s<strong>en</strong>se of it. Bridging this gap is<br />
high on the political ag<strong>en</strong>da and here multicriteria procedures help<br />
decision-makers structure a problem and aggregate the data in a way that<br />
is consist<strong>en</strong>t with their prefer<strong>en</strong>ces.<br />
The Swedish research programme “Sustainable <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> Managem<strong>en</strong>t”<br />
(“<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>” in short) has id<strong>en</strong>tified five groups of criteria –<br />
hygi<strong>en</strong>e and health, <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>t, economics, sociocultural aspects, and<br />
technical function – as crucial and workable in order to compare differ<strong>en</strong>t<br />
urban water <strong>system</strong>s with respect to sustainability. The major goal for the<br />
program is to contribute with decision support in the question of how the<br />
future sustainable urban water <strong>system</strong> should look like, thereby emphasising<br />
sustainability as not only ecological sustainability but also social,<br />
economic and institutional.<br />
Part of “<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>’s” mandate is to provide a working strategy helping<br />
experts and laypersons to synthesise the knowledge developed in the<br />
programme and use it in practice – in this s<strong>en</strong>se a transdisciplinary chall<strong>en</strong>ge.<br />
Other demands to be met for these methods include helping the<br />
various stakeholders to id<strong>en</strong>tify their common interests and articulate the<br />
differing argum<strong>en</strong>ts that lie behind any disagreem<strong>en</strong>ts.<br />
On August 24, 2001, “<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>” arranged a workshop in Stockholm<br />
to test a strategy for making synthesis of the five differ<strong>en</strong>t types of<br />
criteria. Researchers within “<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>” designed two <strong>system</strong> structures<br />
for wastewater treatm<strong>en</strong>t for comparison. The area of Hammarby Sjöstad,<br />
Stockholm, was chos<strong>en</strong> as the setting. Three groups were gathered<br />
for the test: 1) repres<strong>en</strong>tatives of stakeholders with relation to Hammarby<br />
Sjöstad or Stockholm – “local group”, 2) the <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> Refer<strong>en</strong>ce group<br />
with stakeholder repres<strong>en</strong>tatives at a national level – “refer<strong>en</strong>ce group”,<br />
and 3) the project directors within <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> – “researchers”.<br />
The aim of this report is to evaluate the workshop by use of a pattern<br />
matching criteria-refer<strong>en</strong>ced case study approach.<br />
CHOOSING MULTICRITERIA METHOD<br />
Multicriteria experts h<strong>av</strong>e sp<strong>en</strong>t a great deal of <strong>en</strong>ergy developing, docum<strong>en</strong>ting<br />
and def<strong>en</strong>ding differ<strong>en</strong>t aggregation procedures aiming at a final<br />
answer concerning which alternative to prefer. Most of the procedures focus<br />
on deterministic problems with optimisation abilities and suggest dif-<br />
VI
fer<strong>en</strong>t mathematical models for processing data and weighting criteria –<br />
more or less in dialogue with stakeholders. Deterministic distance-to-target<br />
procedures although, do h<strong>av</strong>e the disadvantage of being in need of a<br />
defined target, a definition which is seldom done in immediate cons<strong>en</strong>sus<br />
and sometimes impossible to reach since the estimations are time and place<br />
dep<strong>en</strong>d<strong>en</strong>t. For non-deterministic situations, like this case, the target<br />
was not defined and the criteria to process were both of a quantitative and<br />
qualitative nature.<br />
The approach for the sociocultural criteria was for instance not an impact<br />
assessm<strong>en</strong>t, but a methodology for id<strong>en</strong>tification of crucial sociocultural<br />
aspects to consider for sustainable urban water <strong>system</strong>s. Sociocultural<br />
criteria h<strong>av</strong>e mainly in previous research be<strong>en</strong> addressed through<br />
social impact assessm<strong>en</strong>t emphasising only one–way influ<strong>en</strong>ces on the<br />
social spheres by the technical structure. However, since the sub-<strong>system</strong>s<br />
“technology”, “users” and “organisations” within the total urban water<br />
<strong>system</strong> are mutually affecting each other, the relationships betwe<strong>en</strong> these<br />
sub-<strong>system</strong>s h<strong>av</strong>e to be described and analysed.<br />
Environm<strong>en</strong>t and hygi<strong>en</strong>e were treated as impacts. Technical function<br />
did not include impacts at all, but focused on frequ<strong>en</strong>cy estimations for<br />
differ<strong>en</strong>t disturbances to occur. The economy was a straightforward budget<br />
including investm<strong>en</strong>t costs and costs for operation and maint<strong>en</strong>ance.<br />
The prerequisites for choosing a multicriteria method able to cope with<br />
the chall<strong>en</strong>ges were demanding. Together with the complicated combination<br />
of criteria, the researchers in the program already took a set of critical<br />
decisions wh<strong>en</strong> two <strong>system</strong> structures were designed together with relevant<br />
criteria before this project started. More process-ori<strong>en</strong>ted methods<br />
were thereby not possible. Other factors to consider were the sophistication<br />
of the workshop participants (which were high here), the time allocated<br />
to the workshop (six hours), the number of alternatives to be considered,<br />
and the way in which we expected the participants to be comfortable<br />
expressing their prefer<strong>en</strong>ces.<br />
The method finally used at the workshop was the Regime method, an<br />
outranking method able to give indications of which alternatives are preferred<br />
to others and whether it is impossible to distinguish a prefer<strong>en</strong>ce<br />
betwe<strong>en</strong> the alternatives at hand. The Regime method is software where<br />
alternatives are compared through a pair-wise comparison for each criterion.<br />
A tool that can be described as a temperature scale was used for weighting<br />
the criteria. This approach was used to provide a possibility to get<br />
reactions from the groups on such a working procedure, and it also provided<br />
analysing possibilities by use of the Yakowitz multiattribute tool.<br />
E<strong>VA</strong>LUATION CRITERIA<br />
Multicriteria procedures aim at support and structure complex planning<br />
and decision-making situations. Since this was no deterministic problem<br />
one of the most important pieces of evid<strong>en</strong>ce of a good approach is that<br />
the stakeholders are satisfied with both the process and the outcome. Another<br />
important piece of evid<strong>en</strong>ce is satisfaction among the researches<br />
VII
concerning the ability of the approach to meet the requested standards.<br />
This kind of evid<strong>en</strong>ce is to be id<strong>en</strong>tified by using an evaluation study approach.<br />
In definitions of evaluation it is argued that wh<strong>en</strong> it comes to assessing<br />
the results and effects of a project or activity, the experim<strong>en</strong>tal model is a<br />
fruitful research design wh<strong>en</strong> it allows the precise understanding of what<br />
it is within the specific activity that causes the id<strong>en</strong>tified effects. A criteria-refer<strong>en</strong>ced<br />
case study appears to offer a path to approach the questions<br />
in focus here. Pattern matching compares an empirically based pattern<br />
with a predicted one. This implicates that for each presumed result from<br />
the test case, the predicted value needs to be defined. In short, we wanted<br />
two things for this case; it should be possible to manage and integrate the<br />
differ<strong>en</strong>t criteria developed within the research programme, and the stakeholders/participants<br />
should be satisfied.<br />
The predicted values we wanted the workshop to meet more precisely<br />
were:<br />
• Understanding and use of the decision-support by the participants.<br />
• Possibility to assess each of the five groups of criteria in a structured<br />
way.<br />
• Possibility to manage to rank, weight and integrate the five groups of<br />
criteria.<br />
• High quality communication betwe<strong>en</strong> the participants within the groups.<br />
To be able to interpret and understand results, docum<strong>en</strong>tation of the<br />
workshop was done through videotapes of all three groups, notes from the<br />
observers in each group covered impressions and group atmosphere, and<br />
protocols from each participant.<br />
THE TEST CASE<br />
Hammarby Sjöstad, in Stockholm, is one of five model cities studied in<br />
the <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> research program. Previously, Hammarby Sjöstad was a<br />
harbour and industrial district; now it is being converted to a resid<strong>en</strong>tial<br />
area, which will house approximately 20,000 people wh<strong>en</strong> it is finished in<br />
2010. The <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>tal requirem<strong>en</strong>ts h<strong>av</strong>e be<strong>en</strong> set at a high level.<br />
The supply of drinking water is similar for both <strong>system</strong> structures in<br />
focus for this study. In the first alternative, all wastewater and polluted<br />
stormwater are collected by a combined (gr<strong>av</strong>ity) sewer <strong>system</strong>. Relatively<br />
unpolluted stormwater will be discharged into the local receiving waters.<br />
The collected wastewater will be pumped to the largest wastewater<br />
treatm<strong>en</strong>t plant in Stockholm. The treatm<strong>en</strong>t of wastewater includes mechanical<br />
pre-treatm<strong>en</strong>t, chemical precipitation, activated-sludge process (including<br />
nitrog<strong>en</strong> removal) and filtration. The treatm<strong>en</strong>t of sludge includes<br />
dewatering, anaerobic digestion, sludge fractionation by hydrolysis and<br />
acidification for recovery of phosphorus, precipitants and carbon source.<br />
The second <strong>system</strong> studied features source sorting of stormwater, greywater,<br />
blackwater, and urine. The differ<strong>en</strong>t fractions are collected and tre-<br />
VIII
ated locally. Useful by-products will be transported to agriculture. Stormwater<br />
is to be collected separately. Greywater will be collected by a gr<strong>av</strong>ity<br />
sewer <strong>system</strong> and pumped to a local WWTP with processes similar to<br />
the WWTP for the “combined” <strong>system</strong>. Urine and blackwater are separated<br />
by means of source-separation toilets. The urine will th<strong>en</strong> be transported<br />
to differ<strong>en</strong>t long-term-storage facilities located at farms using urine as<br />
a fertiliser. Blackwater is led in a low-flush (vacuum) <strong>system</strong> to collection<br />
tanks near the buildings.<br />
WORKSHOP PREREQUISITES<br />
The workshop was held from 10 am to 4 pm on a single day, 24 August<br />
2001. The three groups that participated in the workshop were of differ<strong>en</strong>t<br />
character that <strong>en</strong>abled interesting comparisons. Each group had sev<strong>en</strong> or<br />
eight participants. The participants had research results pres<strong>en</strong>ted both in<br />
writt<strong>en</strong> and oral form as decision-support and the main task for the groups<br />
was to answer the question which <strong>system</strong>, of the two pres<strong>en</strong>ted above,<br />
they preferred. All participants were brought together for an initial ori<strong>en</strong>tation<br />
on the multicriteria method. The three groups th<strong>en</strong> w<strong>en</strong>t to separate<br />
rooms, together with a process leader and an observer.<br />
Each participant was giv<strong>en</strong> a worksheet with the numbers 0-10 on a<br />
linear scale for each of the five criteria. The numbers were giv<strong>en</strong> a qualitative<br />
meaning in notes under the scale, indicating that 0 was “totally unacceptable”,<br />
5 was “medium,” and 10 was “best <strong>av</strong>ailable” with respect to<br />
sustainable urban water managem<strong>en</strong>t <strong>system</strong>s. This assessm<strong>en</strong>t should be<br />
done for each type of criteria isolated, meaning that wh<strong>en</strong> assessing e.g.<br />
socioculture, user and organisational aspects should be valued in themselves,<br />
not the consequ<strong>en</strong>ces they may cause for the <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>t or hygi<strong>en</strong>e.<br />
They were th<strong>en</strong> asked to rate the relative importance of these criteria.<br />
The ranking protocol allowed criteria to h<strong>av</strong>e equal weight, if the participant<br />
wished. It was emphasized that we were not looking for an abstract<br />
ranking of the criteria, but a ranking in the context of this particular decision.<br />
For example, a participant might evaluate cost, in g<strong>en</strong>eral, as the<br />
most important criterion for deciding on a <strong>system</strong>, but thinks that the costs<br />
of the two <strong>system</strong>s under consideration were so close that other criteria<br />
would be ranked higher in this particular case. This information was used<br />
with the Regime method to measure which <strong>system</strong> was preferred. Participants<br />
were also asked to rate the two <strong>system</strong>s directly, using no formal<br />
aggregation tool. With the help of this strategy we int<strong>en</strong>ded to organise a<br />
discussion, taking one aspect at a time, in an attempt to <strong>av</strong>oid hidd<strong>en</strong> argum<strong>en</strong>ts<br />
and clarify confused areas.<br />
Before the groups adjourned, the group leader pres<strong>en</strong>ted the results of<br />
the output from Regime for each individual’s choices, and compared them<br />
with the self-aggregation of the second method. The groups discussed these<br />
results, and were also asked to evaluate the usefulness of the day’s exercise<br />
orally through discussion of beforehand-formulated questions, equal<br />
to all groups. Finally, the three groups came together again for a 30-minute<br />
discussion in pl<strong>en</strong>um of the day’s activities.<br />
IX
WHO SHALL DO THE SYNTHESIS?<br />
The three groups were a mixture of highly qualified stakeholders and there<br />
was for instance no repres<strong>en</strong>tative from the future inhabitants in Hammarby<br />
Sjöstad. Users of the water <strong>system</strong>s were not pres<strong>en</strong>t for two reasons.<br />
First and foremost is the circumstance that Hammarby Sjöstad is a<br />
planned area without inhabitants at the pres<strong>en</strong>t time. Second was the conviction<br />
that users cannot be repres<strong>en</strong>ted by one single person, their prefer<strong>en</strong>ces<br />
ought to be articulated by more sophisticated methods.<br />
The final question asked to the groups during the evaluation of the test<br />
was who shall do this kind of synthesis. Uniform agreem<strong>en</strong>t was stated<br />
concerning the importance of involving stakeholders early in a planning<br />
process. The politicians were m<strong>en</strong>tioned as h<strong>av</strong>ing a specific responsibility<br />
for this kind of strategic decisions, although in dialogue with professionals<br />
and researchers providing adequate decision support. The degree of<br />
aggregation of material was discussed where too aggregated decision-support<br />
was accused of taking the work from the politicians. No person pres<strong>en</strong>t<br />
thought that the chall<strong>en</strong>ge at this workshop could be solved solely by<br />
researchers, or aggregated results from research.<br />
Another statem<strong>en</strong>t from the groups was that ordinary people, users of<br />
the urban water <strong>system</strong>, should participate in the process only if they h<strong>av</strong>e<br />
a stakeholder position. They t<strong>en</strong>d to f<strong>av</strong>our major changes too much without<br />
h<strong>av</strong>ing the responsibility to take part in the implem<strong>en</strong>tation, was an<br />
argum<strong>en</strong>t for this kind of statem<strong>en</strong>t. Their role in the process, ev<strong>en</strong> only as<br />
stakeholders, was although defined differ<strong>en</strong>tly among the differ<strong>en</strong>t participants.<br />
Some saw involvem<strong>en</strong>t of users only as a strategic way to r<strong>en</strong>der<br />
acceptance, others as a way to educate them. Another reason for involvem<strong>en</strong>t<br />
of users was that they should do the assessm<strong>en</strong>ts of sociocultural<br />
aspects, while experts did the assessm<strong>en</strong>t of hygi<strong>en</strong>e and <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>t.<br />
The last argum<strong>en</strong>t illustrates the confusion oft<strong>en</strong> connected to this kind of<br />
situation, where aims and focus are multidim<strong>en</strong>sional due to the number<br />
of persons involved and the perceived degree of complexity of the question<br />
at hand differs.<br />
FUTURE STRATEGIES<br />
Two of the groups in the <strong>en</strong>d preferred the separated <strong>system</strong> and one the<br />
combined (the refer<strong>en</strong>ce group), although with minor differ<strong>en</strong>ces. The<br />
Regime software showed uniform agreem<strong>en</strong>t betwe<strong>en</strong> the results of the<br />
formal aggregation and the information made by the participants in method<br />
2. The aim was not, however, to make a decision as such, but to test a<br />
methodology and strategy. One interesting observation was the cons<strong>en</strong>sus<br />
each group reached, despite the circumstance that their prefer<strong>en</strong>ces was<br />
not explicitly outspok<strong>en</strong> during the discussions. A cons<strong>en</strong>sus was not needed<br />
or searched for. This can be tak<strong>en</strong> as an argum<strong>en</strong>t for the approaches f<strong>av</strong>ouring<br />
individual assessm<strong>en</strong>ts without group discussions, on the other<br />
hand there was very small differ<strong>en</strong>ce betwe<strong>en</strong> how the two <strong>system</strong>s were<br />
assessed.<br />
The advantage of the methodology used, according to the participants,<br />
X
was the structured discussions before each criterion was scored and that<br />
they had the possibility to process one type of criteria at a time. All three<br />
groups found it complicated to manage impacts - like <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>tal impacts<br />
and hygi<strong>en</strong>ic risks - and prerequisites - like crucial factors for users<br />
of the <strong>system</strong>s and organisational capacity – in the same framework. Pronounced<br />
criticism concerned the situation as such; it was perceived as<br />
very unrealistic. Instead the stakeholders wanted to be involved in an earlier<br />
stage in the process, forming the <strong>system</strong> structures to be analysed and<br />
the goals the <strong>system</strong>s shall fulfil. The decision support can also be developed<br />
in order to make it more compreh<strong>en</strong>sive, pedagogic and at the same<br />
time pres<strong>en</strong>ting more with fewer details.<br />
We wanted to test a strategy for communicating and <strong>en</strong>abling stakeholders<br />
to handle very differ<strong>en</strong>t kinds of knowledge; in some way it succeeded<br />
and in some way it did not. Our conviction was that involvem<strong>en</strong>t<br />
of stakeholders is the right way to go in order to make relevant synthesis<br />
of this kind, next time a more early involvem<strong>en</strong>t is needed. The mixture of<br />
stakeholders was good, although users were missing. A reflection to be<br />
made is that the procedure chos<strong>en</strong> here may h<strong>av</strong>e hindered reflected integration,<br />
since first it was quite research ori<strong>en</strong>ted, and second communicated<br />
a research tradition of impact assessm<strong>en</strong>t and quantified objectiv<strong>en</strong>ess.<br />
The int<strong>en</strong>tion for “<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>” is to continue the work making this<br />
kind of multi- and transdisciplinary syntheses strategies. Future work int<strong>en</strong>ds<br />
to focus more on a combination of multicriteria procedures and process<br />
support tools. A process has started in Surahammar, a small municipality<br />
in the Swedish countryside. Here involvem<strong>en</strong>t of users shall be tested<br />
and evaluated as one part of developing differ<strong>en</strong>t strategies focusing<br />
on the everlasting chall<strong>en</strong>ge of integrating knowledge.<br />
Two differ<strong>en</strong>t, more detailed, analysis of the workshop were pres<strong>en</strong>ted<br />
as confer<strong>en</strong>ce papers in 2002:<br />
Söderberg, H. (2002) “Multicriteria through stakeholder dialogue – evaluation<br />
of a test case” Proceedings from International Sustainable Developm<strong>en</strong>t<br />
Research Confer<strong>en</strong>ce, Manchester, UK, April 8-9, 2002. pp. 446-<br />
454.<br />
Etnier. C. and Söderberg, H. (2002) Multicriteria assessm<strong>en</strong>t for choosing<br />
a wastewater treatm<strong>en</strong>t option: the case of Hammarby Sjöstad, Swed<strong>en</strong><br />
Proceedings National Onsite Wastewater Recycling Association Confer<strong>en</strong>ce,<br />
Kansas City, September 2002.<br />
XI
Innehåll<br />
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
1. Uthållig utveckling – och <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> ............................................................................... 13<br />
Vad innebär uthållig utveckling <strong>för</strong> <strong>VA</strong>-sektorn? ........................................................................... 14<br />
Test och <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> metod <strong>för</strong> syntes ................................................................................ 16<br />
2. Hammarby Sjöstad – vision och projekt ........................................................................................ 18<br />
Systemanalys – Hammarby Sjöstad ............................................................................................. 19<br />
Många dim<strong>en</strong>sioner i det <strong>uthålliga</strong> <strong>system</strong>et ................................................................................ 21<br />
<strong>VA</strong>-<strong>system</strong>et i Hammarby och dess omgivning ............................................................................ 22<br />
Naturresurser och miljöpåverkan ............................................................................................. 23<br />
Mål och visioner att ta hänsyn till ............................................................................................. 24<br />
Lagar och rättesnör<strong>en</strong> .............................................................................................................. 25<br />
Kontext<strong>en</strong> viktig ........................................................................................................................ 26<br />
3. Betydels<strong>en</strong> <strong>av</strong> att välja rätt <strong>syntesstrategi</strong> ..................................................................................... 28<br />
Begränsande <strong>för</strong>utsättningar ........................................................................................................ 28<br />
Aggregering – i vilk<strong>en</strong> utsträckning ............................................................................................... 29<br />
Ordinala och kardinala tal ............................................................................................................. 30<br />
Regime ......................................................................................................................................... 30<br />
Kriterier <strong>för</strong> <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> övning<strong>en</strong> ............................................................................................ 31<br />
Övning<strong>en</strong>s g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>ande ............................................................................................................ 31<br />
4. Analys <strong>av</strong> övning<strong>en</strong>s måluppfyllelse ............................................................................................ 33<br />
Möjligt att <strong>för</strong>stå och använda beslutsunderlaget ......................................................................... 33<br />
Hygi<strong>en</strong> ...................................................................................................................................... 34<br />
Miljö .......................................................................................................................................... 35<br />
Ekonomi ................................................................................................................................... 36<br />
Sociokultur ............................................................................................................................... 36<br />
Teknisk funktion ....................................................................................................................... 37<br />
Reflektioner – underlagets utformning ..................................................................................... 38<br />
Möjligt att göra bedömningar <strong>av</strong> de fem aspekterna var <strong>för</strong> sig på ett strukturerat sätt ................ 38<br />
Hygi<strong>en</strong> ...................................................................................................................................... 39<br />
Miljö .......................................................................................................................................... 39<br />
Ekonomi ................................................................................................................................... 39<br />
Sociokultur ............................................................................................................................... 40<br />
Teknisk funktion ....................................................................................................................... 40<br />
Reflektioner – möjligheter att göra bedömningar ..................................................................... 41<br />
Möjligt att rangordna, vikta och integrera de fem aspekterna till <strong>en</strong> övergripande bedömning .... 41<br />
Möjligt att ha <strong>en</strong> god och utvecklande kommunikation mellan deltagarna i varje grupp............... 43<br />
5. Synteser i dialog – framtid<strong>en</strong>s process ......................................................................................... 45<br />
Underlaget .................................................................................................................................... 45<br />
Metod<strong>en</strong>s styrkor och svagheter .................................................................................................. 46<br />
Vem skall göra syntes<strong>en</strong>?............................................................................................................. 46<br />
Fortsatta arbetet – fas 2 ............................................................................................................... 48<br />
6. Refer<strong>en</strong>ser .................................................................................................................................... 49<br />
Muntliga kontakter .................................................................................................................... 52<br />
Informationsmaterial ................................................................................................................ 52<br />
7. Bilagor ........................................................................................................................................... 53<br />
Bilaga 1. Deltagarlista .............................................................................................................. 53<br />
Bilaga 2. Arbetsunderlag <strong>för</strong> metodövning ............................................................................... 54<br />
Bilaga 3. Underlag <strong>för</strong> bedömning <strong>av</strong> de två <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong><strong>en</strong> ............................................... 56<br />
Bilaga 4. Underlag <strong>för</strong> utvärderande diskussion i varje grupp ................................................. 73<br />
XII<br />
12
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
1 Uthållig<br />
utveckling<br />
– och <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Vad m<strong>en</strong>as med uthållig utveckling – i största allmänhet och <strong>för</strong> <strong>VA</strong>-sektorn<br />
i synnerhet? Det är inget <strong>en</strong>kelt begrepp eftersom det innefattar många<br />
olika dim<strong>en</strong>sioner. Det MISTRA-finansierade forskningsprogrammet Sustainable<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> Managem<strong>en</strong>t (<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>) har <strong>för</strong> <strong>av</strong>sikt att ta fram<br />
ett verktyg som stöd <strong>för</strong> de beslut som ska fattas om framtid<strong>en</strong>s <strong>uthålliga</strong><br />
<strong>VA</strong>-<strong>system</strong>.<br />
Begreppet uthållig utveckling är <strong>en</strong> översättning <strong>av</strong> <strong>en</strong>gelskans sustainable<br />
developm<strong>en</strong>t som populariserades 1987 <strong>av</strong> FN:s Brundtlandkommission.<br />
Kommission<strong>en</strong> <strong>en</strong>ades om <strong>en</strong> övergripande definition:<br />
“En uthållig utveckling tillgodoser våra behov i dag utan att äv<strong>en</strong>tyra<br />
kommande g<strong>en</strong>erationers möjligheter att tillgodose sina.“<br />
(WCED, 1987)<br />
Det finns <strong>en</strong> pågå<strong>en</strong>de debatt om vad som är nödvändiga och tillräckliga<br />
kriterier <strong>för</strong> att uppnå <strong>en</strong> uthållig utveckling. Ett stort antal definitioner,<br />
rapporter och texter har producerats kring frågan, både från forskarsamhället<br />
och det politiska <strong>system</strong>et.<br />
En komplex vision som uthållig utveckling ökar kr<strong>av</strong><strong>en</strong> på kunskapshantering<br />
i planeringsprocesser, då inte bara vet<strong>en</strong>skaplig kunskap <strong>av</strong> olika<br />
slag <strong>av</strong>ses att integreras utan också kunskap <strong>av</strong> annat slag; lekmannakunskap,<br />
professionell kunskap etc. En <strong>för</strong>eteelse som går under b<strong>en</strong>ämning<strong>en</strong><br />
transdisciplinär kunskap på <strong>en</strong>gelska, m<strong>en</strong> som på sv<strong>en</strong>ska snarare<br />
skulle kunna kallas tvärkunskap (Scholz, 2002). Forskningsprojekt och<br />
programsatsningar producerar i dagsläget mängder med data, resultat och<br />
rapporter som i <strong>en</strong> planeringsprocess kan vara svåra att samtidigt hantera<br />
och sammanväga. Ambition<strong>en</strong> att överbrygga klyftan mellan forskarsamhället<br />
och vad som skulle kunna kallas praktik<strong>en</strong> är dock äv<strong>en</strong> d<strong>en</strong> <strong>en</strong> del<br />
<strong>av</strong> vision<strong>en</strong> om hållbar utveckling, och står högt på d<strong>en</strong> politiska ag<strong>en</strong>dan<br />
i dagsläget.<br />
I EU:s sjätte miljöhandlingsprogram Miljö 2010: Vår framtid – vårt val<br />
(2001) betonas betydels<strong>en</strong> <strong>av</strong> samverkan mellan olika aktörer och intress<strong>en</strong><br />
<strong>för</strong> framgång i arbetet mot <strong>en</strong> långsiktigt hållbar miljö:<br />
“Om sjätte miljöhandlingsprogrammet skall kunna nå framgång<br />
är det viktigt att alla berörda parter kan medverka aktivt i varje<br />
skede <strong>av</strong> beslutsprocess<strong>en</strong>, från det att mål<strong>en</strong> fastställs till g<strong>en</strong>om-<br />
13
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
<strong>för</strong>andet <strong>av</strong> åtgärderna. Utveckling<strong>en</strong>, g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>andet och <strong>utvärdering</strong><strong>en</strong><br />
<strong>av</strong> miljöpolitik<strong>en</strong> skall grundas på goda vet<strong>en</strong>skapliga<br />
kunskaper, ekonomiska analyser, till<strong>för</strong>litliga miljöuppgifter samt<br />
användning <strong>av</strong> indikatorer“<br />
Vad innebär uthållig utveckling <strong>för</strong> <strong>VA</strong>-sektorn?<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>-programmet forskar om och <strong>för</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> och hur<br />
man kan jäm<strong>för</strong>a och bedöma olika <strong>system</strong>alternativ i <strong>en</strong> valsituation.<br />
C<strong>en</strong>tral fråga är: Hur ska <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><strong>en</strong> <strong>för</strong>ändras <strong>för</strong> att bli <strong>uthålliga</strong> – om<br />
de nu måste <strong>för</strong>ändras?<br />
Programmet har <strong>en</strong> vision:<br />
“Varje människa har rätt till r<strong>en</strong>t vatt<strong>en</strong>. För tätorter är det vår<br />
vision att få till stånd <strong>en</strong> vatt<strong>en</strong>hantering där vatt<strong>en</strong> och dess<br />
beståndsdelar på ett säkert sätt kan användas, återanvändas och<br />
åter<strong>för</strong>as till natur<strong>en</strong>.“ (Malmqvist, 1999)<br />
Eftersom uthållighet har många olika aspekter måste vi hantera stora<br />
mängder information och kunskap <strong>av</strong> varierat slag <strong>för</strong> att fatta beslut i<br />
linje med vision<strong>en</strong>. Det är <strong>en</strong> komplex uppgift att <strong>för</strong>söka utforma <strong>uthålliga</strong><br />
<strong>VA</strong>-<strong>system</strong> och inom <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> är vi <strong>en</strong>iga om att ett integrerat angreppssätt,<br />
där olika forskningsinriktningar möts, är nödvändigt. Inom<br />
programmet har vi formulerat fem typer <strong>av</strong> kriterier – kr<strong>av</strong> som ett uthålligt<br />
<strong>VA</strong>-<strong>system</strong> skall möta (fig 1):<br />
• Hälsa och hygi<strong>en</strong><br />
• Miljöpåverkan och nautresurshantering<br />
• Ekonomi<br />
• Sociokulturella aspekter<br />
• Teknisk funktion<br />
<strong>VA</strong>-<strong>system</strong>et påverkar sin omgivning, bl.a. g<strong>en</strong>om utsläpp, hygi<strong>en</strong>risker,<br />
översvämningsrisker och ingrepp i d<strong>en</strong> fysiska miljön. Systemet ska<br />
vara uthålligt med hänsyn till dessa olika typer <strong>av</strong> påverkan. Det ska också<br />
vara uthålligt med <strong>av</strong>se<strong>en</strong>de på de interna relationerna i <strong>system</strong>et mellan<br />
användare, organisation och teknik. Att använda teknik<strong>en</strong> ska till exempel<br />
inte ta allt<strong>för</strong> mycket tid i anspråk, det ska inte innebära oönskade risker,<br />
det ska helst få användarna att <strong>för</strong>stå vad de gör och i <strong>för</strong>längning<strong>en</strong> bidra<br />
till minskad miljöpåverkan (Hellström et al, 2000; Söderberg & Åberg,<br />
2001).<br />
Omfattande resurser har under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> investerats i utveckling<strong>en</strong><br />
<strong>av</strong> olika typer <strong>av</strong> planerings- och beslutsstöd, där kriterier och indikatorer<br />
används <strong>för</strong> att göra bedömningar om olika alternativ och processer<br />
utvecklas i önskad riktning (EEA, 2000; SCB, 1998; UNSEC, 1998). De<br />
kriterier och indikatorer vi utvecklar inom <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> har som syfte att<br />
vara ett stöd i strategisk planering och därmed underlätta <strong>system</strong>atiska<br />
jäm<strong>för</strong>elser mellan olika <strong>system</strong>alternativ. Jäm<strong>för</strong>t med d<strong>en</strong> <strong>för</strong>stnämnda<br />
14
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Figur 1. <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> har formulerat fem typ <strong>av</strong> uthållighetsaspekter <strong>för</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong>.<br />
ambition<strong>en</strong> innebär detta <strong>en</strong> ökad betydelse <strong>för</strong> sammanhanget inom vilket<br />
kriterierna används, plats<strong>en</strong>s betydelse blir c<strong>en</strong>tral. Det innebär också<br />
att kriterier kan väljas på andra grunder då de skall tjäna ett något annorlunda<br />
syfte; att till exempel ha med jämn köns<strong>för</strong>delning i beslutande organ<br />
är ing<strong>en</strong> indikator som blir funktionell i sammanhanget ”<strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong><strong>system</strong>”,<br />
m<strong>en</strong> är däremot <strong>en</strong> indikator som kan användas <strong>för</strong> att bedöma<br />
och jäm<strong>för</strong>a utveckling<strong>en</strong> i ollika länder (Spang<strong>en</strong>berg, 2002).<br />
Inom <strong>VA</strong>-området har det utvecklats modeller <strong>för</strong> att bedöma miljöpåverkan,<br />
naturresurshushållning och mikrobiella risker. Därtill finns modeller<br />
<strong>för</strong> att jäm<strong>för</strong>a investeringskostnader och kostnader <strong>för</strong> drift och<br />
underhåll. Däremot har det gjorts blygsamma insatser <strong>för</strong> att analysera<br />
och bedöma brukarrelaterade och organisatoriska aspekter i relation till<br />
<strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> ur bete<strong>en</strong>de- och samhällsvet<strong>en</strong>skapligt perspektiv.<br />
Något som <strong>Urban</strong> water-programmet arbetar med och som bidrar till ökad<br />
komplexitet i utmaning<strong>en</strong> att välja <strong>system</strong> då kunskap om miljöpåverkan<br />
och brukares bete<strong>en</strong>de baserar på vitt skilda teoretiska grunder (Malmqvist,<br />
et al, 2000).<br />
Vi fattar alla beslut baserade på ett stort antal faktorer i stora och små<br />
är<strong>en</strong>d<strong>en</strong> varje dag, ofta mindre medvetna om hur mycket intuition som<br />
ligger bakom. När det handlar om beslut <strong>för</strong> stora projekt, nybyggnad eller<br />
ombyggnad, är det önskvärt att hantera dessa faktorer på ett mer syste-<br />
15
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
matiskt sätt än det intuitiva, som ändå alltid är närvarande. Inom <strong>Urban</strong><br />
<strong>Water</strong> är ambition<strong>en</strong> att skapa ett verktyg som kan användas i planeringsoch<br />
beslutsprocesser kring vatt<strong>en</strong> och <strong>av</strong>lopp. Ett verktyg som klarar att<br />
inkludera och hantera d<strong>en</strong> mångfald aspekter <strong>uthålliga</strong> <strong>system</strong> handlar om.<br />
Vi har <strong>för</strong> <strong>av</strong>sikt att utveckla ett processtödsverktyg som möjliggör hantering<br />
<strong>av</strong> kvalitativ och kvantitativ information i samma situation. Vår <strong>av</strong>sikt<br />
är också att verktyget skall vara till gagn <strong>för</strong> våra <strong>av</strong>nämare, <strong>VA</strong>-sektorn<br />
i Sverige. Detta innebär att processtödet också skall bidra till <strong>en</strong> strukturerad<br />
dialog mellan inblandade intress<strong>en</strong>ter, dock utan ambition<strong>en</strong> att<br />
vara ett verktyg <strong>för</strong> konflikthantering. Det övergripande syftet är stöd <strong>för</strong><br />
synteser.<br />
Test och <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> metod <strong>för</strong> syntes<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>-programmet startade 1999. Fram till 2001 lades i huvudsak<br />
grunderna <strong>för</strong> vårt tvärvet<strong>en</strong>skapliga arbete i forskarskolan samt i <strong>en</strong> projektgrupp<br />
bestå<strong>en</strong>de <strong>av</strong> relativt nydisputerade forskare från olika discipliner<br />
kallad ”<strong>system</strong>analysgrupp<strong>en</strong>”. Systemanalysgrupp<strong>en</strong> började arbeta<br />
med Hammarby Sjöstad som tankemodellstad 1999 utan att något specifik<br />
del <strong>av</strong> området valdes ut. Två teoretiska <strong>system</strong>strukturer konstruerades<br />
och användes som <strong>en</strong> test <strong>för</strong> utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> kriterier och metoder <strong>för</strong><br />
sammanställning <strong>av</strong> information inom de olika kriteriergrupperna. Sommar<strong>en</strong><br />
2001 stod vi i <strong>en</strong> situation där vi hade mer eller mindre utvecklade<br />
kriterier samt kunskap om de olika <strong>system</strong>strukturerna framtagna. Vi valde<br />
då att inte göra synteserna själva inom forskargrupp<strong>en</strong>, utan att i detta<br />
läge bjuda in olika grupper <strong>av</strong> sammansatt karaktär och ge dessa i uppgift<br />
att göra syntes.<br />
Syftet med <strong>en</strong> sådan övning var flerfaldigt. Synteser är nödvändiga att<br />
göra, m<strong>en</strong> ”hur” och ”<strong>av</strong>” vem var och är c<strong>en</strong>trala frågor. Övning<strong>en</strong>s primära<br />
syfte var att möjliggöra test och <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> strategi <strong>för</strong> syntes<br />
som vi valt. Övning<strong>en</strong> kunde också tjäna som <strong>en</strong> möjlighet <strong>för</strong> programmet<br />
att få respons och reaktioner på hittills ut<strong>för</strong>t arbete – ett sekundärt<br />
m<strong>en</strong> ändock viktigt syfte.<br />
D<strong>en</strong> 24 augusti 2001 arrangerades <strong>en</strong> workshop på Hammarby Sjöstadsområdet<br />
i Stockholm med syfte att testa <strong>en</strong> metod <strong>för</strong> att g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>a synteser<br />
<strong>av</strong> de olika typer <strong>av</strong> kunskap som tagits fram dittills. Tre grupper bjöds<br />
in (bilaga 1):<br />
1. Repres<strong>en</strong>tanter <strong>för</strong> olika lokala intress<strong>en</strong>/aktörer i Stockholm med mer<br />
eller mindre utvecklad relation till Hammarby Sjöstad<br />
2. <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>s ”syntesgrupp”, bestå<strong>en</strong>de <strong>av</strong> repres<strong>en</strong>tanter från Naturvårdsverket,<br />
LRF, konsultvärld<strong>en</strong>, forskarvärld<strong>en</strong> samt kommunal <strong>VA</strong>verksamhet<br />
<strong>av</strong> olika storlek<br />
3. <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>s projektledare, det vill säga handledarna till de doktorander<br />
som deltar i programmets forskarskola.<br />
Uppgift<strong>en</strong> till deltagande grupper var att välja ett <strong>av</strong> de två <strong>system</strong>alternativ<strong>en</strong><br />
baserat på d<strong>en</strong> kunskap som de fått i underlaget samt egna erfar<strong>en</strong>-<br />
16
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
heter. Övning<strong>en</strong> g<strong>av</strong> inget utrymme <strong>för</strong> grupperna att <strong>för</strong>ändra <strong>system</strong>strukturerna<br />
eller g<strong>en</strong>erellt diskutera hur <strong>VA</strong>-<strong>system</strong>et på bästa sätt kan<br />
utformas <strong>för</strong> att möta kr<strong>av</strong><strong>en</strong> på uthållighet. Utformning<strong>en</strong> <strong>av</strong> <strong>system</strong>strukturerna<br />
och underlaget är helt och hållet gjort <strong>av</strong> <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> och deltagarna<br />
i grupperna har g<strong>en</strong>om sin medverkan inte bundit sig <strong>för</strong> något annat<br />
än att testa och utvärdera <strong>en</strong> metod <strong>för</strong> syntes <strong>av</strong> de olika ingå<strong>en</strong>de<br />
kriterierna. Vilket <strong>system</strong> varje grupp och varje <strong>en</strong>skild deltagare i slutändan<br />
<strong>för</strong>ordade är inte det viktiga, utan det viktiga är hur metod<strong>en</strong> upplevdes<br />
fungera och vilka <strong>för</strong>- och nackdelar vi kunde id<strong>en</strong>tifiera.<br />
Mer detaljerade beskrivningar om hur övning<strong>en</strong> ut<strong>för</strong>des finns i kapitel<br />
3, där <strong>en</strong> kortfattad m<strong>en</strong> mer g<strong>en</strong>erell beskrivning <strong>av</strong> multi-kriteria metodik<br />
inleder kapitlet. En mer ut<strong>för</strong>lig bakgrundsbeskrivning återges i kapitel<br />
2. I kapitel 4 analyseras utfallet <strong>av</strong> övning<strong>en</strong> och det <strong>av</strong>slutande kapitlet<br />
<strong>för</strong> diskussion<strong>en</strong> in i framtid<strong>en</strong> och hur vi går vidare med utveckling<strong>en</strong><br />
<strong>av</strong> strategier <strong>för</strong> synteser, hur skall de göras och <strong>av</strong> vem?<br />
17
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
2 Hammarby<br />
Sjöstad<br />
– vision och projekt<br />
Hammarby Sjöstad är <strong>en</strong> ny stadsdel i Stockholm. 1 Ett gammalt hamnoch<br />
industriområde omvandlas till <strong>en</strong> stadsdel med 8 000 läg<strong>en</strong>heter <strong>för</strong><br />
ungefär 20 000 människor. När hela projektet är klart år 2010 kommer 30<br />
000 personer att bo och arbeta i området. Hammarby Sjöstad får innerstadskaraktär<br />
med <strong>en</strong> blandning <strong>av</strong> läg<strong>en</strong>heter, affärer, kontor och småskalig<br />
industri. Servic<strong>en</strong>ivån <strong>för</strong>väntas bli hög när det gäller skolor, sjukvård,<br />
äldrevård och annan off<strong>en</strong>tlig service.<br />
Hammarby Sjöstad skall bli <strong>en</strong> spjutspets i ekologiskt och miljöinriktat<br />
byggande och bo<strong>en</strong>de. Stadsdel<strong>en</strong> ska planeras och byggas utifrån ett strikt<br />
kretsloppstänkande som <strong>en</strong> resurssnål och miljöanpassad stadsdel och hela<br />
tid<strong>en</strong> ligga i d<strong>en</strong> internationella frontlinj<strong>en</strong> <strong>för</strong> hållbar utveckling i tät stadsmiljö.<br />
I vision<strong>en</strong> <strong>för</strong> Hammarby Sjöstad ingår att stadsdel<strong>en</strong>s miljöprestanda<br />
ska bli ”dubbelt så bra” jäm<strong>för</strong>t med vad som gäller <strong>för</strong> bästa tillämpade<br />
teknik i nyproduktion<strong>en</strong> i dag. I det fortsatta arbetet måste man vidareutveckla<br />
de operationella mål som har formulerats <strong>för</strong> att motsvara d<strong>en</strong> övergripande<br />
inriktning<strong>en</strong>. Om mål<strong>en</strong> ska nås krävs det både <strong>för</strong>ändringar <strong>av</strong><br />
livsstil och utveckling <strong>av</strong> tekniska lösningar och medvet<strong>en</strong> planering. De<br />
<strong>system</strong> som utvecklas ska både uppfylla de operationella mål<strong>en</strong> och vara<br />
pedagogiska. Ett miljöinformationsc<strong>en</strong>trum ska inrättas.<br />
Hammarby Sjöstad kommer att få sin eg<strong>en</strong> kretsloppsmodell och ev<strong>en</strong>tuellt<br />
sitt eget r<strong>en</strong>ingsverk. Dagvatt<strong>en</strong> r<strong>en</strong>as lokalt och kommer inte att<br />
belasta r<strong>en</strong>ingsverket. Vatt<strong>en</strong>användning<strong>en</strong> minimeras g<strong>en</strong>om att vatt<strong>en</strong>besparande<br />
utrustning används överallt.<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> började arbeta med Hammarby Sjöstad som modellstad<br />
1999 utan att något speciellt område valdes ut. Sedan dess har programmet<br />
konstruerat sina <strong>system</strong>strukturer mer utifrån det egna behovet att jäm-<br />
1 Detta <strong>av</strong>snitt baserar sig på informationsmaterial om Hammarby Sjöstad:<br />
”Hammarby sjöstad – <strong>en</strong> ny stadsdel där teknologi möter ekologi”, broshyr från Stockholm stad,<br />
1999. ”Miljöbelastningprofil <strong>för</strong> Hammarby sjöstad”, 2000<br />
”Miljöredovisning 2000/2001 Hammarby sjöstad, Delområd<strong>en</strong>a Sickla Udde, Sickla Kaj och<br />
Luma.”, Gatu- och fastighetskontoret, Stockholms stad.<br />
”Miljöprogram <strong>för</strong> Hammarby sjöstad”, 2000.<br />
”Välkomm<strong>en</strong> till Hammarby sjöstad”, broshyr från kretsloppsbolag<strong>en</strong>, 2000<br />
Stockholm Vatt<strong>en</strong>, 2001, Miljö och årsredovisning 2000.<br />
www.hammarbysjostad.stockholm.se<br />
Muntlig kommunikation med Berndt Björl<strong>en</strong>ius, Stockholm Vatt<strong>en</strong>.<br />
18
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
<strong>för</strong>a olika extremer än utifrån faktiska <strong>system</strong> om vad som skall byggas.<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>s resultat skall ses som <strong>en</strong> tillämpning på ett tänkt, ännu inte<br />
färdigplanerat område i Hammarby Sjöstad.<br />
De områd<strong>en</strong> som har byggts hittills i Hammarby Sjöstad är anslutna till<br />
ett separat nät som i framtid<strong>en</strong> kan <strong>för</strong>sörja det lokala r<strong>en</strong>ingsverket som<br />
bl a utrustas med teknik <strong>för</strong> näsrsaltsåtervinning. Det utreds äv<strong>en</strong> andra<br />
lösningar <strong>för</strong> de ännu obyggda områd<strong>en</strong>a.<br />
En uppsättning mål <strong>för</strong> vatt<strong>en</strong> och <strong>av</strong>lopp <strong>för</strong> år 2005 ingår i miljöprogrammet<br />
<strong>för</strong> Hammarby Sjöstad:<br />
• Vatt<strong>en</strong>användning<strong>en</strong> per personekvival<strong>en</strong>t (exkl. recirkulerat vatt<strong>en</strong>) ska<br />
reduceras med 50 proc<strong>en</strong>t jäm<strong>för</strong>t med g<strong>en</strong>omsnittet <strong>för</strong> nyproduktion i<br />
innerstad<strong>en</strong>. (För år 2015 har man målet att vatt<strong>en</strong>användning<strong>en</strong> ska minska<br />
med 60 proc<strong>en</strong>t.)<br />
• Av fosforn i BDT-vatt<strong>en</strong>, urin och fekalier ska 95 proc<strong>en</strong>t åter<strong>för</strong>as till<br />
jordbruket.<br />
• En livscykelanalys (LCA) ska ut<strong>för</strong>as <strong>för</strong> att <strong>av</strong>göra hur lämpligt det är<br />
att åter<strong>för</strong>a kväve till jordbruket med tanke på <strong>en</strong>ergi och emissioner.<br />
• Innehållet <strong>av</strong> tungmetaller och andra miljöstörande ämn<strong>en</strong> i <strong>av</strong>loppsvatt<strong>en</strong><br />
ska minska med 50 proc<strong>en</strong>t i inflödet till r<strong>en</strong>ingsverket.<br />
• Allt dagvatt<strong>en</strong> ska behandlas lokalt.<br />
• Avloppsledningar ska vara helt täta.<br />
• Kväveinnehållet i behandlat <strong>av</strong>loppsvatt<strong>en</strong> bör inte överstiga 6 mg/l, och<br />
fosforinnehållet bör inte överstiga 0,15 mg/l.<br />
Systemanalys – Hammarby Sjöstad<br />
De två <strong>system</strong>strukturer som <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> har valt att arbeta med i anslutning<br />
till modellstad Hammarby Sjöstad visas i figurerna 2 och 3. Det <strong>en</strong>a<br />
ett ”kombinerat” <strong>system</strong> med c<strong>en</strong>tral behandling <strong>av</strong> dagvatt<strong>en</strong> och spillvatt<strong>en</strong>,<br />
det andra ett källseparerat <strong>system</strong> med lokal behandling <strong>av</strong> dagvatt<strong>en</strong><br />
och spillvatt<strong>en</strong> (Malmqvist et al, 2000).<br />
Dricksvatt<strong>en</strong><strong>för</strong>sörjning<strong>en</strong> är liknande <strong>för</strong> båda de studerade <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><strong>en</strong>,<br />
nämlig<strong>en</strong> c<strong>en</strong>traliserad. Vatt<strong>en</strong> produceras i ett stort vatt<strong>en</strong>verk som<br />
ligger nära vatt<strong>en</strong>täkt<strong>en</strong> Mälar<strong>en</strong>. Process<strong>en</strong> innefattar kemisk fällning,<br />
sandfilter, klorering samt justering <strong>av</strong> hårdhet och alkalinitet.<br />
Det kombinerade <strong>av</strong>lopp<strong>system</strong>et är <strong>en</strong> c<strong>en</strong>traliserad, högteknologisk<br />
<strong>en</strong>d-of-pipe-lösning. System <strong>för</strong> distribution, uppsamling och behandling<br />
bygger på <strong>av</strong>ancerad teknik och använder best <strong>av</strong>ailable technology (BAT).<br />
Allt spillvatt<strong>en</strong> och <strong>för</strong>or<strong>en</strong>at dagvatt<strong>en</strong> samlas ihop <strong>av</strong> ett kombinerat<br />
lednings<strong>system</strong> med självfall. Relativt o<strong>för</strong>or<strong>en</strong>at dagvatt<strong>en</strong> släpps ut i d<strong>en</strong><br />
lokala recipi<strong>en</strong>t<strong>en</strong>. Det hopsamlade spillvattnet pumpas till det största <strong>av</strong>loppsverket<br />
i Stockholm. Behandling<strong>en</strong> består <strong>av</strong> mekanisk <strong>för</strong>behandling,<br />
kemisk fällning, <strong>en</strong> aktivtslamprocess med kväve<strong>av</strong>skiljning samt<br />
19
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Figur 2. ”Kombinerat” <strong>system</strong> med c<strong>en</strong>tral behandling <strong>av</strong> dagvatt<strong>en</strong> och<br />
spillvatt<strong>en</strong>.<br />
filtrering. Slambehandling<strong>en</strong> inkluderar <strong>av</strong>vattning, rötning, slamfraktionering<br />
g<strong>en</strong>om hydrolys och syrabehandling <strong>för</strong> återvinning <strong>av</strong> fosfor, fällningskemikalier<br />
och kolkälla.<br />
Det separerade <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong>et har källseparering <strong>av</strong> dagvatt<strong>en</strong>, BDTvatt<strong>en</strong>,<br />
urin och övrigt klosettvatt<strong>en</strong>. De olika fraktionerna samlas ihop<br />
och behandlas lokalt. Nyttiga restprodukter används i jordbruket.<br />
Dagvatt<strong>en</strong> samlas ihop separat. Det kan delas upp i olika fraktioner bero<strong>en</strong>de<br />
på hur <strong>för</strong>or<strong>en</strong>at det är. Relativt o<strong>för</strong>or<strong>en</strong>at regnvatt<strong>en</strong> släpps ut<br />
utan behandling. För behandling <strong>av</strong> relativt <strong>för</strong>or<strong>en</strong>at dagvatt<strong>en</strong> behövs<br />
det <strong>en</strong> kombination <strong>av</strong> sedim<strong>en</strong>tering och filtrering. Det behandlade dagvattnet<br />
släpps ut i d<strong>en</strong> lokala recipi<strong>en</strong>t<strong>en</strong>.<br />
BDT-vatt<strong>en</strong> samlas i ett ledningsnät med självfall och pumpas till ett<br />
lokalt <strong>av</strong>loppsr<strong>en</strong>ingsverk med processer som liknar dem som används i<br />
r<strong>en</strong>ingsverket <strong>för</strong> det ”kombinerade” <strong>system</strong>et. Däremot består slambehandling<strong>en</strong><br />
bara <strong>av</strong> <strong>av</strong>vattning och rötning. Behandlat slam <strong>för</strong>bränns tillsammans<br />
med d<strong>en</strong> brännbara fraktion<strong>en</strong> i källsorterat hushålls<strong>av</strong>fall.<br />
Urin och övrigt klosettvatt<strong>en</strong> separeras med hjälp <strong>av</strong> källsorterande toaletter.<br />
Urin<strong>en</strong> pumpas till ett korttidslager nära det lokala r<strong>en</strong>ingsverket.<br />
Urin<strong>en</strong> transporteras sedan till olika långtidslager hos lantbrukare som<br />
använder urin som gödningsämne.<br />
Det övriga klosettvattnet leds i ett snålspolat vakuum<strong>system</strong> till uppsamlings-tankar<br />
i närhet<strong>en</strong> <strong>av</strong> hus<strong>en</strong>. Ett lågtrycks<strong>system</strong> (LPS) används<br />
<strong>för</strong> vidaretransport till <strong>en</strong> rötningstank vid r<strong>en</strong>ingsverket, där klosettvattnet<br />
rötas tillsammans med organiskt <strong>av</strong>fall från hushåll och restauranger.<br />
Uppsamlingsstationer <strong>för</strong> det organiska <strong>av</strong>fallet finns tillgängliga nära<br />
20
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Figur 3. Källseparerat <strong>system</strong> med lokal behandling <strong>av</strong> dagvatt<strong>en</strong> och<br />
<strong>av</strong>loppsvatt<strong>en</strong>.<br />
hushåll<strong>en</strong>. Restprodukterna från rötning<strong>en</strong> <strong>av</strong>vattnas och transporteras till<br />
jordbruket. Behandling<strong>en</strong> <strong>av</strong> organiskt <strong>av</strong>fall och klosettvatt<strong>en</strong> innefattar<br />
pastörisering (70 °C under <strong>en</strong> timme), termofil rötning (55 °C), <strong>av</strong>vattning<br />
samt rejektvatt<strong>en</strong>behandling som inkluderar återvinning <strong>av</strong> växtnäringsämn<strong>en</strong>.<br />
Många dim<strong>en</strong>sioner i det <strong>uthålliga</strong> <strong>system</strong>et<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>-programmet utgår i sina analyser <strong>av</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong>et från <strong>en</strong><br />
<strong>system</strong>syn som inkluderar både teknik<strong>en</strong>, organisation<strong>en</strong> samt dess brukare,<br />
se figur 4. Figur<strong>en</strong> beskriver på ett abstrakt plan d<strong>en</strong> gem<strong>en</strong>samma<br />
<strong>system</strong>syn och det arbetssätt som finns i programmet. Ett fungerande <strong>VA</strong><strong>system</strong><br />
betraktas i ramverket inte bara som <strong>en</strong> teknikfråga. Det är i stor<br />
utsträckning också bero<strong>en</strong>de <strong>av</strong> brukare, organisatorisk struktur och faktorer<br />
i omvärld<strong>en</strong>. Samspelet mellan <strong>en</strong>heterna inom <strong>system</strong>et och <strong>system</strong>ets<br />
samspel med omvärld<strong>en</strong> analyseras i de många projekt som programmet<br />
omfattar. Det är inte bara prestationer inom varje del<strong>system</strong> utan också<br />
samspelet mellan delarna, och dess relation till omvigning<strong>en</strong>, som <strong>av</strong>gör<br />
hela <strong>system</strong>ets uthållighet.<br />
Ramverket innehåller också de tidigare nämnda aspekter på uthållighet<br />
som <strong>system</strong>analys<strong>en</strong> struktureras utifrån. Det är fem olika aspekter (grupper<br />
<strong>av</strong> kriterier eller typ <strong>av</strong> kr<strong>av</strong>) som <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> har formulerat <strong>för</strong><br />
<strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong>, nämlig<strong>en</strong> 1) hälsa och hygi<strong>en</strong>, 2) ekonomi, 3) miljöpåverkan<br />
och naturresurshantering, 4) socio-kulturella aspekter samt 5)<br />
teknisk funktion. För varje aspekt formuleras ett antal kriterier som beskriver<br />
relevanta kr<strong>av</strong> och faktorer <strong>för</strong> det hålliga <strong>VA</strong>-<strong>system</strong>et. Indikatorer<br />
<strong>av</strong> olika slag kan sedan kopplas till varje kriterium <strong>för</strong> att kunna bedöma<br />
i vilk<strong>en</strong> utsträckning kriteriet är uppfyllt. (<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>, 2001)<br />
21
Figur 4. Vatt<strong>en</strong>- och<br />
<strong>av</strong>lopps<strong>system</strong>et betraktas<br />
som ett sociotekniskt <strong>system</strong><br />
som består <strong>av</strong> del<strong>system</strong><strong>en</strong><br />
brukare, organisation och<br />
teknik. Analys<strong>en</strong> sker med<br />
tanke på fem olika aspekter:<br />
hygi<strong>en</strong>, ekonomi, sociokultur,<br />
miljö och teknisk funktion.<br />
Under varje aspekt väljer<br />
man ut ett antal kriterier, till<br />
vilka indikatorer äv<strong>en</strong> kan<br />
kopplas.<br />
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
<strong>VA</strong>-<strong>system</strong>et i Hammarby och dess omgivning<br />
Många aktörer påverkar i dag <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><strong>en</strong>s utformning direkt eller indirekt.<br />
Med ökad variation i utformning<strong>en</strong> <strong>av</strong> <strong>system</strong><strong>en</strong> kommer <strong>för</strong>modlig<strong>en</strong><br />
ännu fler aktörer att involveras. Vad gäller åter<strong>för</strong>ing <strong>av</strong> näringsämn<strong>en</strong><br />
till åkern är jordbrukarnas och livsmedelsindustrins inställning <strong>av</strong>görande,<br />
och d<strong>en</strong> är i sin tur bero<strong>en</strong>de <strong>av</strong> önskemål och kr<strong>av</strong> från konsum<strong>en</strong>terna.<br />
Idag handlar det problem och d<strong>en</strong> utmaning som <strong>VA</strong>-sektorn huvudsaklig<strong>en</strong><br />
står in<strong>för</strong> om återcirkulering <strong>av</strong> näringsämn<strong>en</strong>, utan att samtidigt<br />
bidra till diffusa utsläpp och cirkulation <strong>av</strong> oönskade ämn<strong>en</strong> i samhället.<br />
Det har lett fram till utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> olika typer <strong>av</strong> sorterande <strong>system</strong> där<br />
de näringsrika fraktionerna kan <strong>av</strong>skiljas. Om vi in<strong>för</strong> sorterande <strong>system</strong><br />
måste vi i viss utsträckning <strong>för</strong>ändra våra vanor och kanske ta ökat ansvar<br />
– ev<strong>en</strong>tuellt på liknande sätt som <strong>av</strong>fallssektorn har flyttat mer och mer<br />
ansvar till hushåll<strong>en</strong>. En fråga, bland många, är om vi är beredda att lägga<br />
mer tid och <strong>en</strong>ergi på <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong>et.<br />
Naturresurser och miljöpåverkan<br />
Kväve, fosfor och substanser som <strong>för</strong>brukar syre i ytvatt<strong>en</strong> är de mest<br />
uppmärksammade resurser och källor till miljöpåverkan i <strong>av</strong>loppsvatt<strong>en</strong>. 2<br />
Utsläpp<strong>en</strong> <strong>av</strong> kväve och fosfor från samhället har kommit att bli <strong>VA</strong>-sektorns<br />
ansvar. Närsalterna är väs<strong>en</strong>sskilda från ”problemämn<strong>en</strong>” som tung-<br />
2 Detta <strong>av</strong>snitt baserar sig på:<br />
Miljö<strong>för</strong>valtning<strong>en</strong>, Stockholms stad (1994) ”Vatt<strong>en</strong>program <strong>för</strong> Stockholm – sjöar och vatt<strong>en</strong>drag”.<br />
Miljö<strong>för</strong>valtning<strong>en</strong>, Stockholms stad (1999) ”Vatt<strong>en</strong>program <strong>för</strong> Stockholm – sjöar och vatt<strong>en</strong>drag”.<br />
Stockholm vatt<strong>en</strong> (1996) ”Stockholms sjöar och vatt<strong>en</strong>drag – sjörestaurering”.<br />
22
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
metaller och organiska miljögifter. Detta eftersom de ingår som <strong>en</strong> del i ett<br />
”naturligt” kretslopp. De kan inte ses som <strong>en</strong> del <strong>av</strong> ”samhällets kemikaliehantering”.<br />
I praktik<strong>en</strong> är de ämn<strong>en</strong> som när <strong>VA</strong>-<strong>system</strong>et <strong>en</strong> <strong>av</strong>spegling<br />
<strong>av</strong> de materialflöd<strong>en</strong> som passerar g<strong>en</strong>om samhället, och därmed också<br />
ett ansvar <strong>för</strong> samhället i stort att hantera. Reglering <strong>av</strong> hushåll<strong>en</strong>s vanor<br />
och bete<strong>en</strong>de är dock svår att g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>a och följa upp, miljöbalk<strong>en</strong><br />
innehåller till exempel mycket lite kring diffusa utsläpp, var<strong>för</strong> man fram<strong>för</strong>allt<br />
här kan styra med hjälp <strong>av</strong> informationspridning.<br />
Kvävets väg g<strong>en</strong>om Stockholm startar med in<strong>för</strong>sel via fram<strong>för</strong> allt livsmedel<br />
och kemisktekniska produkter (cirka 75 proc<strong>en</strong>t) samt <strong>en</strong>ergibärare<br />
(25 proc<strong>en</strong>t). Detta är relativt konc<strong>en</strong>trerade flöd<strong>en</strong> som sedan omsätts i<br />
livsmedels- och servicesektorn och fram<strong>för</strong> allt i hushåll<strong>en</strong>. Ut från stad<strong>en</strong><br />
går kvävet till 50 proc<strong>en</strong>t i form <strong>av</strong> NOx från <strong>för</strong>bränning (<strong>en</strong> stor del är<br />
luftkväve som fixeras i samband med <strong>för</strong>bränning<strong>en</strong>) och till 30 proc<strong>en</strong>t<br />
via <strong>av</strong>loppsvatt<strong>en</strong> som leds ut till Saltsjön från r<strong>en</strong>ingsverk<strong>en</strong>. Ett stort<br />
flöde ingår inte i det lokala samhällets aktiviteter utan passerar stad<strong>en</strong> via<br />
Mälar<strong>en</strong>s vatt<strong>en</strong> ut i Saltsjön.<br />
D<strong>en</strong> fosfor som flödar g<strong>en</strong>om stad<strong>en</strong> är till allra största del<strong>en</strong> kopplad<br />
till livsmedel och kemisktekniska produkter. Av det totala inflödet hamnar<br />
mindre än fem proc<strong>en</strong>t (40 ton) i stad<strong>en</strong>s sjöar och i Saltsjön. Ing<strong>en</strong> fosfor<br />
går <strong>för</strong>lorad till luft<strong>en</strong> på samma sätt som kvävet, utan mer än 90 proc<strong>en</strong>t<br />
<strong>av</strong> d<strong>en</strong> in<strong>för</strong>da fosforn hamnar i <strong>av</strong>falls- och slamfraktionerna.<br />
Som åtgärder <strong>för</strong> att minska flöd<strong>en</strong>a <strong>för</strong>eslås bl.a. information och incitam<strong>en</strong>t<br />
<strong>för</strong> ändrade konsumtionsvanor; livsmedelskonsumtion är <strong>en</strong> viktig<br />
orsak till flöd<strong>en</strong>a <strong>av</strong> kväve och fosfor. Andra tänkbara åtgärder är <strong>för</strong>bättrad<br />
kväver<strong>en</strong>ing i r<strong>en</strong>ingsverk<strong>en</strong>, åtgärder vid källan och utvecklad <strong>av</strong>fallsåtervinning.<br />
Kväveutsläpp<strong>en</strong> från <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong> har minskat betydligt<br />
på s<strong>en</strong>are år tack vare kvävereduktion i r<strong>en</strong>ingsverk<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> utan att<br />
det har skapats kretslopp. Bättre hantering <strong>av</strong> organiskt <strong>av</strong>fall skulle kunna<br />
öka recirkulation<strong>en</strong> i <strong>av</strong>fallshantering<strong>en</strong>.<br />
Övergödning <strong>av</strong> vatt<strong>en</strong> och mark påverkas <strong>av</strong> diffus spridning <strong>av</strong> kväve<br />
och fosfor, utsläpp <strong>av</strong> kväve<strong>för</strong>or<strong>en</strong>ingar från transporter samt spridning<br />
<strong>av</strong> kväve och fosfor via <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong> och <strong>av</strong>fall. De allvarligaste effekterna<br />
<strong>av</strong> övergödning <strong>av</strong> sjöar, vatt<strong>en</strong>drag och kustvatt<strong>en</strong> gäller d<strong>en</strong> biologiska<br />
mångfald<strong>en</strong> och människors hälsa. Utöver det kan ökad grumlighet<br />
minska både vattn<strong>en</strong>s estetiska värde och deras produktions<strong>för</strong>måga, med<br />
bl.a. ekonomiska konsekv<strong>en</strong>ser som följd. Fosfor- och kvävereduktion har<br />
där<strong>för</strong> varit <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral fråga <strong>för</strong> <strong>VA</strong>-sektorn och insatser har lett till <strong>för</strong>bättrade<br />
tillstånd i recipi<strong>en</strong>terna. Kvalitén på utgå<strong>en</strong>de vatt<strong>en</strong> är idag fram<strong>för</strong>allt<br />
<strong>en</strong> fråga om hur resurskrävande teknik vi tycker det är motiverat att<br />
använda.<br />
Saltsjön och Hammarby Sjö är aktuella som recipi<strong>en</strong>ter när det gäller<br />
utgå<strong>en</strong>de vatt<strong>en</strong> från Hammarby Sjöstad. Saltsjön är recipi<strong>en</strong>t <strong>för</strong> H<strong>en</strong>riksdals-verket<br />
som tar hand om <strong>av</strong>loppsvattnet från Hammarby Sjöstad.<br />
Hammarby sjö är recipi<strong>en</strong>t <strong>för</strong> det dagvatt<strong>en</strong> som inte går till r<strong>en</strong>ingsverket.<br />
23
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Grundvattnet i stad<strong>en</strong> <strong>för</strong>or<strong>en</strong>as <strong>av</strong> trafik, industri, bebyggelse, spillvatt<strong>en</strong>ledningar<br />
och felaktig hantering <strong>av</strong> kemikalier. Grundvatt<strong>en</strong>nivån i vissa<br />
delar <strong>av</strong> stad<strong>en</strong> påverkas <strong>av</strong> tunnlar, byggnader och infiltration. Infiltration<strong>en</strong><br />
hänger ihop med hur stor del hårdgjorda respektive g<strong>en</strong>omsläppliga<br />
ytor det finns. Vatt<strong>en</strong><strong>för</strong>sörjning<strong>en</strong> till sjöar och vatt<strong>en</strong>drag inom stad<strong>en</strong><br />
sker dels via grundvattnet, dels g<strong>en</strong>om yt<strong>av</strong>rinnande vatt<strong>en</strong> vanligtvis i<br />
form <strong>av</strong> dagvatt<strong>en</strong> (regn- och smältvatt<strong>en</strong> från gator, vägar och övriga hårdgjorda<br />
ytor). Det är där<strong>för</strong> viktigt att dagvattnet r<strong>en</strong>as innan det når sjöar<br />
och vatt<strong>en</strong>drag. Att behandla dagvattnet lokalt och inte leda bort det påverkar<br />
också grundvatt<strong>en</strong>nivån i området.<br />
Mål och visioner att ta hänsyn till<br />
Förändringar i d<strong>en</strong> byggda miljön och nya områd<strong>en</strong> i stad<strong>en</strong> bör harmoniera<br />
med de riktlinjer och målsättningar som redan existerar. Följande<br />
mål och visioner karaktiserar mijöarbetet nationellt, och lokalt.<br />
I syfte att driva på arbetet <strong>för</strong> <strong>en</strong> ekologiskt uthållig utveckling har d<strong>en</strong><br />
sv<strong>en</strong>ska regering<strong>en</strong> formulerat 15 miljökvalitetsmål som antogs <strong>av</strong> riksdag<strong>en</strong><br />
i april 1999. Mål<strong>en</strong> formulerar önskvärda framtida tillstånd. Det pågår<br />
arbete med att bryta ner miljömål<strong>en</strong> till operativa mål <strong>för</strong> varje sektor i<br />
samhället (SNV, 2000). De miljökvalitetsmål som <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>-programmet<br />
betraktar som mest relevanta <strong>för</strong> <strong>VA</strong>-sektorn är (Hellström & Hjerpe,<br />
2002):<br />
• Bara naturlig <strong>för</strong>surning<br />
• H<strong>av</strong> i balans samt levande kust och skärgård<br />
• Ing<strong>en</strong> övergödning<br />
• Levande sjöar och vatt<strong>en</strong>drag<br />
• Giftfri miljö<br />
• God bebyggd miljö<br />
• Grundvatt<strong>en</strong> <strong>av</strong> god kvalitet<br />
Länsstyrels<strong>en</strong> i Stockholms län fastslår i sitt miljöhandlingsprogram<br />
från år 2000 att de framtida <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-lösningarna till stor del<br />
bygger på <strong>en</strong> vidareutveckling och kretsloppsanpassning <strong>av</strong> de stora<br />
vatt<strong>en</strong>- och <strong>av</strong>lopps-<strong>system</strong><strong>en</strong>. Slammet ska i <strong>för</strong>sta hand spridas till<br />
åkermark, m<strong>en</strong> alternativa metoder <strong>för</strong> att ta tillvara <strong>en</strong>ergi- och näringsinnehållet<br />
bör också utvecklas. Ledningsnät och r<strong>en</strong>ingsverk<br />
bör betraktas som ett <strong>en</strong>da <strong>system</strong>. Dagvattnet bör r<strong>en</strong>as separat och<br />
äv<strong>en</strong> separeras bero<strong>en</strong>de på kvalitet.<br />
I underlaget till Stockholms stads miljömål <strong>för</strong> 2002–2006, som nu i<br />
maj 2002 är på gång att godkännas <strong>av</strong> kommunfullmäktige, poängteras<br />
behovet <strong>av</strong> fortsatt arbete <strong>för</strong> att inte orsaka övergödning i recipi<strong>en</strong>terna<br />
samt att:<br />
24
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
”Näring<strong>en</strong> i <strong>av</strong>loppsslammet ska tas tillvara bättre. S<strong>en</strong>ast år 2006<br />
ska minst 50 proc<strong>en</strong>t <strong>av</strong> fosforn i slammet åter<strong>för</strong>as till kretsloppet.”<br />
Stad<strong>en</strong> har också som ambition att skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> hushåll<br />
och verksamheter att bidra till utsortering <strong>av</strong> oönskade ämn<strong>en</strong>.<br />
Stockholm Vatt<strong>en</strong> har som ambition att betrakta lagar och <strong>för</strong>ordningar<br />
inom miljö- och kvalitetsområdet som lägsta nivåer och att fastställa egna<br />
mål <strong>för</strong> kväve-, fosfor- och metallhalter. Verksamhet<strong>en</strong> inriktas efter följande<br />
övergripande mål: (Stockholm Vatt<strong>en</strong>, 1999; Stockholm Vatt<strong>en</strong> 2001)<br />
• Nöjda och miljömedvetna brukare<br />
• Kretsloppsinriktad och resurssnål verksamhet<br />
• Hälsosamt och gott dricksvatt<strong>en</strong><br />
• Väl fungerande ledningsnät<br />
• Mindre mängd miljöstörande ämn<strong>en</strong> till <strong>av</strong>loppsnätet<br />
• R<strong>en</strong>at <strong>av</strong>loppsvatt<strong>en</strong> som natur<strong>en</strong> tål<br />
• Friskare sjöar och skärgård<br />
• Utveckling g<strong>en</strong>om regionalt, nationellt och internationellt arbete<br />
Stockholm Vatt<strong>en</strong> är <strong>en</strong> drivande forsknings- och utvecklingsaktör inom<br />
<strong>VA</strong> och har i Hammarby Sjöstad möjlighet att testa och prova ny teknik.<br />
Lagar och rättesnör<strong>en</strong><br />
Lagar, <strong>för</strong>ordningar och bestämmelser finns på flera olika nivåer. Numera<br />
är vi också starkt styrda <strong>av</strong> de direktiv som kommer från EU/EG-nivån .3<br />
Inom EU/EG det sedan tidigare ett direktiv som reglerar användning <strong>av</strong><br />
slam i jordbruket (direktiv 86/278/EEG). Slam får <strong>en</strong>ligt direktivet inte<br />
användas på ett sätt så att det uppstår skadliga effekter på mark, vegetation,<br />
djur och människor. Ett arbetsdokum<strong>en</strong>t kring organiskt <strong>av</strong>fall betonar<br />
att slammängd<strong>en</strong> inte ska öka g<strong>en</strong>om till<strong>för</strong>sel <strong>av</strong> organiskt material i<br />
<strong>av</strong>lopps<strong>system</strong>et, vilket blir resultatet med köks<strong>av</strong>fallskvarnar exempelvis.<br />
Huvudorsak<strong>en</strong> till d<strong>en</strong> här skrivning<strong>en</strong> är slammets oklara kvalitet.<br />
Däremot uppmuntras kompostering och medlemsstaterna åläggs att ordna<br />
<strong>system</strong> <strong>för</strong> separat insamling <strong>av</strong> biologiskt nedbrytbart <strong>av</strong>fall (DG ENV.A.2/<br />
LM/biowaste /2 nd draft).<br />
Miljöbalk<strong>en</strong> reglerar sedan 1 jan 1999 skyddet <strong>av</strong> natur<strong>en</strong> och utsläpp<br />
från olika verksamheter. I miljöbalk<strong>en</strong> (SFS 1998:808) regleras miljöpåverkan<br />
och effekter på människors hälsa <strong>av</strong> olika verksamheter. Avloppsutsläpp<br />
räknas som miljöfarlig verksamhet. Kr<strong>av</strong> på tillstånd <strong>av</strong>görs <strong>av</strong><br />
storlek<strong>en</strong>. Verk med mer än 100 000 anslutna personekvival<strong>en</strong>ter (pe) prö-<br />
3 Avsnittet är granskat <strong>av</strong> Rita Lord, Sv<strong>en</strong>skt Vatt<strong>en</strong>.<br />
25
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
vas <strong>av</strong> miljödomstol<strong>en</strong>, och verk med mer än 2 000 pe prövas <strong>av</strong> länsstyrels<strong>en</strong>.<br />
Med tillståndet <strong>en</strong>ligt miljöbalk<strong>en</strong> följer vissa fastställda utsläppsvillkor.<br />
För <strong>VA</strong> i Stockholm innebär det att miljödomstol<strong>en</strong> fastställer kr<strong>av</strong><br />
som gäller <strong>för</strong> utsläpp <strong>av</strong> <strong>av</strong>loppsvatt<strong>en</strong> till Saltsjön i vikt per liter samt<br />
total mängd per år <strong>för</strong> kväve, fosfor och BOD. Bidrag<strong>en</strong> från Hammarby<br />
Sjöstad är i detta sammanhang så pass marginella att de inte påverkar de<br />
totala halterna nämnvärt m<strong>en</strong> det är värt att tänka på vad det skulle innebära<br />
om större områd<strong>en</strong> använde samma <strong>system</strong> som i Hammarby Sjöstad.<br />
<strong>VA</strong>-lag<strong>en</strong>, lag<strong>en</strong> om allmänna vatt<strong>en</strong>- och <strong>av</strong>loppsanläggningar (SFS<br />
1970:244), reglerar främst rätts<strong>för</strong>hållandet mellan huvudmann<strong>en</strong> <strong>för</strong> <strong>en</strong><br />
allmän <strong>VA</strong>-anläggning, dvs. d<strong>en</strong> som driver allmän <strong>VA</strong>-anläggning, och<br />
<strong>VA</strong>-anläggning<strong>en</strong>s brukare. I lag<strong>en</strong> regleras exempelvis brukningsrätt och<br />
<strong>av</strong>giftsskyldighet, <strong>VA</strong>-installation, <strong>av</strong>gifter och taxa, skadeståndsskyldighet,<br />
<strong>av</strong>stängning <strong>av</strong> vatt<strong>en</strong>till<strong>för</strong>sel samt prövning <strong>av</strong> <strong>VA</strong>-frågor.<br />
I de allmänna bestämmelser som gäller <strong>för</strong> brukande <strong>av</strong> d<strong>en</strong> allmänna<br />
vatt<strong>en</strong>- och <strong>av</strong>loppsanläggning<strong>en</strong> i Stockholm och Huddinge (AB<strong>VA</strong> 1997)<br />
står det att Stockholm Vatt<strong>en</strong> inte har skyldighet att ta emot annat vatt<strong>en</strong><br />
än hushållsspillvatt<strong>en</strong>, att man inte betraktar sig som skyldig att hantera<br />
dagvatt<strong>en</strong> som med <strong>för</strong>del kan behandlas i LOD-anläggningar (lokalt omhändertagande<br />
<strong>av</strong> dagvatt<strong>en</strong>) och att fastighetsägare inte får till<strong>för</strong>a anläggning<strong>en</strong><br />
vätskor, ämn<strong>en</strong> eller <strong>för</strong>emål som kan skada eller störa anläggning<strong>en</strong><br />
och dess funktion. Värmeuttag från <strong>av</strong>loppsvattnet eller installation<br />
<strong>av</strong> köks<strong>av</strong>fallakvarnar får inte ske utan bolagets medgivande.<br />
Kontext<strong>en</strong> viktig<br />
Att sträva efter uthållig utveckling <strong>en</strong>bart g<strong>en</strong>om att fokusera på <strong>VA</strong>-<strong>system</strong>et<br />
är inte fruktbart, då <strong>VA</strong>-sektorn huvudsaklig<strong>en</strong> har till uppgift att<br />
omhänderta materalflöd<strong>en</strong> orsakade uppströms dess ansvarsområde. En<br />
framtid utan <strong>en</strong> <strong>VA</strong>-sektorn är dock inte heller vark<strong>en</strong> troligt eller ett fruktbart<br />
sc<strong>en</strong>ario, då vi under alla tider haft behov <strong>av</strong> <strong>system</strong> <strong>för</strong> vatt<strong>en</strong>till<strong>för</strong>sel<br />
och sanitet. I ovanstå<strong>en</strong>de stycke har kontext<strong>en</strong>s påverkan och betydelse<br />
antytts. I workshop<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 24 augusti användes text<strong>en</strong> i kap 2 som beskrivning<br />
<strong>av</strong> det sammanhang inom vilket de beskrivna <strong>system</strong>alternativ<strong>en</strong><br />
skulle existera och verka. Övning<strong>en</strong> som sådan lämnade dock inga<br />
öppningar <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ändra kontext<strong>en</strong> utan var helt inriktad på att välja ett<br />
<strong>system</strong>alternativ <strong>av</strong> de två <strong>för</strong>eslagna. Öppnar man istället upp diskussion<strong>en</strong><br />
kring hur hantering<strong>en</strong> <strong>av</strong> <strong>VA</strong> skall fungera i ett samhälle med uthållig<br />
utveckling blir åtgärder i vad som här kallas <strong>VA</strong>-sektorns kontext c<strong>en</strong>trala<br />
och betydelsefulla. <strong>VA</strong>-sektorn har inte på eg<strong>en</strong> hand kontroll över de problem<br />
d<strong>en</strong> ändock har att hantera, metallhalterna i slammet ligger idagsläget<br />
utan<strong>för</strong> dess kontroll <strong>för</strong>utom <strong>för</strong> nickel (Sörme et al, 2002). Vatt<strong>en</strong>direktivt,<br />
<strong>för</strong>ändringar i lagstiftning på nationell nivå såväl som inom EU<br />
kan ändra villkor<strong>en</strong>.<br />
Att ta in kontext<strong>en</strong> som <strong>en</strong> variabel komplicerar situation<strong>en</strong> ytterligare,<br />
m<strong>en</strong> är nödvändigt i <strong>en</strong> strategisk planering <strong>av</strong> framtides <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<br />
26
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
<strong>system</strong>. Detta var också något som uppmärksammades <strong>av</strong> fram<strong>för</strong>allt d<strong>en</strong><br />
lokala grupp<strong>en</strong> under övning<strong>en</strong>. Man saknade <strong>VA</strong>-sektorn satt i ett materialflödessammanhang<br />
samt analys och beskrivning <strong>av</strong> vad som är möjligt<br />
<strong>för</strong> <strong>VA</strong>-sektorn att hantera och vad som ligger utan<strong>för</strong>, i kontext<strong>en</strong>. <strong>Urban</strong><br />
<strong>Water</strong> har nu initierat ett särskilt projekt med <strong>av</strong>sikt att arbeta med kontextuella<br />
faktorer under fas 2 <strong>av</strong> programmet, 2002-2005 (<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>, 2002).<br />
27
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
3 Betydels<strong>en</strong><br />
Forskare som arbetar med multi-kriteria metoder har sp<strong>en</strong>derat ans<strong>en</strong>lig<br />
tid och <strong>en</strong>ergi på att utveckla, dokum<strong>en</strong>tera och <strong>för</strong>svara olika aggregeringsprocedurer<br />
vilka alla syftar till att möjliggöra val <strong>av</strong> alternativ. Flertalet<br />
<strong>av</strong> dessa metoder är mjukvarubaserade, bero<strong>en</strong>de <strong>av</strong> numerisk information<br />
och expertbero<strong>en</strong>de, det vill säga bero<strong>en</strong>de <strong>av</strong> anting<strong>en</strong> de personer<br />
som utvecklat dem eller personer med liknande utbildning. De är också<br />
i flertalet fall inriktade på deterministiska problem möjliga att hitta optimerade<br />
lösningar till (Parkan & Wu, 2000). Med detta m<strong>en</strong>as exempelvis<br />
att uthållig utveckling betraktas som ett precist formulerat mål möjligt<br />
att nå och att utmaning<strong>en</strong> därmed ligger i att formulera strategier <strong>för</strong> att nå<br />
målet på vad som uppfattas som mest resurssnålt eller på annat sätt effektivt<br />
sätt. Viktning <strong>av</strong> kriterier är c<strong>en</strong>tralt och kan ske mer eller mindre i<br />
dialog med intress<strong>en</strong>ter (Wierzbicki et al, 2000), bero<strong>en</strong>de på vilk<strong>en</strong> tilltro<br />
som uttrycks till forskning<strong>en</strong>s <strong>för</strong>måga att skapa ”objektiva” resultat.<br />
Med utgångspunkt<strong>en</strong> att uthållig utveckling inte kan uttryckas <strong>en</strong>bart<br />
som ett precist mål att nå, utan mer är <strong>en</strong> process mer särskilda kvalitéer,<br />
blir dessa metoder däremot inte fruktbara att använda utan kompletteringar.<br />
Uthålliga <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> går inte att uttrycka i specifika g<strong>en</strong>erella mål utan<br />
är bero<strong>en</strong>de <strong>av</strong> tid och plats och båda kvalitativ och kvantitativ information.<br />
Begränsande <strong>för</strong>utsättningar<br />
<strong>av</strong> att välja<br />
rätt <strong>syntesstrategi</strong><br />
För situationer utan givet mål är <strong>en</strong> processbaserad ansats fruktbar då detta<br />
möjliggör formulering<strong>en</strong> <strong>av</strong> mål och alternativ under process<strong>en</strong>s gång,<br />
likt tillvägagångssättet inom ”multi-attribute utility theory” (Stewart &<br />
Scott, 1995; Scholz & Tietje, 2002, kap 11). Detta angreppssätt är dock<br />
relativt formalistiskt, om än använt i <strong>en</strong> verklig situation. Det finns äv<strong>en</strong><br />
planeringsteoretiska angreppssätt som baseras på hantering <strong>av</strong> osäkerheter<br />
baserat på dialog och grafiska verktyg, mer än formaliserad mjukvara<br />
(Fri<strong>en</strong>d & Hickling, 1997). Våra <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> att välja metod var<br />
dock begränsade. Vi hade i forskargrupp<strong>en</strong> redan formulerat två <strong>system</strong>strukturer,<br />
samt kriterier som vi ansåg vara viktiga och relevanta. Möjligheterna<br />
att formulera mål och alternativ i <strong>en</strong> process med intress<strong>en</strong>ter var<br />
därmed stängda. Vi hade också i projektgrupp<strong>en</strong> <strong>en</strong> underliggande antagande<br />
om att det var <strong>en</strong> mer formaliserad metod vi skulle pröva i detta<br />
skede.<br />
28
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
En annan aspekt som komplicerade valet <strong>av</strong> metod är uppsättning<strong>en</strong> <strong>av</strong><br />
kriterier och d<strong>en</strong> blandning <strong>av</strong> kvalitativ och kvantitativ information som<br />
detta g<strong>av</strong>, och ger, upphov till. De olika kriterierna var äv<strong>en</strong> <strong>av</strong> olika typ, i<br />
betydels<strong>en</strong> att vissa var inriktade på effekter <strong>system</strong>strukturerna g<strong>en</strong>ererade,<br />
som miljöpåverkan och hygi<strong>en</strong>risk, medan andra var inriktade på <strong>för</strong>utsättningar<br />
som krävdes <strong>för</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>system</strong> <strong>av</strong> detta slag, fram<strong>för</strong>allt de<br />
sociokulturella aspekterna (Söderberg & Åberg, 2001). I andra studier <strong>av</strong><br />
detta slag behandlas sociokulturella kriterier som effekter <strong>av</strong> <strong>en</strong> viss teknisk<br />
struktur – ”social impacts” (Balkema et al, 1998; Barraud et al, 2000;<br />
Lindholm & Noreide, 2000; Smith et al, 2002.) Detta perspektiv betraktar<br />
tekniskt struktur som deterministisk såtillvida att d<strong>en</strong> skulle ge upphov till<br />
<strong>en</strong> viss typ <strong>av</strong> effekter o<strong>av</strong>sett var d<strong>en</strong> in<strong>för</strong>s, och inte vara bero<strong>en</strong>de <strong>av</strong><br />
omgivning<strong>en</strong>s påverkan på teknik<strong>en</strong>. I linje med detta <strong>för</strong>myndarlika <strong>för</strong>hållningssätt<br />
kontra brukarna är äv<strong>en</strong> det fokus på ”acceptans” i samband<br />
med <strong>system</strong><strong>för</strong>ändringar. Som om <strong>system</strong><strong>en</strong> var färdiga paket i behov <strong>av</strong><br />
viss typ <strong>av</strong> marknads<strong>för</strong>ning och inte något som skapas i interaktion<strong>en</strong><br />
mellan teknikstruktur<strong>en</strong> och dess användare. I det konceptuella ramverket<br />
som definierar ett <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> (figur 4) inom <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>-programmet betraktas<br />
<strong>system</strong>et inte <strong>en</strong>bart som teknik, utan som bestå<strong>en</strong>de <strong>av</strong> brukare<br />
och d<strong>en</strong> organisation som ansvarar <strong>för</strong> drift, underhåll, finansiering och<br />
reglering.<br />
Möjligheterna att välja metod <strong>för</strong> syntes var därmed relativt begränsade,<br />
m<strong>en</strong> innebar <strong>en</strong> viss <strong>för</strong>del i att floran <strong>av</strong> möjliga tillvägagångssätt<br />
minskade.<br />
Aggregering – i vilk<strong>en</strong> utsträckning<br />
De formaliserade multikriteriametoderna med kr<strong>av</strong> på numerisk information<br />
har ofta som ambition att aggregera ihop olika aspekter till ett slutgiltigt<br />
kvantitativt index. Det är föga kontroversiellt att påstå att dessa metoder<br />
när de används <strong>för</strong> politiskt ställningstagande, och som vägledning i<br />
komplexa planeringssituationer, döljer mycket information. Frågan blir<br />
dock på vilk<strong>en</strong> nivå man skall pres<strong>en</strong>tera information<strong>en</strong> som sammanställts.<br />
Hur skall ett beslutsunderlag vara utformat? Tabeller fulla med data<br />
möjliggör vark<strong>en</strong> övergripande <strong>för</strong>ståelse eller diskussion, vilket många<br />
sidor med beskrivande text inte heller automatiskt gör.<br />
En vägledande princip <strong>för</strong> vår övning var att pres<strong>en</strong>tera information<strong>en</strong><br />
utan medföljande tolkning <strong>av</strong> vad d<strong>en</strong> innebar. Vi valde d<strong>en</strong>na strategi<br />
med tanke på att deltagarna i övning<strong>en</strong> var relativt erfarna med <strong>VA</strong>-sektorn<br />
och därmed hade ett sammanhang med sig till övning<strong>en</strong> att sätta information<strong>en</strong><br />
i relation till. Det var också möjligt att göra så här när antalet<br />
alternativ var såpass lågt som två, har man många alternativ blir det snabbt<br />
omöjligt att ha <strong>för</strong> detaljerad och krävande underlag. Vi valde däremot<br />
inte att bilägga rådata till underlaget, det skulle blivit alldeles <strong>för</strong> omfattande.<br />
Kontaktpersoner till varje del ang<strong>av</strong>s som ersättning (se bilaga 3).<br />
Aggregering <strong>av</strong> information i underlaget bör äv<strong>en</strong> ske <strong>för</strong>siktigt när man<br />
29
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
som i vårt fall inte har ett gem<strong>en</strong>samt formulerat mål att relatera till. Man<br />
har färre <strong>för</strong>givettagand<strong>en</strong> att luta sig emot.<br />
Ordinala och kardinala tal<br />
Det finns flera sätt <strong>för</strong> beslutsfattare, eller andra intress<strong>en</strong>ter, att uttrycka<br />
sina prefer<strong>en</strong>ser i multikriteria-sammanhang. Bedömningarna kan göras<br />
på <strong>en</strong> ordinal skala, det vill säga rangordna vilket ordning man <strong>för</strong>edrar<br />
<strong>för</strong>eslagna alternativ: a < b < c etc, eller i vilk<strong>en</strong> ordning man prioriterar<br />
olika ingå<strong>en</strong>de kriterier: miljö viktigare än hygi<strong>en</strong> som är viktigare än brukaraspekter,<br />
och så vidare.<br />
Detta ger information som i många fall är tillräcklig. Mer information<br />
om deltagarnas prefer<strong>en</strong>ser får man g<strong>en</strong>om att använda <strong>en</strong> kardinal skala,<br />
där m<strong>en</strong> sätter ingå<strong>en</strong>de variabler i relation till varandra på <strong>en</strong> numerisk<br />
skala. D<strong>en</strong>na skala kan i sin tur vara kvotskala eller intervallskala. En<br />
intervallskala på 1 till 5 <strong>för</strong>utsätter att <strong>av</strong>ståndet mellan 3 och 4 är samma<br />
som mellan 1 och 2, däremot innebär det inte att 4 antas vara dubbelt så<br />
mycket som 2. Man kan alltså inte använda intervallskala <strong>för</strong> beräkningar<br />
utan kan lika gärna sätta skriftliga beskrivningar på skal-delarna, exempelvis:<br />
obefintligt – lågt – mellan – högt – fantastiskt<br />
Använder man <strong>en</strong> kvotskala däremot, och är medvet<strong>en</strong> om att man gör<br />
det, kan man i skalexemplet ovan sätta 1 till 5 på varje skaldel och använda<br />
dessa som grund <strong>för</strong> olika typer <strong>av</strong> önskade beräkningar.<br />
Med de <strong>för</strong>utsättningar som tidigare beskrivits var det i vårt fall inte<br />
möjligt att använda kvotskala, det är inte relevant att uttrycka sig i termer<br />
<strong>av</strong> huruvida ett <strong>system</strong>alternativ är dubbelt så bra som det andra. Kvotskala<br />
kräver äv<strong>en</strong> ett kvantitativt definierat mål att relatera till <strong>för</strong> att fylla <strong>en</strong><br />
funktion. Det är dock möjligt att ta till sig olika typer <strong>av</strong> information,<br />
såväl skriftlig som numerisk, och sedan göra bedömningar på <strong>en</strong> intervallskala,<br />
vilket valdes som strategi.<br />
Regime<br />
D<strong>en</strong> metod som valdes som grund <strong>för</strong> övning<strong>en</strong> kallas Regime. Detta är <strong>en</strong><br />
”outranking”-metod, vilket innebär att dess huvudsyfte är att sortera bort<br />
ointressanta alternativ från ag<strong>en</strong>dan och att rangordna i vilk<strong>en</strong> ordning<br />
vilka alternativ som är att <strong>för</strong>edra fram<strong>för</strong> andra. Metod<strong>en</strong> är mjukvarubaserad<br />
där olika alternativ jäm<strong>för</strong>s parvis <strong>för</strong> ett kriterie i taget (Jans<strong>en</strong>,<br />
1994; Nijkamp & Reitveld, 1990; Refsgaard, 2001). För vårt fall innebär<br />
det att det kombinerade <strong>system</strong>et jäm<strong>för</strong>s med det separerade utifrån <strong>för</strong>st<br />
hygi<strong>en</strong>iska aspekter (eftersom detta kriterie inledde underlaget ), sedan<br />
miljö, ekonomi, sociokultur och teknisk funktion (bilaga 2). Underlaget<br />
här var <strong>en</strong> kardinal intervallskala, vilk<strong>en</strong> beskrivs närmare längre fram.<br />
Viktning <strong>av</strong> kriterierna skedde sedan både g<strong>en</strong>om rangordning på <strong>en</strong><br />
ordinal skala och med hjälp <strong>av</strong> kardinal intervallskala.<br />
30
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Kriterier <strong>för</strong> <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> övning<strong>en</strong><br />
Multikriteria metoder syftar till att stödja och strukturera komplexa planerings-<br />
och beslutsprocesser. Då vårt fall inte har något gem<strong>en</strong>samt över<strong>en</strong>skommet<br />
precist formulerat mål som skall uppnås får andra mått uttrycka<br />
huruvida metod<strong>en</strong> varit fruktbar eller inte. En bra metod bör exempelvis<br />
g<strong>en</strong>erera nöjda användare, m<strong>en</strong> också nöjda forskare om d<strong>en</strong> klarat<br />
att möta de kr<strong>av</strong> som dessa ställde upp.<br />
Att utvärdera <strong>en</strong> metod kräver att mål<strong>en</strong> metod<strong>en</strong> skall uppfylla formulerats<br />
i <strong>för</strong>väg. Rossi et al (1999:279) argum<strong>en</strong>terar <strong>för</strong> att bedömning<br />
och test <strong>av</strong> metoder med <strong>för</strong>del sker g<strong>en</strong>om experim<strong>en</strong>tliknande test i <strong>för</strong>sta<br />
hand, då dessa tillåter mer precis <strong>för</strong>ståelse <strong>av</strong> vad som givit vilk<strong>en</strong><br />
effekt i det observerade utfallet. En kriterierefererande fallstudie är därmed<br />
<strong>en</strong> metodologisk väg att gå (Yin, 1994:106). Detta innebär att man i<br />
<strong>för</strong>väg formulerar mål – kriterier - som skall uppnås och sedan analyserar<br />
materialet med syfte att söka beskriva i vilk<strong>en</strong> utsträckning mål<strong>en</strong> är uppnådda.<br />
De mål metod<strong>en</strong> i detta fall skulle uppnå var följande:<br />
• Möjligt att <strong>för</strong>stå och använda beslutsunderlaget<br />
• Möjligt att göra bedömningar <strong>av</strong> de fem aspekterna var <strong>för</strong> sig på ett<br />
strukturerat sätt<br />
• Möjligt att rangordna, vikta och integrera de fem aspekterna till <strong>en</strong> övergripande<br />
bedömning<br />
• Möjligt att ha <strong>en</strong> god och utvecklande kommunikation mellan deltagarna<br />
i varje grupp<br />
För att möjliggöra bearbetning och analys <strong>av</strong> övning<strong>en</strong> dokum<strong>en</strong>terades<br />
arbetet i alla tre ingå<strong>en</strong>de grupperna med videobandspelare. Dessutom<br />
var <strong>en</strong> observatör närvarande i varje grupp med uppgift att notera och reflektera<br />
över stämning<strong>en</strong> i grupp<strong>en</strong> och anteckna d<strong>en</strong> typ <strong>av</strong> uppgifter som<br />
inte fastnar på videoband. Ifyllda protokoll (bilaga 2) från varje gruppdeltagarna<br />
ingår också som material.<br />
Övning<strong>en</strong>s g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>ande<br />
D<strong>en</strong> 24 augusti 2001 mellan kl 10 och kl 16 g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>des övning<strong>en</strong>. De tre<br />
grupperna som samlades möjliggjorde inte bara <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> metod<strong>en</strong>,<br />
utan också jäm<strong>för</strong>elser mellan grupper <strong>av</strong> olika karaktär. Debatt<strong>en</strong> om vem<br />
som skall göras synteser <strong>av</strong> detta slag - forskare, beslutsfattare, allmänhet...<br />
- kunde därmed också ges visst utrymme. I varje grupp deltog sju till<br />
åtta personer (bilaga 1). Som tidigare nämnts fick varje deltagare underlag<br />
utskickat i <strong>för</strong>väg (bilaga 3 plus bakgrundsinformation). Programmet d<strong>en</strong><br />
24 augusti bestod i <strong>en</strong> inledande pres<strong>en</strong>tation <strong>av</strong> underlaget med möjlighet<br />
<strong>för</strong> deltagarna att ställa frågor, dock inte debattera. De tre grupperna gick<br />
sedan till var sitt arbetsrum tillsammans med <strong>en</strong> gruppledare och <strong>en</strong> observatör.<br />
Varje deltagare fick ett protokoll i <strong>en</strong>lighet med bilaga 2, där <strong>en</strong> skala<br />
<strong>för</strong> varje kriteriegrupp fanns angiv<strong>en</strong> från 0-10. Skalan hade också skrift-<br />
31
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
lig information då ”0” beskrevs som totalt oacceptabel lösning och ”10”<br />
som bästa möjliga (fig 5). Syftet var nu att göra bedömningar <strong>av</strong> varje<br />
kriterie <strong>för</strong> sig, där <strong>en</strong>bart faktorer i relation till ämnet skulle inkluderas.<br />
Detta innebär att brukaraspekter behandlas <strong>för</strong> sig, utan inblandning <strong>av</strong><br />
d<strong>en</strong> miljöpåverkan visst bete<strong>en</strong>de kan g<strong>en</strong>erera, på samma sätt som hygi<strong>en</strong>riskerna<br />
bedöms utan hänsyn till om de är orsakade <strong>av</strong> tekniska funktionsfel<br />
eller mänskligt bete<strong>en</strong>de.<br />
Hygi<strong>en</strong> 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
Totalt oacceptabelt medium bästa möjliga<br />
Figur 5. Utdrag från protkollet som användes i övning<strong>en</strong>, se vidare bilaga 2.<br />
Bedömningarna skulle göras individuellt <strong>av</strong> varje gruppdeltagare m<strong>en</strong><br />
efter att grupp<strong>en</strong> tillsammans diskuterat underlaget och sina ställningstagand<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> tid som fanns till <strong>för</strong>fogande var ca 30 minuter <strong>för</strong> varje aspekt.<br />
Viktig <strong>för</strong>utsättning var att deltagarna i övning<strong>en</strong> var närvarande som<br />
repres<strong>en</strong>tanter <strong>för</strong> olika intress<strong>en</strong>, inte som individer i största allmänhet,<br />
äv<strong>en</strong> om vi alla är brukare <strong>av</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> på något sätt. De hade också med<br />
sig erfar<strong>en</strong>heter <strong>av</strong> <strong>VA</strong> i olika utsträckning och <strong>av</strong> olika slag, erfar<strong>en</strong>heter<br />
som naturligt måste ingå i bedömningarna då övning<strong>en</strong> annars blir allt<strong>för</strong><br />
orealistisk. Det är där<strong>för</strong> också <strong>av</strong> intresse att kunna iaktta och analysera i<br />
vilk<strong>en</strong> utsträckning bedömningarna kunde göras med utgångspunkt från<br />
underlaget och vilket betydelse detta fick jäm<strong>för</strong>t med d<strong>en</strong> egna kunskap<strong>en</strong><br />
och de prefer<strong>en</strong>ser man har med sig in i process<strong>en</strong>.<br />
Efter att varje aspekt/kriteriegrupp arbetats ig<strong>en</strong>om ombads gruppdeltagarna<br />
att rangordna de fem aspekterna. Ansåg man att alla var lika viktiga,<br />
eller att två var viktigast kunde man äv<strong>en</strong> ange detta. Det betonades<br />
från gruppledarna att rangordning<strong>en</strong> skulle ske med det aktuella fallet i<br />
åtanke och inte <strong>för</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> g<strong>en</strong>erellt. D<strong>en</strong> hittills givna information<strong>en</strong><br />
<strong>av</strong> gruppdeltagarna matades sedan in i Regime <strong>för</strong> att med hjälp <strong>av</strong> metod<strong>en</strong><br />
få indikation på vilket <strong>system</strong> grupp<strong>en</strong> <strong>för</strong>edrog.<br />
Kriterierna rangordnas äv<strong>en</strong> på <strong>en</strong> kardinal intervallskala med syfte att<br />
få inblick i hur mycket viktigare man uppfattade att de högst rankade aspekterna<br />
var. D<strong>en</strong>na del möjliggör dels att få reaktioner från grupperna på<br />
om det är <strong>en</strong> relevant och fungerande arbetsmetod och dels med möjlighet<br />
att analysera utfalet med hjälp <strong>av</strong> Yakowitz ”multiattribute tool” (Yakowitz,<br />
1998). 4 Som <strong>av</strong>slutning ombads deltagarna att göra <strong>en</strong> övergripande<br />
bedömning <strong>av</strong> de två <strong>system</strong>strukturerna, på samma skala som i figur 5.<br />
Innan grupperna återsamlades pres<strong>en</strong>terade varje gruppledare resultat<strong>en</strong><br />
från Regime-körningarna <strong>för</strong> grupp<strong>en</strong>. Dessa resultat jäm<strong>för</strong>des med<br />
d<strong>en</strong> självaggregering som varje deltagare gjort som <strong>av</strong>slutande mom<strong>en</strong>t.<br />
Grupparbetet <strong>av</strong>slutades med <strong>en</strong> utvärderande diskussion baserad på i <strong>för</strong>väg<br />
formulerade frågor, gem<strong>en</strong>samma <strong>för</strong> alla tre grupperna (bilaga 4).<br />
4 Etnier. C. and Söderberg, H. (2002) Multicriteria assessm<strong>en</strong>t for choosing a wastewater treatm<strong>en</strong>t<br />
option: the case of Hammarby Sjöstad, Swed<strong>en</strong> Proceedings National Onsite Wastewater Recycling<br />
Association Confer<strong>en</strong>ce, Kansas City, September 2002.<br />
32
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
4 Analys<br />
<strong>av</strong> övning<strong>en</strong>s<br />
måluppfyllelse<br />
D<strong>en</strong> c<strong>en</strong>trala frågan blir nu i vilk<strong>en</strong> utsträckning metod<strong>en</strong> och övning<strong>en</strong><br />
som sådan mötte de mål som formulerats. Pres<strong>en</strong>tation och analys kommer<br />
i detta kapitel att följa de fyra mål som pres<strong>en</strong>terades tidigare:<br />
• Möjligt att <strong>för</strong>stå och använda beslutsunderlaget<br />
• Möjligt att göra bedömningar <strong>av</strong> de fem aspekterna var <strong>för</strong> sig på<br />
ett strukturerat sätt<br />
• Möjligt att rangordna, vikta och integrera de fem aspekterna till<br />
<strong>en</strong> övergripande bedömning<br />
• Möjligt att ha <strong>en</strong> god och utvecklande kommunikation mellan deltagarna<br />
i varje grupp<br />
Möjligt att <strong>för</strong>stå och använda beslutsunderlaget<br />
Beslutsunderlaget innehöll jäm<strong>för</strong>ande kunskapsredovisningar där kombinerat<br />
<strong>system</strong> ställdes mot separerat <strong>för</strong> samtliga fem aspekter. Utmaning<strong>en</strong><br />
att formulera ett sådant beslutsunderlag <strong>för</strong> <strong>en</strong> så komplex samling<br />
deltagare som här var närvarande är stor. Utformning<strong>en</strong> <strong>av</strong> beslutsunderlag,<br />
grad<strong>en</strong> <strong>av</strong> aggregering <strong>av</strong> information och sättet att pres<strong>en</strong>tera d<strong>en</strong> på<br />
är <strong>av</strong> c<strong>en</strong>tral betydelse <strong>för</strong> att möjliggöra syntes i bred dialog.<br />
G<strong>en</strong>erellt kan sägas att beslutsunderlaget inte var komplett. För forskarna<br />
i <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> var underlaget ett resultat <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>för</strong>sta arbetsfas där mycket<br />
<strong>en</strong>ergi lagts på att lägga grund<strong>en</strong> och skapa gem<strong>en</strong>samma <strong>för</strong>utsättningar<br />
<strong>för</strong> ett såpass här utvecklat tvärvet<strong>en</strong>skapligt arbetssätt. Beslutsunderlaget<br />
kompletterades i alla grupper med kunskap från gruppdeltagarna, efter<br />
mer eller mindre omfattande diskussion kring hur mycket <strong>av</strong> bedömningarna<br />
som borde baseras på underlaget och hur mycket eg<strong>en</strong> kunskap som<br />
<strong>för</strong> övning<strong>en</strong>s skull kunde användas.<br />
I <strong>en</strong> verklig planerings- och beslutssituation baserar deltagarna sina bedömningar<br />
och ställningstagand<strong>en</strong> på <strong>en</strong> kombination <strong>av</strong> liggande beslutsunderlag<br />
och egna erfar<strong>en</strong>heter, det som hände här är där<strong>för</strong> högst naturligt<br />
och realistiskt som princip. Beslutsunderlaget skall dock o<strong>av</strong>sett detta<br />
vara lättillgängligt, upplevas som användbart och äv<strong>en</strong> vara så heltäckande<br />
som möjligt. I det sistnämnda kan äv<strong>en</strong> inkluderas att brist på heltäck-<br />
33
Tabell 1.<br />
Sammanfattning <strong>av</strong> hur<br />
de tre grupperna<br />
uppfattade underlaget<br />
(över<strong>en</strong>stämmande<br />
resultat från samtliga<br />
tre grupper).<br />
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
ande underlag kan komp<strong>en</strong>seras <strong>av</strong> att det som upplevs som det mest relevanta<br />
är inkluderat.<br />
En beskrivning <strong>av</strong> hur grupperna upplevde dessa tre kvalitetskr<strong>av</strong> rörande<br />
innehållet i underlaget finns sammanfattade i tabell 1. Tabell<strong>en</strong> är<br />
baserad på bearbetning och tolkning <strong>av</strong> det inspelade materialet och är<br />
inte resultat <strong>av</strong> någon formell frågestund under grupparbetets gång. Grupperna<br />
hade här väldigt liknande reaktioner var<strong>för</strong> inte utfall särredovisas<br />
per grupp.<br />
Socio- Teknisk<br />
Hygi<strong>en</strong> Miljö Ekonomi kultur funktion<br />
Tillgängligt Ja Godkänt Ja Nej Nej<br />
Användbart Tveksamt Ja Godkänt Nej Nej<br />
Heltäckande Nej Godkänt Nej Nej För mycket<br />
Komm<strong>en</strong>tar: Bedömningarna i tabell<strong>en</strong> är gjorda <strong>av</strong> <strong>för</strong>fattarna och baserad på <strong>en</strong> fyrgradig skala från “Ja”,<br />
“Godkänt”, “Tveksamt” till “Nej”.<br />
Att ha ett beslutsunderlag som uppfattas som heltäckande, eller fokuserat<br />
på det mest relevanta, är inte lätt. Det kräver också <strong>en</strong> samstämmighet<br />
mellan de som gör underlaget och de som skall tolka det, rörande uppfattning<strong>en</strong><br />
om vad som är heltäckande och mest relevant. I tabell 1 kan man se<br />
att grupperna inte uppfattade underlaget som heltäckande mer än <strong>för</strong> miljön,<br />
som fick godkänt. Användbart uppfattades underlaget <strong>en</strong>bart att vara<br />
<strong>för</strong> miljöaspekter, medan hygi<strong>en</strong> och ekonomidelarna betraktades som relativt<br />
lättilllgängliga att ta till sig och <strong>för</strong>stå. Var<strong>för</strong> då?<br />
Hygi<strong>en</strong><br />
Diskussionerna kring hygi<strong>en</strong> rörde sig i samtliga tre grupper initialt kring<br />
ett tema, de ville ha <strong>en</strong> mer heltäckande beskrivning <strong>av</strong> samtliga hygi<strong>en</strong>risker<br />
i de två <strong>system</strong><strong>en</strong>. Underlaget var fokuserat på risk <strong>för</strong> badande och<br />
grupperna uppfattade att det saknades motivering till var<strong>för</strong> d<strong>en</strong>na exponeringspunkt<br />
fått såpass stort utrymme.<br />
”Jag måste säga att resonemanget om badrisker känns ganska tveksamt,<br />
inte <strong>en</strong>s Expresss<strong>en</strong> rapporterar om problem med badvattnet<br />
i Sverige.” (deltagare i syntesgrupp<strong>en</strong>)<br />
I alla tre grupperna resonerade man också kring huruvida folk faktiskt<br />
badar eller inte i de vatt<strong>en</strong> som underlaget <strong>av</strong>ser. Någon deltagare var inne<br />
på att det finns ett <strong>för</strong>givettagande bland allmänhet<strong>en</strong> att inte bada efter<br />
regn och att g<strong>en</strong>erellt <strong>för</strong>edra att bada ute i skärgård<strong>en</strong>. Huruvida detta<br />
bete<strong>en</strong>de baseras på kunskap om risker med bräddning efter regn eller på<br />
det faktum att skärgård<strong>en</strong> upplevs som mer positiv miljö g<strong>en</strong>erellt (o<strong>av</strong>sett<br />
hygi<strong>en</strong>risker) var dock oklart.<br />
34
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Annat som saknades var refer<strong>en</strong>s<strong>system</strong> att bedöma underlaget i relation<br />
till: ”är det som står (i underlaget) <strong>för</strong> djävligt eller acceptabelt?”<br />
(deltagare i lokala grupp<strong>en</strong>). Man efterlyste också <strong>en</strong> diskussion om konsekv<strong>en</strong>ser<br />
<strong>av</strong> hygi<strong>en</strong>risker, uppdelad i risk <strong>för</strong> hushåll, risk i arbetsmiljön<br />
och risk <strong>för</strong> allmänhet<strong>en</strong>. Huruvida hygi<strong>en</strong>iska risker är resultat <strong>av</strong> dåliga<br />
övervaknings<strong>system</strong>, oklarheter i ansvars<strong>för</strong>delning mellan inblandade<br />
aktör eller normal <strong>system</strong>drift diskuterades också.<br />
En övergripande g<strong>en</strong>omgång <strong>av</strong> de hygi<strong>en</strong>iska riskerna och <strong>en</strong> komplett<br />
lista över kontaktpunkter med människor ansågs ha underlättat betydligt,<br />
och detta efterlystes då inte <strong>en</strong>bart <strong>av</strong> de deltagare med mindre vana att<br />
bedöma <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> utan <strong>av</strong> <strong>en</strong> majoritet <strong>av</strong> deltagarna.<br />
Miljö<br />
Miljöaspekterna var d<strong>en</strong> kategori som alla grupper behandlade med störst<br />
lätthet. En betydande faktor här är det som nämndes ovan, <strong>en</strong> övergripande<br />
samstämmighet bland alla inblandade aktörer råder på detta område<br />
kring vad som är viktigt och relevant. Diskussioner kring detaljer finns<br />
givetvis, m<strong>en</strong> angreppssättet och valet <strong>av</strong> fokus är allmänt accepterat, äv<strong>en</strong><br />
om behov <strong>av</strong> tillägg efterlystes:<br />
• Uppgifter om läkemedelsrester saknades i underlaget<br />
• Uppgifter om omlandet borde inkluderats<br />
• Exergiberäkningar saknades<br />
• Industri och sjukhusvatt<strong>en</strong> saknades<br />
• Silver borde inkluderats<br />
På samma sätt som <strong>för</strong> hygi<strong>en</strong>aspekterna efterfrågades ett refer<strong>en</strong>s<strong>system</strong><br />
att tolka underlaget i relation till.<br />
Diskussionerna kring miljö blev äv<strong>en</strong> mer detaljerade och inriktade på<br />
hur beräkningarna skett och vad som inkluderats och inte. Orsak till detta<br />
är att många är tillräckligt insatta i modell<strong>en</strong> <strong>för</strong> att kunna <strong>för</strong>a <strong>en</strong> sådan<br />
diskussion, medan områd<strong>en</strong> man är mindre insatt i diskuteras mer övergripande.<br />
Då antalet frågor kring hur beräkningarna var gjorda var relativt<br />
stort bör ett underlag <strong>av</strong> detta slag innehålla mer information kring det,<br />
exempel som påtalades <strong>av</strong> deltagarna:<br />
• Är transporter och bränsle <strong>för</strong> dessa inkluderat?<br />
• Räknas kemikalieåtgång<strong>en</strong>, dels som eg<strong>en</strong>skap <strong>för</strong> <strong>system</strong><strong>en</strong> och dels<br />
d<strong>en</strong> effekt de ger upphov till?<br />
• Har hänsyn tagits till d<strong>en</strong> ökade materialåtgång<strong>en</strong> <strong>för</strong> krävs <strong>för</strong><br />
urintankar etc?<br />
Kemikaliehantering<strong>en</strong> vid r<strong>en</strong>ingsverk<strong>en</strong> orsakade också <strong>en</strong> större mängd<br />
frågor, som i vilk<strong>en</strong> form de kommer till r<strong>en</strong>ingsverket, varifrån sv<strong>av</strong>elsyran<br />
kommer och om järnfosfat<strong>en</strong> från KREPRO är växttillgänglig. Frågor<br />
<strong>av</strong> mer praktisk natur som inte är självklara och som har <strong>en</strong> mängd konsekv<strong>en</strong>ser.<br />
En deltagare ändrade till exempel sin attityd till KREPRO g<strong>en</strong>om<br />
35
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
upplysning<strong>en</strong> att de stora mängderna sv<strong>av</strong>elsyra som går åt är <strong>en</strong> restprodukt<br />
från annan produktion. En upplysning som kom från andra gruppdeltagare,<br />
m<strong>en</strong> som saknades i underlaget.<br />
Ekonomi<br />
De ekonomiska aspekterna uppfattades som lättillgängligt pres<strong>en</strong>terade,<br />
dock inte heltäckande m<strong>en</strong> godkänt användbara. De ekonomiska beräkningarna<br />
bestod <strong>av</strong> investeringskostnader <strong>för</strong> de olika <strong>system</strong><strong>en</strong>, tillsammans<br />
med uppskattade kostnader <strong>för</strong> drift och underhåll. Ekonomiska kalkyler<br />
g<strong>en</strong>ererar i stort sett alltid diskussioner kring vad som bör inkluderas<br />
och vad som inte skall inkluderas, samt vad som är möjligt at sätta prislapp<br />
på och inte. Så också i detta fall. Dels kretsade komm<strong>en</strong>tarerna kring<br />
vad som var inkluderat i beräkningarna <strong>av</strong> investeringskostnad<strong>en</strong>, till exempel<br />
hur man hanterat kostnad<strong>en</strong> <strong>för</strong> r<strong>en</strong>ingsverket H<strong>en</strong>riksdal som idag<br />
finns m<strong>en</strong> som antas användas och därmed får ökad belastning. På samma<br />
sätt efterfrågades mer uppgifter kring KREPRO-anläggning<strong>en</strong>, hela kostnad<strong>en</strong><br />
<strong>för</strong> d<strong>en</strong>na investering antogs knappast kunna tillfalla byggnation<strong>en</strong><br />
i Hammarby Sjöstad.<br />
Värdet på restprodukterna, dess inkludering i kalkyl<strong>en</strong> och hur detta i<br />
så fall skulle gå till diskuterades fram<strong>för</strong>allt i d<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong>. D<strong>en</strong><br />
största brist<strong>en</strong> i ekonomiska underlaget uppfattades dock som att det var<br />
oklart vem som skulle bära kostnaderna, skulle de läggas ut på hela <strong>VA</strong>kollektivet,<br />
skulle <strong>en</strong>bart de bo<strong>en</strong>de med separerat <strong>system</strong> ta hela kostnad<strong>en</strong>,<br />
skulle Stockholm Vatt<strong>en</strong> ta kostnad<strong>en</strong> eller skulle stad<strong>en</strong> eller annan<br />
finansiär tänkas bidra? Detta får konsekv<strong>en</strong>ser <strong>för</strong> s<strong>en</strong>are tolkning och bedömning<br />
<strong>av</strong> underlaget.<br />
Sociokultur<br />
Om miljö och hygi<strong>en</strong> handlade om effekter och konsekv<strong>en</strong>ser <strong>av</strong> olika<br />
tekniska <strong>system</strong>strukturer på ett sätt som många var vana vid, och ekonomin<br />
om <strong>en</strong> investeringskalkyl bekant <strong>för</strong> de flesta deltagarna, innebar sociokultur<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong> större kulturkrock. Som beskrevs i tidigare kapitel utgörs<br />
ett <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> i <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>s definition inte <strong>en</strong>bart <strong>av</strong> teknik<strong>en</strong>, utan är<br />
ett samspel mellan teknik, organisation och brukare. Sociokultur blir därmed<br />
inte <strong>en</strong> effekt <strong>av</strong> teknik<strong>en</strong> utan något som bättre diskuteras i termer <strong>av</strong><br />
<strong>för</strong>utsättningar och kritiska faktorer att beakta vid strategisk planering och<br />
g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>ande <strong>av</strong> <strong>för</strong>ändringar. Att ta till sig ett sådant sätt att tänka är<br />
dock inget som omedelbart sker, det underlättas heller inte <strong>av</strong> klara begränsningar<br />
i underlaget. D<strong>en</strong> tydligaste brist<strong>en</strong> som påtalades i alla tre<br />
grupperna var <strong>av</strong> samma slag som man efterlyste i anslutning till hygi<strong>en</strong>,<br />
<strong>en</strong> övergripande beskrivning <strong>av</strong> organisationsstruktur<strong>en</strong>, ansvars<strong>för</strong>delning<strong>en</strong><br />
mellan inblandade aktörer och vad som var tänkt att vara brukarnas roll<br />
samt deras relation till ansvarig organisation, i det här fallet Stockholm<br />
Vatt<strong>en</strong>. Utan <strong>en</strong> sådan beskrivning blev diskussionerna kring organisatorisk<br />
kapacitet och brukarnas anpassning till teknik och organisation mindre<br />
begriplig, <strong>en</strong>ligt deltagarna.<br />
36
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
D<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong> funderade kring om man kunde lösa det hela g<strong>en</strong>om<br />
att tänka sig <strong>system</strong><strong>en</strong> om 20 år och vad som skulle behöva ske <strong>för</strong> att<br />
de skulle fungera då. Syntesgrupp<strong>en</strong> tyckte organisatorisk kapacitet fram<strong>för</strong>allt<br />
handlade om att hantera problem när de dök upp och det har <strong>VA</strong>sektorn<br />
traditionellt klarat att göra. Projektledargrupp<strong>en</strong> var mer inne på<br />
strategin att trots instruktionerna bedöma det som stod i underlaget som<br />
effekter <strong>av</strong> teknikstruktur<strong>en</strong>, då detta <strong>av</strong> grupp<strong>en</strong> upplevdes som åtminstone<br />
möjligt att göra.<br />
G<strong>en</strong>erellt strävade gruppledarna från att hålla diskussionerna kring de<br />
olika aspekterna så r<strong>en</strong>a som möjligt, det vill säga diskutera hygi<strong>en</strong>riskerna<br />
isolerat utan större utsvävningar kring vad de beror på. På samma sätt<br />
kan bete<strong>en</strong>de och brukaraspekter diskuteras isolerat utan större fokus på<br />
vilka effekter olika bete<strong>en</strong>d<strong>en</strong> orsakar. Äv<strong>en</strong> detta är till viss del <strong>en</strong> kulturkrock<br />
då det stora fokus på ekologiskt uthållig utveckling som varit i Sverige<br />
i <strong>för</strong>sta hand ser allmänhet<strong>en</strong> som ett medel <strong>för</strong> minskad miljöpåverkan<br />
och <strong>för</strong>bättrad naturresurshantering. D<strong>en</strong> sociala dim<strong>en</strong>sion<strong>en</strong> på uthållig<br />
utveckling, trivsamhet, lycka, samhörighet, upplevd livskvalité etc, tappas<br />
då bort. T<strong>en</strong>d<strong>en</strong>serna i projektledargrupp<strong>en</strong> var att diskutera i termer<br />
<strong>av</strong> vilka effekter brukarnas bete<strong>en</strong>de g<strong>av</strong> och vilka <strong>system</strong> som bidrar till<br />
att ”göra brukarna mer miljövänliga”. M<strong>en</strong> där fanns också funderingar<br />
kring om man inte här skulle inkludera ”hur stolt och glad man blir <strong>av</strong> ha<br />
de olika <strong>system</strong><strong>en</strong>”. D<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong> och syntesgrupp<strong>en</strong> diskuterade i<br />
stort sett <strong>en</strong>bart organisation under sociokultur.<br />
Teknisk funktion<br />
Under teknisk funktion finns i tabell 1 <strong>en</strong> bedömning utan<strong>för</strong> skalan, ”<strong>för</strong><br />
mycket”, vilket var något som <strong>en</strong>bart dök upp i anslutning till teknisk funktion<br />
och som skulle kunna utvecklas till ”<strong>för</strong> mycket <strong>av</strong> fel saker”. Bedömning<strong>en</strong><br />
att det var <strong>för</strong> mycket får också effekter <strong>för</strong> uppfattning<strong>en</strong> om<br />
underlagets tillgänglighet och användbarhet, då <strong>för</strong> mycket information<br />
ger oöverskådligt underlag.<br />
D<strong>en</strong> största <strong>för</strong>virring<strong>en</strong> i alla tre grupperna var huruvida det här handlade<br />
om risk eller frekv<strong>en</strong>s <strong>av</strong> händelser. Risk är frekv<strong>en</strong>s sammanvägd<br />
med konsekv<strong>en</strong>s påpekades från flera håll, vilket saknades i underlaget.<br />
Uppgifter om frekv<strong>en</strong>s utan diskussion om dess konsekv<strong>en</strong>ser uppfattades<br />
också som relativt ointressant. Diskussion<strong>en</strong> om huruvida detta är <strong>en</strong> kategori<br />
som inkluderar alla sorters risker, och om risk är o<strong>för</strong>utsedda händelser<br />
skilda från normal drift, fanns också.<br />
Uppgifter som saknades, trots att underlaget uppfattades som <strong>för</strong> omfattande,<br />
kom också upp. Var tankarna är tänkta att vara belägna efterlyste<br />
d<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong> uppgifter om. Syntesgrupp<strong>en</strong> tyckte att lukt borde inkluderas<br />
i d<strong>en</strong>na kategori. Alla tre grupperna exkluderade uppgifterna om<br />
explosionsrisk som fanns, då de ansåg att <strong>system</strong> med sådan risk är oacceptabla.<br />
37
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Förändringar i uppställning<strong>en</strong> och pres<strong>en</strong>tation<strong>en</strong> framkom från flera<br />
håll:<br />
• Möjliggör jäm<strong>för</strong>elser på ett bättre sätt<br />
• Refer<strong>en</strong><strong>system</strong>, hur mycket är lite och mycket risker, vad är normal<br />
drift?<br />
• Konsekv<strong>en</strong>ser <strong>för</strong> människor och konsekv<strong>en</strong>ser <strong>för</strong> miljön är <strong>en</strong><br />
uppdelning som underlättat tolkning<strong>en</strong> <strong>av</strong> materialet.<br />
• Sortera i vilka typer <strong>av</strong> risker som hotar att slå ut hela, eller större<br />
delar <strong>av</strong> <strong>system</strong>. Hela separerande <strong>system</strong> slås till exempel inte ut<br />
vid de händelser som står här, medan större delar <strong>av</strong> det konv<strong>en</strong>tionella<br />
<strong>system</strong>et drabbas.<br />
Reflektioner – underlagets utformning<br />
Ett beslutsunderlag bör givetvis vara tillgängligt, användbart och uppfattas<br />
som heltäckande <strong>av</strong> dem som skall använda det. De stora bristerna i det<br />
underlag vi arbetade med här var återkommande brist på överblick och<br />
refer<strong>en</strong>s<strong>system</strong> <strong>för</strong> att underlätta tolkningarna. Detaljkomm<strong>en</strong>tarer <strong>av</strong> olika<br />
slag kan alltid uppstå, något som bör <strong>för</strong>bättras <strong>för</strong> att möta några <strong>av</strong><br />
dem är att klarare ange <strong>system</strong>gränser och villkor <strong>för</strong> de uppgifter som<br />
står. Underlaget g<strong>av</strong> dock upphov till aktiv diskussion i grupperna och<br />
d<strong>en</strong>na del g<strong>av</strong> mycket värdefull information till <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>-programmet<br />
och hur vi valt att utveckla programmet under fas 2. Nästa mål vi <strong>av</strong>såg att<br />
övning<strong>en</strong> och metod skulle uppnå var att möjliggöra bedömningar <strong>av</strong> de<br />
fem aspekterna på ett strukturerat sätt.<br />
Möjligt att göra bedömningar <strong>av</strong> de fem aspekterna<br />
var <strong>för</strong> sig på ett strukturerat sätt<br />
Underlaget syftar till att möjliggöra bedömningar <strong>av</strong> de fem aspekterna,<br />
dessa bedömningar är givetvis bero<strong>en</strong>de <strong>av</strong> underlagets kvalité vilk<strong>en</strong> redan<br />
uppfattats som varierande. Det är dock också <strong>av</strong> intresse att studera<br />
och analysera hur deltagarna tycker att de olika typerna <strong>av</strong> aspekter går att<br />
bedöma på det sätt som metod<strong>en</strong> <strong>för</strong>eskriver.<br />
Till stöd <strong>för</strong> d<strong>en</strong>na del <strong>av</strong> övning<strong>en</strong> användes skalan i figur 5 <strong>för</strong> varje<br />
aspekt. Varje deltagarna skulle alltså placera in hur de uppfattade hur de<br />
olika <strong>system</strong><strong>en</strong> mötte kr<strong>av</strong><strong>en</strong> på uthållighet <strong>för</strong> respektive aspekt (bilaga<br />
2). I tabell 2 kan man se att möjligheterna att göra bedömningar följer<br />
resultat<strong>en</strong> från tabell 1 i stor utsträckning.<br />
38
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Hygi<strong>en</strong><br />
Både d<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong> och syntesgrupp<strong>en</strong> uttryckte att underlaget inte<br />
spelade någon huvudsaklig roll när de bedömde hygi<strong>en</strong>. Underlaget var<br />
<strong>för</strong> detta syfte allt<strong>för</strong> begränsat. Syntesgrupp<strong>en</strong> diskuterade relativt länge<br />
huruvida man skulle göra bedömning <strong>för</strong> badhygi<strong>en</strong> separat, om man skulle<br />
lämna bedömning<strong>en</strong> helt och hållet och i vilk<strong>en</strong> utsträckning det var acceptabelt<br />
att göra bedömningarna helt på egna erfar<strong>en</strong>heter. Projektledargrupp<strong>en</strong><br />
ansåg att deras bedömningar skulle bli <strong>av</strong> sämre kvalité om de<br />
<strong>en</strong>bart skulle gå på underlaget och hade <strong>en</strong> mer allmän diskussion där de<br />
olika deltagarna delade med sig <strong>av</strong> sina kunskaper och erfar<strong>en</strong>heter.<br />
I relation till skalan diskuterade fram<strong>för</strong>allt syntesgrupp<strong>en</strong> huruvida man<br />
hade, eller borde ha, <strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sam refer<strong>en</strong>sram kring vad som ingick i<br />
uttryck<strong>en</strong> ”totalt oacceptabelt” och ”bästa möjliga” som står i ändarna på<br />
skalan. De tyckte här att <strong>en</strong> refer<strong>en</strong>s hade varit behjälplig.<br />
Miljö<br />
Socio- Teknisk<br />
Hygi<strong>en</strong> Miljö Ekonomi kultur funktion<br />
Lokala grupp<strong>en</strong> Tveksamt Ja Godkänt Tveksamt Tveksamt<br />
Syntesgrupp Tveksamt Godkänt Godkänt Tveksamt Nej<br />
Projektledarna Godkänt Ja Godkänt Nej Tveksamt<br />
Komm<strong>en</strong>tar: Bedömningarna i tabell<strong>en</strong> är gjorda <strong>av</strong> <strong>för</strong>fattarna och baserad på <strong>en</strong> fyrgradig skala från “Ja”,<br />
“Godkänt”, “Tveksamt” till “Nej”.<br />
Miljö var d<strong>en</strong> aspekt som uppfattades som minst komplicerat att bedöma.<br />
Projektledargrupp<strong>en</strong> gjorde d<strong>en</strong>na del <strong>av</strong> övning<strong>en</strong> utan någon som helst<br />
komm<strong>en</strong>tar eller fråga. I d<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong> poängterades mest tydligt<br />
otillfredsställelse med slamfraktionering och d<strong>en</strong> KREPRO-anläggning<br />
som finns inritad i det kombinerade <strong>system</strong>et. D<strong>en</strong>na anläggning drog ner<br />
betyget <strong>för</strong> det kombinerade. I syntesgrupp<strong>en</strong> uttryckte någon gruppmedlem<br />
att bedömningarna som gjordes var i relation till riksdag<strong>en</strong>s målsättningar<br />
och hur väl de olika <strong>system</strong><strong>en</strong> verkar kunna bidra till att uppfylla<br />
dem. Refer<strong>en</strong>spunkterna och målsättningarna är alltså <strong>av</strong> varierad karaktär<br />
och det sätt som finns att hantera det är att redogöra <strong>för</strong> dem.<br />
Ekonomi<br />
För ekonomin var ett <strong>system</strong> billigare än det andra vilket inte var svårt att<br />
se, hur det skall bedömas i relation till uthållighet är däremot inte självklart.<br />
Frågan som uppstod redan i d<strong>en</strong> inledande redovisning<strong>en</strong> i pl<strong>en</strong>um<br />
var huruvida skillnad<strong>en</strong> mellan de två <strong>system</strong><strong>en</strong> var lit<strong>en</strong> eller stor. Skillnand<strong>en</strong><br />
uppfattades inte som lit<strong>en</strong> då d<strong>en</strong> <strong>av</strong> någon sågs motsvara utbyte<br />
<strong>av</strong> plastgolv till trägolv i varje läg<strong>en</strong>het och det är <strong>en</strong> kostnad man g<strong>en</strong>erellt<br />
inte tar vare sig som byggherre eller som hyresgäst. I projektledar-<br />
39<br />
Tabell 2. Sammanfattande<br />
bedömningar <strong>av</strong> de tre<br />
gruppernas möjlighet att<br />
hantera och bedöma varje<br />
<strong>en</strong>skild kriteriegrupp.
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
grupp<strong>en</strong> gick bedömningarna vitt isär, några ansåg att skillnad<strong>en</strong> var <strong>för</strong>sumbar<br />
då osäkerheterna i beräkningarna var såpass stora, andra tyckte att<br />
det var mycket <strong>för</strong> det <strong>en</strong>skilda hushållet.<br />
D<strong>en</strong> osäkerhet som uppstod på flera håll i samband med bedömningar<br />
<strong>av</strong> ekonomin var ur vems perspektiv bedömning<strong>en</strong> skulle ske, ur hushåll<strong>en</strong>s<br />
perspektiv, ur Stockholm Vatt<strong>en</strong>s perspektiv eller ur byggherr<strong>en</strong>s perspektiv.<br />
Här behövs också det som efterlystes i diskussion<strong>en</strong> om underlaget,<br />
uppgifter om kostnads<strong>för</strong>delning och vem som faktiskt skall betala<br />
det hela och när. Kostnadseffektivitet kom också upp och därmed diskussion<strong>en</strong><br />
om det ur ett samhällsperspektiv är vettigt att sp<strong>en</strong>dera p<strong>en</strong>gar på<br />
<strong>VA</strong>-sektorn eller om det inte är på andra ställ<strong>en</strong> insatser skall sättas in.<br />
Sociokultur<br />
De bedömningar som gjordes <strong>av</strong> sociokultur<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>des helt och hållet<br />
obero<strong>en</strong>de <strong>av</strong> underlaget. Bedömningarna baserades därmed inte på<br />
vet<strong>en</strong>skaplig kunskap på samma sätt som exempelvis hygi<strong>en</strong> i projektledargrupp<strong>en</strong>,<br />
där man medvetet gick från underlaget och tog till sig erfar<strong>en</strong>heter<br />
från forskare med erfar<strong>en</strong>het från fältet närvarande i grupp<strong>en</strong>.<br />
Ing<strong>en</strong> bete<strong>en</strong>devetare som studerat detta var deltagare i någon <strong>av</strong> grupperna<br />
utan här var istället mer intuitiva argum<strong>en</strong>t närvarande, som att man<br />
hört att urinsortering inte fungerar så bra eller att man utifrån mer personlig<br />
uppfattning antar att det är svårt att sälja in urinsorterande toaletter till<br />
bo<strong>en</strong>de i Hammarby Sjöstad. I d<strong>en</strong> lokala gruppern påpekades det också<br />
att ”det kändes mer objektivt att bedöma de andra kriterierna”.<br />
Diskussion<strong>en</strong> i bedömningarna här rörde sig också kring huruvida de<br />
olika <strong>system</strong><strong>en</strong> innebär så stora <strong>för</strong>ändringar <strong>för</strong> de bo<strong>en</strong>de, huruvida <strong>för</strong>ändring<br />
<strong>av</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><strong>en</strong> skulle innebär <strong>för</strong>ändrat bete<strong>en</strong>de äv<strong>en</strong> utan<strong>för</strong><br />
<strong>VA</strong>-<strong>system</strong>et och huruvida <strong>system</strong>et stödjer ett miljövänligt handlande eller<br />
ej. Alla grupperna g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>de dock bedömning<strong>en</strong>, några med uttrycket<br />
att det fick bli med maggrop<strong>en</strong>. I projektledargrupp<strong>en</strong> – vars tidigare<br />
vilja att omvandla sociokulturella <strong>för</strong>utsättningar till effekter beskrevs ovan<br />
– var man tveksam till om <strong>för</strong>utsättningar <strong>av</strong> det slag som fanns i underlaget<br />
gick att sätta in på skalan. Ing<strong>en</strong> annan grupp uttryckte dock tveksamhet<br />
<strong>av</strong> detta slag och projektledarna g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>de äv<strong>en</strong> de bedömning<strong>en</strong>,<br />
dock med viss tvekan. Detta var också det <strong>en</strong>da inslag <strong>av</strong> tveksamhet kring<br />
skalans användning som uppstod.<br />
Teknisk funktion<br />
Teknisk funktion var som <strong>en</strong> konsekv<strong>en</strong>s <strong>av</strong> d<strong>en</strong> omfattande diskussion<strong>en</strong><br />
kring underlaget inte lätt att bedöma <strong>för</strong> någon grupp. Syntesgrupp<strong>en</strong> valde<br />
att inte göra någon bedömning alls här då de tyckte teknikfunktion i sig<br />
var ointressant att bedöma och saknade underlag <strong>för</strong> andra bedömningar.<br />
De diskuterade äv<strong>en</strong> om <strong>en</strong> ev<strong>en</strong>tuell bedömning skulle ske ur konsum<strong>en</strong>tperspektiv,<br />
ur anställdas perspektiv eller från ansvarig organisations perspektiv.<br />
Liknande tankar var uppe i lokala grupp<strong>en</strong>, som också undrade<br />
40
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
om man antogs bo i huset när man gjorde bedömningarna eller ej. Projektledargrupp<strong>en</strong><br />
gjorde bedömning<strong>en</strong> utan större diskussion.<br />
Reflektioner – möjligheter att göra bedömningar<br />
För att utvärdera metod<strong>en</strong> som sådan är det inte kritiskt att bedömningarna<br />
görs <strong>en</strong>bart utifrån underlaget. Däremot är det intressant i sig att bedömningarna<br />
gjordes med så lite hänsyn taget till beslutsunderlaget. I <strong>en</strong><br />
verklig situation är villkor<strong>en</strong> liknande, m<strong>en</strong> där finns möjlighet att begära<br />
in nytt underlag vilket inte fanns i detta fall. I <strong>en</strong> verklig situation är äv<strong>en</strong><br />
underlagets roll att stävja godtyckliga och helt känslobaserade beslut, samt<br />
att balansera upp <strong>en</strong> kanske allt<strong>för</strong> tongivande persons påstå<strong>en</strong>d<strong>en</strong>.<br />
En gem<strong>en</strong>sam refer<strong>en</strong>spunkt, som efterlystes återkommande <strong>av</strong> flera<br />
grupper, har man sällan i <strong>en</strong> verklig situation. Äv<strong>en</strong> om man har ett uttalat<br />
mål i termer <strong>av</strong> proc<strong>en</strong>t återvunn<strong>en</strong> fosfor, kostnad per abonn<strong>en</strong>t eller proc<strong>en</strong>t<br />
nöjda brukare har alltid varje individ <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> måluppsättning och<br />
refer<strong>en</strong>sram som påverkar bedömningarna.<br />
D<strong>en</strong> multikriteria-metod som testades här, Regime, är utvecklad med<br />
syfte att hantera olika typer <strong>av</strong> effekter, impacts, och sammanväga dem.<br />
Detta upplägg på hela övning<strong>en</strong> bidrar till viss del till de komplikationer<br />
som uppstod i samband med sociokultur<strong>en</strong>. Det är dock möjligt att bedöma<br />
<strong>för</strong>utsättningar, såväl som effekter, på d<strong>en</strong> typ <strong>av</strong> skala som användes<br />
äv<strong>en</strong> om projektledarna var tveksamma. En poäng med att ha <strong>en</strong> sådan här<br />
typ <strong>av</strong> gem<strong>en</strong>sam skala med d<strong>en</strong> här typ<strong>en</strong> <strong>av</strong> ändpunkter är att man kan<br />
ha <strong>en</strong> skriftlig text som underlag såväl som siffertabell. En nackdel med <strong>en</strong><br />
sådan här skala är dock som nämndes ovan att d<strong>en</strong> i sig själv symboliserar<br />
ett visst sätt att tänka och äv<strong>en</strong> t<strong>en</strong>derar att överrationalisera bedömningarna<br />
g<strong>en</strong>om att tilldela dem ett siffervärde.<br />
Möjligt att rangordna, vikta och integrera de fem<br />
aspekterna till <strong>en</strong> övergripande bedömning<br />
Bedömningar <strong>av</strong> de fem aspekterna isolerat var tänkt att ligga till grund<br />
<strong>för</strong> syntes<strong>en</strong>, vilk<strong>en</strong> i det här fallet också är bero<strong>en</strong>de <strong>av</strong> att man rangordnar<br />
de ingå<strong>en</strong>de kriterierna. Som ett ytterligare mom<strong>en</strong>t <strong>av</strong>såg vi äv<strong>en</strong> att<br />
göra <strong>en</strong> viktning, något som inte krävs <strong>för</strong> Regime, m<strong>en</strong> som är intressant<br />
att testa som mom<strong>en</strong>t och som också möjliggör att köra underlag<strong>en</strong> i andra<br />
program, exempelvis Yakowitz ”multiattribute tool” som nämndes tidigare.<br />
En <strong>för</strong>del med att lägga grund<strong>en</strong> <strong>för</strong> rangordning och viktning med <strong>en</strong><br />
diskussion kring varje kriterie <strong>för</strong> sig är att deltagarna får <strong>en</strong> möjlighet att<br />
diskutera och fokusera på varje delaspekt och därmed äv<strong>en</strong> möjliggöra <strong>en</strong><br />
mer fokuserad diskussion. Rangordning<strong>en</strong> som följde på diskussion<strong>en</strong> <strong>av</strong><br />
de fem aspekterna var inte ett självklart mom<strong>en</strong>t i syntesgrupp<strong>en</strong> eller d<strong>en</strong><br />
lokala grupp<strong>en</strong>. Huvudorsak till detta var diskussioner kring refer<strong>en</strong>sram<strong>en</strong><br />
<strong>för</strong> rangordning<strong>en</strong>. Några ansåg att man rangordnade med tanke på<br />
41
Tabell 3. Bedömda<br />
skillnader mellan de tre<br />
gruppernas möjlighet,<br />
<strong>för</strong>måga och vilja att<br />
rangordna, vikta och<br />
integrera de fem<br />
kriteriegruppera.<br />
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
<strong>VA</strong>-<strong>system</strong> i allmänhet och att det var så det borde vara, medan andra<br />
tyckte att det var detta aktuella fall som var fokus. Tidsperspektivet diskuterades<br />
också, var det <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> över tid som var i åtanke eller just nu<br />
idag utan hänsyn till hur de varit eller kan bli.<br />
”Hygi<strong>en</strong> satte jag lägst där<strong>för</strong> att det är löst idag.”<br />
”Hygi<strong>en</strong> satte jag högst där<strong>för</strong> att jag tänkte på 1850-talet.”<br />
”Hygi<strong>en</strong> satte jag högst <strong>för</strong> att jag tänkte g<strong>en</strong>erellt på <strong>VA</strong>-<strong>system</strong>.”<br />
(röster ur syntesgrupp<strong>en</strong>)<br />
Rangordning <strong>en</strong>ligt vem, uppkom också i diskussionera, fram<strong>för</strong>allt i<br />
d<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong>. Frågan blev då om de i rangordning<strong>en</strong> var repres<strong>en</strong>tanter<br />
<strong>för</strong> sin organisation, <strong>för</strong> samhället i stort eller <strong>för</strong> sig själva som<br />
individer. En annan tanke som diskuterades var om man satt något <strong>av</strong> kriterierna<br />
nära ”bästa möjliga” på skalan innan så kunde detta inte vara viktigt<br />
nu, <strong>för</strong> då var ju det åtgärdat. Detta innebar att rangordning<strong>en</strong> blev mer<br />
komplicerad i dessa grupper, vilket kan ses i tabell 3.<br />
Projektledarna funderade mindre över d<strong>en</strong> här typ<strong>en</strong> <strong>av</strong> frågor och gjorde<br />
övning<strong>en</strong> med viss <strong>en</strong>ergisk <strong>en</strong>tusiasm, dock med fundering<strong>en</strong> över<br />
hur rangordning<strong>en</strong> hängde ihop med de bedömningar de gjort tidigare. En<br />
problem som orsakades <strong>av</strong> protokollet i sig var d<strong>en</strong> möjlighet att välja<br />
Rangordna Vikta Integrera<br />
Lokala grupp<strong>en</strong> Komplicerat G<strong>en</strong>om<strong>för</strong>des ej Komplicerat<br />
Syntesgrupp Komplicerat OK OK<br />
Projektledarna OKt OK OK<br />
Komm<strong>en</strong>tar: Bedömningarna i tabell<strong>en</strong> är gjorda <strong>av</strong> <strong>för</strong>fattarna och baserad på <strong>en</strong> fyrgradig<br />
skala från “Ja”, “Godkänt”, “Tveksamt” till “Nej”.<br />
likamedsteck<strong>en</strong> eller mindre än vid rangordning<strong>en</strong>. Tolkning<strong>en</strong> <strong>av</strong> vad det<br />
innebar var inte självklar. Här kunde man tänkt sig mer instruerande text.<br />
Nästa mom<strong>en</strong>t innebar att kriterierna skulle viktas på <strong>en</strong> kardinal intervallskala.<br />
Detta <strong>för</strong> att få <strong>en</strong> uppfattning om hur mycket viktigare man<br />
ansåg det kriterie man placerat <strong>för</strong>st var jäm<strong>för</strong>t med nästkommande, och<br />
så vidare. Som hjälpmedel hade alla <strong>en</strong> skala från 0 till 100 och fick instruktion<strong>en</strong><br />
att sätta det kriterie man uppfattat som viktigast på 100 och<br />
det minst viktiga på 0, resterande kriterier placeras ut mellan. Både syntesgrupp<strong>en</strong><br />
och projektledargrupp<strong>en</strong> värjde sig mot att sätta något kriterie<br />
på noll, äv<strong>en</strong> om detta inte innebar att de tillmätte det noll i betydelse var<br />
motståndet markant. En illustration över symbolik<strong>en</strong>s betydelse. Båda dessa<br />
grupper g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>de dock övning<strong>en</strong>, vilket d<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong> inte gjorde<br />
då de haft sådan omfattande diskussion i samband med rangordning<strong>en</strong><br />
beslöt de att hoppa över viktningsmom<strong>en</strong>tet och gå direkt på d<strong>en</strong> övergripande<br />
bedömning<strong>en</strong> <strong>av</strong> de båda <strong>system</strong><strong>en</strong>. Att ha överskrift<strong>en</strong> ”kardinal<br />
42
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
skala” är heller ing<strong>en</strong> pedagogisk lyckträff då detta inte var ett uttryck<br />
som var självklart.<br />
D<strong>en</strong> <strong>av</strong>slutande övning<strong>en</strong> innebar att varje deltagare skulle göra <strong>en</strong> helhetsbedömning<br />
<strong>av</strong> de två <strong>system</strong><strong>en</strong> och markera dessa på <strong>en</strong> skala <strong>av</strong> samma<br />
slag som tidigare användes <strong>för</strong> att bedöma <strong>en</strong>skilda kriterier.<br />
”Vår hjärna skall alltså redan ha kört programmet och det outputsvar<br />
vi då fått skall vi skriva vid metod 2?”<br />
(fråga från projektledare)<br />
D<strong>en</strong>na del <strong>av</strong> övning<strong>en</strong> gick snabbt i syntesgrupp<strong>en</strong> och projektledargrupp<strong>en</strong><br />
och diskussionerna i lokala grupp<strong>en</strong> handlade som tidigare mycket<br />
om vems perspektiv och hur man skulle tänka när man gjorde d<strong>en</strong> här<br />
typ<strong>en</strong> <strong>av</strong> bedömningar. Intressant detalj är att flera projektledare vittnade<br />
om att de hade rangordnat sociokultur lågt, m<strong>en</strong> att deras övergripande<br />
bedömningar gjordes mycket med tanke på sociokulturella aspekter.<br />
Ett intressant resultat som tabell 3 visar på är att projektledarna hade<br />
minst besvär med att rangordna, vikta och integrera kriterierna. Ett resultat<br />
som kan tyda på att metod<strong>en</strong> bygger på ett sätt att tänka som forskare är<br />
vana vid. D<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong> däremot, blir inte fascinerade <strong>av</strong> metod<strong>en</strong><br />
som sådan och metod<strong>en</strong> blir inte rationell och ändamåls<strong>en</strong>lig <strong>för</strong> dem. Något<br />
som är mycket vanligt <strong>för</strong> d<strong>en</strong> här typ<strong>en</strong> <strong>av</strong> metoder är deras relativt akademiska<br />
upplägg och dess lägre grad <strong>av</strong> anpassning till aktörernas faktiska<br />
behov. Det faktiska behovet kan exempelvis ligga i att få möjlighet till<br />
strukturerad diskussion och att möta repres<strong>en</strong>tanter <strong>för</strong> olika intress<strong>en</strong>, något<br />
som det fjärde målet vi satte upp handlar om.<br />
Möjligt att ha <strong>en</strong> god och utvecklande<br />
kommunikation mellan deltagarna i varje grupp<br />
Ambition<strong>en</strong> att involvera <strong>en</strong> bred repres<strong>en</strong>tation <strong>av</strong> intress<strong>en</strong>ter i sådana<br />
här övningar är vanlig inom de multikriteriametoder där process<strong>en</strong> uppmärksammas.<br />
Syftet med ett sådant deltagande är att få upp så många<br />
argum<strong>en</strong>t som möjligt i diskussion<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> också att öka <strong>för</strong>ståels<strong>en</strong> mellan<br />
deltagarna och lägga grund<strong>en</strong> <strong>för</strong> ett g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>ande <strong>av</strong> det alternativ<br />
man <strong>för</strong>ordar (om situation<strong>en</strong> är mer skarp än d<strong>en</strong>na övning givetvis). Vi<br />
hade som ett mål med övning<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> skulle bidra till <strong>en</strong> god och utvecklade<br />
kommunikation mellan deltagarna <strong>av</strong> samma anledningar som nämndes<br />
ovan. Som tidigare nämnts var dock inte målet att medla mellan deltagarna<br />
eller på annat sätt hantera konflikter och intressemotsättningar. Vi<br />
ville att deltagarna skulle höra andra och kunna ta ställning i relation till<br />
andra intress<strong>en</strong>ter och vi tror också på det fruktbara i att ha <strong>en</strong> dialog i<br />
planerings- och beslutssituationer <strong>av</strong> detta slag.<br />
Diskussionerna i alla grupperna var aktiv och involverade alla deltagare.<br />
Det var inte i någon grupp någon incid<strong>en</strong>t där stämning<strong>en</strong> skärptes, det<br />
var ju heller inga faktiska beslut som stod på spel. Just möjlighet<strong>en</strong> att få<br />
ha <strong>en</strong> diskussion och att diskussion<strong>en</strong> och deltagarnas resonemang till-<br />
43
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
mättes ett värde i sig själv uppskattades <strong>av</strong> deltagarna efteråt. Strukturerade<br />
diskussioner <strong>av</strong> <strong>en</strong> aspekt i taget med ambition<strong>en</strong> att hålla sig till ämnet<br />
var också något som togs upp som positivt under d<strong>en</strong> <strong>av</strong>slutande diskussion<strong>en</strong>.<br />
Ing<strong>en</strong> deltagare vittnade under övning<strong>en</strong>s gång eller efteråt om att<br />
de fått någon aha-upplevelse baserad på ny kunskap, m<strong>en</strong> process<strong>en</strong> och<br />
sättet att arbeta tog flera med sig som positiv, speciellt i syntesgrupp<strong>en</strong><br />
coh d<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong>. Möjlighet<strong>en</strong> att mötas i diskussion trodde man<br />
underlättades g<strong>en</strong>om ett relativt hårt struktuerat upplägg, som detta var ett<br />
exempel på.<br />
Att det är rätt väg att gå <strong>för</strong> att uppnå detta fjärde mål råder det därom<br />
inget tvivel. Det som dock var <strong>en</strong> svaghet i upplägget här var att process<strong>en</strong><br />
var allt<strong>för</strong> kort (<strong>en</strong> dag!), syntesgrupp<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong> hade velat<br />
komma in tidigare i d<strong>en</strong>na explicita process. De efterlyste möjligheter<br />
att få korrigera <strong>system</strong>strukturer och att få skicka tillbaka underlaget med<br />
kr<strong>av</strong> på <strong>för</strong>bättringar in<strong>för</strong> <strong>en</strong> ny sittning.<br />
44
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
5 Synteser<br />
Är vi nöjda? Med tanke på d<strong>en</strong> låga måluppfyllelse som redovisats ovan<br />
uppfattas ett ”ja” som svar på d<strong>en</strong> frågan kanske på gräns<strong>en</strong> till överoptimistiskt,<br />
m<strong>en</strong> övning<strong>en</strong> har givit såpass mycket inspel till programmet<br />
och dess fortsatta utveckling <strong>av</strong> <strong>syntesstrategi</strong>er att d<strong>en</strong> trots d<strong>en</strong> relativt<br />
låga måluppfyllels<strong>en</strong> upplevdes som konstruktiv. Vi har <strong>en</strong> <strong>för</strong>stärkt position<br />
när det handlar om att göra underlag. Vi har fått konkreta erfar<strong>en</strong>heter<br />
från att testa <strong>en</strong> metod <strong>för</strong> syntes i praktik<strong>en</strong> med <strong>en</strong> bred uppsättning<br />
intress<strong>en</strong>ter, vilket är relativt unikt. Vi har fått bra argum<strong>en</strong>t <strong>för</strong> att fortsätta<br />
utveckla <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> som <strong>en</strong> del <strong>av</strong> <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>s verktygslåda. En<br />
<strong>syntesstrategi</strong> med syfte att kunna användas i strategisk planering <strong>av</strong> framtid<strong>en</strong>s<br />
<strong>uthålliga</strong> va-<strong>system</strong> och som också låter process<strong>en</strong> löpa över längre<br />
tid.<br />
Underlaget<br />
i dialog<br />
– framtid<strong>en</strong>s process<br />
Ett beslutsunderlag bör givetvis vara tillgängligt, användbart och uppfattas<br />
som heltäckande <strong>av</strong> dem som skall använda det. De stora bristerna i det<br />
underlag vi arbetade med här var återkommande brist på överblick och<br />
refer<strong>en</strong>s<strong>system</strong> <strong>för</strong> att underlätta tolkningarna. Detaljkomm<strong>en</strong>tarer <strong>av</strong> olika<br />
slag kan alltid uppstå, något som bör <strong>för</strong>bättras <strong>för</strong> att möta några <strong>av</strong><br />
dem är att klarare ange <strong>system</strong>gränser och villkor <strong>för</strong> de uppgifter som<br />
står.<br />
Ett upplägg vi diskuterade in<strong>för</strong> övning<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> som överg<strong>av</strong>s <strong>av</strong> tidsskäl,<br />
var att göra flera nivåer i underlaget. En övergripande nivå där schematiska<br />
beskrivningar återfinns och relativ sammanfattad information.<br />
Nästa nivå innehåller mer detaljer bakom sammanfattning<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> tredje<br />
nivån innehåller sedan mer detaljer kring <strong>system</strong>gränser, beräkningarnas<br />
innehåll etc. Rådata är dock fortfarande inte något som bör inkluderas<br />
i d<strong>en</strong>na typ <strong>av</strong> dokum<strong>en</strong>t.<br />
Komm<strong>en</strong>tarer om att det märktes att olika <strong>för</strong>fattare skrivit underlaget<br />
är inget som bedöms vara något stort hinder, olika personer har olika kompet<strong>en</strong>sområd<strong>en</strong><br />
och uttrycker sig på olika sätt. Det är mer <strong>en</strong> sakernas tillstånd<br />
när vi arbetar med ett så här brett underlag.<br />
Vi hade <strong>en</strong> ambition att de olika delarna skulle se liknande ut formgivningsmässigt<br />
vilket var orsak<strong>en</strong> till att sociokultur<strong>en</strong>s mer beskrivande<br />
upplägg pressades in i <strong>en</strong> tabell. Detta är dock något som uppfattades som<br />
45
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
mer störande än hjälpande och som det därmed inte finns någon anledning<br />
att fortsätta göra. Varje kunskapsområde måste få existera och vila på sin<br />
kunskapsfilosofiska grund. Flera deltagare ifrågasatte också det rimliga i<br />
att slå ihop brukare och organisation i <strong>en</strong> bedömning.<br />
Metod<strong>en</strong>s styrkor och svagheter<br />
Multikriteriametoder har <strong>en</strong> stor <strong>för</strong>del i att de är kapabla <strong>av</strong> att hantera<br />
mängder med alternativ och kriterier utan att överblick<strong>en</strong> tappas. I det fall<br />
som var aktuellt här, med två alternativ och fem aspekter, till<strong>för</strong>de <strong>en</strong> mjukvarubaserad<br />
metod mindre. Deltagarna tappade inte överblick<strong>en</strong> utan kunde<br />
utifrån det protokoll de fyllt i göra ställningstagand<strong>en</strong> utan stöd <strong>av</strong> Regime.<br />
En slutsats är där<strong>för</strong> att man bör tänka över behovet <strong>av</strong> mjukvara,<br />
detta speciellt med tanke på de begränsningar som mjukvaran ofta sätter<br />
på de uppgifter som skall matas in. Övning<strong>en</strong> låses i stor utsträckning <strong>av</strong><br />
de kr<strong>av</strong> mjukvaran anger, äv<strong>en</strong> om man som vi i vårt fall varit angelägna<br />
om att välja <strong>en</strong> metod som teoretiskt skulle kunna hantera våra olika aspekter<br />
och fungera <strong>för</strong> vår <strong>system</strong>syn.<br />
”Man måste köpa spelreglerna och det gjorde vi.”<br />
(röst från syntesgrupp<strong>en</strong>)<br />
Citatet ovan vittnar om att metod<strong>en</strong> uppfattades som relativt reglerad<br />
och att ett c<strong>en</strong>tralt mom<strong>en</strong>t i att använda d<strong>en</strong> var att acceptera reglerna.<br />
Deltagarna hade ju också i övning<strong>en</strong> gått med på att vara med och testa <strong>en</strong><br />
metod, var<strong>för</strong> diskussioner om att inte acceptera upplägget på övning<strong>en</strong><br />
aldrig var aktuellt.<br />
Vem skall göra syntes<strong>en</strong>?<br />
Som <strong>en</strong> del <strong>av</strong> d<strong>en</strong> <strong>av</strong>slutande diskussion<strong>en</strong> i varje grupp togs frågan om<br />
vem som skall göra synteser <strong>av</strong> detta slag upp. Diskussionerna var <strong>en</strong>hälliga<br />
såtillvida att detta inte är något som forskarna skall göra på eg<strong>en</strong> hand,<br />
det tyckte inte projektledarna och inte heller de andra två grupperna. S<strong>en</strong><br />
vill gärna forskarna i projektledargrupp<strong>en</strong> få vara med, eller få göra synteser<br />
också, m<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> ville se att deras synteser användes som <strong>en</strong>da beslutsunderlag<br />
till exempelvis <strong>en</strong> politisk <strong>för</strong>samling.<br />
”Det är inte <strong>en</strong> forskningsuppgift att väga samman olika aspekter<br />
utan är något som måste lösas i demokratiskt ordning i samhället.<br />
Politiker eller andra sammansatta grupper bör få underlag <strong>av</strong><br />
d<strong>en</strong> här typ<strong>en</strong> i sin hand.”<br />
(röst från projektledargrupp<strong>en</strong> - 1)<br />
Underlagets utforming, och därmed äv<strong>en</strong> grad <strong>av</strong> aggregering, är dock<br />
inget självklar:<br />
”Osäkerheterna i uppgifterna gör att man måste ta underlag med<br />
<strong>en</strong> oerhörd nypa salt. Jag tror att det är livsfarligt om <strong>en</strong> politiker<br />
ser <strong>en</strong> siffra utan att forskarna kört standard<strong>av</strong>vikelse, känslighetsanalys<br />
och modellvalidering <strong>för</strong>st.”<br />
46
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
(röst från projektledargrupp<strong>en</strong> - 2)<br />
”Det måste ske i flera steg. Det vi gjort idag har involverat forskare<br />
och andra kunniga i området. Man måste ha med någon som<br />
har kunskap som tar fram ett material som möjliggör <strong>för</strong> <strong>en</strong> grupp<br />
att göra kloka <strong>av</strong>vägningar. Det är dock alltid politiker som i slutändan<br />
skall göra d<strong>en</strong> här typ<strong>en</strong> <strong>av</strong> <strong>av</strong>vägningar, m<strong>en</strong> forskarna<br />
spelar större roll i början <strong>av</strong> process<strong>en</strong>”.<br />
(röst från projetledargrupp<strong>en</strong> – 3)<br />
D<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong> diskuterar mer det som de kallar de professionellas<br />
betydelse i sådana här processer. Detta leder också till <strong>en</strong> diskussion om<br />
vem som faktiskt är att betrakta som professionell här:<br />
”kan man vara professionell användare <strong>av</strong> <strong>en</strong> läg<strong>en</strong>het?”<br />
(röst från lokala grupp<strong>en</strong> - 1).<br />
Process<strong>en</strong>s kvalité anses i d<strong>en</strong> lokala grupp<strong>en</strong> öka om så många intress<strong>en</strong>ter<br />
som möjligt är med, det anses också innebära <strong>för</strong>bättrade möjligheter<br />
ur g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>andeperspektiv. M<strong>en</strong> frågan om brukarna som professionella<br />
eller intress<strong>en</strong>ter är inte helt självklar, citatet nedan blir dock emotsagt<br />
<strong>av</strong> flera i grupp<strong>en</strong> då deras erfar<strong>en</strong>heter snarare är så att om folk får<br />
möjlighet så blir de intresserade.<br />
”Sv<strong>en</strong>sson har inte samma intresse eller bakgrund som gör det<br />
möjligt att delta på samma sätt som vi som sitter här. Det är <strong>en</strong><br />
lit<strong>en</strong> grupp i samhället som har d<strong>en</strong> här kompet<strong>en</strong>s<strong>en</strong>.”<br />
(röst ur lokala grupp<strong>en</strong> – 2)<br />
Ett annat argum<strong>en</strong>t som tas in är att om man bygger säkra <strong>system</strong> som<br />
inte lägger stort ansvar på brukarna behöver man inte heller involvera dessa<br />
i process<strong>en</strong> i samma utsträckning. Brukarnas deltagande i syntesövningar<br />
<strong>av</strong> detta slag var äv<strong>en</strong> något som intresserade syntesgrupp<strong>en</strong>:<br />
”Det skall inte vara folk i allmänhet som bjuds in till sådana här<br />
övningar, utan i så fall tänkta brukare <strong>av</strong> de <strong>system</strong> som faktiskt<br />
ligger på bordet. Annars är min erfar<strong>en</strong>het att man är alldeles <strong>för</strong><br />
positivt inställd till <strong>för</strong>ändringar”.<br />
(röst ur syntesgrupp<strong>en</strong> – 1)<br />
”De som valt att köpa läg<strong>en</strong>het eller på annat sätt vistas i det<br />
planerade området bör få delta” (röst ur syntesgrupp<strong>en</strong> –2)<br />
”Kan man inte göra någon form <strong>av</strong> lärandeprocess med de bo<strong>en</strong>de<br />
i samband med <strong>en</strong> sådan här övning?”<br />
(röst ur syntesgrupp<strong>en</strong> – 3)<br />
Äv<strong>en</strong> syntesgrupp<strong>en</strong> kommer till politikerna som slutdestination <strong>för</strong><br />
bedömningar och syntes, äv<strong>en</strong> om väg<strong>en</strong> kan gå via experter och intress<strong>en</strong>ter<br />
<strong>av</strong> olika slag. Syntesgrupp<strong>en</strong> tar också upp diskussion<strong>en</strong> huruvida<br />
alla måste välja samma lösning och därig<strong>en</strong>om ta bort lite <strong>av</strong> det dramatiska<br />
kring <strong>system</strong>val. Idagsläget blir valet <strong>av</strong> <strong>system</strong> något som berör många<br />
och som tas med flera dec<strong>en</strong>nier i åtanke, med mer flexibla <strong>system</strong> kanske<br />
inte detta är nödvändigt.<br />
47
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Fortsatta arbetet – fas 2<br />
En deltagare ur syntesgrupp<strong>en</strong> bollade frågan om vilka som skall göra<br />
synteser vidare till <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>-programmet och uttryckte att det bör vara<br />
<strong>en</strong> del <strong>av</strong> de resultat som kommer ut från programmet vid dess <strong>av</strong>slut. Det<br />
är mycket rikigt så att det är <strong>en</strong> del <strong>av</strong> vår verktygslåda att komma fram<br />
med <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> som vi anser oss kunna rekomm<strong>en</strong>dera <strong>för</strong> användning<br />
i strategisk planering <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> va-<strong>system</strong>.<br />
Inom <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> programmet har vi under fas 2 ett separat projekt<br />
<strong>för</strong> att utveckla processtöd <strong>av</strong> det här slaget, projektet samfinansieras med<br />
Formas. Under höst<strong>en</strong> 2003 kommer vi att göra <strong>en</strong> ny test <strong>av</strong> ett annat<br />
slag i programmets modellstad Surahammar. Här har vi redan börjar arbeta<br />
med att i dialog med de lokala aktörerna utforma <strong>system</strong>strukturer<br />
och relevanta kunskapssammanställningar. Vi skall äv<strong>en</strong> under höst<strong>en</strong> 2003<br />
arbeta i vad vi hoppas lite mer skarpt läge, med möjlighet att testa <strong>en</strong><br />
annan metod i <strong>en</strong> situation där något faktiskt skall byggas. Det finns inga<br />
givna svar i situationer som dessa, det finns inga fasta mål att optimera<br />
mot och det finns inga möjligheter att minska alla de inblandade osäkerheterna,<br />
m<strong>en</strong> det finns metoder till stöd <strong>för</strong> att hantera d<strong>en</strong> komplexa situation<br />
som blir resultatet <strong>av</strong> sådana påstå<strong>en</strong>d<strong>en</strong>.<br />
48
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
6 Refer<strong>en</strong>ser<br />
Allmänna bestämmelser <strong>för</strong> brukande <strong>av</strong> d<strong>en</strong> allmänna vatt<strong>en</strong> och<br />
<strong>av</strong>loppsanläggning<strong>en</strong> (AB<strong>VA</strong>) i Stockholm och Huddinge (1997).<br />
Balkema, A., Wiejers, S.R & Lambert, F.J.D (1998) “On Methodologies<br />
for Comparison of Wastewater Treatm<strong>en</strong>t Systems with Respect to<br />
Sustainability” Proceedings WIMAK Congress on Options for Closed<br />
<strong>Water</strong> Systems, Wag<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>, The Netherlands, 11-13 mars 1998.<br />
Barraud, S., Miramond, M. & Le Gauffre, P. (2000), “Methode d’aide au<br />
chroix multicritère de sc<strong>en</strong>arios alternatifs <strong>en</strong> assainissem<strong>en</strong>t pluvial<br />
– Analyse a posteriori de la pertin<strong>en</strong>ce d’une famille de critères”<br />
Proceedings Second International Confer<strong>en</strong>ce on Decision Making<br />
in <strong>Urban</strong> and Civil Engineering, Lyon 20-22 november 2000, vol 1,<br />
p. 329-340.<br />
Barrow, C.J. (1997). Environm<strong>en</strong>tal and Social Impact Assessm<strong>en</strong>t,<br />
Arnold. London.<br />
DG ENV.A.2/LM/biowaste /2 nd draft (2001) EU:s arbetsdokum<strong>en</strong>t om<br />
hantering<strong>en</strong> <strong>av</strong> biologiskt nedbrytbar <strong>av</strong>fall, andra utkastet.<br />
Direktiv 86/278/EEG,”slamdirektivet” (1986).<br />
EEA, 2000, European Signals 2000 – European Environm<strong>en</strong>t Ag<strong>en</strong>cy<br />
regular indicator report, Köp<strong>en</strong>hamn: Euopean Environm<strong>en</strong>t<br />
Ag<strong>en</strong>cy.<br />
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION (2001) ”Miljö<br />
2010: Vår framtid – vårt val” Sjätte miljöhandlingsprogrammet,<br />
Bryssel.<br />
Fri<strong>en</strong>d, J. & Hickling, A. (1997) Planning Under Pressure: The<br />
Strategic Choice Approach. Butterworth-Heinemann, Oxford.<br />
Hellström, D., Jeppsson, U. & Kärrman, E. (2000), “A framework for<br />
<strong>system</strong>s analysis of sustainable urban water managem<strong>en</strong>t.”<br />
Environm<strong>en</strong>tal Impact Assessm<strong>en</strong>t Review 20(3): 311-321.<br />
Hellström, D. & Hjerpe, M. (2002) The gre<strong>en</strong> zone - An assessm<strong>en</strong>t of<br />
the UW-programmes’ criteria and indicators for analysis of<br />
ecological sustainability of urban water supply and wastewater<br />
<strong>system</strong>s/technical structures. rapportmanus <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>.<br />
49
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Jansson, R. (1994) Multiobjective decision support for <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>tal<br />
managem<strong>en</strong>t, Kluwer Academic Publichers, Dordrecht.<br />
Lindholm, O. G. & Nordeide, T., (2000) ”Relevance of some criteria for<br />
sustainability in a project for disconnecting storm runoff”<br />
Environm<strong>en</strong>tal Impact Assessm<strong>en</strong>t Review 20(3), 413-423.<br />
Malmqvist, P-A. (1999) ”Sustainable urban water managem<strong>en</strong>t”.<br />
<strong>VA</strong>TTEN 55:7-17.<br />
Malmqvist, Ashbolt, Fane, Hellström, Jeppsson and Söderberg, (2000),<br />
“Assessing alternative wastewater <strong>system</strong>s in Hammarby Sjöstad,<br />
Stockholm”, Proceedings Second International Confer<strong>en</strong>ce on<br />
Decision Making in <strong>Urban</strong> and Civil Engineering, Lyon 20-22<br />
november 2000, vol 1, p. 1-13.<br />
Miljö<strong>för</strong>valtning<strong>en</strong>, Stockholms stad (1994) ”Vatt<strong>en</strong>program <strong>för</strong> Stockholm<br />
– sjöar och vatt<strong>en</strong>drag”.<br />
Miljö<strong>för</strong>valtning<strong>en</strong>, Stockholms stad (1999) ”Vatt<strong>en</strong>program <strong>för</strong><br />
Stockholm – sjöar och vatt<strong>en</strong>drag”.<br />
Naturvårdsverket (2000) ”Miljömål<strong>en</strong> och myndigheterna”.<br />
Nijkamp, P. & Rietvald, R. (1990) Multicriteria Evaluation in Physical<br />
Planning, North-Holland, Amsterdam.<br />
Parkan, C. & Wu, M-L (2000) “Comparison of three modern multicriteria<br />
decision-making tools” International Journal of Systems Sci<strong>en</strong>ce<br />
313:497-517.<br />
Refsgaard, Kar<strong>en</strong> (2001) Vurdering <strong>av</strong> baerekraftighet I jordbruks- og<br />
<strong>av</strong>løps<strong>system</strong>er – beslutningsteoretiska tilnaerminger Institutt for<br />
økonomi og samfunnsfag, Avhandling nr 2001:2, Norges<br />
Lantbrukshögskole.<br />
Rossi, P.H., Freeman, H.E. & Lipsey, M.W. (1999) Evaluation: A<br />
Systematic Approach – Sixth Edition, Sage Publications, Thousand<br />
Oaks.<br />
SCB, 1998, Indikatorer <strong>för</strong> hållbar utveckling – <strong>en</strong> pilotstudie, (Rapport<br />
1998:11) Stockholm: Statistiska c<strong>en</strong>tralbyrån.<br />
Scholz, R. & Tietje, O. (2002) Embedded Case Study Methods –<br />
Integrating Auantitative and Qualitative Knowledge, Sage<br />
Publications, Thousands Oaks.<br />
SFS 1970:244, <strong>VA</strong>-lag<strong>en</strong>.<br />
SFS 1998:808, Miljöbalk<strong>en</strong>.<br />
Smith, Gilmour, Mcllk<strong>en</strong>ny, Foxon, Ashley, Blackwood, Oltean-<br />
Dumbr<strong>av</strong>a, Butler, Jowitt, D<strong>av</strong>ies, C<strong>av</strong>ill, Leach, Pearson, Gouda,<br />
Samson, Souter, H<strong>en</strong>dry, Moir & Bouchart (2002) “Decision support<br />
processes for the UK <strong>Water</strong> Industry: The SWARD project”<br />
Proceedings from International Sustainable Developm<strong>en</strong>t Research<br />
Confer<strong>en</strong>ce, Manchester, UK, April 8-9, 2002. pp. 436-445.<br />
50
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Spang<strong>en</strong>berg, Joachim (2002) “Pathways to a sustainable future –<br />
criteria, indicators and policies”, Proceedings from International<br />
Sustainable Developm<strong>en</strong>t Research Confer<strong>en</strong>ce, Manchester, UK,<br />
April 8-9, 2002, pp. 465-474.<br />
Stewart, T. & Scott, L (1995) “A sc<strong>en</strong>ario-based framework for<br />
multicriteria decision analysis in water resources planning” <strong>Water</strong><br />
resources research 31:2835-2843.<br />
Stockholms län (1999) ”Miljövårdsprogram 2000”.<br />
Stockholm stad (2002) ”Måldokum<strong>en</strong>t, Stockholms miljöprogram 2002-<br />
2006”, version 020515, ej godkänd <strong>av</strong> kommunfullmäktige Stockholm<br />
stad (2001) ”Miljöutredning – på väg mot <strong>en</strong> hållbar utveckling”<br />
remissupplaga och underlag <strong>för</strong> Stockholms miljöprogram<br />
2002-2006.<br />
Stockholm vatt<strong>en</strong> (1996) ”Stockholms sjöar och vatt<strong>en</strong>drag –<br />
sjörestaurering”.<br />
Stockholm vatt<strong>en</strong> (1999) ”Miljö och årsredovisning 1998”.<br />
Stockholm vatt<strong>en</strong> (2001) ”Miljö och årsredovisning 2000”.<br />
Söderberg, H. & Åberg, H. (2001) Assessing sustainable urban water<br />
<strong>system</strong>s from a socio-technical perspective – The case of Hammarby<br />
Sjöstad, Proceedings från IWA 2001 Berlin World <strong>Water</strong> Congress,<br />
Berlin, Germany, October 15-19, 2001.<br />
Sörme, L., Lindqvist, A. & Söderberg, H (submitted) ”The capacity to<br />
influ<strong>en</strong>ce sources of he<strong>av</strong>y metals to watewater sludge”, submitted to<br />
Environm<strong>en</strong>tal Managem<strong>en</strong>t.<br />
UNSEC, (United Nations System-wide Earthwatch Coordination) (1998)<br />
Curr<strong>en</strong>t Status of IndicatorWork, United Nations Environm<strong>en</strong>t<br />
Programme 1999.<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> (2001) <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> Progress Report, <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> Report<br />
2001:4, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.<br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> (2002) <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> Programme Plan Phase 2, Chalmers<br />
tekniska högskola, Göteborg.<br />
WCED (1987) Our Common future World Commission on Environm<strong>en</strong>t<br />
and Developm<strong>en</strong>t, Oxford University Press.<br />
Wierzbicki, A., Makowski, M. & Wessels, J. (eds.) (2000) Model-Based<br />
Decision Support Methodology with Environm<strong>en</strong>tal Applications,<br />
Kluwer Academic Publichers.<br />
Yakowitz, D.S. (1998) “A multiattribute tool for decision support:<br />
Ranking a finite number of alternatives”, in: El-Swaify, S.A. and<br />
Yakowitz, D.S. (eds.) Multiple Objective decision-making for land,<br />
water and <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>tal managem<strong>en</strong>t, Lewis Publishers, Boca<br />
Raton, Florida, pp. 205-215.<br />
51
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Yin, R.K. (1994) Case Study Research: Design and Methods, Sage<br />
Publications, Thousand Oaks.<br />
Muntliga kontakter<br />
Berndt Björl<strong>en</strong>ius, Stockholm Vatt<strong>en</strong>.<br />
Rita Lord, Sv<strong>en</strong>skt Vatt<strong>en</strong><br />
Informationsmaterial<br />
”Hammarby sjöstad – <strong>en</strong> ny stadsdel där teknologi möter ekologi”,<br />
broshyr från Stockholm stad, 1999.<br />
”Miljöbelastningprofil <strong>för</strong> Hammarby sjöstad”, 2000<br />
”Miljöredovisning 2000/2001 Hammarby sjöstad, Delområd<strong>en</strong>a Sickla<br />
Udde, Sickla Kaj och Luma.”, Gatu- och fastighetskontoret, Stockholms<br />
stad.<br />
”Miljöprogram <strong>för</strong> Hammarby sjöstad”, 2000.<br />
”Välkomm<strong>en</strong> till Hammarby sjöstad”, broschyr från kretsloppsbolag<strong>en</strong>,<br />
2000<br />
52
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
7 BILAGOR<br />
BILAGA 1<br />
Deltagarlista<br />
”Lokala grupp<strong>en</strong>”<br />
Bernt Björl<strong>en</strong>ius, Stockholm Vatt<strong>en</strong><br />
Anna Forsberg, Sycon Stockholms konsult<br />
Elisabeth Lönngr<strong>en</strong>, politiker i Stockholm Vatt<strong>en</strong>s styrelse<br />
Ulf Mohlander, Miljö<strong>för</strong>valtning<strong>en</strong>, Stockholm stad<br />
Kåre Olsson, Naturskydds<strong>för</strong><strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
Mia Thorpe, HSB<br />
Gunilla Wastesson, Gatu- och fastighetskontoret, Stockholm stad<br />
”Syntesgrupp<strong>en</strong>”<br />
Gunilla Brattberg, Stockholm Vatt<strong>en</strong><br />
Jan Eksvärd, LRF<br />
Jan Falk, konsult<br />
Inger Hansson, <strong>VA</strong>-chef Karlshamn<br />
Jes laCour Jans<strong>en</strong>, Lunds tekniska högskola<br />
Marie Larsson, Naturvårdsverket<br />
St<strong>en</strong> Salomonsson, f.d. Vd Tekniska Verk<strong>en</strong> Linköping<br />
”Projektledarna”<br />
B<strong>en</strong>gt Carlsson, Uppsala universitet<br />
Gunnel Dalhammar, KTH<br />
Jörg<strong>en</strong> Hanaeus, Luleå tekniska universitet<br />
B<strong>en</strong>gt Hultman, KTH<br />
Håkan Jönsson, SLU-Ultuna<br />
Marianne Löwgr<strong>en</strong>, Linköpings universitet<br />
Per-Arne Malmqvist, Chalmers<br />
Gilbert Sv<strong>en</strong>sson, Chalmers<br />
53
BILAGA 2<br />
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Att välja framtid<strong>en</strong>s <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Arbetsunderlag <strong>för</strong> metodövning<br />
24 augusti 2001, Hammarby Sjöstad<br />
Deltagar<strong>en</strong>s namn:<br />
Metod 1<br />
Hygi<strong>en</strong> 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
helt otillfredsställande medel bästa möjliga<br />
Miljö 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
helt otillfredsställande medel bästa möjliga<br />
Ekonomi 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
helt otillfredsställande medel bästa möjliga<br />
Sociokulturella aspekter 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
helt otillfredsställande medel bästa möjliga<br />
Riskhändelser 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
Kriterievikter (viktigast <strong>för</strong>st)<br />
helt otillfredsställande medel bästa möjliga<br />
1. = > 2. = > 3.<br />
= > 4. = > 5.<br />
54
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Kardinella tal <strong>för</strong> kriterievikter<br />
100<br />
0<br />
Metod 1<br />
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10<br />
helt otillfredsställande medel bästa möjliga<br />
55
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
BILAGA 3<br />
Underlag <strong>för</strong> bedömning<br />
<strong>av</strong> de två <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong><strong>en</strong><br />
Här pres<strong>en</strong>teras resultat <strong>för</strong> de två <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong><strong>en</strong> i Hammarby Sjöstad<br />
från kriteriegrupperna inom <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>. Resultat<strong>en</strong> gäller hygi<strong>en</strong>, miljö,<br />
naturresursanvändning. ekonomi, sociokulturella aspekter (organisation och<br />
hushåll) samt teknisk funktion i form <strong>av</strong> <strong>en</strong> analys <strong>av</strong> riskhändelser.<br />
HYGIEN<br />
Det finns hygi<strong>en</strong>iska risker med alla <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong>, både nya och mer<br />
traditionella. Riskerna beror exempelvis på att kompon<strong>en</strong>ter i <strong>av</strong>loppsvattnet<br />
används som gödning eller att människor badar i recipi<strong>en</strong>ter <strong>för</strong><br />
behandlat <strong>av</strong>loppsvatt<strong>en</strong>.<br />
De två tänkta <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong><strong>en</strong> i Hammarby Sjöstad har bedömts med<br />
<strong>av</strong>se<strong>en</strong>de på risker <strong>för</strong> vatt<strong>en</strong>burna sjukdomar. Det har gjorts <strong>en</strong> jäm<strong>för</strong>ande<br />
bedömning utifrån antalet infektioner per <strong>system</strong> och år.<br />
Traditionellt har risk<strong>en</strong> <strong>för</strong> vatt<strong>en</strong>burna sjukdomar uppskattats via beräkning<br />
<strong>av</strong> fekala indikatorarter, t.ex. E. coli och fekala streptokocker.<br />
Därefter har man jäm<strong>för</strong>t med riktlinjer som finns. M<strong>en</strong> det här är inget<br />
bra sätt att angripa problemet eftersom fekala indikatororganismer inte<br />
direkt visar på närvaron <strong>av</strong> patog<strong>en</strong>er. Där<strong>för</strong> är sambandet mellan indikatororganismer<br />
och sjukdomsfrekv<strong>en</strong>s ofta svagt. Förhålland<strong>en</strong>a är särskilt<br />
osäkra i nya typer <strong>av</strong> <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong> som producerar många olika <strong>av</strong>loppsströmmar<br />
med olika eg<strong>en</strong>skaper, t.ex. när man separerar urin och BDTvatt<strong>en</strong>.<br />
Nu finns det i stället <strong>en</strong> annan metod att uppskatta hälsoeffekterna, nämlig<strong>en</strong><br />
kvantitativ mikrobiell riskanalys (Microbial Risk Assessm<strong>en</strong>t, MRA).<br />
MRA baseras på att man uppskattar exponering<strong>en</strong> <strong>för</strong> specifika patog<strong>en</strong>er<br />
och sedan använder definierade samband mellan dos och respons <strong>för</strong> att<br />
ange sannolikhet<strong>en</strong> <strong>för</strong> infektion/sjukdom.<br />
Brist<strong>en</strong> på erfar<strong>en</strong>het <strong>av</strong> separerade <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong> och det <strong>för</strong>väntade<br />
lägre antalet patog<strong>en</strong>er i BDT-vatt<strong>en</strong> och urin, betyder att bedömning<strong>en</strong> <strong>av</strong><br />
sådana <strong>system</strong> kräver ett annat tillvägagångssätt än direkt patog<strong>en</strong>beräkning.<br />
För Hammarby Sjöstad har det utvecklats <strong>en</strong> modell <strong>för</strong> jäm<strong>för</strong>ande<br />
patog<strong>en</strong>riskbedömning i nya <strong>system</strong>. MRA har använts vid exponeringspunkter<br />
efter modellering <strong>av</strong> patog<strong>en</strong>flöd<strong>en</strong>a g<strong>en</strong>om <strong>system</strong><strong>en</strong>. Inflödet <strong>av</strong><br />
patog<strong>en</strong>er till <strong>system</strong><strong>en</strong> ansågs komma från hushåll<strong>en</strong>; det uppskattades<br />
utifrån patog<strong>en</strong>antal i typiska <strong>av</strong>loppsvatt<strong>en</strong>. De två <strong>system</strong>alternativ<strong>en</strong><br />
modellerades parallellt utifrån samma initiala patog<strong>en</strong>belstning.<br />
Jäm<strong>för</strong>elserna mellan <strong>system</strong><strong>en</strong> baseras på <strong>en</strong> uppskattning <strong>av</strong> antalet<br />
56
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
infektioner som blev resultatet <strong>av</strong> samtliga strömmar i vardera <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong>et,<br />
dvs. samtliga exponeringspunkter. I tidigare MRA har i stället<br />
risk<strong>en</strong> kopplats ihop med exponering <strong>för</strong> <strong>en</strong> <strong>en</strong>skild ström, t.ex. uppsamlad<br />
urin eller utgå<strong>en</strong>de vatt<strong>en</strong> från r<strong>en</strong>ingsverket.<br />
Man skisserade <strong>system</strong>diagram <strong>för</strong> varje <strong>system</strong>, och alla tänkbara exponeringspunkter<br />
id<strong>en</strong>tifierades. Man id<strong>en</strong>tifierade också de kritiska punkter<br />
där flest människor exponerades och/eller där mycket material släpptes<br />
ut. Med datormodell<strong>en</strong> simulerade man också patog<strong>en</strong>antalet vid ickekritiska<br />
exponeringspunkter. Efter det kunde man uppskatta antalet infektioner<br />
vid de kritiska exponeringspunkterna utifrån det troliga antalet exponerade<br />
personer och d<strong>en</strong> troliga exponering<strong>en</strong>.<br />
Det finns fyra grupper <strong>av</strong> patog<strong>en</strong>er som kan orsaka vatt<strong>en</strong>burna sjukdomar.<br />
En organism ur varje grupp har använts i analys<strong>en</strong>:<br />
• Virus (Ad<strong>en</strong>ovirus)<br />
• Bakterier (Campylobacter jejuni)<br />
• Parasitiska protozoer (Cryptosporidium parvum)<br />
• Maskar (Ascaris lumbricoides)<br />
Tabell 1 visar ett exempel på antalet infektioner i var och <strong>en</strong> <strong>av</strong> de fyra<br />
patog<strong>en</strong>grupperna vid <strong>en</strong> exponeringspunkt som är gem<strong>en</strong>sam <strong>för</strong> de båda<br />
<strong>system</strong><strong>en</strong>. De infektioner som <strong>av</strong>ses är maginfektioner, som kan slå olika<br />
på olika personer, m<strong>en</strong> g<strong>en</strong>erellt är övergå<strong>en</strong>de på ett par dygn utan varaktiga<br />
m<strong>en</strong>.<br />
Tabell 1. Resultat från jäm<strong>för</strong>ande patog<strong>en</strong>riskbedömning <strong>för</strong> personer som<br />
badar i <strong>en</strong> recipi<strong>en</strong>t som tar emot vatt<strong>en</strong> från Hammarby Sjöstad. D<strong>en</strong> badande<br />
antas få i sig 50 ml vatt<strong>en</strong> medan han simmar.<br />
Patog<strong>en</strong> Infektioner per 10 000 badande<br />
”Kombinerat” Separerat<br />
Ad<strong>en</strong>ovirus 132–168 8–16<br />
Campylobacter jejuni 0 0<br />
Cryptosporidium parvum 10–41 0<br />
Ascaris lumbricoides 8–50 0<br />
I det fortsatta arbetet är syftet att ta fram ett <strong>en</strong>da mått på hälsopåverkan,<br />
som inkluderar alla effekter <strong>av</strong> vatt<strong>en</strong>burna sjukdomar samt annan<br />
påverkan.<br />
För mer information kontakta Thesers Westerell på Smittskyddsinstitutet,<br />
thewe@tema.liu.se, tel: 08-457 24 51.<br />
57
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
MILJÖ<br />
Här beskrivs d<strong>en</strong> bedömning som har gjorts när det gäller miljöpåverkan<br />
och användning <strong>av</strong> naturresurser <strong>för</strong> de två <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong><strong>en</strong>.<br />
Det har tagits fram <strong>en</strong> lista på miljöaspekter (kriterier) som påverkas<br />
<strong>av</strong>sevärt <strong>av</strong> d<strong>en</strong> urbana <strong>VA</strong>-sektorn. Dessutom används kvantifierbara indikatorer<br />
<strong>för</strong> att kunna göra <strong>en</strong> miljöbedömning <strong>av</strong> de två <strong>system</strong><strong>en</strong>. Indikatorerna<br />
är valda med hänsyn till att de måste vara vanligt <strong>för</strong>ekommande<br />
i befintliga databaser och att de ska vara starkt påverkade <strong>av</strong> d<strong>en</strong> urbana<br />
<strong>VA</strong>-sektorn.<br />
De två <strong>system</strong>strukturerna simulerades med hjälp <strong>av</strong> datormodell<strong>en</strong><br />
ORWARE som hanterar materialflöd<strong>en</strong>. Resultat<strong>en</strong> <strong>för</strong> de prioriterade indikatorerna<br />
visas i tabell 2. Resultat<strong>en</strong> inkluderar effekter <strong>av</strong> kemikalieproduktion.<br />
Beräkningarna på OCP (oxyg<strong>en</strong> consumption pot<strong>en</strong>tial) innefattar<br />
både primär och sekundär syre<strong>för</strong>brukning och baseras på antagandet<br />
att recipi<strong>en</strong>t<strong>en</strong> är kvävebegränsad 80 proc<strong>en</strong>t <strong>av</strong> tid<strong>en</strong> och fosforbegränsad<br />
20 proc<strong>en</strong>t <strong>av</strong> tid<strong>en</strong>.<br />
Tabell 2. Preliminära resultat <strong>för</strong> det ”kombinerade” och det separerade<br />
<strong>system</strong>et.<br />
Indikator Kombinerat <strong>system</strong> Separerat <strong>system</strong><br />
OCP (kg O -ekv/pers, år) 2 13,4 6,6<br />
Koppar till vatt<strong>en</strong> g/pers, år) 0,58 1,7<br />
Kadmium till odlingsmark (mg/pers, år) 0,36 6,3<br />
Dricksvatt<strong>en</strong>användning (m3 /pers, år) 49,4 41,9<br />
Icke återanvänd fosfor (g/pers, år) 170 140<br />
Kalium som inte recirkuleras (g/pers, år) 1 700 700<br />
Netto<strong>en</strong>ergianvändning (MJ/pers, år) –950 –815<br />
Typ: Olja (MJ/pers, år) 70 (66 % används 65 (85 % används<br />
<strong>av</strong> KREPRO) <strong>av</strong> fordon)<br />
Nettoel<strong>en</strong>ergi (MJ/pers, år) 680 (62 % används 420 (71 % används<br />
<strong>av</strong> värmepumpar) <strong>av</strong> värmepumpar)<br />
Nettovärme (MJ/pers, år) –1 700 (75 % från –1 300 (68 % från<br />
från värmepumpar) värmepumpar)<br />
Tabell<strong>en</strong> visar att <strong>system</strong> 1 (det kombinerade) är bättre i vissa <strong>av</strong>se<strong>en</strong>d<strong>en</strong><br />
och <strong>system</strong> 2 i andra. R<strong>en</strong>ingsverket i <strong>system</strong> 1 innehåller ett kemiskt<br />
fällningssteg, medan r<strong>en</strong>ingsverket i <strong>system</strong> 2 bara innehåller mekaniska<br />
och biologiska processteg. D<strong>en</strong> kemiska fällning<strong>en</strong> i <strong>system</strong> 1 resulterar i<br />
lägre kopparemissioner till vatt<strong>en</strong>.<br />
R<strong>en</strong>ingsverket i <strong>system</strong> 1 är också utrustat med <strong>en</strong> effektiv slamfraktioneringsprocess<br />
som kallas KREPRO. D<strong>en</strong> g<strong>en</strong>ererar dels <strong>en</strong> slamfraktion<br />
som fångar upp det mesta <strong>av</strong> tungmetallerna, dels <strong>en</strong> fraktion med nästan<br />
r<strong>en</strong>t järnfosfat som kan användas som gödning. I det kombinerade <strong>system</strong>et<br />
är järnfosfat d<strong>en</strong> <strong>en</strong>da restprodukt från <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong>et som används<br />
i jordbruket. Från det separerade <strong>system</strong>et använder jordbruket urin samt<br />
58
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
rötrest från klosettvatt<strong>en</strong> och mat<strong>av</strong>fall. Det här med<strong>för</strong> att mindre kadmium<br />
hamnar på odlingsmark i <strong>system</strong> 1. Det är också d<strong>en</strong> viktigaste <strong>för</strong>klaring<strong>en</strong><br />
till att mängd<strong>en</strong> fosfor som inte recirkuleras till odlingsmark är<br />
nästan lika låg <strong>för</strong> <strong>system</strong> 1 som <strong>för</strong> <strong>system</strong> 2. M<strong>en</strong> <strong>för</strong> kalium har KRE-<br />
PRO-process<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> effekt; kalium finns primärt i vatt<strong>en</strong>fas<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> största<br />
del<strong>en</strong> kalium finns i urin<strong>en</strong>, och d<strong>en</strong> <strong>för</strong>s direkt till odlingsmark i <strong>system</strong><br />
2.<br />
Skillnad<strong>en</strong> när det gäller dricksvatt<strong>en</strong>användning beror på att snålspolade<br />
vakuumtoaletter används i <strong>system</strong> 2.<br />
Båda <strong>system</strong><strong>en</strong> ÄR netto<strong>en</strong>ergiproduc<strong>en</strong>ter. M<strong>en</strong> det ska noteras att kvalitet<strong>en</strong><br />
på värme som <strong>en</strong>ergikälla bara är <strong>en</strong> bråkdel <strong>av</strong> kvalitet<strong>en</strong> hos el<strong>en</strong>ergi.<br />
Det betyder att om man skulle räkna med exergi i stället <strong>för</strong> <strong>en</strong>ergi<br />
skulle resultat<strong>en</strong> bli helt annorlunda.<br />
Dessutom baseras värmeproduktion<strong>en</strong> på att värmepumpar tar värme<br />
ur utgå<strong>en</strong>de vatt<strong>en</strong> från r<strong>en</strong>ingsverk<strong>en</strong>, och värmepumpar behöver mycket<br />
el<strong>en</strong>ergi. M<strong>en</strong> frånsett effekterna <strong>av</strong> värmepumparna är det logiskt att elanvändning<strong>en</strong><br />
i <strong>system</strong> 1 är högre, eftersom belastning<strong>en</strong> på r<strong>en</strong>ingsverket är<br />
högre. Rötning<strong>en</strong> i det separerade <strong>system</strong>et producerar också mycket el<strong>en</strong>ergi<br />
(med hjälp <strong>av</strong> gasmotorer), ungefär fem gånger mer än i <strong>system</strong> 1.<br />
För mer information kontakta Erik Kärrman, Scandiakonsult,<br />
erik.karrman@scc.se, tel: 08-615 63 02.<br />
EKONOMI<br />
Det har gjorts <strong>en</strong> ekonomisk analys <strong>av</strong> de två tänkta <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong><strong>en</strong> i<br />
Hammarby Sjöstad. Siffrorna är hypotetiska och baseras på standardantagand<strong>en</strong><br />
om kostnader som används <strong>av</strong> sv<strong>en</strong>ska <strong>VA</strong>-konsulter. Beräkningarna<br />
har ut<strong>för</strong>ts <strong>för</strong> 8 000 läg<strong>en</strong>heter som motsvarar ungefär 15 000 personekvival<strong>en</strong>ter.<br />
Enligt studi<strong>en</strong> är både investerings- och drift- och underhålls-kostnaderna<br />
högre <strong>för</strong> det separerade <strong>system</strong>et än <strong>för</strong> det ”kombinerade”. De<br />
totala investeringskostnaderna per person uppskattas till cirka 18 000 kr<br />
<strong>för</strong> det ”kombinerade” <strong>system</strong>et och drygt 28 000 kr <strong>för</strong> det separerade<br />
<strong>system</strong>et (se tabell<strong>en</strong>). De årliga kostnaderna <strong>för</strong> drift och underhåll uppskattas<br />
till 485 kr/person <strong>för</strong> det ”kombinerade” <strong>system</strong>et och 969 kr/person<br />
<strong>för</strong> det separerade <strong>system</strong>et.<br />
I det separerade <strong>system</strong>et behövs det större investeringar <strong>för</strong> utrustning<br />
i varje läg<strong>en</strong>het, nämlig<strong>en</strong> 42 000 kr/läg<strong>en</strong>het jäm<strong>för</strong>t med 25 000 kr/läg<strong>en</strong>het<br />
i det ”kombinerade” <strong>system</strong>et. Investeringskostnad<strong>en</strong> <strong>för</strong> rör och<br />
pumpar är också högre i det separerade <strong>system</strong>et, 9 780 kr jäm<strong>för</strong>t med 5<br />
925 kr.<br />
Äv<strong>en</strong> investeringskostnad<strong>en</strong> <strong>för</strong> <strong>av</strong>fallshantering är högre i det separerade<br />
<strong>system</strong>et än i det ”kombinerade”: 5 086 kr jäm<strong>för</strong>t med 2 376 kr.<br />
Äv<strong>en</strong> om skillnaderna mellan <strong>system</strong><strong>en</strong> verkar vara stora i relativa siffror,<br />
blir d<strong>en</strong> totala ekonomiska effekt<strong>en</strong> inte särskilt stor. Vid <strong>en</strong> prelimi-<br />
59
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
när beräkning <strong>av</strong> årskostnader (20 år, 5 % ränta) blir kapitalkostnad<strong>en</strong> <strong>för</strong><br />
det ”kombinerade” <strong>system</strong>et 3 005 kr/läg<strong>en</strong>het och <strong>för</strong> det separerade 4<br />
251 kr/läg<strong>en</strong>het. Drift- och underhållskostnad<strong>en</strong> per läg<strong>en</strong>het är 909 kr<br />
respektive 1 816 kr per år. Per läg<strong>en</strong>het blir d<strong>en</strong> totala årskostnad<strong>en</strong> alltså<br />
3 914 kr respektive 6 067 kr.<br />
Det ska jäm<strong>för</strong>as med d<strong>en</strong> totala kostnad<strong>en</strong> <strong>för</strong> att bygga nya läg<strong>en</strong>heter<br />
i Stockholm som <strong>för</strong> närvarande är i g<strong>en</strong>omsnitt 29 000kr/m2 . Årsräntan<br />
<strong>för</strong> <strong>en</strong> trerums-läg<strong>en</strong>het i Hammarby Sjöstad är ungefär 150 000 kr. Det<br />
gör att kostnaderna <strong>för</strong> <strong>VA</strong>-tjänster uppgår till mellan 2,6 och 4,0 proc<strong>en</strong>t.<br />
(Källa: Sv<strong>en</strong>ska Bostäder, personlig kommunikation)<br />
Tabell 3. Uppskattade kostnader <strong>för</strong> de två tänkta <strong>av</strong>lopps<strong>system</strong><strong>en</strong> i Hammarby<br />
Sjöstad.<br />
Kostnader ”Kombinerat Separerat<br />
Per person<br />
<strong>system</strong>” (kr) <strong>system</strong>” (kr)<br />
Total inv.kostnad 17 930 28 353<br />
Drift och underhåll/år<br />
Per läg<strong>en</strong>het<br />
485 969<br />
Inv. i utrustning 25 000 42 000<br />
Inv. i rör och pumpar 5 925 9 780<br />
Inv. i <strong>av</strong>fallshantering<br />
Per läg<strong>en</strong>het och år<br />
2 376 5 086<br />
Kapitalkostnad (20 år, ränta 5%) 3 005 4 251<br />
Drift och underhåll 909 1 816<br />
Total årskostnad/lgh 3 914 6 067<br />
För mer information kontakta Marianne Löwgr<strong>en</strong>, tema Vatt<strong>en</strong>, Linköpings<br />
universitet, marlo@tema.liu.se, tel: 013-28 22 91.<br />
SOCIOKULTURELLA ASPEKTER<br />
Här följer ett <strong>för</strong>sök att skissera <strong>en</strong> metodik <strong>för</strong> <strong>system</strong>atisk analys och<br />
bedömning <strong>av</strong> urbana <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> med tanke på sociokulturella aspekter.<br />
Metodik<strong>en</strong> har tillämpats på Hammarby Sjöstad <strong>för</strong> att ge <strong>en</strong> idé om vilka<br />
typer <strong>av</strong> resultat man kan få fram. I dag har vi begränsad kunskap om<br />
konsekv<strong>en</strong>ser inom detta område. Vad innebär till exempel exempel andra<br />
organisationsformer <strong>för</strong> <strong>VA</strong> än d<strong>en</strong> dominerande? Vi vet inte vad Sydkraft<br />
i Norrköping innebär <strong>för</strong> utformning<strong>en</strong> <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> och vi vet<br />
inte vad det innebär i <strong>för</strong>längning<strong>en</strong> att överlåta mer ansvar <strong>av</strong> olika slag åt<br />
hushåll<strong>en</strong>.<br />
Fortsatt forskning kommer att sätta d<strong>en</strong> här typ<strong>en</strong> <strong>av</strong> frågor i fokus. De<br />
bedömningar som är gjorde här baseras på utvecklad teori inom området<br />
samt tidigare studier som inte haft d<strong>en</strong> här typ<strong>en</strong> <strong>av</strong> frågeställnig i fokus<br />
m<strong>en</strong> som ändå kan ge <strong>en</strong> fingervisning.<br />
60
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Organisatorisk kapacitet och anpassnings<strong>för</strong>måga<br />
En organisatorisk struktur <strong>för</strong>delar ansvar <strong>av</strong> olika slag och bär normer<br />
och regler samt garanterar procedurer och rutiner. Organisation<strong>en</strong> garanterar<br />
ett visst mått <strong>av</strong> <strong>för</strong>utsägbarhet, vilket är bra, m<strong>en</strong> de kan också utgöra<br />
hinder <strong>för</strong> <strong>för</strong>ändring.<br />
FÖLJANDE ARBETSSTRATEGI HAR använts <strong>för</strong> att bedöma dels organisatorisk<br />
kapacitet, dels organisation<strong>en</strong>s anpassnings<strong>för</strong>måga :<br />
• En beskrivning <strong>av</strong> nuvarande situation baserad på utvalda underkriterier.<br />
• Tillämpning på de olika alternativ<strong>en</strong> utifrån frågan: Vad betyder de här<br />
resultat<strong>en</strong> <strong>för</strong> <strong>system</strong> 1 och <strong>system</strong> 2?<br />
• Värdering <strong>av</strong> konsekv<strong>en</strong>serna.<br />
Organisatorisk anpassnings<strong>för</strong>måga fokuserar samband<strong>en</strong> både inom<br />
sub<strong>system</strong> och mellan <strong>system</strong>et och dess omgivning (figur 5). Organisatorisk<br />
kapacitet handlar mer om kvalitetsaspekter <strong>för</strong> organisation<strong>en</strong> som<br />
sådan. Bedömningarna <strong>av</strong> organisatorisk kapacitet pres<strong>en</strong>teras i tabell 4<br />
och 5 <strong>för</strong> respektive <strong>system</strong>. Värderingarna är preliminära och kategorierna<br />
är breda.<br />
Tabell 4. Kriterier <strong>för</strong> bedömning <strong>av</strong> organisatorisk kapactiet <strong>för</strong> ett<br />
”kombinerat” <strong>system</strong> i Hammarby Sjöstad.<br />
Huvud- Underkriterier Konsekv<strong>en</strong>ser Värdering<br />
kriterium <strong>av</strong> kapacitet<br />
Organisatorisk Möjlighet <strong>för</strong> Planering <strong>av</strong> välkända lösningar medel<br />
kapacitet intress<strong>en</strong>ter att kräver mindre deltagande<br />
delta i process<strong>en</strong> <strong>för</strong> att lösningarna ska legitimeras.<br />
Konflikthantering Slamfrågan blir kritisk <strong>för</strong> det här<br />
<strong>system</strong>et; det har inte <strong>för</strong>eslagits<br />
några nya strategier att hantera<br />
frågan.<br />
låg<br />
Ansvars<strong>för</strong>delning<br />
Utvärderings-<br />
‘Business as usual‘ hög<br />
strategier Planerna på ett intranät och ett<br />
informationsc<strong>en</strong>trum <strong>för</strong> Hammarby<br />
Sjöstad kan bli <strong>en</strong> framgång. Å andra<br />
sidan är <strong>system</strong>et <strong>för</strong> att uppfylla<br />
mål<strong>en</strong> mycket bero<strong>en</strong>de <strong>av</strong> att dessa<br />
lösningar fungerar då detta är d<strong>en</strong><br />
viktigaste kommunikationskanal<strong>en</strong>.<br />
medel<br />
61
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Tabell 5. Kriterier <strong>för</strong> bedömning <strong>av</strong> organisatorisk kapacitet <strong>för</strong> ett separerat<br />
<strong>system</strong> i Hammarby Sjöstad.<br />
Huvud- Underkriterier Konsekv<strong>en</strong>ser Värdering<br />
kriterium <strong>av</strong> kapacitet<br />
Organisatorisk Möjlighet <strong>för</strong> Planering <strong>av</strong> nya lösningar och meto- medel<br />
kapacitet intress<strong>en</strong>ter att der kan främjas g<strong>en</strong>om att brukarna<br />
delta i process<strong>en</strong> deltar i planeringsprocess<strong>en</strong>.<br />
Konflikthantering Restprodukterna kan tillvaratas.<br />
De kan kanske väcka mer intresse<br />
eftersom de kan uppfattas<br />
som ”r<strong>en</strong>are” än slam.<br />
låg<br />
Ansvars<strong>för</strong>delning Ökat ansvar på hushåll<strong>en</strong> som skal<br />
l använda ny teknik och delta<br />
på ett annat sätt än tidigare.<br />
medel<br />
Utvärderings- Planerna på ett intranät och ett låg<br />
strategier informationsc<strong>en</strong>trum <strong>för</strong> Hammarby<br />
Sjöstad kan bli <strong>en</strong> framgång här.<br />
Utvärdering <strong>av</strong> de nya metoderna och<br />
<strong>system</strong>strukturerna kräver uppmärksamhet.<br />
Anpassnings<strong>för</strong>måga är <strong>av</strong>görande <strong>för</strong> ett <strong>system</strong>s exist<strong>en</strong>s, precis som<br />
<strong>för</strong> ett sub<strong>system</strong> som organisation, eftersom det alltid relaterar till <strong>en</strong><br />
omgivning som <strong>för</strong>ändras. En stabil organisation, med välorganiserad ansvars<strong>för</strong>delning,<br />
är mycket lämpad att uppnå de mål d<strong>en</strong> var <strong>av</strong>sedd att<br />
uppnå. M<strong>en</strong> att hantera <strong>för</strong>ändringar är mer komplicerat <strong>för</strong> <strong>en</strong> sådan organisation.<br />
Anpassningsbegreppet är ett sätt att greppa och illustrera behovet <strong>av</strong> <strong>en</strong><br />
organisation som möter kr<strong>av</strong><strong>en</strong> på <strong>för</strong>utsägbarhet och stabilitet, lika väl<br />
som på flexibilitet. Strukturer och deras exist<strong>en</strong>s är alltid <strong>en</strong> fråga om stabilitet<br />
kontra tröghet – och hur man ska balansera de två. G<strong>en</strong>om att bedöma<br />
anpassnings<strong>för</strong>måga skapar vi <strong>en</strong> möjlighet att åskådliggöra situation<strong>en</strong>.<br />
Resultet<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>teras i tabellerna 6 och 7.<br />
62
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Tabell 6. Kriterier <strong>för</strong> bedömning <strong>av</strong> organisation<strong>en</strong>s anpassnings<strong>för</strong>måga <strong>för</strong><br />
ett ”kombinerat” <strong>system</strong> i Hammarby Sjöstad.<br />
Huvud- Underkriterier Konsekv<strong>en</strong>ser Värdering <strong>av</strong><br />
kriterium anpassning<br />
Lokal anpass- Drift och Väl utvecklad eftersom <strong>system</strong>et hög<br />
ning – organisa- underhåll liknar det konv<strong>en</strong>tionella, etablerade<br />
tion och hushåll <strong>system</strong>et.<br />
Normativt stöd Systemet har högt normativt stöd hög<br />
bland praktiker bland dag<strong>en</strong>s professionella.<br />
Lokal anpass- Återkoppling Återkoppling<strong>en</strong> är mindre utvecklad. låg<br />
ning – organisa- Utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> informationsc<strong>en</strong>trumtion<br />
och hushåll et blir <strong>av</strong>görande. Hittills har medvet<strong>en</strong>het<strong>en</strong><br />
bland invånarna varit låg<br />
när det gäller Hammarby Sjöstads<br />
miljöprofil.<br />
Systemet och Samstämmiga Blandning<strong>en</strong> <strong>av</strong> organiskt <strong>av</strong>fall och medel<br />
dess omgivning formella regler, slam är tveksam från EU-synpunkt.<br />
nationellt och Systemet i stort är i linje med natioinom<br />
EU nella regler.<br />
Samstämmiga Kr<strong>av</strong> på recirkulering <strong>av</strong> växtnärings- låg<br />
politiska visioner ämn<strong>en</strong> dominerar och kan uppnås<br />
– politiskt stöd g<strong>en</strong>om fraktionering. En strategi i linje<br />
med normerna i det existerande <strong>VA</strong><strong>system</strong>et,<br />
m<strong>en</strong> är inte i linje med de<br />
politiska visionerna om ökad medvet<strong>en</strong>het<br />
och deltagande från medborgarna.<br />
Systemet och Samstämmiga Olika lagar <strong>för</strong> olika inblandade sek- låg<br />
närliggande regler torer komplicerar situation<strong>en</strong>. Tveksektorer<br />
samhet från EU, när det gäller blandning<br />
<strong>av</strong> organiskt <strong>av</strong>fall och slam, är<br />
<strong>en</strong> komplicerande faktor.<br />
En plats att mötas, Planering<strong>en</strong> <strong>av</strong> Hammarby Sjöstad hög<br />
både fysiskt och har ut<strong>för</strong>ts som ett projekt där olika<br />
m<strong>en</strong>talt nyckelaktörer kan delta. ”Hammarbymodell<strong>en</strong>”<br />
har utvecklas som ett<br />
samarbete mellan sektorerna <strong>en</strong>ergi,<br />
<strong>av</strong>fall och vatt<strong>en</strong>. Ansvars<strong>för</strong>delning<strong>en</strong><br />
är <strong>av</strong>görande i sådana här projekt<br />
och har här utvecklats.<br />
63
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Tabell 7. Kriterier <strong>för</strong> bedömning <strong>av</strong> organisatorisk anpassnings<strong>för</strong>måga <strong>för</strong> ett<br />
separerat <strong>system</strong> i Hammarby Sjöstad.<br />
Huvud- Underkriterier Konsekv<strong>en</strong>ser Värdering <strong>av</strong><br />
kriterium anpassning<br />
Lokal anpass- Drift och Mindre utvecklad eftersom det hand- låg<br />
ning – organisa- underhåll lar om mer ny teknik som vi har<br />
tion och teknik mindre erfar<strong>en</strong>het <strong>av</strong>.<br />
Normativt stöd Attityderna bland de professionella låg<br />
bland praktiker kan beskrivas som skepticism mot nya<br />
metoder i allmänhet, m<strong>en</strong> med stort<br />
intresse från <strong>en</strong> mindre grupp.<br />
Lokal anpass- Återkoppling Återkoppling<strong>en</strong> är här mer heterog<strong>en</strong> medel<br />
ning – organisa- och behöver övervägas organisatotion<br />
och hushåll riskt. Separering<strong>en</strong> behöver organiseras<br />
och kommer trolig<strong>en</strong> att utvecklas.<br />
Systemet och Samstämmiga Användning<strong>en</strong> <strong>av</strong> urin i ekologisk pro- medel<br />
dess omgivning formella regler, duktion är fortfarande inte tillåt<strong>en</strong> <strong>en</strong>nationellt<br />
och ligt EU:s synsätt, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> kan använinom<br />
EU das <strong>för</strong> andra ändamål. Brist<strong>en</strong> på<br />
regleroch praxis är typiskt <strong>för</strong> nya<br />
lösningar<br />
Samstämmiga Pot<strong>en</strong>tial<strong>en</strong> att recirkulera växtnärings- medel<br />
politiska visioner ämn<strong>en</strong> ökar m<strong>en</strong> med<strong>för</strong> också risker<br />
– politiskt stöd <strong>av</strong> olika slag. De separerade lösningarna<br />
möter mer politiskt intresse än<br />
det etablerade <strong>system</strong>et.<br />
Systemet och Samstämmiga Det finn singa tydligt motsägelsefulla medel<br />
närliggande regler regler eller lagar här. M<strong>en</strong> g<strong>en</strong>erellt<br />
sektorer är det brist på regler och praxis när<br />
det gäller nya metoder och situationer.<br />
För mer information kontakta H<strong>en</strong>riette Söderberg, <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong>,<br />
h<strong>en</strong>so@urbanwater.chalmers.se, tel: 031-772 21 39.<br />
Ur hushåll<strong>en</strong>s perspektiv<br />
En plats att mötas, De olika restprodukterna kräver olika medel<br />
både fysiskt och hanteringsstrategier. Det finns idag<br />
m<strong>en</strong>talt inga etablerade strategier <strong>för</strong> detta då<br />
huvudsakliga <strong>en</strong>ergin läggs på slamfrågan.<br />
M<strong>en</strong> det innebär också att<br />
ing<strong>en</strong> tydlig låsning råder på området.<br />
Samtidigt har vi här olika fraktioner<br />
vilket kan öka flexibilitet<strong>en</strong>.<br />
I tabellerna nedan analyseras kritiska delar <strong>av</strong> de två <strong>system</strong>strukturerna i<br />
Hammarby Sjöstad med hjälp <strong>av</strong> kriterier och underkriterier. Syftet är att<br />
bedöma i vilk<strong>en</strong> mån <strong>system</strong><strong>en</strong> underlättar eller hindrar brukarnas deltagande<br />
i uthållig vatt<strong>en</strong>hantering. Bedömning<strong>en</strong> baseras på <strong>en</strong> analys <strong>av</strong><br />
anpassning<strong>en</strong> mellan hushåll<strong>en</strong>s villkor, behov och kr<strong>av</strong> å <strong>en</strong>a sidan och<br />
villkor som tillhandahålls <strong>av</strong> andra delar <strong>av</strong> <strong>system</strong>et. En preliminär värdering<br />
<strong>av</strong> <strong>system</strong>et, baserad på kriterier och t<strong>en</strong>tativa underkriterier, pres<strong>en</strong>teras<br />
i tabell 8.<br />
64
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
I det ”kombinerade” <strong>system</strong>et är d<strong>en</strong> tekniska struktur<strong>en</strong> relativt konv<strong>en</strong>tionell.<br />
M<strong>en</strong> <strong>system</strong>et karaktäriseras <strong>av</strong> att det anstränger sig <strong>för</strong> att<br />
gynna hushåll<strong>en</strong>s deltagande g<strong>en</strong>om att tillhandahålla motiverande information<br />
om hur man g<strong>en</strong>om<strong>för</strong> praktiska <strong>för</strong>ändringar i linje med miljömål<strong>en</strong>.<br />
Tabell 8. Analys <strong>av</strong> hur väl det ”kombinerade ”<strong>system</strong>et stödjer hushåll<strong>en</strong>s<br />
deltagande i uthålllig vatt<strong>en</strong>hantering.<br />
Kriterier Preliminära Preliminär bedömning Värdering<br />
underkriterier <strong>av</strong> anpassning<br />
Motivation Attityder, Positiva attityder uppmuntras g<strong>en</strong>om<br />
<strong>för</strong>eställningar information m<strong>en</strong> leder trolig<strong>en</strong> inte till<br />
etc. märkbara <strong>för</strong>ändringar eftersom<br />
möjligheterna att agera är små. –<br />
Normer Normer uppmuntras g<strong>en</strong>om information<br />
m<strong>en</strong> leder trolig<strong>en</strong> inte till märkbara<br />
<strong>för</strong>ändringar eftersom möjligheterna<br />
att agera är små. Normer <strong>för</strong> hushåll<strong>en</strong>s<br />
deltagande i uthållig vatt<strong>en</strong>hantering<br />
är inte vanligt <strong>för</strong>ekommande i<br />
samhället i stort. –<br />
Förmåga Kunskap Kunskap om uthållig <strong>av</strong>fallshantering<br />
uppmuntras g<strong>en</strong>om information.<br />
Förändringarna är begränsade eftersom<br />
möjligheterna att agera är små.<br />
Tvetydiga budskap. –<br />
Vanor Systemet påverkar inte etablerade vanor. +<br />
Hushållets Systemet påverkar inte hushåll<strong>en</strong>s<br />
beslutsfattande etablerade beslutsfattande<br />
och strategier och strategier. +<br />
Möjlighet Teknisk och Det konv<strong>en</strong>tionella <strong>system</strong>et har <strong>en</strong><br />
organisatorisk etablerad infrastruktur som kan begränsa<br />
infrastruktur öpp<strong>en</strong>het<strong>en</strong> mot <strong>för</strong>ändringar. +<br />
Robusthet Systemet är mycket robust och det kan<br />
begränsa öpp<strong>en</strong>het<strong>en</strong> mot <strong>för</strong>ändringar. +<br />
Transpar<strong>en</strong>s Låg transpar<strong>en</strong>s med minimal<br />
återkoppling begränsar möjligheterna<br />
att lära <strong>av</strong> erfar<strong>en</strong>het<strong>en</strong>. =<br />
Anpassning till Infrastruktur och vanor fungerar<br />
hushåll<strong>en</strong>s vanor bra tillsammans. +<br />
Ansvars- Ansvars<strong>för</strong>delning<strong>en</strong> är välkänd och<br />
<strong>för</strong>delning accepterad. Detta kan begränsa<br />
öpp<strong>en</strong>het<strong>en</strong> mot <strong>för</strong>ändringar. +<br />
65
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
Det separerade <strong>system</strong>et (tabell 9) karaktäriseras <strong>av</strong> att det anstränger<br />
sig <strong>för</strong> att gynna hushåll<strong>en</strong>s deltagande g<strong>en</strong>om att det tillhandahåller information.<br />
Separerande toaletter och lednings<strong>system</strong> installeras.<br />
Tabell 9. Analys <strong>av</strong> hur väl det separerade <strong>system</strong>et stödjer hushåll<strong>en</strong>s<br />
deltagande i uthålllig vatt<strong>en</strong>hantering.<br />
Kriterier Preliminära Preliminär bedömning Värdering<br />
underkriterier <strong>av</strong> anpassning<br />
Motivation Attityder, Positiva attityder uppmuntras g<strong>en</strong>om<br />
<strong>för</strong>eställningar information. Signaler om återvinning<br />
etc. <strong>för</strong>stärks <strong>av</strong> de separerande toaletterna<br />
m<strong>en</strong> är tvetydiga <strong>för</strong> andra mål. +<br />
Normer Normer uppmuntras g<strong>en</strong>om information<br />
m<strong>en</strong> leder trolig<strong>en</strong> inte till märkbara<br />
<strong>för</strong>ändringar eftersom möjligheterna<br />
att agera är små. Normer <strong>för</strong> hushåll<strong>en</strong>s<br />
deltagande i uthållig vatt<strong>en</strong>hantering<br />
är inte vanligt <strong>för</strong>ekommande i<br />
samhället i stort. –<br />
Förmåga Kunskap Kunskap om uthållig vatt<strong>en</strong>hantering<br />
uppmuntras g<strong>en</strong>om information.<br />
Förändringar underlättas <strong>av</strong> möjlighet<strong>en</strong><br />
att separera. Tvetydiga budskap när det<br />
gäller andra mål. –<br />
Vanor Nya toaletter kräver att nya vanor<br />
etableras och upprätthålls –<br />
Hushållets Nya toaletter ställer kr<strong>av</strong> på hushåll<strong>en</strong>s<br />
beslutsfattande beslutsfattande och strategier.<br />
och strategier –<br />
Möjlighet Teknisk och Viss infrastruktur tillgänglig.<br />
organisatorisk<br />
infrastruktur +<br />
Robusthet Dokum<strong>en</strong>terade problem med separerande<br />
toaletter kan begränsa <strong>för</strong>ändringarna<br />
och <strong>för</strong>svaga motivation<strong>en</strong>. –<br />
Transpar<strong>en</strong>s Separerande toaletter är ett steg mot<br />
transpar<strong>en</strong>s. +<br />
Anpassning till Dokum<strong>en</strong>terade erfar<strong>en</strong>heter visar att<br />
hushåll<strong>en</strong>s vanor separerande toaletter inte har blivit tillräckligt<br />
anpassade till hushåll<strong>en</strong>s rutiner. –<br />
Ansvars- Det krävs mer ansvar <strong>av</strong> hushåll<strong>en</strong>.<br />
<strong>för</strong>delning ?<br />
För mer information kontakta Hel<strong>en</strong>a Åberg, institution<strong>en</strong> <strong>för</strong> hushållsvet<strong>en</strong>skap,<br />
Göteborgs universitet, hel<strong>en</strong>a.aberg@ped.gu.se,<br />
tel: 031-773 42 36.<br />
66
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
TEKNISK FUNKTION<br />
För att kunna jäm<strong>för</strong>a de två <strong>system</strong>strukturerna när det gäller risker, robusthet<br />
och återhämtnings<strong>för</strong>måga måste man göra detaljerade undersökningar.<br />
En preliminär riskid<strong>en</strong>tifiering har gjorts <strong>för</strong> de två <strong>system</strong><strong>en</strong> i<br />
Hammarby Sjöstad.<br />
Studi<strong>en</strong> visar att antalet id<strong>en</strong>tifierade riskhändelser otvivelakatigt är större<br />
<strong>för</strong> det separerade <strong>system</strong>et än <strong>för</strong> det ”kombinerade”. M<strong>en</strong> <strong>för</strong> att kunna<br />
kvantifiera och på ett bättre sätt jäm<strong>för</strong>a riskerna <strong>för</strong> de två <strong>system</strong><strong>en</strong><br />
krävs det ett mer detaljerat faktaunderlag än vad som har funnits tillgängligt.<br />
Det separerade <strong>system</strong>et i Hammarby Sjöstad kan inte anses vara ett<br />
helt och hållet småskaligt <strong>system</strong> eftersom <strong>system</strong>et har flera fraktioner<br />
som måste behandlas i <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral behandlingsanläggning. Detta innebär<br />
att <strong>för</strong> vissa fraktioner blir det samma verksamhetsområde som kan drabbas<br />
<strong>av</strong> riskhändelser som i det kombinerade <strong>system</strong>et.<br />
D<strong>en</strong> id<strong>en</strong>tifiering <strong>av</strong> riskhändelser som har gjorts <strong>för</strong> det separerade<br />
<strong>system</strong>et i Hammarby Sjöstad visar att antalet riskhändelser vid uppdelning<br />
i flera fraktioner blir betydligt fler än vid ett konv<strong>en</strong>tionellt spill- och<br />
dagvatt<strong>en</strong><strong>system</strong> eller vid ett sambehandlande spillvatt<strong>en</strong><strong>system</strong> med <strong>av</strong>fallskvarn.<br />
För de fraktioner där ett småskaligt uppsamlings<strong>system</strong> med lokal r<strong>en</strong>ing/hantering<br />
in<strong>för</strong>s kommer ett mindre verksamhetsområde, dvs. färre<br />
brukare, att påverkas än i ett konv<strong>en</strong>tionellt <strong>system</strong>. I de fall uppdelning<strong>en</strong><br />
<strong>av</strong> fraktioner sker <strong>för</strong> c<strong>en</strong>tral hantering och behandling innebär det separerade<br />
<strong>system</strong>et att riskhändelserna drabbar samma verksamhetsområde som<br />
<strong>för</strong> ett konv<strong>en</strong>tionellt <strong>system</strong> m<strong>en</strong> <strong>för</strong> fler uppdelade fraktioner.<br />
Id<strong>en</strong>tifierade riskhändelser<br />
i det ”kombinerade” <strong>system</strong>et<br />
Bara de riskhändelser som tillkommer på grund <strong>av</strong> <strong>för</strong>ändrad till<strong>för</strong>sel <strong>av</strong><br />
spillvatt<strong>en</strong> jäm<strong>för</strong>t med ett konv<strong>en</strong>tionellt spillvatt<strong>en</strong><strong>system</strong> redovisas i<br />
studi<strong>en</strong>. Riskhändelserna <strong>för</strong> d<strong>en</strong> slutliga slambehandling<strong>en</strong> har inte studerats<br />
eftersom <strong>system</strong>gräns<strong>en</strong> har dragits vid slamhög<strong>en</strong> på r<strong>en</strong>ingsverket.<br />
I Hammarby Sjöstads spillvatt<strong>en</strong>nät ska spillvatt<strong>en</strong> och <strong>för</strong>or<strong>en</strong>at dagvatt<strong>en</strong><br />
<strong>av</strong>ledas med självfall till pumpstation <strong>för</strong> pumpning till H<strong>en</strong>riksdal,<br />
medan övrigt dagvatt<strong>en</strong> leds direkt till recipi<strong>en</strong>t. För d<strong>en</strong>na <strong>system</strong>lösning<br />
kan bl.a. följande g<strong>en</strong>erellt id<strong>en</strong>tifierade riskhändelser bli aktuella.<br />
67
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
SPILL<strong>VA</strong>TTENLEDNINGAR Frekv<strong>en</strong>s<br />
R = Registrerad<br />
B = Beräknad<br />
U = Uppskattad<br />
Giftiga och svårnedbrytbara ämn<strong>en</strong> sprids i ledningsnätet 0,01/10 km år U<br />
Stopp i servisledning 6/1000 serviser år R<br />
Stopp i huvudledning 1,7/10 km år R<br />
Hydraulisk överbelastning 1 /10 km år B<br />
Ledningsbrott/kraftigt läckage 0,2 /10 km år U<br />
Ansamling <strong>av</strong> material som ger sv<strong>av</strong>elvätebildning med<br />
hälsoeffekt<br />
0,001/ 10 km år U<br />
H<strong>av</strong>eri i pumpstation 2,5/ 100 anl år U<br />
Automation<strong>en</strong> (styr- och regler) slås ut eller störs allvarligt 5 / 100 anl år U<br />
AVLOPPSRENINGSVERK Frekv<strong>en</strong>s<br />
R = Registrerad<br />
B = Beräknad<br />
U = Uppskattad<br />
Hydraulisk överbelastning 1000/ 100 anl år U<br />
Biologiska r<strong>en</strong>ingssteget störs allvarligt eller slås ut 200 / 100 anl år U<br />
Slambehandling<strong>en</strong> störs allvarligt eller slås ut 100 / 100 anl år U<br />
DAG<strong>VA</strong>TTENSYSTEM Frekv<strong>en</strong>s<br />
R = Registrerad<br />
B = Beräknad<br />
U = Uppskattad<br />
Kemikalieutsläpp via ledningsnät/dike 0,03 / 10 km år U<br />
Stopp i ledningsnät/ Ig<strong>en</strong>sättning <strong>av</strong> dike<br />
Hydraulisk överbelastning <strong>av</strong><br />
0,05 / 10 km år B<br />
ledning/dike/trumma/utjämningsmagasin 0,1 / 10 km år B<br />
Ledningsbrott ledning/trumma/raserat utjämningsmagasin 0,05 / 10 km år B<br />
Studi<strong>en</strong> visar att det ”kombinerade” <strong>system</strong>et i stort sett har samma riskhändelser<br />
som ett konv<strong>en</strong>tionellt spillvatt<strong>en</strong><strong>system</strong>. Det bör påpekas att i<br />
och med att <strong>system</strong>et bygger på gem<strong>en</strong>sam behandling <strong>av</strong> spill- och dagvatt<strong>en</strong><br />
i ett större r<strong>en</strong>ingsverk kan vissa riskhändelsers konsekv<strong>en</strong>ser påverka<br />
ett större verksamhetsområde än i ett småskaligt lokalt spill- och<br />
dagvatt<strong>en</strong><strong>system</strong>.<br />
Id<strong>en</strong>tifierade riskhändelser<br />
i det sorterade <strong>system</strong>et<br />
Riskhändelser <strong>för</strong> detta <strong>system</strong>sc<strong>en</strong>ario omfattar urinsortering med pumpning<br />
och lagring i Sickla, klosettvatt<strong>en</strong> som <strong>av</strong>leds med vakuum<strong>system</strong> till<br />
lokala tankar och från dessa pumpas i ett LPS-<strong>system</strong> till <strong>en</strong> ny rötningsanläggning<br />
på H<strong>en</strong>riksdal. Vidare ingår BDT-vatt<strong>en</strong> som uppsamlas i ett<br />
självfalls<strong>system</strong> och pumpas <strong>för</strong> r<strong>en</strong>ing i ett nytt r<strong>en</strong>ingsverk med rötning<br />
68
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
på H<strong>en</strong>riksdal. Dagvattnet indelas i tre olika fraktioner vars hantering sker på tre olika<br />
sätt: <strong>av</strong>ledning utan r<strong>en</strong>ing, r<strong>en</strong>ing i högbelastade dagvatt<strong>en</strong>dammar samt r<strong>en</strong>ing g<strong>en</strong>om<br />
<strong>av</strong>sättningsmagasin, filterkassetter i rännst<strong>en</strong>sbrunnar och markbädd. Äv<strong>en</strong> filtrering<br />
kan bli aktuellt.<br />
URIN Frekv<strong>en</strong>s<br />
R = Registrerad<br />
B = Beräknad<br />
U = Uppskattad<br />
Större utläckage ur tankar <strong>för</strong> urin/klosettvatt<strong>en</strong> 5/ 100 anl, år U<br />
Stopp i urinledning 15/10 000 serviser, år U<br />
Ledningsbrott/kraftigt läckage i ledningsnät 5/1000 serviser, år U<br />
H<strong>av</strong>eri i urinpumpstation 5 / 100 anl, år U<br />
KLOSETT<strong>VA</strong>TTEN (hantering och rötning) Frekv<strong>en</strong>s<br />
R = Registrerad<br />
B = Beräknad<br />
U = Uppskattad<br />
Giftiga eller svårnedbrytbara ämn<strong>en</strong> sprids i <strong>system</strong>et 0,01 / 10 km, år U<br />
V<strong>en</strong>tilations<strong>system</strong> <strong>för</strong> kompost/klosettank h<strong>av</strong>ererar 5/ 100 anl, år U<br />
Stopp i fekalie- och klosettvatt<strong>en</strong>ledning 10/10 000 serviser, år U<br />
Ledningsbrott/kraftigt läckage i ledningsnät<br />
Sv<strong>av</strong>elvätebildning med hälsoeffekt i kompost-<br />
2-4/1 000 serviser, år U<br />
och klosettankar med hälsoeffekt 1/100 anl, år U<br />
Brand/explosion i klosettvatt<strong>en</strong>tankar 1/ 100 anl, år U<br />
H<strong>av</strong>eri i sug<strong>en</strong>het<strong>en</strong> <strong>för</strong> vakuum-<strong>system</strong> 2,5 / 100 anl, år U<br />
H<strong>av</strong>eri i LPS-pumpstation 2,5 / 100 anl, år U<br />
BDT-<strong>VA</strong>TTEN Frekv<strong>en</strong>s<br />
R = Registrerad<br />
B = Beräknad<br />
U = Uppskattad<br />
Giftiga eller svårnedbrytbara ämn<strong>en</strong> sprids i ledningsnätet 0,01/ 10 km, år U<br />
Stopp i servisledning 6/ 1 000 serviser, år R<br />
Stopp i huvudledning 1,7 / 10 km, år R<br />
Hydraulisk överbelastning i ledningsnät 1/ 10 km, år B<br />
Ledningsbrott/kraftigt läckage i ledningsnätet<br />
Ansamling <strong>av</strong> material som ger sv<strong>av</strong>elvätebildning<br />
0,2/10 km, år U<br />
med hälsoeffekt 0,001/10 km, år U<br />
H<strong>av</strong>eri i pumpstation 2,5/ 100 anl, år U<br />
Automation<strong>en</strong> (styr- och regler) slås ut 5/ 100 anl, år U<br />
69
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
BDT-<strong>VA</strong>TTENRENING Frekv<strong>en</strong>s<br />
R = Registrerad<br />
B = Beräknad<br />
U = Uppskattad<br />
Hydraulisk överbelastning 1 000/ 100 anl, år U<br />
Förbehandling<strong>en</strong> störs allvarligt eller slås ut 50 / 100 anl, år U<br />
Biologiska r<strong>en</strong>ingssteget störs allvarligt eller slås ut 200 / 100 anl, år U<br />
Kemiska r<strong>en</strong>ingssteget störs allvarligt eller slås ut 50 / 100 anl, år U<br />
Slam<strong>av</strong>skiljning<strong>en</strong> störs allvarligt eller slås ut 500 / 100 anl, år U<br />
Slambehandling<strong>en</strong> störs allvarligt eller slås ut 100 / 100 anl, år U<br />
Ledningsh<strong>av</strong>eri i verket eller på utloppsledning 1 / 100 anl, år U<br />
Automation<strong>en</strong> (styr- och regler) störs allvarligt eller slås ut 20 / 100 anl, år U<br />
Explosion eller brand i r<strong>en</strong>ingsverk eller slambehandling 1/ 100 anl, år U<br />
DAG<strong>VA</strong>TTEN Frekv<strong>en</strong>s<br />
R = Registrerad<br />
B = Beräknad<br />
U = Uppskattad<br />
Kemikaliesutsläpp via ledningsnät/dike 0,03 / 10 km, år U<br />
Stopp i ledningsnät/ig<strong>en</strong>sättning i dike 0,05 / 10 km, år B<br />
Hydraulisk överbelastning <strong>av</strong> ledning/trumma 0,1 / 10 km, år B<br />
Ledningsbrott ledning/trumma<br />
H<strong>av</strong>eri i dagvatt<strong>en</strong>pumpstation<br />
0,05 / 10 km, år B<br />
(utgår om inte pumpning erfordas) 2,5 / 10 km, år U<br />
Kemikalieutsläpp i r<strong>en</strong>ingsanläggning 0,2 / 100 anl, år U<br />
Stopp i r<strong>en</strong>ingsanläggning<br />
Stopp/hydraulisk överbelastning<br />
1 / 100 anl, år U<br />
i perkolation/ infiltrationsanläggning 1 / 100 anl, år U<br />
Ig<strong>en</strong>sättning <strong>av</strong> filter i rännst<strong>en</strong>sbrunnar 100 / 100 anl, år U<br />
Ig<strong>en</strong>sättning <strong>av</strong> större filter <strong>för</strong> r<strong>en</strong>ing <strong>av</strong> dagvatt<strong>en</strong> 50 / 100 anl, år U<br />
För mer information kontakta Gilberg Sv<strong>en</strong>sson, Vatt<strong>en</strong> Miljö Transport, Chalmers,<br />
gilbert.sv<strong>en</strong>sson@wet.chalmers.se, tel: 031-772 21 26.<br />
70
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
En komplex beslutssituation<br />
De resultat vi fått fram talar inte <strong>en</strong>tydigt <strong>för</strong> eller emot något <strong>av</strong> <strong>system</strong><strong>en</strong><br />
m<strong>en</strong> ändå skall beslut och val fattas.<br />
Frågor man ställs in<strong>för</strong> när man skall pres<strong>en</strong>tera forskningsresultat är<br />
hur dessa skall vara utformade. Hur skall forskningsresultat pres<strong>en</strong>teras<br />
<strong>för</strong> de olika intress<strong>en</strong>ter som är inblandade i <strong>en</strong> planeringsprocess <strong>för</strong> att<br />
kommunicera det som <strong>av</strong>ses? Vilka <strong>för</strong>- och nackdelar har olika typer <strong>av</strong><br />
visualiseringar? Kommer man bara ihåg det mest spektakulära, m<strong>en</strong> i det<br />
stora hela marginella, inslaget? Vilka <strong>för</strong> och nackdelar har olika grader <strong>av</strong><br />
aggregering?<br />
Svar<strong>en</strong> kommer aldrig att bli definitiva och alltid innehålla ett visst mått<br />
<strong>av</strong> ideologi. G<strong>en</strong>om strukturerade övningar som d<strong>en</strong>na får man dock ökad<br />
erfar<strong>en</strong>het och kunskap att vidareutveckla i framtid<strong>en</strong>.<br />
71
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
BILAGA 4<br />
Underlag <strong>för</strong> utvärderande<br />
diskussion i varje grupp<br />
•Vem skall göra d<strong>en</strong> här typ<strong>en</strong> <strong>av</strong> synteser? Forskarna, professionella,<br />
alla berörda, samverkan? Var<strong>för</strong>?!<br />
•Underlagets utformning och omfattning?<br />
Vad saknades?<br />
Vad var överflödigt?<br />
Hur skall ett underlag utformas <strong>för</strong> att vara tillgängligt och pedagogiskt<br />
utan att tappa i kunskaps- och informationsvärde?<br />
•Har metod<strong>en</strong> som användes idag gynnat kommunikation<strong>en</strong> i grupp<strong>en</strong>?<br />
Har du kunnat kommunicera dina uppfattningar och ta till dig<br />
de andras?<br />
•Har process<strong>en</strong> inneburit att din <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> situation<strong>en</strong> har ökat eller<br />
är det ett sätt att rationalisera <strong>för</strong>utfattade m<strong>en</strong>ingar?<br />
Har du ändrat uppfattning <strong>av</strong> något slag under dag<strong>en</strong>?<br />
72
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
73
Att väga samman det ojäm<strong>för</strong>bara – <strong>utvärdering</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> <strong>syntesstrategi</strong> <strong>för</strong> val <strong>av</strong> <strong>uthålliga</strong> <strong>VA</strong>-<strong>system</strong><br />
<strong>Urban</strong> <strong>Water</strong><br />
Chalmers tekniska högskola<br />
412 96 Göteborg<br />
MISTRA-programmet <strong>Urban</strong> <strong>Water</strong> inleddes<br />
1999. Bas<strong>en</strong> i programmet utgörs <strong>av</strong> <strong>en</strong><br />
forskarskola med 16 doktorander som arbetar<br />
på någon <strong>av</strong> de nio högskolor och universitet<br />
som är inblandade. Målet med programmet<br />
är att uppnå <strong>en</strong> uthållig vatt<strong>en</strong>hantering<br />
med <strong>system</strong> som har hög funktionell<br />
säkerhet, som är anpassade till lokala <strong>för</strong>hålland<strong>en</strong><br />
och som är lätta att tolka <strong>för</strong> att<br />
främja <strong>en</strong> ansvarsfull hantering <strong>av</strong> <strong>system</strong><strong>en</strong>.<br />
Fem frågor leder forskningsarbetet:<br />
• Hur ska <strong>system</strong><strong>en</strong> <strong>för</strong> dricks- och <strong>av</strong>loppsvatt<strong>en</strong><br />
i tätorter utformas och drivas i framtid<strong>en</strong>s<br />
”hållbara Sverige”?<br />
• Har dag<strong>en</strong>s <strong>VA</strong>-<strong>system</strong> sådana grundläggande<br />
brister att vi måste byta till andra <strong>system</strong>?<br />
• Under vilka <strong>för</strong>hålland<strong>en</strong> måste vi byta <strong>system</strong><strong>en</strong>?<br />
Vilka kriterier ska vi använda?<br />
• I de fall de nuvarande <strong>system</strong><strong>en</strong> ska behållas<br />
– hur ska vi utveckla dem i uthållig riktning?<br />
• I de fall de nuvarande <strong>system</strong><strong>en</strong> ska bytas<br />
mot andra <strong>system</strong> – hur ska dessa nya <strong>system</strong><br />
utformas och drivas <strong>för</strong> att uppnå uthållighet?<br />
74