utvärdering av en syntesstrategi för uthålliga VA-system - Urban Water

Att väga samman det ojämförbara 

– utvärdering av en syntesstrategi 

för val av uthålliga VA-system 

HENRIETTE SÖDERBERG 

DANIEL HELLSTRÖM 

CARL ETNIER 

Forskningsprogrammet Urban Water 

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 

Göteborg, 2002 

Rapport 2002:1 

Mistraprogrammet 

Urban Water

Att väga samman det ojämförbara 

– utvärdering av en syntesstrategi 

för val av uthålliga VA-system 

Henriette Söderberg 

Daniel Hellström 

Carl Etnier 

Urban Water Rapport 2002:1 

Nyckelord: uthålliga VA-system, kriterier, syntesstrategi, Regime, multikriteria 

Rapport 2002:1 

ISSN 1650-3791 

Urban Water 

Chalmers tekniska högskola 

412 96 Göteborg 

Telefon 031-7722137 

www.urbanwater.org 

©Urban Water, Chalmers tekniska högskola, 2002

Sammanfattning 

Urban Water-programmet forskar om och för uthålliga VA-system och hur 

man kan jämföra och bedöma olika systemalternativ i en valsituation. 

Central fråga är: Hur ska VA-systemen förändras för att bli uthålliga – om 

de nu måste förändras? Eftersom uthållighet har många olika aspekter måste 

vi hantera stora mängder information och kunskap av varierat slag för att 

fatta beslut i linje med visionen. Det är en komplex uppgift att försöka 

utforma uthålliga VA-system och inom Urban Water är vi eniga om att ett 

integrerat angreppssätt, där olika forskningsinriktningar möts, är 

nödvändigt. 

Omfattande resurser har under de senaste åren generellt investerats 

i utvecklingen av olika typer av planeringsoch beslutsstöd, där 

kriterier och indikatorer används för att göra bedömningar om olika 

alternativ och processer utvecklas i önskad riktning. De kriterier och 

indikatorer vi utvecklar inom Urban Water har som syfte att vara ett 

stöd i strategisk planering och därmed underlätta jämförelser mellan 

olika systemalternativ. 

När det handlar om beslut för stora projekt, nybyggnad eller 

ombyggnad, är det önskvärt att hantera dessa faktorer på ett mer 

systematiskt sätt än det intuitiva, som ändå alltid är närvarande. Inom 

Urban Water är ambitionen att skapa ett verktyg som kan användas i 

planeringsoch beslutsprocesser kring vatten och avlopp. Ett verktyg 

som klarar att inkludera och hantera den mångfald aspekter uthålliga 

system handlar om. Vi har för avsikt att utveckla ett 

processtödsverktyg som möjliggör hantering av kvalitativ och 

kvantitativ information i samma situation. Vår avsikt är också att 

verktyget skall vara till gagn för våra avnämare, VA-sektorn i Sverige. 

Detta innebär att processtödet också skall bidra till en strukturerad 

dialog mellan inblandade intressenter, med det övergripande syftet 

att stödja synteser. 

Den 24 augusti 2001 arrangerades en workshop på Hammarby 

Sjöstadsområdet i Stockholm med syfte att testa en metod för att 

genomföra synteser av de olika typer av kunskap som tagits fram 

dittills. Tre grupper bjöds in (bilaga 1): 

1. Representanter för olika lokala intressen/aktörer i 

Stockholm med mer eller mindre utvecklad relation till 

Hammarby Sjöstad 

2. Urban Waters ”syntesgrupp”, bestående av representanter 

från Naturvårdsverket, LRF, konsultvärlden, forskarvärlden 

samt kommunal VA-verksamhet av olika storlek 

III

3. Urban Waters projektledare, det vill säga handledarna till 

de doktorander som deltar i programmets forskarskola. 

Uppgiften till deltagande grupper var att välja ett av två föreslagna 

systemalternativ baserat på den kunskap de fått i underlaget samt 

egna erfarenheter. Övningen gav inget utrymme för grupperna att 

förändra systemstrukturerna eller generellt diskutera hur VA-systemet 

på bästa sätt kan utformas för att möta kraven på uthållighet. 

Utformningen av systemstrukturerna och underlaget är helt och hållet 

gjort av Urban Water och deltagarna i grupperna har genom sin 

medverkan inte bundit sig för något annat än att testa och utvärdera 

en metod för syntes av de olika ingående kriterierna. Vilket system 

varje grupp och varje enskild deltagare i slutändan förordade är inte 

det viktiga, utan det viktiga är hur metoden upplevdes fungera och 

vilka för- och nackdelar vi kunde identifiera. 

Den metod som valdes som grund för övningen kallas Regime. 

Detta är en ”outranking”-metod, vilket innebär att dess huvudsyfte 

är att sortera bort ointressanta alternativ från agendan och att 

rangordna vilka alternativ som är att föredra framför andra. Metoden 

är mjukvarubaserad där olika alternativ jämförs parvis för ett kriterie 

i taget. För vårt fall innebär det att det kombinerade systemet jämförs 

med det separerade utifrån först hygieniska aspekter (eftersom detta 

kriterie inledde underlaget), sedan miljö, ekonomi, sociokultur och 

teknisk funktion. De mål metoden i detta fall skulle uppnå var 

följande: 

• Möjligt att förstå och använda beslutsunderlaget 

• Möjligt att göra bedömningar av de fem aspekterna var 

för sig på ett strukturerat sätt 

• Möjligt att rangordna, vikta och integrera de fem 

aspekterna till en övergripande bedömning 

• Möjligt att ha en god och utvecklande kommunikation mellan 

deltagarna i varje grupp 

Genom övningen fick vi konkreta erfarenheter av en metod för syntes 

med en bred uppsättning intressenter involverade, vilket är relativt unikt. 

Vi har fått bra argument för att fortsätta utveckla en syntesstrategi som en 

del av Urban Waters verktygslåda. De stora bristerna i det underlag vi 

arbetade med var återkommande brist på överblick och referenssystem 

för att underlätta tolkningarna. 

Mjukvarbaserade multikriteriametoder har en stor fördel i att de är 

kapabla av att hantera mängder med alternativ och kriterier utan att 

överblicken tappas. I det fall som var aktuellt här, med två alternativ och 

fem aspekter, tillförde dock en mjukvarubaserad metod mindre. Deltagarna 

tappade inte överblicken utan kunde utifrån det protokoll de fyllt i göra 

ställningstaganden utan stöd av Regime. En slutsats är därför att man bör 

IV

tänka över behovet av mjukvara, detta speciellt med tanke på de 

begränsningar som mjukvaran ofta sätter på de uppgifter som skall matas 

in. Övningen låses i stor utsträckning av de krav mjukvaran anger, även 

om man som vi i vårt fall varit angelägna om att välja en metod som 

teoretiskt skulle kunna hantera våra olika aspekter och fungera för vår 

systemsyn. 

Som en del av den avslutande diskussionen i varje grupp togs frågan 

om vem som skall göra synteser av detta slag upp. Diskussionerna var 

enhälliga såtillvida att detta inte är något som forskarna skall göra på egen 

hand, det tyckte inte projektledarna och inte heller de andra två grupperna. 

Sen vill gärna forskarna i projektledargruppen få vara med, eller få göra 

synteser också, men ingen ville se att deras synteser användes som enda 

beslutsunderlag till exempelvis en politisk församling. 

Det finns inga givna svar i situationer som dessa, det finns inga fasta 

mål att optimera mot och det finns inga möjligheter att minska alla de 

inblandade osäkerheterna, men det finns metoder till stöd för att hantera 

den komplexa situation som blir resultatet av sådana påståenden. Dessa 

metoder avser programmet att arbeta vidare med under fas 2, 2002-2005. 

V

Extended Summary 

Increased demands in both laymen knowledge and professional knowledge 

in the planning and decision-making process have become a central 

part in the visions for a sustainable development. Research projects on 

wastewater system sustainability are steadily producing more detailed data 

on present and planned wastewater systems. The wealth of research results, 

however, can for decision-makers be confusing rather than helpful 

in the absence of a systematic way to make sense of it. Bridging this gap is 

high on the political agenda and here multicriteria procedures help 

decision-makers structure a problem and aggregate the data in a way that 

is consistent with their preferences. 

The Swedish research programme “Sustainable Urban Water Management” 

(“Urban Water” in short) has identified five groups of criteria – 

hygiene and health, environment, economics, sociocultural aspects, and 

technical function – as crucial and workable in order to compare different 

urban water systems with respect to sustainability. The major goal for the 

program is to contribute with decision support in the question of how the 

future sustainable urban water system should look like, thereby emphasising 

sustainability as not only ecological sustainability but also social, 

economic and institutional. 

Part of “Urban Water’s” mandate is to provide a working strategy helping 

experts and laypersons to synthesise the knowledge developed in the 

programme and use it in practice – in this sense a transdisciplinary challenge. 

Other demands to be met for these methods include helping the 

various stakeholders to identify their common interests and articulate the 

differing arguments that lie behind any disagreements. 

On August 24, 2001, “Urban Water” arranged a workshop in Stockholm 

to test a strategy for making synthesis of the five different types of 

criteria. Researchers within “Urban Water” designed two system structures 

for wastewater treatment for comparison. The area of Hammarby Sjöstad, 

Stockholm, was chosen as the setting. Three groups were gathered 

for the test: 1) representatives of stakeholders with relation to Hammarby 

Sjöstad or Stockholm – “local group”, 2) the Urban Water Reference group 

with stakeholder representatives at a national level – “reference group”, 

and 3) the project directors within Urban Water – “researchers”. 

The aim of this report is to evaluate the workshop by use of a pattern 

matching criteria-referenced case study approach. 

CHOOSING MULTICRITERIA METHOD 

Multicriteria experts have spent a great deal of energy developing, documenting 

and defending different aggregation procedures aiming at a final 

answer concerning which alternative to prefer. Most of the procedures focus 

on deterministic problems with optimisation abilities and suggest dif- 

VI

ferent mathematical models for processing data and weighting criteria – 

more or less in dialogue with stakeholders. Deterministic distance-to-target 

procedures although, do have the disadvantage of being in need of a 

defined target, a definition which is seldom done in immediate consensus 

and sometimes impossible to reach since the estimations are time and place 

dependent. For non-deterministic situations, like this case, the target 

was not defined and the criteria to process were both of a quantitative and 

qualitative nature. 

The approach for the sociocultural criteria was for instance not an impact 

assessment, but a methodology for identification of crucial sociocultural 

aspects to consider for sustainable urban water systems. Sociocultural 

criteria have mainly in previous research been addressed through 

social impact assessment emphasising only one–way influences on the 

social spheres by the technical structure. However, since the sub-systems 

“technology”, “users” and “organisations” within the total urban water 

system are mutually affecting each other, the relationships between these 

sub-systems have to be described and analysed. 

Environment and hygiene were treated as impacts. Technical function 

did not include impacts at all, but focused on frequency estimations for 

different disturbances to occur. The economy was a straightforward budget 

including investment costs and costs for operation and maintenance. 

The prerequisites for choosing a multicriteria method able to cope with 

the challenges were demanding. Together with the complicated combination 

of criteria, the researchers in the program already took a set of critical 

decisions when two system structures were designed together with relevant 

criteria before this project started. More process-oriented methods 

were thereby not possible. Other factors to consider were the sophistication 

of the workshop participants (which were high here), the time allocated 

to the workshop (six hours), the number of alternatives to be considered, 

and the way in which we expected the participants to be comfortable 

expressing their preferences. 

The method finally used at the workshop was the Regime method, an 

outranking method able to give indications of which alternatives are preferred 

to others and whether it is impossible to distinguish a preference 

between the alternatives at hand. The Regime method is software where 

alternatives are compared through a pair-wise comparison for each criterion. 

A tool that can be described as a temperature scale was used for weighting 

the criteria. This approach was used to provide a possibility to get 

reactions from the groups on such a working procedure, and it also provided 

analysing possibilities by use of the Yakowitz multiattribute tool. 

EVALUATION CRITERIA 

Multicriteria procedures aim at support and structure complex planning 

and decision-making situations. Since this was no deterministic problem 

one of the most important pieces of evidence of a good approach is that 

the stakeholders are satisfied with both the process and the outcome. Another 

important piece of evidence is satisfaction among the researches 

VII

concerning the ability of the approach to meet the requested standards. 

This kind of evidence is to be identified by using an evaluation study approach. 

In definitions of evaluation it is argued that when it comes to assessing 

the results and effects of a project or activity, the experimental model is a 

fruitful research design when it allows the precise understanding of what 

it is within the specific activity that causes the identified effects. A criteria-referenced 

case study appears to offer a path to approach the questions 

in focus here. Pattern matching compares an empirically based pattern 

with a predicted one. This implicates that for each presumed result from 

the test case, the predicted value needs to be defined. In short, we wanted 

two things for this case; it should be possible to manage and integrate the 

different criteria developed within the research programme, and the stakeholders/participants 

should be satisfied. 

The predicted values we wanted the workshop to meet more precisely 

were: 

• Understanding and use of the decision-support by the participants. 

• Possibility to assess each of the five groups of criteria in a structured 

way. 

• Possibility to manage to rank, weight and integrate the five groups of 

criteria. 

• High quality communication between the participants within the groups. 

To be able to interpret and understand results, documentation of the 

workshop was done through videotapes of all three groups, notes from the 

observers in each group covered impressions and group atmosphere, and 

protocols from each participant. 

THE TEST CASE 

Hammarby Sjöstad, in Stockholm, is one of five model cities studied in 

the Urban Water research program. Previously, Hammarby Sjöstad was a 

harbour and industrial district; now it is being converted to a residential 

area, which will house approximately 20,000 people when it is finished in 

2010. The environmental requirements have been set at a high level. 

The supply of drinking water is similar for both system structures in 

focus for this study. In the first alternative, all wastewater and polluted 

stormwater are collected by a combined (gravity) sewer system. Relatively 

unpolluted stormwater will be discharged into the local receiving waters. 

The collected wastewater will be pumped to the largest wastewater 

treatment plant in Stockholm. The treatment of wastewater includes mechanical 

pre-treatment, chemical precipitation, activated-sludge process (including 

nitrogen removal) and filtration. The treatment of sludge includes 

dewatering, anaerobic digestion, sludge fractionation by hydrolysis and 

acidification for recovery of phosphorus, precipitants and carbon source. 

The second system studied features source sorting of stormwater, greywater, 

blackwater, and urine. The different fractions are collected and tre- 

VIII

ated locally. Useful by-products will be transported to agriculture. Stormwater 

is to be collected separately. Greywater will be collected by a gravity 

sewer system and pumped to a local WWTP with processes similar to 

the WWTP for the “combined” system. Urine and blackwater are separated 

by means of source-separation toilets. The urine will then be transported 

to different long-term-storage facilities located at farms using urine as 

a fertiliser. Blackwater is led in a low-flush (vacuum) system to collection 

tanks near the buildings. 

WORKSHOP PREREQUISITES 

The workshop was held from 10 am to 4 pm on a single day, 24 August 

2001. The three groups that participated in the workshop were of different 

character that enabled interesting comparisons. Each group had seven or 

eight participants. The participants had research results presented both in 

written and oral form as decision-support and the main task for the groups 

was to answer the question which system, of the two presented above, 

they preferred. All participants were brought together for an initial orientation 

on the multicriteria method. The three groups then went to separate 

rooms, together with a process leader and an observer. 

Each participant was given a worksheet with the numbers 0-10 on a 

linear scale for each of the five criteria. The numbers were given a qualitative 

meaning in notes under the scale, indicating that 0 was “totally unacceptable”, 

5 was “medium,” and 10 was “best available” with respect to 

sustainable urban water management systems. This assessment should be 

done for each type of criteria isolated, meaning that when assessing e.g. 

socioculture, user and organisational aspects should be valued in themselves, 

not the consequences they may cause for the environment or hygiene. 

They were then asked to rate the relative importance of these criteria. 

The ranking protocol allowed criteria to have equal weight, if the participant 

wished. It was emphasized that we were not looking for an abstract 

ranking of the criteria, but a ranking in the context of this particular decision. 

For example, a participant might evaluate cost, in general, as the 

most important criterion for deciding on a system, but thinks that the costs 

of the two systems under consideration were so close that other criteria 

would be ranked higher in this particular case. This information was used 

with the Regime method to measure which system was preferred. Participants 

were also asked to rate the two systems directly, using no formal 

aggregation tool. With the help of this strategy we intended to organise a 

discussion, taking one aspect at a time, in an attempt to avoid hidden arguments 

and clarify confused areas. 

Before the groups adjourned, the group leader presented the results of 

the output from Regime for each individual’s choices, and compared them 

with the self-aggregation of the second method. The groups discussed these 

results, and were also asked to evaluate the usefulness of the day’s exercise 

orally through discussion of beforehand-formulated questions, equal 

to all groups. Finally, the three groups came together again for a 30-minute 

discussion in plenum of the day’s activities. 

IX

WHO SHALL DO THE SYNTHESIS? 

The three groups were a mixture of highly qualified stakeholders and there 

was for instance no representative from the future inhabitants in Hammarby 

Sjöstad. Users of the water systems were not present for two reasons. 

First and foremost is the circumstance that Hammarby Sjöstad is a 

planned area without inhabitants at the present time. Second was the conviction 

that users cannot be represented by one single person, their preferences 

ought to be articulated by more sophisticated methods. 

The final question asked to the groups during the evaluation of the test 

was who shall do this kind of synthesis. Uniform agreement was stated 

concerning the importance of involving stakeholders early in a planning 

process. The politicians were mentioned as having a specific responsibility 

for this kind of strategic decisions, although in dialogue with professionals 

and researchers providing adequate decision support. The degree of 

aggregation of material was discussed where too aggregated decision-support 

was accused of taking the work from the politicians. No person present 

thought that the challenge at this workshop could be solved solely by 

researchers, or aggregated results from research. 

Another statement from the groups was that ordinary people, users of 

the urban water system, should participate in the process only if they have 

a stakeholder position. They tend to favour major changes too much without 

having the responsibility to take part in the implementation, was an 

argument for this kind of statement. Their role in the process, even only as 

stakeholders, was although defined differently among the different participants. 

Some saw involvement of users only as a strategic way to render 

acceptance, others as a way to educate them. Another reason for involvement 

of users was that they should do the assessments of sociocultural 

aspects, while experts did the assessment of hygiene and environment. 

The last argument illustrates the confusion often connected to this kind of 

situation, where aims and focus are multidimensional due to the number 

of persons involved and the perceived degree of complexity of the question 

at hand differs. 

FUTURE STRATEGIES 

Two of the groups in the end preferred the separated system and one the 

combined (the reference group), although with minor differences. The 

Regime software showed uniform agreement between the results of the 

formal aggregation and the information made by the participants in method 

2. The aim was not, however, to make a decision as such, but to test a 

methodology and strategy. One interesting observation was the consensus 

each group reached, despite the circumstance that their preferences was 

not explicitly outspoken during the discussions. A consensus was not needed 

or searched for. This can be taken as an argument for the approaches favouring 

individual assessments without group discussions, on the other 

hand there was very small difference between how the two systems were 

assessed. 

The advantage of the methodology used, according to the participants, 

X

was the structured discussions before each criterion was scored and that 

they had the possibility to process one type of criteria at a time. All three 

groups found it complicated to manage impacts - like environmental impacts 

and hygienic risks - and prerequisites - like crucial factors for users 

of the systems and organisational capacity – in the same framework. Pronounced 

criticism concerned the situation as such; it was perceived as 

very unrealistic. Instead the stakeholders wanted to be involved in an earlier 

stage in the process, forming the system structures to be analysed and 

the goals the systems shall fulfil. The decision support can also be developed 

in order to make it more comprehensive, pedagogic and at the same 

time presenting more with fewer details. 

We wanted to test a strategy for communicating and enabling stakeholders 

to handle very different kinds of knowledge; in some way it succeeded 

and in some way it did not. Our conviction was that involvement 

of stakeholders is the right way to go in order to make relevant synthesis 

of this kind, next time a more early involvement is needed. The mixture of 

stakeholders was good, although users were missing. A reflection to be 

made is that the procedure chosen here may have hindered reflected integration, 

since first it was quite research oriented, and second communicated 

a research tradition of impact assessment and quantified objectiveness. 

The intention for “Urban Water” is to continue the work making this 

kind of multi- and transdisciplinary syntheses strategies. Future work intends 

to focus more on a combination of multicriteria procedures and process 

support tools. A process has started in Surahammar, a small municipality 

in the Swedish countryside. Here involvement of users shall be tested 

and evaluated as one part of developing different strategies focusing 

on the everlasting challenge of integrating knowledge. 

Two different, more detailed, analysis of the workshop were presented 

as conference papers in 2002: 

Söderberg, H. (2002) “Multicriteria through stakeholder dialogue – evaluation 

of a test case” Proceedings from International Sustainable Development 

Research Conference, Manchester, UK, April 8-9, 2002. pp. 446- 

454. 

Etnier. C. and Söderberg, H. (2002) Multicriteria assessment for choosing 

a wastewater treatment option: the case of Hammarby Sjöstad, Sweden 

Proceedings National Onsite Wastewater Recycling Association Conference, 

Kansas City, September 2002. 

XI

Innehåll 

Att väga samman det ojämförbara – utvärdering av en syntesstrategi för val av uthålliga VA-system 

1. Uthållig utveckling – och uthålliga VA-system ............................................................................... 13 

Vad innebär uthållig utveckling för VA-sektorn? ........................................................................... 14 

Test och utvärdering av en metod för syntes ................................................................................ 16 

2. Hammarby Sjöstad – vision och projekt ........................................................................................ 18 

Systemanalys – Hammarby Sjöstad ............................................................................................. 19 

Många dimensioner i det uthålliga systemet ................................................................................ 21 

VA-systemet i Hammarby och dess omgivning ............................................................................ 22 

Naturresurser och miljöpåverkan ............................................................................................. 23 

Mål och visioner att ta hänsyn till ............................................................................................. 24 

Lagar och rättesnören .............................................................................................................. 25 

Kontexten viktig ........................................................................................................................ 26 

3. Betydelsen av att välja rätt syntesstrategi ..................................................................................... 28 

Begränsande förutsättningar ........................................................................................................ 28 

Aggregering – i vilken utsträckning ............................................................................................... 29 

Ordinala och kardinala tal ............................................................................................................. 30 

Regime ......................................................................................................................................... 30 

Kriterier för utvärdering av övningen ............................................................................................ 31 

Övningens genomförande ............................................................................................................ 31 

4. Analys av övningens måluppfyllelse ............................................................................................ 33 

Möjligt att förstå och använda beslutsunderlaget ......................................................................... 33 

Hygien ...................................................................................................................................... 34 

Miljö .......................................................................................................................................... 35 

Ekonomi ................................................................................................................................... 36 

Sociokultur ............................................................................................................................... 36 

Teknisk funktion ....................................................................................................................... 37 

Reflektioner – underlagets utformning ..................................................................................... 38 

Möjligt att göra bedömningar av de fem aspekterna var för sig på ett strukturerat sätt ................ 38 

Hygien ...................................................................................................................................... 39 

Miljö .......................................................................................................................................... 39 

Ekonomi ................................................................................................................................... 39 

Sociokultur ............................................................................................................................... 40 

Teknisk funktion ....................................................................................................................... 40 

Reflektioner – möjligheter att göra bedömningar ..................................................................... 41 

Möjligt att rangordna, vikta och integrera de fem aspekterna till en övergripande bedömning .... 41 

Möjligt att ha en god och utvecklande kommunikation mellan deltagarna i varje grupp............... 43 

5. Synteser i dialog – framtidens process ......................................................................................... 45 

Underlaget .................................................................................................................................... 45 

Metodens styrkor och svagheter .................................................................................................. 46 

Vem skall göra syntesen?............................................................................................................. 46 

Fortsatta arbetet – fas 2 ............................................................................................................... 48 

6. Referenser .................................................................................................................................... 49 

Muntliga kontakter .................................................................................................................... 52 

Informationsmaterial ................................................................................................................ 52 

7. Bilagor ........................................................................................................................................... 53 

Bilaga 1. Deltagarlista .............................................................................................................. 53 

Bilaga 2. Arbetsunderlag för metodövning ............................................................................... 54 

Bilaga 3. Underlag för bedömning av de två avloppssystemen ............................................... 56 

Bilaga 4. Underlag för utvärderande diskussion i varje grupp ................................................. 73 

XII 

12


1 Uthållig 

utveckling 

– och uthålliga VA-system 

Vad menas med uthållig utveckling – i största allmänhet och för VA-sektorn 

i synnerhet? Det är inget enkelt begrepp eftersom det innefattar många 

olika dimensioner. Det MISTRA-finansierade forskningsprogrammet Sustainable 

Urban Water Management (Urban Water) har för avsikt att ta fram 

ett verktyg som stöd för de beslut som ska fattas om framtidens uthålliga 

VA-system. 

Begreppet uthållig utveckling är en översättning av engelskans sustainable 

development som populariserades 1987 av FN:s Brundtlandkommission. 

Kommissionen enades om en övergripande definition: 

“En uthållig utveckling tillgodoser våra behov i dag utan att äventyra 

kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.“ 

(WCED, 1987) 

Det finns en pågående debatt om vad som är nödvändiga och tillräckliga 

kriterier för att uppnå en uthållig utveckling. Ett stort antal definitioner, 

rapporter och texter har producerats kring frågan, både från forskarsamhället 

och det politiska systemet. 

En komplex vision som uthållig utveckling ökar kraven på kunskapshantering 

i planeringsprocesser, då inte bara vetenskaplig kunskap av olika 

slag avses att integreras utan också kunskap av annat slag; lekmannakunskap, 

professionell kunskap etc. En företeelse som går under benämningen 

transdisciplinär kunskap på engelska, men som på svenska snarare 

skulle kunna kallas tvärkunskap (Scholz, 2002). Forskningsprojekt och 

programsatsningar producerar i dagsläget mängder med data, resultat och 

rapporter som i en planeringsprocess kan vara svåra att samtidigt hantera 

och sammanväga. Ambitionen att överbrygga klyftan mellan forskarsamhället 

och vad som skulle kunna kallas praktiken är dock även den en del 

av visionen om hållbar utveckling, och står högt på den politiska agendan 

i dagsläget. 

I EU:s sjätte miljöhandlingsprogram Miljö 2010: Vår framtid – vårt val 

(2001) betonas betydelsen av samverkan mellan olika aktörer och intressen 

för framgång i arbetet mot en långsiktigt hållbar miljö: 

“Om sjätte miljöhandlingsprogrammet skall kunna nå framgång 

är det viktigt att alla berörda parter kan medverka aktivt i varje 

skede av beslutsprocessen, från det att målen fastställs till genom- 

13


förandet av åtgärderna. Utvecklingen, genomförandet och utvärderingen 

av miljöpolitiken skall grundas på goda vetenskapliga 

kunskaper, ekonomiska analyser, tillförlitliga miljöuppgifter samt 

användning av indikatorer“ 

Vad innebär uthållig utveckling för VA-sektorn? 

Urban Water-programmet forskar om och för uthålliga VA-system och hur 

man kan jämföra och bedöma olika systemalternativ i en valsituation. 

Central fråga är: Hur ska VA-systemen förändras för att bli uthålliga – om 

de nu måste förändras? 

Programmet har en vision: 

“Varje människa har rätt till rent vatten. För tätorter är det vår 

vision att få till stånd en vattenhantering där vatten och dess 

beståndsdelar på ett säkert sätt kan användas, återanvändas och 

återföras till naturen.“ (Malmqvist, 1999) 

Eftersom uthållighet har många olika aspekter måste vi hantera stora 

mängder information och kunskap av varierat slag för att fatta beslut i 

linje med visionen. Det är en komplex uppgift att försöka utforma uthålliga 

VA-system och inom Urban Water är vi eniga om att ett integrerat angreppssätt, 

där olika forskningsinriktningar möts, är nödvändigt. Inom 

programmet har vi formulerat fem typer av kriterier – krav som ett uthålligt 

VA-system skall möta (fig 1): 

• Hälsa och hygien 

• Miljöpåverkan och nautresurshantering 

• Ekonomi 

• Sociokulturella aspekter 

• Teknisk funktion 

VA-systemet påverkar sin omgivning, bl.a. genom utsläpp, hygienrisker, 

översvämningsrisker och ingrepp i den fysiska miljön. Systemet ska 

vara uthålligt med hänsyn till dessa olika typer av påverkan. Det ska också 

vara uthålligt med avseende på de interna relationerna i systemet mellan 

användare, organisation och teknik. Att använda tekniken ska till exempel 

inte ta alltför mycket tid i anspråk, det ska inte innebära oönskade risker, 

det ska helst få användarna att förstå vad de gör och i förlängningen bidra 

till minskad miljöpåverkan (Hellström et al, 2000; Söderberg & Åberg, 

2001). 

Omfattande resurser har under de senaste åren investerats i utvecklingen 

av olika typer av planeringsoch beslutsstöd, där kriterier och indikatorer 

används för att göra bedömningar om olika alternativ och processer 

utvecklas i önskad riktning (EEA, 2000; SCB, 1998; UNSEC, 1998). De 

kriterier och indikatorer vi utvecklar inom Urban Water har som syfte att 

vara ett stöd i strategisk planering och därmed underlätta systematiska 

jämförelser mellan olika systemalternativ. Jämfört med den förstnämnda 

14


Figur 1. Urban Water har formulerat fem typ av uthållighetsaspekter för VA-system. 

ambitionen innebär detta en ökad betydelse för sammanhanget inom vilket 

kriterierna används, platsens betydelse blir central. Det innebär också 

att kriterier kan väljas på andra grunder då de skall tjäna ett något annorlunda 

syfte; att till exempel ha med jämn könsfördelning i beslutande organ 

är ingen indikator som blir funktionell i sammanhanget ”uthålliga VAsystem”, 

men är däremot en indikator som kan användas för att bedöma 

och jämföra utvecklingen i ollika länder (Spangenberg, 2002). 

Inom VA-området har det utvecklats modeller för att bedöma miljöpåverkan, 

naturresurshushållning och mikrobiella risker. Därtill finns modeller 

för att jämföra investeringskostnader och kostnader för drift och 

underhåll. Däremot har det gjorts blygsamma insatser för att analysera 

och bedöma brukarrelaterade och organisatoriska aspekter i relation till 

uthålliga VA-system ur beteende- och samhällsvetenskapligt perspektiv. 

Något som Urban water-programmet arbetar med och som bidrar till ökad 

komplexitet i utmaningen att välja system då kunskap om miljöpåverkan 

och brukares beteende baserar på vitt skilda teoretiska grunder (Malmqvist, 

et al, 2000). 

Vi fattar alla beslut baserade på ett stort antal faktorer i stora och små 

ärenden varje dag, ofta mindre medvetna om hur mycket intuition som 

ligger bakom. När det handlar om beslut för stora projekt, nybyggnad eller 

ombyggnad, är det önskvärt att hantera dessa faktorer på ett mer syste- 

15


matiskt sätt än det intuitiva, som ändå alltid är närvarande. Inom Urban 

Water är ambitionen att skapa ett verktyg som kan användas i planeringsoch 

beslutsprocesser kring vatten och avlopp. Ett verktyg som klarar att 

inkludera och hantera den mångfald aspekter uthålliga system handlar om. 

Vi har för avsikt att utveckla ett processtödsverktyg som möjliggör hantering 

av kvalitativ och kvantitativ information i samma situation. Vår avsikt 

är också att verktyget skall vara till gagn för våra avnämare, VA-sektorn 

i Sverige. Detta innebär att processtödet också skall bidra till en strukturerad 

dialog mellan inblandade intressenter, dock utan ambitionen att 

vara ett verktyg för konflikthantering. Det övergripande syftet är stöd för 

synteser. 

Test och utvärdering av en metod för syntes 

Urban Water-programmet startade 1999. Fram till 2001 lades i huvudsak 

grunderna för vårt tvärvetenskapliga arbete i forskarskolan samt i en projektgrupp 

bestående av relativt nydisputerade forskare från olika discipliner 

kallad ”systemanalysgruppen”. Systemanalysgruppen började arbeta 

med Hammarby Sjöstad som tankemodellstad 1999 utan att något specifik 

del av området valdes ut. Två teoretiska systemstrukturer konstruerades 

och användes som en test för utvecklingen av kriterier och metoder för 

sammanställning av information inom de olika kriteriergrupperna. Sommaren 

2001 stod vi i en situation där vi hade mer eller mindre utvecklade 

kriterier samt kunskap om de olika systemstrukturerna framtagna. Vi valde 

då att inte göra synteserna själva inom forskargruppen, utan att i detta 

läge bjuda in olika grupper av sammansatt karaktär och ge dessa i uppgift 

att göra syntes. 

Syftet med en sådan övning var flerfaldigt. Synteser är nödvändiga att 

göra, men ”hur” och ”av” vem var och är centrala frågor. Övningens primära 

syfte var att möjliggöra test och utvärdering av en strategi för syntes 

som vi valt. Övningen kunde också tjäna som en möjlighet för programmet 

att få respons och reaktioner på hittills utfört arbete – ett sekundärt 

men ändock viktigt syfte. 

Den 24 augusti 2001 arrangerades en workshop på Hammarby Sjöstadsområdet 

i Stockholm med syfte att testa en metod för att genomföra synteser 

av de olika typer av kunskap som tagits fram dittills. Tre grupper bjöds 

in (bilaga 1): 

1. Representanter för olika lokala intressen/aktörer i Stockholm med mer 

eller mindre utvecklad relation till Hammarby Sjöstad 

2. Urban Waters ”syntesgrupp”, bestående av representanter från Naturvårdsverket, 

LRF, konsultvärlden, forskarvärlden samt kommunal VAverksamhet 

av olika storlek 

3. Urban Waters projektledare, det vill säga handledarna till de doktorander 

som deltar i programmets forskarskola. 

Uppgiften till deltagande grupper var att välja ett av de två systemalternativen 

baserat på den kunskap som de fått i underlaget samt egna erfaren- 

16


heter. Övningen gav inget utrymme för grupperna att förändra systemstrukturerna 

eller generellt diskutera hur VA-systemet på bästa sätt kan 

utformas för att möta kraven på uthållighet. Utformningen av systemstrukturerna 

och underlaget är helt och hållet gjort av Urban Water och deltagarna 

i grupperna har genom sin medverkan inte bundit sig för något annat 

än att testa och utvärdera en metod för syntes av de olika ingående 

kriterierna. Vilket system varje grupp och varje enskild deltagare i slutändan 

förordade är inte det viktiga, utan det viktiga är hur metoden upplevdes 

fungera och vilka för- och nackdelar vi kunde identifiera. 

Mer detaljerade beskrivningar om hur övningen utfördes finns i kapitel 

3, där en kortfattad men mer generell beskrivning av multi-kriteria metodik 

inleder kapitlet. En mer utförlig bakgrundsbeskrivning återges i kapitel 

2. I kapitel 4 analyseras utfallet av övningen och det avslutande kapitlet 

för diskussionen in i framtiden och hur vi går vidare med utvecklingen 

av strategier för synteser, hur skall de göras och av vem? 

17


2 Hammarby 

Sjöstad 

– vision och projekt 

Hammarby Sjöstad är en ny stadsdel i Stockholm. 1 Ett gammalt hamnoch 

industriområde omvandlas till en stadsdel med 8 000 lägenheter för 

ungefär 20 000 människor. När hela projektet är klart år 2010 kommer 30 

000 personer att bo och arbeta i området. Hammarby Sjöstad får innerstadskaraktär 

med en blandning av lägenheter, affärer, kontor och småskalig 

industri. Servicenivån förväntas bli hög när det gäller skolor, sjukvård, 

äldrevård och annan offentlig service. 

Hammarby Sjöstad skall bli en spjutspets i ekologiskt och miljöinriktat 

byggande och boende. Stadsdelen ska planeras och byggas utifrån ett strikt 

kretsloppstänkande som en resurssnål och miljöanpassad stadsdel och hela 

tiden ligga i den internationella frontlinjen för hållbar utveckling i tät stadsmiljö. 

I visionen för Hammarby Sjöstad ingår att stadsdelens miljöprestanda 

ska bli ”dubbelt så bra” jämfört med vad som gäller för bästa tillämpade 

teknik i nyproduktionen i dag. I det fortsatta arbetet måste man vidareutveckla 

de operationella mål som har formulerats för att motsvara den övergripande 

inriktningen. Om målen ska nås krävs det både förändringar av 

livsstil och utveckling av tekniska lösningar och medveten planering. De 

system som utvecklas ska både uppfylla de operationella målen och vara 

pedagogiska. Ett miljöinformationscentrum ska inrättas. 

Hammarby Sjöstad kommer att få sin egen kretsloppsmodell och eventuellt 

sitt eget reningsverk. Dagvatten renas lokalt och kommer inte att 

belasta reningsverket. Vattenanvändningen minimeras genom att vattenbesparande 

utrustning används överallt. 

Urban Water började arbeta med Hammarby Sjöstad som modellstad 

1999 utan att något speciellt område valdes ut. Sedan dess har programmet 

konstruerat sina systemstrukturer mer utifrån det egna behovet att jäm- 

1 Detta avsnitt baserar sig på informationsmaterial om Hammarby Sjöstad: 

”Hammarby sjöstad – en ny stadsdel där teknologi möter ekologi”, broshyr från Stockholm stad, 

1999. ”Miljöbelastningprofil för Hammarby sjöstad”, 2000 

”Miljöredovisning 2000/2001 Hammarby sjöstad, Delområdena Sickla Udde, Sickla Kaj och 

Luma.”, Gatu- och fastighetskontoret, Stockholms stad. 

”Miljöprogram för Hammarby sjöstad”, 2000. 

”Välkommen till Hammarby sjöstad”, broshyr från kretsloppsbolagen, 2000 

Stockholm Vatten, 2001, Miljö och årsredovisning 2000. 

www.hammarbysjostad.stockholm.se 

Muntlig kommunikation med Berndt Björlenius, Stockholm Vatten. 

18


föra olika extremer än utifrån faktiska system om vad som skall byggas. 

Urban Waters resultat skall ses som en tillämpning på ett tänkt, ännu inte 

färdigplanerat område i Hammarby Sjöstad. 

De områden som har byggts hittills i Hammarby Sjöstad är anslutna till 

ett separat nät som i framtiden kan försörja det lokala reningsverket som 

bl a utrustas med teknik för näsrsaltsåtervinning. Det utreds även andra 

lösningar för de ännu obyggda områdena. 

En uppsättning mål för vatten och avlopp för år 2005 ingår i miljöprogrammet 

för Hammarby Sjöstad: 

• Vattenanvändningen per personekvivalent (exkl. recirkulerat vatten) ska 

reduceras med 50 procent jämfört med genomsnittet för nyproduktion i 

innerstaden. (För år 2015 har man målet att vattenanvändningen ska minska 

med 60 procent.) 

• Av fosforn i BDT-vatten, urin och fekalier ska 95 procent återföras till 

jordbruket. 

• En livscykelanalys (LCA) ska utföras för att avgöra hur lämpligt det är 

att återföra kväve till jordbruket med tanke på energi och emissioner. 

• Innehållet av tungmetaller och andra miljöstörande ämnen i avloppsvatten 

ska minska med 50 procent i inflödet till reningsverket. 

• Allt dagvatten ska behandlas lokalt. 

• Avloppsledningar ska vara helt täta. 

• Kväveinnehållet i behandlat avloppsvatten bör inte överstiga 6 mg/l, och 

fosforinnehållet bör inte överstiga 0,15 mg/l. 

Systemanalys – Hammarby Sjöstad 

De två systemstrukturer som Urban Water har valt att arbeta med i anslutning 

till modellstad Hammarby Sjöstad visas i figurerna 2 och 3. Det ena 

ett ”kombinerat” system med central behandling av dagvatten och spillvatten, 

det andra ett källseparerat system med lokal behandling av dagvatten 

och spillvatten (Malmqvist et al, 2000). 

Dricksvattenförsörjningen är liknande för båda de studerade VA-systemen, 

nämligen centraliserad. Vatten produceras i ett stort vattenverk som 

ligger nära vattentäkten Mälaren. Processen innefattar kemisk fällning, 

sandfilter, klorering samt justering av hårdhet och alkalinitet. 

Det kombinerade avloppsystemet är en centraliserad, högteknologisk 

end-of-pipe-lösning. System för distribution, uppsamling och behandling 

bygger på avancerad teknik och använder best available technology (BAT). 

Allt spillvatten och förorenat dagvatten samlas ihop av ett kombinerat 

ledningssystem med självfall. Relativt oförorenat dagvatten släpps ut i den 

lokala recipienten. Det hopsamlade spillvattnet pumpas till det största avloppsverket 

i Stockholm. Behandlingen består av mekanisk förbehandling, 

kemisk fällning, en aktivtslamprocess med kväveavskiljning samt 

19


Figur 2. ”Kombinerat” system med central behandling av dagvatten och 

spillvatten. 

filtrering. Slambehandlingen inkluderar avvattning, rötning, slamfraktionering 

genom hydrolys och syrabehandling för återvinning av fosfor, fällningskemikalier 

och kolkälla. 

Det separerade avloppssystemet har källseparering av dagvatten, BDTvatten, 

urin och övrigt klosettvatten. De olika fraktionerna samlas ihop 

och behandlas lokalt. Nyttiga restprodukter används i jordbruket. 

Dagvatten samlas ihop separat. Det kan delas upp i olika fraktioner beroende 

på hur förorenat det är. Relativt oförorenat regnvatten släpps ut 

utan behandling. För behandling av relativt förorenat dagvatten behövs 

det en kombination av sedimentering och filtrering. Det behandlade dagvattnet 

släpps ut i den lokala recipienten. 

BDT-vatten samlas i ett ledningsnät med självfall och pumpas till ett 

lokalt avloppsreningsverk med processer som liknar dem som används i 

reningsverket för det ”kombinerade” systemet. Däremot består slambehandlingen 

bara av avvattning och rötning. Behandlat slam förbränns tillsammans 

med den brännbara fraktionen i källsorterat hushållsavfall. 

Urin och övrigt klosettvatten separeras med hjälp av källsorterande toaletter. 

Urinen pumpas till ett korttidslager nära det lokala reningsverket. 

Urinen transporteras sedan till olika långtidslager hos lantbrukare som 

använder urin som gödningsämne. 

Det övriga klosettvattnet leds i ett snålspolat vakuumsystem till uppsamlings-tankar 

i närheten av husen. Ett lågtryckssystem (LPS) används 

för vidaretransport till en rötningstank vid reningsverket, där klosettvattnet 

rötas tillsammans med organiskt avfall från hushåll och restauranger. 

Uppsamlingsstationer för det organiska avfallet finns tillgängliga nära 

20


Figur 3. Källseparerat system med lokal behandling av dagvatten och 

avloppsvatten. 

hushållen. Restprodukterna från rötningen avvattnas och transporteras till 

jordbruket. Behandlingen av organiskt avfall och klosettvatten innefattar 

pastörisering (70 °C under en timme), termofil rötning (55 °C), avvattning 

samt rejektvattenbehandling som inkluderar återvinning av växtnäringsämnen. 

Många dimensioner i det uthålliga systemet 

Urban Water-programmet utgår i sina analyser av VA-systemet från en 

systemsyn som inkluderar både tekniken, organisationen samt dess brukare, 

se figur 4. Figuren beskriver på ett abstrakt plan den gemensamma 

systemsyn och det arbetssätt som finns i programmet. Ett fungerande VAsystem 

betraktas i ramverket inte bara som en teknikfråga. Det är i stor 

utsträckning också beroende av brukare, organisatorisk struktur och faktorer 

i omvärlden. Samspelet mellan enheterna inom systemet och systemets 

samspel med omvärlden analyseras i de många projekt som programmet 

omfattar. Det är inte bara prestationer inom varje delsystem utan också 

samspelet mellan delarna, och dess relation till omvigningen, som avgör 

hela systemets uthållighet. 

Ramverket innehåller också de tidigare nämnda aspekter på uthållighet 

som systemanalysen struktureras utifrån. Det är fem olika aspekter (grupper 

av kriterier eller typ av krav) som Urban Water har formulerat för 

uthålliga VA-system, nämligen 1) hälsa och hygien, 2) ekonomi, 3) miljöpåverkan 

och naturresurshantering, 4) socio-kulturella aspekter samt 5) 

teknisk funktion. För varje aspekt formuleras ett antal kriterier som beskriver 

relevanta krav och faktorer för det hålliga VA-systemet. Indikatorer 

av olika slag kan sedan kopplas till varje kriterium för att kunna bedöma 

i vilken utsträckning kriteriet är uppfyllt. (Urban Water, 2001) 

21

Figur 4. Vatten- och 

avloppssystemet betraktas 

som ett sociotekniskt system 

som består av delsystemen 

brukare, organisation och 

teknik. Analysen sker med 

tanke på fem olika aspekter: 

hygien, ekonomi, sociokultur, 

miljö och teknisk funktion. 

Under varje aspekt väljer 

man ut ett antal kriterier, till 

vilka indikatorer även kan 

kopplas. 


VA-systemet i Hammarby och dess omgivning 

Många aktörer påverkar i dag VA-systemens utformning direkt eller indirekt. 

Med ökad variation i utformningen av systemen kommer förmodligen 

ännu fler aktörer att involveras. Vad gäller återföring av näringsämnen 

till åkern är jordbrukarnas och livsmedelsindustrins inställning avgörande, 

och den är i sin tur beroende av önskemål och krav från konsumenterna. 

Idag handlar det problem och den utmaning som VA-sektorn huvudsakligen 

står inför om återcirkulering av näringsämnen, utan att samtidigt 

bidra till diffusa utsläpp och cirkulation av oönskade ämnen i samhället. 

Det har lett fram till utvecklingen av olika typer av sorterande system där 

de näringsrika fraktionerna kan avskiljas. Om vi inför sorterande system 

måste vi i viss utsträckning förändra våra vanor och kanske ta ökat ansvar 

– eventuellt på liknande sätt som avfallssektorn har flyttat mer och mer 

ansvar till hushållen. En fråga, bland många, är om vi är beredda att lägga 

mer tid och energi på avloppssystemet. 

Naturresurser och miljöpåverkan 

Kväve, fosfor och substanser som förbrukar syre i ytvatten är de mest 

uppmärksammade resurser och källor till miljöpåverkan i avloppsvatten. 2 

Utsläppen av kväve och fosfor från samhället har kommit att bli VA-sektorns 

ansvar. Närsalterna är väsensskilda från ”problemämnen” som tung- 

2 Detta avsnitt baserar sig på: 

Miljöförvaltningen, Stockholms stad (1994) ”Vattenprogram för Stockholm – sjöar och vattendrag”. 

Miljöförvaltningen, Stockholms stad (1999) ”Vattenprogram för Stockholm – sjöar och vattendrag”. 

Stockholm vatten (1996) ”Stockholms sjöar och vattendrag – sjörestaurering”. 

22


metaller och organiska miljögifter. Detta eftersom de ingår som en del i ett 

”naturligt” kretslopp. De kan inte ses som en del av ”samhällets kemikaliehantering”. 

I praktiken är de ämnen som när VA-systemet en avspegling 

av de materialflöden som passerar genom samhället, och därmed också 

ett ansvar för samhället i stort att hantera. Reglering av hushållens vanor 

och beteende är dock svår att genomföra och följa upp, miljöbalken 

innehåller till exempel mycket lite kring diffusa utsläpp, varför man framförallt 

här kan styra med hjälp av informationspridning. 

Kvävets väg genom Stockholm startar med införsel via framför allt livsmedel 

och kemisktekniska produkter (cirka 75 procent) samt energibärare 

(25 procent). Detta är relativt koncentrerade flöden som sedan omsätts i 

livsmedels- och servicesektorn och framför allt i hushållen. Ut från staden 

går kvävet till 50 procent i form av NOx från förbränning (en stor del är 

luftkväve som fixeras i samband med förbränningen) och till 30 procent 

via avloppsvatten som leds ut till Saltsjön från reningsverken. Ett stort 

flöde ingår inte i det lokala samhällets aktiviteter utan passerar staden via 

Mälarens vatten ut i Saltsjön. 

Den fosfor som flödar genom staden är till allra största delen kopplad 

till livsmedel och kemisktekniska produkter. Av det totala inflödet hamnar 

mindre än fem procent (40 ton) i stadens sjöar och i Saltsjön. Ingen fosfor 

går förlorad till luften på samma sätt som kvävet, utan mer än 90 procent 

av den införda fosforn hamnar i avfalls- och slamfraktionerna. 

Som åtgärder för att minska flödena föreslås bl.a. information och incitament 

för ändrade konsumtionsvanor; livsmedelskonsumtion är en viktig 

orsak till flödena av kväve och fosfor. Andra tänkbara åtgärder är förbättrad 

kväverening i reningsverken, åtgärder vid källan och utvecklad avfallsåtervinning. 

Kväveutsläppen från avloppssystem har minskat betydligt 

på senare år tack vare kvävereduktion i reningsverken, men utan att 

det har skapats kretslopp. Bättre hantering av organiskt avfall skulle kunna 

öka recirkulationen i avfallshanteringen. 

Övergödning av vatten och mark påverkas av diffus spridning av kväve 

och fosfor, utsläpp av kväveföroreningar från transporter samt spridning 

av kväve och fosfor via avloppssystem och avfall. De allvarligaste effekterna 

av övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten gäller den biologiska 

mångfalden och människors hälsa. Utöver det kan ökad grumlighet 

minska både vattnens estetiska värde och deras produktionsförmåga, med 

bl.a. ekonomiska konsekvenser som följd. Fosfor- och kvävereduktion har 

därför varit en central fråga för VA-sektorn och insatser har lett till förbättrade 

tillstånd i recipienterna. Kvalitén på utgående vatten är idag framförallt 

en fråga om hur resurskrävande teknik vi tycker det är motiverat att 

använda. 

Saltsjön och Hammarby Sjö är aktuella som recipienter när det gäller 

utgående vatten från Hammarby Sjöstad. Saltsjön är recipient för Henriksdals-verket 

som tar hand om avloppsvattnet från Hammarby Sjöstad. 

Hammarby sjö är recipient för det dagvatten som inte går till reningsverket. 

23


Grundvattnet i staden förorenas av trafik, industri, bebyggelse, spillvattenledningar 

och felaktig hantering av kemikalier. Grundvattennivån i vissa 

delar av staden påverkas av tunnlar, byggnader och infiltration. Infiltrationen 

hänger ihop med hur stor del hårdgjorda respektive genomsläppliga 

ytor det finns. Vattenförsörjningen till sjöar och vattendrag inom staden 

sker dels via grundvattnet, dels genom ytavrinnande vatten vanligtvis i 

form av dagvatten (regn- och smältvatten från gator, vägar och övriga hårdgjorda 

ytor). Det är därför viktigt att dagvattnet renas innan det når sjöar 

och vattendrag. Att behandla dagvattnet lokalt och inte leda bort det påverkar 

också grundvattennivån i området. 

Mål och visioner att ta hänsyn till 

Förändringar i den byggda miljön och nya områden i staden bör harmoniera 

med de riktlinjer och målsättningar som redan existerar. Följande 

mål och visioner karaktiserar mijöarbetet nationellt, och lokalt. 

I syfte att driva på arbetet för en ekologiskt uthållig utveckling har den 

svenska regeringen formulerat 15 miljökvalitetsmål som antogs av riksdagen 

i april 1999. Målen formulerar önskvärda framtida tillstånd. Det pågår 

arbete med att bryta ner miljömålen till operativa mål för varje sektor i 

samhället (SNV, 2000). De miljökvalitetsmål som Urban Water-programmet 

betraktar som mest relevanta för VA-sektorn är (Hellström & Hjerpe, 

2002): 

• Bara naturlig försurning 

• Hav i balans samt levande kust och skärgård 

• Ingen övergödning 

• Levande sjöar och vattendrag 

• Giftfri miljö 

• God bebyggd miljö 

• Grundvatten av god kvalitet 

Länsstyrelsen i Stockholms län fastslår i sitt miljöhandlingsprogram 

från år 2000 att de framtida uthålliga VA-lösningarna till stor del 

bygger på en vidareutveckling och kretsloppsanpassning av de stora 

vatten- och avlopps-systemen. Slammet ska i första hand spridas till 

åkermark, men alternativa metoder för att ta tillvara energi- och näringsinnehållet 

bör också utvecklas. Ledningsnät och reningsverk 

bör betraktas som ett enda system. Dagvattnet bör renas separat och 

även separeras beroende på kvalitet. 

I underlaget till Stockholms stads miljömål för 2002–2006, som nu i 

maj 2002 är på gång att godkännas av kommunfullmäktige, poängteras 

behovet av fortsatt arbete för att inte orsaka övergödning i recipienterna 

samt att: 

24


”Näringen i avloppsslammet ska tas tillvara bättre. Senast år 2006 

ska minst 50 procent av fosforn i slammet återföras till kretsloppet.” 

Staden har också som ambition att skapa förutsättningar för hushåll 

och verksamheter att bidra till utsortering av oönskade ämnen. 

Stockholm Vatten har som ambition att betrakta lagar och förordningar 

inom miljö- och kvalitetsområdet som lägsta nivåer och att fastställa egna 

mål för kväve-, fosfor- och metallhalter. Verksamheten inriktas efter följande 

övergripande mål: (Stockholm Vatten, 1999; Stockholm Vatten 2001) 

• Nöjda och miljömedvetna brukare 

• Kretsloppsinriktad och resurssnål verksamhet 

• Hälsosamt och gott dricksvatten 

• Väl fungerande ledningsnät 

• Mindre mängd miljöstörande ämnen till avloppsnätet 

• Renat avloppsvatten som naturen tål 

• Friskare sjöar och skärgård 

• Utveckling genom regionalt, nationellt och internationellt arbete 

Stockholm Vatten är en drivande forsknings- och utvecklingsaktör inom 

VA och har i Hammarby Sjöstad möjlighet att testa och prova ny teknik. 

Lagar och rättesnören 

Lagar, förordningar och bestämmelser finns på flera olika nivåer. Numera 

är vi också starkt styrda av de direktiv som kommer från EU/EG-nivån .3 

Inom EU/EG det sedan tidigare ett direktiv som reglerar användning av 

slam i jordbruket (direktiv 86/278/EEG). Slam får enligt direktivet inte 

användas på ett sätt så att det uppstår skadliga effekter på mark, vegetation, 

djur och människor. Ett arbetsdokument kring organiskt avfall betonar 

att slammängden inte ska öka genom tillförsel av organiskt material i 

avloppssystemet, vilket blir resultatet med köksavfallskvarnar exempelvis. 

Huvudorsaken till den här skrivningen är slammets oklara kvalitet. 

Däremot uppmuntras kompostering och medlemsstaterna åläggs att ordna 

system för separat insamling av biologiskt nedbrytbart avfall (DG ENV.A.2/ 

LM/biowaste /2 nd draft). 

Miljöbalken reglerar sedan 1 jan 1999 skyddet av naturen och utsläpp 

från olika verksamheter. I miljöbalken (SFS 1998:808) regleras miljöpåverkan 

och effekter på människors hälsa av olika verksamheter. Avloppsutsläpp 

räknas som miljöfarlig verksamhet. Krav på tillstånd avgörs av 

storleken. Verk med mer än 100 000 anslutna personekvivalenter (pe) prö- 

3 Avsnittet är granskat av Rita Lord, Svenskt Vatten. 

25


vas av miljödomstolen, och verk med mer än 2 000 pe prövas av länsstyrelsen. 

Med tillståndet enligt miljöbalken följer vissa fastställda utsläppsvillkor. 

För VA i Stockholm innebär det att miljödomstolen fastställer krav 

som gäller för utsläpp av avloppsvatten till Saltsjön i vikt per liter samt 

total mängd per år för kväve, fosfor och BOD. Bidragen från Hammarby 

Sjöstad är i detta sammanhang så pass marginella att de inte påverkar de 

totala halterna nämnvärt men det är värt att tänka på vad det skulle innebära 

om större områden använde samma system som i Hammarby Sjöstad. 

VA-lagen, lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (SFS 

1970:244), reglerar främst rättsförhållandet mellan huvudmannen för en 

allmän VA-anläggning, dvs. den som driver allmän VA-anläggning, och 

VA-anläggningens brukare. I lagen regleras exempelvis brukningsrätt och 

avgiftsskyldighet, VA-installation, avgifter och taxa, skadeståndsskyldighet, 

avstängning av vattentillförsel samt prövning av VA-frågor. 

I de allmänna bestämmelser som gäller för brukande av den allmänna 

vatten- och avloppsanläggningen i Stockholm och Huddinge (ABVA 1997) 

står det att Stockholm Vatten inte har skyldighet att ta emot annat vatten 

än hushållsspillvatten, att man inte betraktar sig som skyldig att hantera 

dagvatten som med fördel kan behandlas i LOD-anläggningar (lokalt omhändertagande 

av dagvatten) och att fastighetsägare inte får tillföra anläggningen 

vätskor, ämnen eller föremål som kan skada eller störa anläggningen 

och dess funktion. Värmeuttag från avloppsvattnet eller installation 

av köksavfallakvarnar får inte ske utan bolagets medgivande. 

Kontexten viktig 

Att sträva efter uthållig utveckling enbart genom att fokusera på VA-systemet 

är inte fruktbart, då VA-sektorn huvudsakligen har till uppgift att 

omhänderta materalflöden orsakade uppströms dess ansvarsområde. En 

framtid utan en VA-sektorn är dock inte heller varken troligt eller ett fruktbart 

scenario, då vi under alla tider haft behov av system för vattentillförsel 

och sanitet. I ovanstående stycke har kontextens påverkan och betydelse 

antytts. I workshopen den 24 augusti användes texten i kap 2 som beskrivning 

av det sammanhang inom vilket de beskrivna systemalternativen 

skulle existera och verka. Övningen som sådan lämnade dock inga 

öppningar för att förändra kontexten utan var helt inriktad på att välja ett 

systemalternativ av de två föreslagna. Öppnar man istället upp diskussionen 

kring hur hanteringen av VA skall fungera i ett samhälle med uthållig 

utveckling blir åtgärder i vad som här kallas VA-sektorns kontext centrala 

och betydelsefulla. VA-sektorn har inte på egen hand kontroll över de problem 

den ändock har att hantera, metallhalterna i slammet ligger idagsläget 

utanför dess kontroll förutom för nickel (Sörme et al, 2002). Vattendirektivt, 

förändringar i lagstiftning på nationell nivå såväl som inom EU 

kan ändra villkoren. 

Att ta in kontexten som en variabel komplicerar situationen ytterligare, 

men är nödvändigt i en strategisk planering av framtides uthålliga VA- 

26


system. Detta var också något som uppmärksammades av framförallt den 

lokala gruppen under övningen. Man saknade VA-sektorn satt i ett materialflödessammanhang 

samt analys och beskrivning av vad som är möjligt 

för VA-sektorn att hantera och vad som ligger utanför, i kontexten. Urban 

Water har nu initierat ett särskilt projekt med avsikt att arbeta med kontextuella 

faktorer under fas 2 av programmet, 2002-2005 (Urban Water, 2002). 

27


3 Betydelsen 

Forskare som arbetar med multi-kriteria metoder har spenderat ansenlig 

tid och energi på att utveckla, dokumentera och försvara olika aggregeringsprocedurer 

vilka alla syftar till att möjliggöra val av alternativ. Flertalet 

av dessa metoder är mjukvarubaserade, beroende av numerisk information 

och expertberoende, det vill säga beroende av antingen de personer 

som utvecklat dem eller personer med liknande utbildning. De är också 

i flertalet fall inriktade på deterministiska problem möjliga att hitta optimerade 

lösningar till (Parkan & Wu, 2000). Med detta menas exempelvis 

att uthållig utveckling betraktas som ett precist formulerat mål möjligt 

att nå och att utmaningen därmed ligger i att formulera strategier för att nå 

målet på vad som uppfattas som mest resurssnålt eller på annat sätt effektivt 

sätt. Viktning av kriterier är centralt och kan ske mer eller mindre i 

dialog med intressenter (Wierzbicki et al, 2000), beroende på vilken tilltro 

som uttrycks till forskningens förmåga att skapa ”objektiva” resultat. 

Med utgångspunkten att uthållig utveckling inte kan uttryckas enbart 

som ett precist mål att nå, utan mer är en process mer särskilda kvalitéer, 

blir dessa metoder däremot inte fruktbara att använda utan kompletteringar. 

Uthålliga VA-system går inte att uttrycka i specifika generella mål utan 

är beroende av tid och plats och båda kvalitativ och kvantitativ information. 

Begränsande förutsättningar 

av att välja 

rätt syntesstrategi 

För situationer utan givet mål är en processbaserad ansats fruktbar då detta 

möjliggör formuleringen av mål och alternativ under processens gång, 

likt tillvägagångssättet inom ”multi-attribute utility theory” (Stewart & 

Scott, 1995; Scholz & Tietje, 2002, kap 11). Detta angreppssätt är dock 

relativt formalistiskt, om än använt i en verklig situation. Det finns även 

planeringsteoretiska angreppssätt som baseras på hantering av osäkerheter 

baserat på dialog och grafiska verktyg, mer än formaliserad mjukvara 

(Friend & Hickling, 1997). Våra förutsättningar för att välja metod var 

dock begränsade. Vi hade i forskargruppen redan formulerat två systemstrukturer, 

samt kriterier som vi ansåg vara viktiga och relevanta. Möjligheterna 

att formulera mål och alternativ i en process med intressenter var 

därmed stängda. Vi hade också i projektgruppen en underliggande antagande 

om att det var en mer formaliserad metod vi skulle pröva i detta 

skede. 

28


En annan aspekt som komplicerade valet av metod är uppsättningen av 

kriterier och den blandning av kvalitativ och kvantitativ information som 

detta gav, och ger, upphov till. De olika kriterierna var även av olika typ, i 

betydelsen att vissa var inriktade på effekter systemstrukturerna genererade, 

som miljöpåverkan och hygienrisk, medan andra var inriktade på förutsättningar 

som krävdes för uthålliga system av detta slag, framförallt de 

sociokulturella aspekterna (Söderberg & Åberg, 2001). I andra studier av 

detta slag behandlas sociokulturella kriterier som effekter av en viss teknisk 

struktur – ”social impacts” (Balkema et al, 1998; Barraud et al, 2000; 

Lindholm & Noreide, 2000; Smith et al, 2002.) Detta perspektiv betraktar 

tekniskt struktur som deterministisk såtillvida att den skulle ge upphov till 

en viss typ av effekter oavsett var den införs, och inte vara beroende av 

omgivningens påverkan på tekniken. I linje med detta förmyndarlika förhållningssätt 

kontra brukarna är även det fokus på ”acceptans” i samband 

med systemförändringar. Som om systemen var färdiga paket i behov av 

viss typ av marknadsförning och inte något som skapas i interaktionen 

mellan teknikstrukturen och dess användare. I det konceptuella ramverket 

som definierar ett VA-system (figur 4) inom Urban Water-programmet betraktas 

systemet inte enbart som teknik, utan som bestående av brukare 

och den organisation som ansvarar för drift, underhåll, finansiering och 

reglering. 

Möjligheterna att välja metod för syntes var därmed relativt begränsade, 

men innebar en viss fördel i att floran av möjliga tillvägagångssätt 

minskade. 

Aggregering – i vilken utsträckning 

De formaliserade multikriteriametoderna med krav på numerisk information 

har ofta som ambition att aggregera ihop olika aspekter till ett slutgiltigt 

kvantitativt index. Det är föga kontroversiellt att påstå att dessa metoder 

när de används för politiskt ställningstagande, och som vägledning i 

komplexa planeringssituationer, döljer mycket information. Frågan blir 

dock på vilken nivå man skall presentera informationen som sammanställts. 

Hur skall ett beslutsunderlag vara utformat? Tabeller fulla med data 

möjliggör varken övergripande förståelse eller diskussion, vilket många 

sidor med beskrivande text inte heller automatiskt gör. 

En vägledande princip för vår övning var att presentera informationen 

utan medföljande tolkning av vad den innebar. Vi valde denna strategi 

med tanke på att deltagarna i övningen var relativt erfarna med VA-sektorn 

och därmed hade ett sammanhang med sig till övningen att sätta informationen 

i relation till. Det var också möjligt att göra så här när antalet 

alternativ var såpass lågt som två, har man många alternativ blir det snabbt 

omöjligt att ha för detaljerad och krävande underlag. Vi valde däremot 

inte att bilägga rådata till underlaget, det skulle blivit alldeles för omfattande. 

Kontaktpersoner till varje del angavs som ersättning (se bilaga 3). 

Aggregering av information i underlaget bör även ske försiktigt när man 

29


som i vårt fall inte har ett gemensamt formulerat mål att relatera till. Man 

har färre förgivettaganden att luta sig emot. 

Ordinala och kardinala tal 

Det finns flera sätt för beslutsfattare, eller andra intressenter, att uttrycka 

sina preferenser i multikriteria-sammanhang. Bedömningarna kan göras 

på en ordinal skala, det vill säga rangordna vilket ordning man föredrar 

föreslagna alternativ: a en ordning man prioriterar 

olika ingående kriterier: miljö viktigare än hygien som är viktigare än brukaraspekter, 

och så vidare. 

Detta ger information som i många fall är tillräcklig. Mer information 

om deltagarnas preferenser får man genom att använda en kardinal skala, 

där men sätter ingående variabler i relation till varandra på en numerisk 

skala. Denna skala kan i sin tur vara kvotskala eller intervallskala. En 

intervallskala på 1 till 5 förutsätter att avståndet mellan 3 och 4 är samma 

som mellan 1 och 2, däremot innebär det inte att 4 antas vara dubbelt så 

mycket som 2. Man kan alltså inte använda intervallskala för beräkningar 

utan kan lika gärna sätta skriftliga beskrivningar på skal-delarna, exempelvis: 

obefintligt – lågt – mellan – högt – fantastiskt 

Använder man en kvotskala däremot, och är medveten om att man gör 

det, kan man i skalexemplet ovan sätta 1 till 5 på varje skaldel och använda 

dessa som grund för olika typer av önskade beräkningar. 

Med de förutsättningar som tidigare beskrivits var det i vårt fall inte 

möjligt att använda kvotskala, det är inte relevant att uttrycka sig i termer 

av huruvida ett systemalternativ är dubbelt så bra som det andra. Kvotskala 

kräver även ett kvantitativt definierat mål att relatera till för att fylla en 

funktion. Det är dock möjligt att ta till sig olika typer av information, 

såväl skriftlig som numerisk, och sedan göra bedömningar på en intervallskala, 

vilket valdes som strategi. 

Regime 

Den metod som valdes som grund för övningen kallas Regime. Detta är en 

”outranking”-metod, vilket innebär att dess huvudsyfte är att sortera bort 

ointressanta alternativ från agendan och att rangordna i vilken ordning 

vilka alternativ som är att föredra framför andra. Metoden är mjukvarubaserad 

där olika alternativ jämförs parvis för ett kriterie i taget (Jansen, 

1994; Nijkamp & Reitveld, 1990; Refsgaard, 2001). För vårt fall innebär 

det att det kombinerade systemet jämförs med det separerade utifrån först 

hygieniska aspekter (eftersom detta kriterie inledde underlaget ), sedan 

miljö, ekonomi, sociokultur och teknisk funktion (bilaga 2). Underlaget 

här var en kardinal intervallskala, vilken beskrivs närmare längre fram. 

Viktning av kriterierna skedde sedan både genom rangordning på en 

ordinal skala och med hjälp av kardinal intervallskala. 

30


Kriterier för utvärdering av övningen 

Multikriteria metoder syftar till att stödja och strukturera komplexa planerings- 

och beslutsprocesser. Då vårt fall inte har något gemensamt överenskommet 

precist formulerat mål som skall uppnås får andra mått uttrycka 

huruvida metoden varit fruktbar eller inte. En bra metod bör exempelvis 

generera nöjda användare, men också nöjda forskare om den klarat 

att möta de krav som dessa ställde upp. 

Att utvärdera en metod kräver att målen metoden skall uppfylla formulerats 

i förväg. Rossi et al (1999:279) argumenterar för att bedömning 

och test av metoder med fördel sker genom experimentliknande test i första 

hand, då dessa tillåter mer precis förståelse av vad som givit vilken 

effekt i det observerade utfallet. En kriterierefererande fallstudie är därmed 

en metodologisk väg att gå (Yin, 1994:106). Detta innebär att man i 

förväg formulerar mål – kriterier - som skall uppnås och sedan analyserar 

materialet med syfte att söka beskriva i vilken utsträckning målen är uppnådda. 

De mål metoden i detta fall skulle uppnå var följande: 


• Möjligt att göra bedömningar av de fem aspekterna var för sig på ett 

strukturerat sätt 

• Möjligt att rangordna, vikta och integrera de fem aspekterna till en övergripande 

bedömning 

• Möjligt att ha en god och utvecklande kommunikation mellan deltagarna 

i varje grupp 

För att möjliggöra bearbetning och analys av övningen dokumenterades 

arbetet i alla tre ingående grupperna med videobandspelare. Dessutom 

var en observatör närvarande i varje grupp med uppgift att notera och reflektera 

över stämningen i gruppen och anteckna den typ av uppgifter som 

inte fastnar på videoband. Ifyllda protokoll (bilaga 2) från varje gruppdeltagarna 

ingår också som material. 

Övningens genomförande 

Den 24 augusti 2001 mellan kl 10 och kl 16 genomfördes övningen. De tre 

grupperna som samlades möjliggjorde inte bara utvärdering av metoden, 

utan också jämförelser mellan grupper av olika karaktär. Debatten om vem 

som skall göras synteser av detta slag - forskare, beslutsfattare, allmänhet... 

- kunde därmed också ges visst utrymme. I varje grupp deltog sju till 

åtta personer (bilaga 1). Som tidigare nämnts fick varje deltagare underlag 

utskickat i förväg (bilaga 3 plus bakgrundsinformation). Programmet den 

24 augusti bestod i en inledande presentation av underlaget med möjlighet 

för deltagarna att ställa frågor, dock inte debattera. De tre grupperna gick 

sedan till var sitt arbetsrum tillsammans med en gruppledare och en observatör. 

Varje deltagare fick ett protokoll i enlighet med bilaga 2, där en skala 

för varje kriteriegrupp fanns angiven från 0-10. Skalan hade också skrift- 

31


lig information då ”0” beskrevs som totalt oacceptabel lösning och ”10” 

som bästa möjliga (fig 5). Syftet var nu att göra bedömningar av varje 

kriterie för sig, där enbart faktorer i relation till ämnet skulle inkluderas. 

Detta innebär att brukaraspekter behandlas för sig, utan inblandning av 

den miljöpåverkan visst beteende kan generera, på samma sätt som hygienriskerna 

bedöms utan hänsyn till om de är orsakade av tekniska funktionsfel 

eller mänskligt beteende. 

Hygien 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 

Totalt oacceptabelt medium bästa möjliga 

Figur 5. Utdrag från protkollet som användes i övningen, se vidare bilaga 2. 

Bedömningarna skulle göras individuellt av varje gruppdeltagare men 

efter att gruppen tillsammans diskuterat underlaget och sina ställningstaganden. 

Den tid som fanns till förfogande var ca 30 minuter för varje aspekt. 

Viktig förutsättning var att deltagarna i övningen var närvarande som 

representanter för olika intressen, inte som individer i största allmänhet, 

även om vi alla är brukare av VA-system på något sätt. De hade också med 

sig erfarenheter av VA i olika utsträckning och av olika slag, erfarenheter 

som naturligt måste ingå i bedömningarna då övningen annars blir alltför 

orealistisk. Det är därför också av intresse att kunna iaktta och analysera i 

vilken utsträckning bedömningarna kunde göras med utgångspunkt från 

underlaget och vilket betydelse detta fick jämfört med den egna kunskapen 

och de preferenser man har med sig in i processen. 

Efter att varje aspekt/kriteriegrupp arbetats igenom ombads gruppdeltagarna 

att rangordna de fem aspekterna. Ansåg man att alla var lika viktiga, 

eller att två var viktigast kunde man även ange detta. Det betonades 

från gruppledarna att rangordningen skulle ske med det aktuella fallet i 

åtanke och inte för VA-system generellt. Den hittills givna informationen 

av gruppdeltagarna matades sedan in i Regime för att med hjälp av metoden 

få indikation på vilket system gruppen föredrog. 

Kriterierna rangordnas även på en kardinal intervallskala med syfte att 

få inblick i hur mycket viktigare man uppfattade att de högst rankade aspekterna 

var. Denna del möjliggör dels att få reaktioner från grupperna på 

om det är en relevant och fungerande arbetsmetod och dels med möjlighet 

att analysera utfalet med hjälp av Yakowitz ”multiattribute tool” (Yakowitz, 

1998). 4 Som avslutning ombads deltagarna att göra en övergripande 

bedömning av de två systemstrukturerna, på samma skala som i figur 5. 

Innan grupperna återsamlades presenterade varje gruppledare resultaten 

från Regime-körningarna för gruppen. Dessa resultat jämfördes med 

den självaggregering som varje deltagare gjort som avslutande moment. 

Grupparbetet avslutades med en utvärderande diskussion baserad på i förväg 

formulerade frågor, gemensamma för alla tre grupperna (bilaga 4). 

4 Etnier. C. and Söderberg, H. (2002) Multicriteria assessment for choosing a wastewater treatment 

option: the case of Hammarby Sjöstad, Sweden Proceedings National Onsite Wastewater Recycling 

Association Conference, Kansas City, September 2002. 

32


4 Analys 

av övningens 

måluppfyllelse 

Den centrala frågan blir nu i vilken utsträckning metoden och övningen 

som sådan mötte de mål som formulerats. Presentation och analys kommer 

i detta kapitel att följa de fyra mål som presenterades tidigare: 


• Möjligt att göra bedömningar av de fem aspekterna var för sig på 

ett strukturerat sätt 

• Möjligt att rangordna, vikta och integrera de fem aspekterna till 

en övergripande bedömning 

• Möjligt att ha en god och utvecklande kommunikation mellan deltagarna 

i varje grupp 

Möjligt att förstå och använda beslutsunderlaget 

Beslutsunderlaget innehöll jämförande kunskapsredovisningar där kombinerat 

system ställdes mot separerat för samtliga fem aspekter. Utmaningen 

att formulera ett sådant beslutsunderlag för en så komplex samling 

deltagare som här var närvarande är stor. Utformningen av beslutsunderlag, 

graden av aggregering av information och sättet att presentera den på 

är av central betydelse för att möjliggöra syntes i bred dialog. 

Generellt kan sägas att beslutsunderlaget inte var komplett. För forskarna 

i Urban Water var underlaget ett resultat av en första arbetsfas där mycket 

energi lagts på att lägga grunden och skapa gemensamma förutsättningar 

för ett såpass här utvecklat tvärvetenskapligt arbetssätt. Beslutsunderlaget 

kompletterades i alla grupper med kunskap från gruppdeltagarna, efter 

mer eller mindre omfattande diskussion kring hur mycket av bedömningarna 

som borde baseras på underlaget och hur mycket egen kunskap som 

för övningens skull kunde användas. 

I en verklig planeringsoch beslutssituation baserar deltagarna sina bedömningar 

och ställningstaganden på en kombination av liggande beslutsunderlag 

och egna erfarenheter, det som hände här är därför högst naturligt 

och realistiskt som princip. Beslutsunderlaget skall dock oavsett detta 

vara lättillgängligt, upplevas som användbart och även vara så heltäckande 

som möjligt. I det sistnämnda kan även inkluderas att brist på heltäck- 

33

Tabell 1. 

Sammanfattning av hur 

de tre grupperna 

uppfattade underlaget 

(överenstämmande 

resultat från samtliga 

tre grupper). 


ande underlag kan kompenseras av att det som upplevs som det mest relevanta 

är inkluderat. 

En beskrivning av hur grupperna upplevde dessa tre kvalitetskrav rörande 

innehållet i underlaget finns sammanfattade i tabell 1. Tabellen är 

baserad på bearbetning och tolkning av det inspelade materialet och är 

inte resultat av någon formell frågestund under grupparbetets gång. Grupperna 

hade här väldigt liknande reaktioner varför inte utfall särredovisas 

per grupp. 

Socio- Teknisk 

Hygien Miljö Ekonomi kultur funktion 

Tillgängligt Ja Godkänt Ja Nej Nej 

Användbart Tveksamt Ja Godkänt Nej Nej 

Heltäckande Nej Godkänt Nej Nej För mycket 

Kommentar: Bedömningarna i tabellen är gjorda av författarna och baserad på en fyrgradig skala från “Ja”, 

“Godkänt”, “Tveksamt” till “Nej”. 

Att ha ett beslutsunderlag som uppfattas som heltäckande, eller fokuserat 

på det mest relevanta, är inte lätt. Det kräver också en samstämmighet 

mellan de som gör underlaget och de som skall tolka det, rörande uppfattningen 

om vad som är heltäckande och mest relevant. I tabell 1 kan man se 

att grupperna inte uppfattade underlaget som heltäckande mer än för miljön, 

som fick godkänt. Användbart uppfattades underlaget enbart att vara 

för miljöaspekter, medan hygien och ekonomidelarna betraktades som relativt 

lättilllgängliga att ta till sig och förstå. Varför då? 

Hygien 

Diskussionerna kring hygien rörde sig i samtliga tre grupper initialt kring 

ett tema, de ville ha en mer heltäckande beskrivning av samtliga hygienrisker 

i de två systemen. Underlaget var fokuserat på risk för badande och 

grupperna uppfattade att det saknades motivering till varför denna exponeringspunkt 

fått såpass stort utrymme. 

”Jag måste säga att resonemanget om badrisker känns ganska tveksamt, 

inte ens Expresssen rapporterar om problem med badvattnet 

i Sverige.” (deltagare i syntesgruppen) 

I alla tre grupperna resonerade man också kring huruvida folk faktiskt 

badar eller inte i de vatten som underlaget avser. Någon deltagare var inne 

på att det finns ett förgivettagande bland allmänheten att inte bada efter 

regn och att generellt föredra att bada ute i skärgården. Huruvida detta 

beteende baseras på kunskap om risker med bräddning efter regn eller på 

det faktum att skärgården upplevs som mer positiv miljö generellt (oavsett 

hygienrisker) var dock oklart. 

34


Annat som saknades var referenssystem att bedöma underlaget i relation 

till: ”är det som står (i underlaget) för djävligt eller acceptabelt?” 

(deltagare i lokala gruppen). Man efterlyste också en diskussion om konsekvenser 

av hygienrisker, uppdelad i risk för hushåll, risk i arbetsmiljön 

och risk för allmänheten. Huruvida hygieniska risker är resultat av dåliga 

övervakningssystem, oklarheter i ansvarsfördelning mellan inblandade 

aktör eller normal systemdrift diskuterades också. 

En övergripande genomgång av de hygieniska riskerna och en komplett 

lista över kontaktpunkter med människor ansågs ha underlättat betydligt, 

och detta efterlystes då inte enbart av de deltagare med mindre vana att 

bedöma VA-system utan av en majoritet av deltagarna. 

Miljö 

Miljöaspekterna var den kategori som alla grupper behandlade med störst 

lätthet. En betydande faktor här är det som nämndes ovan, en övergripande 

samstämmighet bland alla inblandade aktörer råder på detta område 

kring vad som är viktigt och relevant. Diskussioner kring detaljer finns 

givetvis, men angreppssättet och valet av fokus är allmänt accepterat, även 

om behov av tillägg efterlystes: 

• Uppgifter om läkemedelsrester saknades i underlaget 

• Uppgifter om omlandet borde inkluderats 

• Exergiberäkningar saknades 

• Industri och sjukhusvatten saknades 

• Silver borde inkluderats 

På samma sätt som för hygienaspekterna efterfrågades ett referenssystem 

att tolka underlaget i relation till. 

Diskussionerna kring miljö blev även mer detaljerade och inriktade på 

hur beräkningarna skett och vad som inkluderats och inte. Orsak till detta 

är att många är tillräckligt insatta i modellen för att kunna föra en sådan 

diskussion, medan områden man är mindre insatt i diskuteras mer övergripande. 

Då antalet frågor kring hur beräkningarna var gjorda var relativt 

stort bör ett underlag av detta slag innehålla mer information kring det, 

exempel som påtalades av deltagarna: 

• Är transporter och bränsle för dessa inkluderat? 

• Räknas kemikalieåtgången, dels som egenskap för systemen och dels 

den effekt de ger upphov till? 

• Har hänsyn tagits till den ökade materialåtgången för krävs för 

urintankar etc? 

Kemikaliehanteringen vid reningsverken orsakade också en större mängd 

frågor, som i vilken form de kommer till reningsverket, varifrån svavelsyran 

kommer och om järnfosfaten från KREPRO är växttillgänglig. Frågor 

av mer praktisk natur som inte är självklara och som har en mängd konsekvenser. 

En deltagare ändrade till exempel sin attityd till KREPRO genom 

35


upplysningen att de stora mängderna svavelsyra som går åt är en restprodukt 

från annan produktion. En upplysning som kom från andra gruppdeltagare, 

men som saknades i underlaget. 

Ekonomi 

De ekonomiska aspekterna uppfattades som lättillgängligt presenterade, 

dock inte heltäckande men godkänt användbara. De ekonomiska beräkningarna 

bestod av investeringskostnader för de olika systemen, tillsammans 

med uppskattade kostnader för drift och underhåll. Ekonomiska kalkyler 

genererar i stort sett alltid diskussioner kring vad som bör inkluderas 

och vad som inte skall inkluderas, samt vad som är möjligt at sätta prislapp 

på och inte. Så också i detta fall. Dels kretsade kommentarerna kring 

vad som var inkluderat i beräkningarna av investeringskostnaden, till exempel 

hur man hanterat kostnaden för reningsverket Henriksdal som idag 

finns men som antas användas och därmed får ökad belastning. På samma 

sätt efterfrågades mer uppgifter kring KREPRO-anläggningen, hela kostnaden 

för denna investering antogs knappast kunna tillfalla byggnationen 

i Hammarby Sjöstad. 

Värdet på restprodukterna, dess inkludering i kalkylen och hur detta i 

så fall skulle gå till diskuterades framförallt i den lokala gruppen. Den 

största bristen i ekonomiska underlaget uppfattades dock som att det var 

oklart vem som skulle bära kostnaderna, skulle de läggas ut på hela VAkollektivet, 

skulle enbart de boende med separerat system ta hela kostnaden, 

skulle Stockholm Vatten ta kostnaden eller skulle staden eller annan 

finansiär tänkas bidra? Detta får konsekvenser för senare tolkning och bedömning 

av underlaget. 

Sociokultur 

Om miljö och hygien handlade om effekter och konsekvenser av olika 

tekniska systemstrukturer på ett sätt som många var vana vid, och ekonomin 

om en investeringskalkyl bekant för de flesta deltagarna, innebar sociokulturen 

en större kulturkrock. Som beskrevs i tidigare kapitel utgörs 

ett VA-system i Urban Waters definition inte enbart av tekniken, utan är 

ett samspel mellan teknik, organisation och brukare. Sociokultur blir därmed 

inte en effekt av tekniken utan något som bättre diskuteras i termer av 

förutsättningar och kritiska faktorer att beakta vid strategisk planering och 

genomförande av förändringar. Att ta till sig ett sådant sätt att tänka är 

dock inget som omedelbart sker, det underlättas heller inte av klara begränsningar 

i underlaget. Den tydligaste bristen som påtalades i alla tre 

grupperna var av samma slag som man efterlyste i anslutning till hygien, 

en övergripande beskrivning av organisationsstrukturen, ansvarsfördelningen 

mellan inblandade aktörer och vad som var tänkt att vara brukarnas roll 

samt deras relation till ansvarig organisation, i det här fallet Stockholm 

Vatten. Utan en sådan beskrivning blev diskussionerna kring organisatorisk 

kapacitet och brukarnas anpassning till teknik och organisation mindre 

begriplig, enligt deltagarna. 

36


Den lokala gruppen funderade kring om man kunde lösa det hela genom 

att tänka sig systemen om 20 år och vad som skulle behöva ske för att 

de skulle fungera då. Syntesgruppen tyckte organisatorisk kapacitet framförallt 

handlade om att hantera problem när de dök upp och det har VAsektorn 

traditionellt klarat att göra. Projektledargruppen var mer inne på 

strategin att trots instruktionerna bedöma det som stod i underlaget som 

effekter av teknikstrukturen, då detta av gruppen upplevdes som åtminstone 

möjligt att göra. 

Generellt strävade gruppledarna från att hålla diskussionerna kring de 

olika aspekterna så rena som möjligt, det vill säga diskutera hygienriskerna 

isolerat utan större utsvävningar kring vad de beror på. På samma sätt 

kan beteende och brukaraspekter diskuteras isolerat utan större fokus på 

vilka effekter olika beteenden orsakar. Även detta är till viss del en kulturkrock 

då det stora fokus på ekologiskt uthållig utveckling som varit i Sverige 

i första hand ser allmänheten som ett medel för minskad miljöpåverkan 

och förbättrad naturresurshantering. Den sociala dimensionen på uthållig 

utveckling, trivsamhet, lycka, samhörighet, upplevd livskvalité etc, tappas 

då bort. Tendenserna i projektledargruppen var att diskutera i termer 

av vilka effekter brukarnas beteende gav och vilka system som bidrar till 

att ”göra brukarna mer miljövänliga”. Men där fanns också funderingar 

kring om man inte här skulle inkludera ”hur stolt och glad man blir av ha 

de olika systemen”. Den lokala gruppen och syntesgruppen diskuterade i 

stort sett enbart organisation under sociokultur. 

Teknisk funktion 

Under teknisk funktion finns i tabell 1 en bedömning utanför skalan, ”för 

mycket”, vilket var något som enbart dök upp i anslutning till teknisk funktion 

och som skulle kunna utvecklas till ”för mycket av fel saker”. Bedömningen 

att det var för mycket får också effekter för uppfattningen om 

underlagets tillgänglighet och användbarhet, då för mycket information 

ger oöverskådligt underlag. 

Den största förvirringen i alla tre grupperna var huruvida det här handlade 

om risk eller frekvens av händelser. Risk är frekvens sammanvägd 

med konsekvens påpekades från flera håll, vilket saknades i underlaget. 

Uppgifter om frekvens utan diskussion om dess konsekvenser uppfattades 

också som relativt ointressant. Diskussionen om huruvida detta är en kategori 

som inkluderar alla sorters risker, och om risk är oförutsedda händelser 

skilda från normal drift, fanns också. 

Uppgifter som saknades, trots att underlaget uppfattades som för omfattande, 

kom också upp. Var tankarna är tänkta att vara belägna efterlyste 

den lokala gruppen uppgifter om. Syntesgruppen tyckte att lukt borde inkluderas 

i denna kategori. Alla tre grupperna exkluderade uppgifterna om 

explosionsrisk som fanns, då de ansåg att system med sådan risk är oacceptabla. 

37


Förändringar i uppställningen och presentationen framkom från flera 

håll: 

• Möjliggör jämförelser på ett bättre sätt 

• Referensystem, hur mycket är lite och mycket risker, vad är normal 

drift? 

• Konsekvenser för människor och konsekvenser för miljön är en 

uppdelning som underlättat tolkningen av materialet. 

• Sortera i vilka typer av risker som hotar att slå ut hela, eller större 

delar av system. Hela separerande system slås till exempel inte ut 

vid de händelser som står här, medan större delar av det konventionella 

systemet drabbas. 

Reflektioner – underlagets utformning 

Ett beslutsunderlag bör givetvis vara tillgängligt, användbart och uppfattas 

som heltäckande av dem som skall använda det. De stora bristerna i det 

underlag vi arbetade med här var återkommande brist på överblick och 

referenssystem för att underlätta tolkningarna. Detaljkommentarer av olika 

slag kan alltid uppstå, något som bör förbättras för att möta några av 

dem är att klarare ange systemgränser och villkor för de uppgifter som 

står. Underlaget gav dock upphov till aktiv diskussion i grupperna och 

denna del gav mycket värdefull information till Urban Water-programmet 

och hur vi valt att utveckla programmet under fas 2. Nästa mål vi avsåg att 

övningen och metod skulle uppnå var att möjliggöra bedömningar av de 

fem aspekterna på ett strukturerat sätt. 

Möjligt att göra bedömningar av de fem aspekterna 

var för sig på ett strukturerat sätt 

Underlaget syftar till att möjliggöra bedömningar av de fem aspekterna, 

dessa bedömningar är givetvis beroende av underlagets kvalité vilken redan 

uppfattats som varierande. Det är dock också av intresse att studera 

och analysera hur deltagarna tycker att de olika typerna av aspekter går att 

bedöma på det sätt som metoden föreskriver. 

Till stöd för denna del av övningen användes skalan i figur 5 för varje 

aspekt. Varje deltagarna skulle alltså placera in hur de uppfattade hur de 

olika systemen mötte kraven på uthållighet för respektive aspekt (bilaga 

2). I tabell 2 kan man se att möjligheterna att göra bedömningar följer 

resultaten från tabell 1 i stor utsträckning. 

38


Hygien 

Både den lokala gruppen och syntesgruppen uttryckte att underlaget inte 

spelade någon huvudsaklig roll när de bedömde hygien. Underlaget var 

för detta syfte alltför begränsat. Syntesgruppen diskuterade relativt länge 

huruvida man skulle göra bedömning för badhygien separat, om man skulle 

lämna bedömningen helt och hållet och i vilken utsträckning det var acceptabelt 

att göra bedömningarna helt på egna erfarenheter. Projektledargruppen 

ansåg att deras bedömningar skulle bli av sämre kvalité om de 

enbart skulle gå på underlaget och hade en mer allmän diskussion där de 

olika deltagarna delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter. 

I relation till skalan diskuterade framförallt syntesgruppen huruvida man 

hade, eller borde ha, en gemensam referensram kring vad som ingick i 

uttrycken ”totalt oacceptabelt” och ”bästa möjliga” som står i ändarna på 

skalan. De tyckte här att en referens hade varit behjälplig. 

Miljö 

Socio- Teknisk 

Hygien Miljö Ekonomi kultur funktion 

Lokala gruppen Tveksamt Ja Godkänt Tveksamt Tveksamt 

Syntesgrupp Tveksamt Godkänt Godkänt Tveksamt Nej 

Projektledarna Godkänt Ja Godkänt Nej Tveksamt 

Kommentar: Bedömningarna i tabellen är gjorda av författarna och baserad på en fyrgradig skala från “Ja”, 

“Godkänt”, “Tveksamt” till “Nej”. 

Miljö var den aspekt som uppfattades som minst komplicerat att bedöma. 

Projektledargruppen gjorde denna del av övningen utan någon som helst 

kommentar eller fråga. I den lokala gruppen poängterades mest tydligt 

otillfredsställelse med slamfraktionering och den KREPRO-anläggning 

som finns inritad i det kombinerade systemet. Denna anläggning drog ner 

betyget för det kombinerade. I syntesgruppen uttryckte någon gruppmedlem 

att bedömningarna som gjordes var i relation till riksdagens målsättningar 

och hur väl de olika systemen verkar kunna bidra till att uppfylla 

dem. Referenspunkterna och målsättningarna är alltså av varierad karaktär 

och det sätt som finns att hantera det är att redogöra för dem. 

Ekonomi 

För ekonomin var ett system billigare än det andra vilket inte var svårt att 

se, hur det skall bedömas i relation till uthållighet är däremot inte självklart. 

Frågan som uppstod redan i den inledande redovisningen i plenum 

var huruvida skillnaden mellan de två systemen var liten eller stor. Skillnanden 

uppfattades inte som liten då den av någon sågs motsvara utbyte 

av plastgolv till trägolv i varje lägenhet och det är en kostnad man generellt 

inte tar vare sig som byggherre eller som hyresgäst. I projektledar- 

39 

Tabell 2. Sammanfattande 

bedömningar av de tre 

gruppernas möjlighet att 

hantera och bedöma varje 

enskild kriteriegrupp.


gruppen gick bedömningarna vitt isär, några ansåg att skillnaden var försumbar 

då osäkerheterna i beräkningarna var såpass stora, andra tyckte att 

det var mycket för det enskilda hushållet. 

Den osäkerhet som uppstod på flera håll i samband med bedömningar 

av ekonomin var ur vems perspektiv bedömningen skulle ske, ur hushållens 

perspektiv, ur Stockholm Vattens perspektiv eller ur byggherrens perspektiv. 

Här behövs också det som efterlystes i diskussionen om underlaget, 

uppgifter om kostnadsfördelning och vem som faktiskt skall betala 

det hela och när. Kostnadseffektivitet kom också upp och därmed diskussionen 

om det ur ett samhällsperspektiv är vettigt att spendera pengar på 

VA-sektorn eller om det inte är på andra ställen insatser skall sättas in. 

Sociokultur 

De bedömningar som gjordes av sociokulturen genomfördes helt och hållet 

oberoende av underlaget. Bedömningarna baserades därmed inte på 

vetenskaplig kunskap på samma sätt som exempelvis hygien i projektledargruppen, 

där man medvetet gick från underlaget och tog till sig erfarenheter 

från forskare med erfarenhet från fältet närvarande i gruppen. 

Ingen beteendevetare som studerat detta var deltagare i någon av grupperna 

utan här var istället mer intuitiva argument närvarande, som att man 

hört att urinsortering inte fungerar så bra eller att man utifrån mer personlig 

uppfattning antar att det är svårt att sälja in urinsorterande toaletter till 

boende i Hammarby Sjöstad. I den lokala gruppern påpekades det också 

att ”det kändes mer objektivt att bedöma de andra kriterierna”. 

Diskussionen i bedömningarna här rörde sig också kring huruvida de 

olika systemen innebär så stora förändringar för de boende, huruvida förändring 

av VA-systemen skulle innebär förändrat beteende även utanför 

VA-systemet och huruvida systemet stödjer ett miljövänligt handlande eller 

ej. Alla grupperna genomförde dock bedömningen, några med uttrycket 

att det fick bli med maggropen. I projektledargruppen – vars tidigare 

vilja att omvandla sociokulturella förutsättningar till effekter beskrevs ovan 

– var man tveksam till om förutsättningar av det slag som fanns i underlaget 

gick att sätta in på skalan. Ingen annan grupp uttryckte dock tveksamhet 

av detta slag och projektledarna genomförde även de bedömningen, 

dock med viss tvekan. Detta var också det enda inslag av tveksamhet kring 

skalans användning som uppstod. 

Teknisk funktion 

Teknisk funktion var som en konsekvens av den omfattande diskussionen 

kring underlaget inte lätt att bedöma för någon grupp. Syntesgruppen valde 

att inte göra någon bedömning alls här då de tyckte teknikfunktion i sig 

var ointressant att bedöma och saknade underlag för andra bedömningar. 

De diskuterade även om en eventuell bedömning skulle ske ur konsumentperspektiv, 

ur anställdas perspektiv eller från ansvarig organisations perspektiv. 

Liknande tankar var uppe i lokala gruppen, som också undrade 

40


om man antogs bo i huset när man gjorde bedömningarna eller ej. Projektledargruppen 

gjorde bedömningen utan större diskussion. 

Reflektioner – möjligheter att göra bedömningar 

För att utvärdera metoden som sådan är det inte kritiskt att bedömningarna 

görs enbart utifrån underlaget. Däremot är det intressant i sig att bedömningarna 

gjordes med så lite hänsyn taget till beslutsunderlaget. I en 

verklig situation är villkoren liknande, men där finns möjlighet att begära 

in nytt underlag vilket inte fanns i detta fall. I en verklig situation är även 

underlagets roll att stävja godtyckliga och helt känslobaserade beslut, samt 

att balansera upp en kanske alltför tongivande persons påståenden. 

En gemensam referenspunkt, som efterlystes återkommande av flera 

grupper, har man sällan i en verklig situation. Även om man har ett uttalat 

mål i termer av procent återvunnen fosfor, kostnad per abonnent eller procent 

nöjda brukare har alltid varje individ en egen måluppsättning och 

referensram som påverkar bedömningarna. 

Den multikriteria-metod som testades här, Regime, är utvecklad med 

syfte att hantera olika typer av effekter, impacts, och sammanväga dem. 

Detta upplägg på hela övningen bidrar till viss del till de komplikationer 

som uppstod i samband med sociokulturen. Det är dock möjligt att bedöma 

förutsättningar, såväl som effekter, på den typ av skala som användes 

även om projektledarna var tveksamma. En poäng med att ha en sådan här 

typ av gemensam skala med den här typen av ändpunkter är att man kan 

ha en skriftlig text som underlag såväl som siffertabell. En nackdel med en 

sådan här skala är dock som nämndes ovan att den i sig själv symboliserar 

ett visst sätt att tänka och även tenderar att överrationalisera bedömningarna 

genom att tilldela dem ett siffervärde. 

Möjligt att rangordna, vikta och integrera de fem 

aspekterna till en övergripande bedömning 

Bedömningar av de fem aspekterna isolerat var tänkt att ligga till grund 

för syntesen, vilken i det här fallet också är beroende av att man rangordnar 

de ingående kriterierna. Som ett ytterligare moment avsåg vi även att 

göra en viktning, något som inte krävs för Regime, men som är intressant 

att testa som moment och som också möjliggör att köra underlagen i andra 

program, exempelvis Yakowitz ”multiattribute tool” som nämndes tidigare. 

En fördel med att lägga grunden för rangordning och viktning med en 

diskussion kring varje kriterie för sig är att deltagarna får en möjlighet att 

diskutera och fokusera på varje delaspekt och därmed även möjliggöra en 

mer fokuserad diskussion. Rangordningen som följde på diskussionen av 

de fem aspekterna var inte ett självklart moment i syntesgruppen eller den 

lokala gruppen. Huvudorsak till detta var diskussioner kring referensramen 

för rangordningen. Några ansåg att man rangordnade med tanke på 

41

Tabell 3. Bedömda 

skillnader mellan de tre 

gruppernas möjlighet, 

förmåga och vilja att 

rangordna, vikta och 

integrera de fem 

kriteriegruppera. 


VA-system i allmänhet och att det var så det borde vara, medan andra 

tyckte att det var detta aktuella fall som var fokus. Tidsperspektivet diskuterades 

också, var det VA-system över tid som var i åtanke eller just nu 

idag utan hänsyn till hur de varit eller kan bli. 

”Hygien satte jag lägst därför att det är löst idag.” 

”Hygien satte jag högst därför att jag tänkte på 1850-talet.” 

”Hygien satte jag högst för att jag tänkte generellt på VA-system.” 

(röster ur syntesgruppen) 

Rangordning enligt vem, uppkom också i diskussionera, framförallt i 

den lokala gruppen. Frågan blev då om de i rangordningen var representanter 

för sin organisation, för samhället i stort eller för sig själva som 

individer. En annan tanke som diskuterades var om man satt något av kriterierna 

nära ”bästa möjliga” på skalan innan så kunde detta inte vara viktigt 

nu, för då var ju det åtgärdat. Detta innebar att rangordningen blev mer 

komplicerad i dessa grupper, vilket kan ses i tabell 3. 

Projektledarna funderade mindre över den här typen av frågor och gjorde 

övningen med viss energisk entusiasm, dock med funderingen över 

hur rangordningen hängde ihop med de bedömningar de gjort tidigare. En 

problem som orsakades av protokollet i sig var den möjlighet att välja 

Rangordna Vikta Integrera 

Lokala gruppen Komplicerat Genomfördes ej Komplicerat 

Syntesgrupp Komplicerat OK OK 

Projektledarna OKt OK OK 

Kommentar: Bedömningarna i tabellen är gjorda av författarna och baserad på en fyrgradig 

skala från “Ja”, “Godkänt”, “Tveksamt” till “Nej”. 

likamedstecken eller mindre än vid rangordningen. Tolkningen av vad det 

innebar var inte självklar. Här kunde man tänkt sig mer instruerande text. 

Nästa moment innebar att kriterierna skulle viktas på en kardinal intervallskala. 

Detta för att få en uppfattning om hur mycket viktigare man 

ansåg det kriterie man placerat först var jämfört med nästkommande, och 

så vidare. Som hjälpmedel hade alla en skala från 0 till 100 och fick instruktionen 

att sätta det kriterie man uppfattat som viktigast på 100 och 

det minst viktiga på 0, resterande kriterier placeras ut mellan. Både syntesgruppen 

och projektledargruppen värjde sig mot att sätta något kriterie 

på noll, även om detta inte innebar att de tillmätte det noll i betydelse var 

motståndet markant. En illustration över symbolikens betydelse. Båda dessa 

grupper genomförde dock övningen, vilket den lokala gruppen inte gjorde 

då de haft sådan omfattande diskussion i samband med rangordningen 

beslöt de att hoppa över viktningsmomentet och gå direkt på den övergripande 

bedömningen av de båda systemen. Att ha överskriften ”kardinal 

42


skala” är heller ingen pedagogisk lyckträff då detta inte var ett uttryck 

som var självklart. 

Den avslutande övningen innebar att varje deltagare skulle göra en helhetsbedömning 

av de två systemen och markera dessa på en skala av samma 

slag som tidigare användes för att bedöma enskilda kriterier. 

”Vår hjärna skall alltså redan ha kört programmet och det outputsvar 

vi då fått skall vi skriva vid metod 2?” 

(fråga från projektledare) 

Denna del av övningen gick snabbt i syntesgruppen och projektledargruppen 

och diskussionerna i lokala gruppen handlade som tidigare mycket 

om vems perspektiv och hur man skulle tänka när man gjorde den här 

typen av bedömningar. Intressant detalj är att flera projektledare vittnade 

om att de hade rangordnat sociokultur lågt, men att deras övergripande 

bedömningar gjordes mycket med tanke på sociokulturella aspekter. 

Ett intressant resultat som tabell 3 visar på är att projektledarna hade 

minst besvär med att rangordna, vikta och integrera kriterierna. Ett resultat 

som kan tyda på att metoden bygger på ett sätt att tänka som forskare är 

vana vid. Den lokala gruppen däremot, blir inte fascinerade av metoden 

som sådan och metoden blir inte rationell och ändamålsenlig för dem. Något 

som är mycket vanligt för den här typen av metoder är deras relativt akademiska 

upplägg och dess lägre grad av anpassning till aktörernas faktiska 

behov. Det faktiska behovet kan exempelvis ligga i att få möjlighet till 

strukturerad diskussion och att möta representanter för olika intressen, något 

som det fjärde målet vi satte upp handlar om. 

Möjligt att ha en god och utvecklande 

kommunikation mellan deltagarna i varje grupp 

Ambitionen att involvera en bred representation av intressenter i sådana 

här övningar är vanlig inom de multikriteriametoder där processen uppmärksammas. 

Syftet med ett sådant deltagande är att få upp så många 

argument som möjligt i diskussionen, men också att öka förståelsen mellan 

deltagarna och lägga grunden för ett genomförande av det alternativ 

man förordar (om situationen är mer skarp än denna övning givetvis). Vi 

hade som ett mål med övningen att den skulle bidra till en god och utvecklade 

kommunikation mellan deltagarna av samma anledningar som nämndes 

ovan. Som tidigare nämnts var dock inte målet att medla mellan deltagarna 

eller på annat sätt hantera konflikter och intressemotsättningar. Vi 

ville att deltagarna skulle höra andra och kunna ta ställning i relation till 

andra intressenter och vi tror också på det fruktbara i att ha en dialog i 

planeringsoch beslutssituationer av detta slag. 

Diskussionerna i alla grupperna var aktiv och involverade alla deltagare. 

Det var inte i någon grupp någon incident där stämningen skärptes, det 

var ju heller inga faktiska beslut som stod på spel. Just möjligheten att få 

ha en diskussion och att diskussionen och deltagarnas resonemang till- 

43


mättes ett värde i sig själv uppskattades av deltagarna efteråt. Strukturerade 

diskussioner av en aspekt i taget med ambitionen att hålla sig till ämnet 

var också något som togs upp som positivt under den avslutande diskussionen. 

Ingen deltagare vittnade under övningens gång eller efteråt om att 

de fått någon aha-upplevelse baserad på ny kunskap, men processen och 

sättet att arbeta tog flera med sig som positiv, speciellt i syntesgruppen 

coh den lokala gruppen. Möjligheten att mötas i diskussion trodde man 

underlättades genom ett relativt hårt struktuerat upplägg, som detta var ett 

exempel på. 

Att det är rätt väg att gå för att uppnå detta fjärde mål råder det därom 

inget tvivel. Det som dock var en svaghet i upplägget här var att processen 

var alltför kort (en dag!), syntesgruppen och den lokala gruppen hade velat 

komma in tidigare i denna explicita process. De efterlyste möjligheter 

att få korrigera systemstrukturer och att få skicka tillbaka underlaget med 

krav på förbättringar inför en ny sittning. 

44


5 Synteser 

Är vi nöjda? Med tanke på den låga måluppfyllelse som redovisats ovan 

uppfattas ett ”ja” som svar på den frågan kanske på gränsen till överoptimistiskt, 

men övningen har givit såpass mycket inspel till programmet 

och dess fortsatta utveckling av syntesstrategier att den trots den relativt 

låga måluppfyllelsen upplevdes som konstruktiv. Vi har en förstärkt position 

när det handlar om att göra underlag. Vi har fått konkreta erfarenheter 

från att testa en metod för syntes i praktiken med en bred uppsättning 

intressenter, vilket är relativt unikt. Vi har fått bra argument för att fortsätta 

utveckla en syntesstrategi som en del av Urban Waters verktygslåda. En 

syntesstrategi med syfte att kunna användas i strategisk planering av framtidens 

uthålliga va-system och som också låter processen löpa över längre 

tid. 

Underlaget 

i dialog 

– framtidens process 

Ett beslutsunderlag bör givetvis vara tillgängligt, användbart och uppfattas 

som heltäckande av dem som skall använda det. De stora bristerna i det 

underlag vi arbetade med här var återkommande brist på överblick och 

referenssystem för att underlätta tolkningarna. Detaljkommentarer av olika 

slag kan alltid uppstå, något som bör förbättras för att möta några av 

dem är att klarare ange systemgränser och villkor för de uppgifter som 

står. 

Ett upplägg vi diskuterade inför övningen, men som övergavs av tidsskäl, 

var att göra flera nivåer i underlaget. En övergripande nivå där schematiska 

beskrivningar återfinns och relativ sammanfattad information. 

Nästa nivå innehåller mer detaljer bakom sammanfattningen och den tredje 

nivån innehåller sedan mer detaljer kring systemgränser, beräkningarnas 

innehåll etc. Rådata är dock fortfarande inte något som bör inkluderas 

i denna typ av dokument. 

Kommentarer om att det märktes att olika författare skrivit underlaget 

är inget som bedöms vara något stort hinder, olika personer har olika kompetensområden 

och uttrycker sig på olika sätt. Det är mer en sakernas tillstånd 

när vi arbetar med ett så här brett underlag. 

Vi hade en ambition att de olika delarna skulle se liknande ut formgivningsmässigt 

vilket var orsaken till att sociokulturens mer beskrivande 

upplägg pressades in i en tabell. Detta är dock något som uppfattades som 

45


mer störande än hjälpande och som det därmed inte finns någon anledning 

att fortsätta göra. Varje kunskapsområde måste få existera och vila på sin 

kunskapsfilosofiska grund. Flera deltagare ifrågasatte också det rimliga i 

att slå ihop brukare och organisation i en bedömning. 

Metodens styrkor och svagheter 

Multikriteriametoder har en stor fördel i att de är kapabla av att hantera 

mängder med alternativ och kriterier utan att överblicken tappas. I det fall 

som var aktuellt här, med två alternativ och fem aspekter, tillförde en mjukvarubaserad 

metod mindre. Deltagarna tappade inte överblicken utan kunde 

utifrån det protokoll de fyllt i göra ställningstaganden utan stöd av Regime. 

En slutsats är därför att man bör tänka över behovet av mjukvara, 

detta speciellt med tanke på de begränsningar som mjukvaran ofta sätter 

på de uppgifter som skall matas in. Övningen låses i stor utsträckning av 

de krav mjukvaran anger, även om man som vi i vårt fall varit angelägna 

om att välja en metod som teoretiskt skulle kunna hantera våra olika aspekter 

och fungera för vår systemsyn. 

”Man måste köpa spelreglerna och det gjorde vi.” 

(röst från syntesgruppen) 

Citatet ovan vittnar om att metoden uppfattades som relativt reglerad 

och att ett centralt moment i att använda den var att acceptera reglerna. 

Deltagarna hade ju också i övningen gått med på att vara med och testa en 

metod, varför diskussioner om att inte acceptera upplägget på övningen 

aldrig var aktuellt. 

Vem skall göra syntesen? 

Som en del av den avslutande diskussionen i varje grupp togs frågan om 

vem som skall göra synteser av detta slag upp. Diskussionerna var enhälliga 

såtillvida att detta inte är något som forskarna skall göra på egen hand, 

det tyckte inte projektledarna och inte heller de andra två grupperna. Sen 

vill gärna forskarna i projektledargruppen få vara med, eller få göra synteser 

också, men ingen ville se att deras synteser användes som enda beslutsunderlag 

till exempelvis en politisk församling. 

”Det är inte en forskningsuppgift att väga samman olika aspekter 

utan är något som måste lösas i demokratiskt ordning i samhället. 

Politiker eller andra sammansatta grupper bör få underlag av 

den här typen i sin hand.” 

(röst från projektledargruppen - 1) 

Underlagets utforming, och därmed även grad av aggregering, är dock 

inget självklar: 

”Osäkerheterna i uppgifterna gör att man måste ta underlag med 

en oerhörd nypa salt. Jag tror att det är livsfarligt om en politiker 

ser en siffra utan att forskarna kört standardavvikelse, känslighetsanalys 

och modellvalidering först.” 

46


(röst från projektledargruppen - 2) 

”Det måste ske i flera steg. Det vi gjort idag har involverat forskare 

och andra kunniga i området. Man måste ha med någon som 

har kunskap som tar fram ett material som möjliggör för en grupp 

att göra kloka avvägningar. Det är dock alltid politiker som i slutändan 

skall göra den här typen av avvägningar, men forskarna 

spelar större roll i början av processen”. 

(röst från projetledargruppen – 3) 

Den lokala gruppen diskuterar mer det som de kallar de professionellas 

betydelse i sådana här processer. Detta leder också till en diskussion om 

vem som faktiskt är att betrakta som professionell här: 

”kan man vara professionell användare av en lägenhet?” 

(röst från lokala gruppen - 1). 

Processens kvalité anses i den lokala gruppen öka om så många intressenter 

som möjligt är med, det anses också innebära förbättrade möjligheter 

ur genomförandeperspektiv. Men frågan om brukarna som professionella 

eller intressenter är inte helt självklar, citatet nedan blir dock emotsagt 

av flera i gruppen då deras erfarenheter snarare är så att om folk får 

möjlighet så blir de intresserade. 

”Svensson har inte samma intresse eller bakgrund som gör det 

möjligt att delta på samma sätt som vi som sitter här. Det är en 

liten grupp i samhället som har den här kompetensen.” 

(röst ur lokala gruppen – 2) 

Ett annat argument som tas in är att om man bygger säkra system som 

inte lägger stort ansvar på brukarna behöver man inte heller involvera dessa 

i processen i samma utsträckning. Brukarnas deltagande i syntesövningar 

av detta slag var även något som intresserade syntesgruppen: 

”Det skall inte vara folk i allmänhet som bjuds in till sådana här 

övningar, utan i så fall tänkta brukare av de system som faktiskt 

ligger på bordet. Annars är min erfarenhet att man är alldeles för 

positivt inställd till förändringar”. 

(röst ur syntesgruppen – 1) 

”De som valt att köpa lägenhet eller på annat sätt vistas i det 

planerade området bör få delta” (röst ur syntesgruppen –2) 

”Kan man inte göra någon form av lärandeprocess med de boende 

i samband med en sådan här övning?” 

(röst ur syntesgruppen – 3) 

Även syntesgruppen kommer till politikerna som slutdestination för 

bedömningar och syntes, även om vägen kan gå via experter och intressenter 

av olika slag. Syntesgruppen tar också upp diskussionen huruvida 

alla måste välja samma lösning och därigenom ta bort lite av det dramatiska 

kring systemval. Idagsläget blir valet av system något som berör många 

och som tas med flera decennier i åtanke, med mer flexibla system kanske 

inte detta är nödvändigt. 

47


Fortsatta arbetet – fas 2 

En deltagare ur syntesgruppen bollade frågan om vilka som skall göra 

synteser vidare till Urban Water-programmet och uttryckte att det bör vara 

en del av de resultat som kommer ut från programmet vid dess avslut. Det 

är mycket rikigt så att det är en del av vår verktygslåda att komma fram 

med en syntesstrategi som vi anser oss kunna rekommendera för användning 

i strategisk planering av uthålliga va-system. 

Inom Urban Water programmet har vi under fas 2 ett separat projekt 

för att utveckla processtöd av det här slaget, projektet samfinansieras med 

Formas. Under hösten 2003 kommer vi att göra en ny test av ett annat 

slag i programmets modellstad Surahammar. Här har vi redan börjar arbeta 

med att i dialog med de lokala aktörerna utforma systemstrukturer 

och relevanta kunskapssammanställningar. Vi skall även under hösten 2003 

arbeta i vad vi hoppas lite mer skarpt läge, med möjlighet att testa en 

annan metod i en situation där något faktiskt skall byggas. Det finns inga 

givna svar i situationer som dessa, det finns inga fasta mål att optimera 

mot och det finns inga möjligheter att minska alla de inblandade osäkerheterna, 

men det finns metoder till stöd för att hantera den komplexa situation 

som blir resultatet av sådana påståenden. 

48


6 Referenser 

Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten och 

avloppsanläggningen (ABVA) i Stockholm och Huddinge (1997). 

Balkema, A., Wiejers, S.R & Lambert, F.J.D (1998) “On Methodologies 

for Comparison of Wastewater Treatment Systems with Respect to 

Sustainability” Proceedings WIMAK Congress on Options for Closed 

Water Systems, Wageningen, The Netherlands, 11-13 mars 1998. 

Barraud, S., Miramond, M. & Le Gauffre, P. (2000), “Methode d’aide au 

chroix multicritère de scenarios alternatifs en assainissement pluvial 

– Analyse a posteriori de la pertinence d’une famille de critères” 

Proceedings Second International Conference on Decision Making 

in Urban and Civil Engineering, Lyon 20-22 november 2000, vol 1, 

p. 329-340. 

Barrow, C.J. (1997). Environmental and Social Impact Assessment, 

Arnold. London. 

DG ENV.A.2/LM/biowaste /2 nd draft (2001) EU:s arbetsdokument om 

hanteringen av biologiskt nedbrytbar avfall, andra utkastet. 

Direktiv 86/278/EEG,”slamdirektivet” (1986). 

EEA, 2000, European Signals 2000 – European Environment Agency 

regular indicator report, Köpenhamn: Euopean Environment 

Agency. 

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION (2001) ”Miljö 

2010: Vår framtid – vårt val” Sjätte miljöhandlingsprogrammet, 

Bryssel. 

Friend, J. & Hickling, A. (1997) Planning Under Pressure: The 

Strategic Choice Approach. Butterworth-Heinemann, Oxford. 

Hellström, D., Jeppsson, U. & Kärrman, E. (2000), “A framework for 

systems analysis of sustainable urban water management.” 

Environmental Impact Assessment Review 20(3): 311-321. 

Hellström, D. & Hjerpe, M. (2002) The green zone - An assessment of 

the UW-programmes’ criteria and indicators for analysis of 

ecological sustainability of urban water supply and wastewater 

systems/technical structures. rapportmanus Urban Water. 

49


Jansson, R. (1994) Multiobjective decision support for environmental 

management, Kluwer Academic Publichers, Dordrecht. 

Lindholm, O. G. & Nordeide, T., (2000) ”Relevance of some criteria for 

sustainability in a project for disconnecting storm runoff” 

Environmental Impact Assessment Review 20(3), 413-423. 

Malmqvist, P-A. (1999) ”Sustainable urban water management”. 

VATTEN 55:7-17. 

Malmqvist, Ashbolt, Fane, Hellström, Jeppsson and Söderberg, (2000), 

“Assessing alternative wastewater systems in Hammarby Sjöstad, 

Stockholm”, Proceedings Second International Conference on 

Decision Making in Urban and Civil Engineering, Lyon 20-22 

november 2000, vol 1, p. 1-13. 

Miljöförvaltningen, Stockholms stad (1994) ”Vattenprogram för Stockholm 

– sjöar och vattendrag”. 

Miljöförvaltningen, Stockholms stad (1999) ”Vattenprogram för 

Stockholm – sjöar och vattendrag”. 

Naturvårdsverket (2000) ”Miljömålen och myndigheterna”. 

Nijkamp, P. & Rietvald, R. (1990) Multicriteria Evaluation in Physical 

Planning, North-Holland, Amsterdam. 

Parkan, C. & Wu, M-L (2000) “Comparison of three modern multicriteria 

decision-making tools” International Journal of Systems Science 

313:497-517. 

Refsgaard, Karen (2001) Vurdering av baerekraftighet I jordbruks- og 

avløpssystemer – beslutningsteoretiska tilnaerminger Institutt for 

økonomi og samfunnsfag, Avhandling nr 2001:2, Norges 

Lantbrukshögskole. 

Rossi, P.H., Freeman, H.E. & Lipsey, M.W. (1999) Evaluation: A 

Systematic Approach – Sixth Edition, Sage Publications, Thousand 

Oaks. 

SCB, 1998, Indikatorer för hållbar utveckling – en pilotstudie, (Rapport 

1998:11) Stockholm: Statistiska centralbyrån. 

Scholz, R. & Tietje, O. (2002) Embedded Case Study Methods – 

Integrating Auantitative and Qualitative Knowledge, Sage 

Publications, Thousands Oaks. 

SFS 1970:244, VA-lagen. 

SFS 1998:808, Miljöbalken. 

Smith, Gilmour, Mcllkenny, Foxon, Ashley, Blackwood, Oltean- 

Dumbrava, Butler, Jowitt, Davies, Cavill, Leach, Pearson, Gouda, 

Samson, Souter, Hendry, Moir & Bouchart (2002) “Decision support 

processes for the UK Water Industry: The SWARD project” 

Proceedings from International Sustainable Development Research 

Conference, Manchester, UK, April 8-9, 2002. pp. 436-445. 

50


Spangenberg, Joachim (2002) “Pathways to a sustainable future – 

criteria, indicators and policies”, Proceedings from International 

Sustainable Development Research Conference, Manchester, UK, 

April 8-9, 2002, pp. 465-474. 

Stewart, T. & Scott, L (1995) “A scenario-based framework for 

multicriteria decision analysis in water resources planning” Water 

resources research 31:2835-2843. 

Stockholms län (1999) ”Miljövårdsprogram 2000”. 

Stockholm stad (2002) ”Måldokument, Stockholms miljöprogram 2002- 

2006”, version 020515, ej godkänd av kommunfullmäktige Stockholm 

stad (2001) ”Miljöutredning – på väg mot en hållbar utveckling” 

remissupplaga och underlag för Stockholms miljöprogram 

2002-2006. 

Stockholm vatten (1996) ”Stockholms sjöar och vattendrag – 

sjörestaurering”. 

Stockholm vatten (1999) ”Miljö och årsredovisning 1998”. 

Stockholm vatten (2001) ”Miljö och årsredovisning 2000”. 

Söderberg, H. & Åberg, H. (2001) Assessing sustainable urban water 

systems from a socio-technical perspective – The case of Hammarby 

Sjöstad, Proceedings från IWA 2001 Berlin World Water Congress, 

Berlin, Germany, October 15-19, 2001. 

Sörme, L., Lindqvist, A. & Söderberg, H (submitted) ”The capacity to 

influence sources of heavy metals to watewater sludge”, submitted to 

Environmental Management. 

UNSEC, (United Nations System-wide Earthwatch Coordination) (1998) 

Current Status of IndicatorWork, United Nations Environment 

Programme 1999. 

Urban Water (2001) Urban Water Progress Report, Urban Water Report 

2001:4, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. 

Urban Water (2002) Urban Water Programme Plan Phase 2, Chalmers 

tekniska högskola, Göteborg. 

WCED (1987) Our Common future World Commission on Environment 

and Development, Oxford University Press. 

Wierzbicki, A., Makowski, M. & Wessels, J. (eds.) (2000) Model-Based 

Decision Support Methodology with Environmental Applications, 

Kluwer Academic Publichers. 

Yakowitz, D.S. (1998) “A multiattribute tool for decision support: 

Ranking a finite number of alternatives”, in: El-Swaify, S.A. and 

Yakowitz, D.S. (eds.) Multiple Objective decision-making for land, 

water and environmental management, Lewis Publishers, Boca 

Raton, Florida, pp. 205-215. 

51


Yin, R.K. (1994) Case Study Research: Design and Methods, Sage 

Publications, Thousand Oaks. 

Muntliga kontakter 

Berndt Björlenius, Stockholm Vatten. 

Rita Lord, Svenskt Vatten 

Informationsmaterial 

”Hammarby sjöstad – en ny stadsdel där teknologi möter ekologi”, 

broshyr från Stockholm stad, 1999. 

”Miljöbelastningprofil för Hammarby sjöstad”, 2000 

”Miljöredovisning 2000/2001 Hammarby sjöstad, Delområdena Sickla 

Udde, Sickla Kaj och Luma.”, Gatu- och fastighetskontoret, Stockholms 

stad. 

”Miljöprogram för Hammarby sjöstad”, 2000. 

”Välkommen till Hammarby sjöstad”, broschyr från kretsloppsbolagen, 

2000 

52


7 BILAGOR 

BILAGA 1 

Deltagarlista 

”Lokala gruppen” 

Bernt Björlenius, Stockholm Vatten 

Anna Forsberg, Sycon Stockholms konsult 

Elisabeth Lönngren, politiker i Stockholm Vattens styrelse 

Ulf Mohlander, Miljöförvaltningen, Stockholm stad 

Kåre Olsson, Naturskyddsföreningen 

Mia Thorpe, HSB 

Gunilla Wastesson, Gatu- och fastighetskontoret, Stockholm stad 

”Syntesgruppen” 

Gunilla Brattberg, Stockholm Vatten 

Jan Eksvärd, LRF 

Jan Falk, konsult 

Inger Hansson, VA-chef Karlshamn 

Jes laCour Jansen, Lunds tekniska högskola 

Marie Larsson, Naturvårdsverket 

Sten Salomonsson, f.d. Vd Tekniska Verken Linköping 

”Projektledarna” 

Bengt Carlsson, Uppsala universitet 

Gunnel Dalhammar, KTH 

Jörgen Hanaeus, Luleå tekniska universitet 

Bengt Hultman, KTH 

Håkan Jönsson, SLU-Ultuna 

Marianne Löwgren, Linköpings universitet 

Per-Arne Malmqvist, Chalmers 

Gilbert Svensson, Chalmers 

53

BILAGA 2 


Att välja framtidens uthålliga VA-system 

Arbetsunderlag för metodövning 

24 augusti 2001, Hammarby Sjöstad 

Deltagarens namn: 

Metod 1 

Hygien 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 

helt otillfredsställande medel bästa möjliga 

Miljö 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 


Ekonomi 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 


Sociokulturella aspekter 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 


Riskhändelser 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 

Kriterievikter (viktigast först) 


1. = > 2. = > 3. 

= > 4. = > 5. 

54


Kardinella tal för kriterievikter 

100 

0 

Metod 1 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 


55


BILAGA 3 

Underlag för bedömning 

av de två avloppssystemen 

Här presenteras resultat för de två avloppssystemen i Hammarby Sjöstad 

från kriteriegrupperna inom Urban Water. Resultaten gäller hygien, miljö, 

naturresursanvändning. ekonomi, sociokulturella aspekter (organisation och 

hushåll) samt teknisk funktion i form av en analys av riskhändelser. 

HYGIEN 

Det finns hygieniska risker med alla avloppssystem, både nya och mer 

traditionella. Riskerna beror exempelvis på att komponenter i avloppsvattnet 

används som gödning eller att människor badar i recipienter för 

behandlat avloppsvatten. 

De två tänkta avloppssystemen i Hammarby Sjöstad har bedömts med 

avseende på risker för vattenburna sjukdomar. Det har gjorts en jämförande 

bedömning utifrån antalet infektioner per system och år. 

Traditionellt har risken för vattenburna sjukdomar uppskattats via beräkning 

av fekala indikatorarter, t.ex. E. coli och fekala streptokocker. 

Därefter har man jämfört med riktlinjer som finns. Men det här är inget 

bra sätt att angripa problemet eftersom fekala indikatororganismer inte 

direkt visar på närvaron av patogener. Därför är sambandet mellan indikatororganismer 

och sjukdomsfrekvens ofta svagt. Förhållandena är särskilt 

osäkra i nya typer av avloppssystem som producerar många olika avloppsströmmar 

med olika egenskaper, t.ex. när man separerar urin och BDTvatten. 

Nu finns det i stället en annan metod att uppskatta hälsoeffekterna, nämligen 

kvantitativ mikrobiell riskanalys (Microbial Risk Assessment, MRA). 

MRA baseras på att man uppskattar exponeringen för specifika patogener 

och sedan använder definierade samband mellan dos och respons för att 

ange sannolikheten för infektion/sjukdom. 

Bristen på erfarenhet av separerade avloppssystem och det förväntade 

lägre antalet patogener i BDT-vatten och urin, betyder att bedömningen av 

sådana system kräver ett annat tillvägagångssätt än direkt patogenberäkning. 

För Hammarby Sjöstad har det utvecklats en modell för jämförande 

patogenriskbedömning i nya system. MRA har använts vid exponeringspunkter 

efter modellering av patogenflödena genom systemen. Inflödet av 

patogener till systemen ansågs komma från hushållen; det uppskattades 

utifrån patogenantal i typiska avloppsvatten. De två systemalternativen 

modellerades parallellt utifrån samma initiala patogenbelstning. 

Jämförelserna mellan systemen baseras på en uppskattning av antalet 

56


infektioner som blev resultatet av samtliga strömmar i vardera avloppssystemet, 

dvs. samtliga exponeringspunkter. I tidigare MRA har i stället 

risken kopplats ihop med exponering för en enskild ström, t.ex. uppsamlad 

urin eller utgående vatten från reningsverket. 

Man skisserade systemdiagram för varje system, och alla tänkbara exponeringspunkter 

identifierades. Man identifierade också de kritiska punkter 

där flest människor exponerades och/eller där mycket material släpptes 

ut. Med datormodellen simulerade man också patogenantalet vid ickekritiska 

exponeringspunkter. Efter det kunde man uppskatta antalet infektioner 

vid de kritiska exponeringspunkterna utifrån det troliga antalet exponerade 

personer och den troliga exponeringen. 

Det finns fyra grupper av patogener som kan orsaka vattenburna sjukdomar. 

En organism ur varje grupp har använts i analysen: 

• Virus (Adenovirus) 

• Bakterier (Campylobacter jejuni) 

• Parasitiska protozoer (Cryptosporidium parvum) 

• Maskar (Ascaris lumbricoides) 

Tabell 1 visar ett exempel på antalet infektioner i var och en av de fyra 

patogengrupperna vid en exponeringspunkt som är gemensam för de båda 

systemen. De infektioner som avses är maginfektioner, som kan slå olika 

på olika personer, men generellt är övergående på ett par dygn utan varaktiga 

men. 

Tabell 1. Resultat från jämförande patogenriskbedömning för personer som 

badar i en recipient som tar emot vatten från Hammarby Sjöstad. Den badande 

antas få i sig 50 ml vatten medan han simmar. 

Patogen Infektioner per 10 000 badande 

”Kombinerat” Separerat 

Adenovirus 132–168 8–16 

Campylobacter jejuni 0 0 

Cryptosporidium parvum 10–41 0 

Ascaris lumbricoides 8–50 0 

I det fortsatta arbetet är syftet att ta fram ett enda mått på hälsopåverkan, 

som inkluderar alla effekter av vattenburna sjukdomar samt annan 

påverkan. 

För mer information kontakta Thesers Westerell på Smittskyddsinstitutet, 

thewe@tema.liu.se, tel: 08-457 24 51. 

57


MILJÖ 

Här beskrivs den bedömning som har gjorts när det gäller miljöpåverkan 

och användning av naturresurser för de två avloppssystemen. 

Det har tagits fram en lista på miljöaspekter (kriterier) som påverkas 

avsevärt av den urbana VA-sektorn. Dessutom används kvantifierbara indikatorer 

för att kunna göra en miljöbedömning av de två systemen. Indikatorerna 

är valda med hänsyn till att de måste vara vanligt förekommande 

i befintliga databaser och att de ska vara starkt påverkade av den urbana 

VA-sektorn. 

De två systemstrukturerna simulerades med hjälp av datormodellen 

ORWARE som hanterar materialflöden. Resultaten för de prioriterade indikatorerna 

visas i tabell 2. Resultaten inkluderar effekter av kemikalieproduktion. 

Beräkningarna på OCP (oxygen consumption potential) innefattar 

både primär och sekundär syreförbrukning och baseras på antagandet 

att recipienten är kvävebegränsad 80 procent av tiden och fosforbegränsad 

20 procent av tiden. 

Tabell 2. Preliminära resultat för det ”kombinerade” och det separerade 

systemet. 

Indikator Kombinerat system Separerat system 

OCP (kg O -ekv/pers, år) 2 13,4 6,6 

Koppar till vatten g/pers, år) 0,58 1,7 

Kadmium till odlingsmark (mg/pers, år) 0,36 6,3 

Dricksvattenanvändning (m3 /pers, år) 49,4 41,9 

Icke återanvänd fosfor (g/pers, år) 170 140 

Kalium som inte recirkuleras (g/pers, år) 1 700 700 

Nettoenergianvändning (MJ/pers, år) –950 –815 

Typ: Olja (MJ/pers, år) 70 (66 % används 65 (85 % används 

av KREPRO) av fordon) 

Nettoelenergi (MJ/pers, år) 680 (62 % används 420 (71 % används 

av värmepumpar) av värmepumpar) 

Nettovärme (MJ/pers, år) –1 700 (75 % från –1 300 (68 % från 

från värmepumpar) värmepumpar) 

Tabellen visar att system 1 (det kombinerade) är bättre i vissa avseenden 

och system 2 i andra. Reningsverket i system 1 innehåller ett kemiskt 

fällningssteg, medan reningsverket i system 2 bara innehåller mekaniska 

och biologiska processteg. Den kemiska fällningen i system 1 resulterar i 

lägre kopparemissioner till vatten. 

Reningsverket i system 1 är också utrustat med en effektiv slamfraktioneringsprocess 

som kallas KREPRO. Den genererar dels en slamfraktion 

som fångar upp det mesta av tungmetallerna, dels en fraktion med nästan 

rent järnfosfat som kan användas som gödning. I det kombinerade systemet 

är järnfosfat den enda restprodukt från avloppssystemet som används 

i jordbruket. Från det separerade systemet använder jordbruket urin samt 

58


rötrest från klosettvatten och matavfall. Det här medför att mindre kadmium 

hamnar på odlingsmark i system 1. Det är också den viktigaste förklaringen 

till att mängden fosfor som inte recirkuleras till odlingsmark är 

nästan lika låg för system 1 som för system 2. Men för kalium har KRE- 

PRO-processen ingen effekt; kalium finns primärt i vattenfasen. Den största 

delen kalium finns i urinen, och den förs direkt till odlingsmark i system 

2. 

Skillnaden när det gäller dricksvattenanvändning beror på att snålspolade 

vakuumtoaletter används i system 2. 

Båda systemen ÄR nettoenergiproducenter. Men det ska noteras att kvaliteten 

på värme som energikälla bara är en bråkdel av kvaliteten hos elenergi. 

Det betyder att om man skulle räkna med exergi i stället för energi 

skulle resultaten bli helt annorlunda. 

Dessutom baseras värmeproduktionen på att värmepumpar tar värme 

ur utgående vatten från reningsverken, och värmepumpar behöver mycket 

elenergi. Men frånsett effekterna av värmepumparna är det logiskt att elanvändningen 

i system 1 är högre, eftersom belastningen på reningsverket är 

högre. Rötningen i det separerade systemet producerar också mycket elenergi 

(med hjälp av gasmotorer), ungefär fem gånger mer än i system 1. 

För mer information kontakta Erik Kärrman, Scandiakonsult, 

erik.karrman@scc.se, tel: 08-615 63 02. 

EKONOMI 

Det har gjorts en ekonomisk analys av de två tänkta avloppssystemen i 

Hammarby Sjöstad. Siffrorna är hypotetiska och baseras på standardantaganden 

om kostnader som används av svenska VA-konsulter. Beräkningarna 

har utförts för 8 000 lägenheter som motsvarar ungefär 15 000 personekvivalenter. 

Enligt studien är både investerings- och drift- och underhålls-kostnaderna 

högre för det separerade systemet än för det ”kombinerade”. De 

totala investeringskostnaderna per person uppskattas till cirka 18 000 kr 

för det ”kombinerade” systemet och drygt 28 000 kr för det separerade 

systemet (se tabellen). De årliga kostnaderna för drift och underhåll uppskattas 

till 485 kr/person för det ”kombinerade” systemet och 969 kr/person 

för det separerade systemet. 

I det separerade systemet behövs det större investeringar för utrustning 

i varje lägenhet, nämligen 42 000 kr/lägenhet jämfört med 25 000 kr/lägenhet 

i det ”kombinerade” systemet. Investeringskostnaden för rör och 

pumpar är också högre i det separerade systemet, 9 780 kr jämfört med 5 

925 kr. 

Även investeringskostnaden för avfallshantering är högre i det separerade 

systemet än i det ”kombinerade”: 5 086 kr jämfört med 2 376 kr. 

Även om skillnaderna mellan systemen verkar vara stora i relativa siffror, 

blir den totala ekonomiska effekten inte särskilt stor. Vid en prelimi- 

59


när beräkning av årskostnader (20 år, 5 % ränta) blir kapitalkostnaden för 

det ”kombinerade” systemet 3 005 kr/lägenhet och för det separerade 4 

251 kr/lägenhet. Drift- och underhållskostnaden per lägenhet är 909 kr 

respektive 1 816 kr per år. Per lägenhet blir den totala årskostnaden alltså 

3 914 kr respektive 6 067 kr. 

Det ska jämföras med den totala kostnaden för att bygga nya lägenheter 

i Stockholm som för närvarande är i genomsnitt 29 000kr/m2 . Årsräntan 

för en trerums-lägenhet i Hammarby Sjöstad är ungefär 150 000 kr. Det 

gör att kostnaderna för VA-tjänster uppgår till mellan 2,6 och 4,0 procent. 

(Källa: Svenska Bostäder, personlig kommunikation) 

Tabell 3. Uppskattade kostnader för de två tänkta avloppssystemen i Hammarby 

Sjöstad. 

Kostnader ”Kombinerat Separerat 

Per person 

system” (kr) system” (kr) 

Total inv.kostnad 17 930 28 353 

Drift och underhåll/år 

Per lägenhet 

485 969 

Inv. i utrustning 25 000 42 000 

Inv. i rör och pumpar 5 925 9 780 

Inv. i avfallshantering 

Per lägenhet och år 

2 376 5 086 

Kapitalkostnad (20 år, ränta 5%) 3 005 4 251 

Drift och underhåll 909 1 816 

Total årskostnad/lgh 3 914 6 067 

För mer information kontakta Marianne Löwgren, tema Vatten, Linköpings 

universitet, marlo@tema.liu.se, tel: 013-28 22 91. 

SOCIOKULTURELLA ASPEKTER 

Här följer ett försök att skissera en metodik för systematisk analys och 

bedömning av urbana VA-system med tanke på sociokulturella aspekter. 

Metodiken har tillämpats på Hammarby Sjöstad för att ge en idé om vilka 

typer av resultat man kan få fram. I dag har vi begränsad kunskap om 

konsekvenser inom detta område. Vad innebär till exempel exempel andra 

organisationsformer för VA än den dominerande? Vi vet inte vad Sydkraft 

i Norrköping innebär för utformningen av uthålliga VA-system och vi vet 

inte vad det innebär i förlängningen att överlåta mer ansvar av olika slag åt 

hushållen. 

Fortsatt forskning kommer att sätta den här typen av frågor i fokus. De 

bedömningar som är gjorde här baseras på utvecklad teori inom området 

samt tidigare studier som inte haft den här typen av frågeställnig i fokus 

men som ändå kan ge en fingervisning. 

60


Organisatorisk kapacitet och anpassningsförmåga 

En organisatorisk struktur fördelar ansvar av olika slag och bär normer 

och regler samt garanterar procedurer och rutiner. Organisationen garanterar 

ett visst mått av förutsägbarhet, vilket är bra, men de kan också utgöra 

hinder för förändring. 

FÖLJANDE ARBETSSTRATEGI HAR använts för att bedöma dels organisatorisk 

kapacitet, dels organisationens anpassningsförmåga : 

• En beskrivning av nuvarande situation baserad på utvalda underkriterier. 

• Tillämpning på de olika alternativen utifrån frågan: Vad betyder de här 

resultaten för system 1 och system 2? 

• Värdering av konsekvenserna. 

Organisatorisk anpassningsförmåga fokuserar sambanden både inom 

subsystem och mellan systemet och dess omgivning (figur 5). Organisatorisk 

kapacitet handlar mer om kvalitetsaspekter för organisationen som 

sådan. Bedömningarna av organisatorisk kapacitet presenteras i tabell 4 

och 5 för respektive system. Värderingarna är preliminära och kategorierna 

är breda. 

Tabell 4. Kriterier för bedömning av organisatorisk kapactiet för ett 

”kombinerat” system i Hammarby Sjöstad. 

Huvud- Underkriterier Konsekvenser Värdering 

kriterium av kapacitet 

Organisatorisk Möjlighet för Planering av välkända lösningar medel 

kapacitet intressenter att kräver mindre deltagande 

delta i processen för att lösningarna ska legitimeras. 

Konflikthantering Slamfrågan blir kritisk för det här 

systemet; det har inte föreslagits 

några nya strategier att hantera 

frågan. 

låg 

Ansvarsfördelning 

Utvärderings- 

‘Business as usual‘ hög 

strategier Planerna på ett intranät och ett 

informationscentrum för Hammarby 

Sjöstad kan bli en framgång. Å andra 

sidan är systemet för att uppfylla 

målen mycket beroende av att dessa 

lösningar fungerar då detta är den 

viktigaste kommunikationskanalen. 

medel 

61


Tabell 5. Kriterier för bedömning av organisatorisk kapacitet för ett separerat 

system i Hammarby Sjöstad. 

Huvud- Underkriterier Konsekvenser Värdering 

kriterium av kapacitet 

Organisatorisk Möjlighet för Planering av nya lösningar och meto- medel 

kapacitet intressenter att der kan främjas genom att brukarna 

delta i processen deltar i planeringsprocessen. 

Konflikthantering Restprodukterna kan tillvaratas. 

De kan kanske väcka mer intresse 

eftersom de kan uppfattas 

som ”renare” än slam. 

låg 

Ansvarsfördelning Ökat ansvar på hushållen som skal 

l använda ny teknik och delta 

på ett annat sätt än tidigare. 

medel 

Utvärderings- Planerna på ett intranät och ett låg 

strategier informationscentrum för Hammarby 

Sjöstad kan bli en framgång här. 

Utvärdering av de nya metoderna och 

systemstrukturerna kräver uppmärksamhet. 

Anpassningsförmåga är avgörande för ett systems existens, precis som 

för ett subsystem som organisation, eftersom det alltid relaterar till en 

omgivning som förändras. En stabil organisation, med välorganiserad ansvarsfördelning, 

är mycket lämpad att uppnå de mål den var avsedd att 

uppnå. Men att hantera förändringar är mer komplicerat för en sådan organisation. 

Anpassningsbegreppet är ett sätt att greppa och illustrera behovet av en 

organisation som möter kraven på förutsägbarhet och stabilitet, lika väl 

som på flexibilitet. Strukturer och deras existens är alltid en fråga om stabilitet 

kontra tröghet – och hur man ska balansera de två. Genom att bedöma 

anpassningsförmåga skapar vi en möjlighet att åskådliggöra situationen. 

Resulteten presenteras i tabellerna 6 och 7. 

62


Tabell 6. Kriterier för bedömning av organisationens anpassningsförmåga för 

ett ”kombinerat” system i Hammarby Sjöstad. 

Huvud- Underkriterier Konsekvenser Värdering av 

kriterium anpassning 

Lokal anpass- Drift och Väl utvecklad eftersom systemet hög 

ning – organisa- underhåll liknar det konventionella, etablerade 

tion och hushåll systemet. 

Normativt stöd Systemet har högt normativt stöd hög 

bland praktiker bland dagens professionella. 

Lokal anpass- Återkoppling Återkopplingen är mindre utvecklad. låg 

ning – organisa- Utvecklingen av informationscentrumtion 

och hushåll et blir avgörande. Hittills har medvetenheten 

bland invånarna varit låg 

när det gäller Hammarby Sjöstads 

miljöprofil. 

Systemet och Samstämmiga Blandningen av organiskt avfall och medel 

dess omgivning formella regler, slam är tveksam från EU-synpunkt. 

nationellt och Systemet i stort är i linje med natioinom 

EU nella regler. 

Samstämmiga Krav på recirkulering av växtnärings- låg 

politiska visioner ämnen dominerar och kan uppnås 

– politiskt stöd genom fraktionering. En strategi i linje 

med normerna i det existerande VAsystemet, 

men är inte i linje med de 

politiska visionerna om ökad medvetenhet 

och deltagande från medborgarna. 

Systemet och Samstämmiga Olika lagar för olika inblandade sek- låg 

närliggande regler torer komplicerar situationen. Tveksektorer 

samhet från EU, när det gäller blandning 

av organiskt avfall och slam, är 

en komplicerande faktor. 

En plats att mötas, Planeringen av Hammarby Sjöstad hög 

både fysiskt och har utförts som ett projekt där olika 

mentalt nyckelaktörer kan delta. ”Hammarbymodellen” 

har utvecklas som ett 

samarbete mellan sektorerna energi, 

avfall och vatten. Ansvarsfördelningen 

är avgörande i sådana här projekt 

och har här utvecklats. 

63


Tabell 7. Kriterier för bedömning av organisatorisk anpassningsförmåga för ett 

separerat system i Hammarby Sjöstad. 

Huvud- Underkriterier Konsekvenser Värdering av 

kriterium anpassning 

Lokal anpass- Drift och Mindre utvecklad eftersom det hand- låg 

ning – organisa- underhåll lar om mer ny teknik som vi har 

tion och teknik mindre erfarenhet av. 

Normativt stöd Attityderna bland de professionella låg 

bland praktiker kan beskrivas som skepticism mot nya 

metoder i allmänhet, men med stort 

intresse från en mindre grupp. 

Lokal anpass- Återkoppling Återkopplingen är här mer heterogen medel 

ning – organisa- och behöver övervägas organisatotion 

och hushåll riskt. Separeringen behöver organiseras 

och kommer troligen att utvecklas. 

Systemet och Samstämmiga Användningen av urin i ekologisk pro- medel 

dess omgivning formella regler, duktion är fortfarande inte tillåten ennationellt 

och ligt EU:s synsätt, men den kan använinom 

EU das för andra ändamål. Bristen på 

regleroch praxis är typiskt för nya 

lösningar 

Samstämmiga Potentialen att recirkulera växtnärings- medel 

politiska visioner ämnen ökar men medför också risker 

– politiskt stöd av olika slag. De separerade lösningarna 

möter mer politiskt intresse än 

det etablerade systemet. 

Systemet och Samstämmiga Det finn singa tydligt motsägelsefulla medel 

närliggande regler regler eller lagar här. Men generellt 

sektorer är det brist på regler och praxis när 

det gäller nya metoder och situationer. 

För mer information kontakta Henriette Söderberg, Urban Water, 

henso@urbanwater.chalmers.se, tel: 031-772 21 39. 

Ur hushållens perspektiv 

En plats att mötas, De olika restprodukterna kräver olika medel 

både fysiskt och hanteringsstrategier. Det finns idag 

mentalt inga etablerade strategier för detta då 

huvudsakliga energin läggs på slamfrågan. 

Men det innebär också att 

ingen tydlig låsning råder på området. 

Samtidigt har vi här olika fraktioner 

vilket kan öka flexibiliteten. 

I tabellerna nedan analyseras kritiska delar av de två systemstrukturerna i 

Hammarby Sjöstad med hjälp av kriterier och underkriterier. Syftet är att 

bedöma i vilken mån systemen underlättar eller hindrar brukarnas deltagande 

i uthållig vattenhantering. Bedömningen baseras på en analys av 

anpassningen mellan hushållens villkor, behov och krav å ena sidan och 

villkor som tillhandahålls av andra delar av systemet. En preliminär värdering 

av systemet, baserad på kriterier och tentativa underkriterier, presenteras 

i tabell 8. 

64


I det ”kombinerade” systemet är den tekniska strukturen relativt konventionell. 

Men systemet karaktäriseras av att det anstränger sig för att 

gynna hushållens deltagande genom att tillhandahålla motiverande information 

om hur man genomför praktiska förändringar i linje med miljömålen. 

Tabell 8. Analys av hur väl det ”kombinerade ”systemet stödjer hushållens 

deltagande i uthålllig vattenhantering. 

Kriterier Preliminära Preliminär bedömning Värdering 

underkriterier av anpassning 

Motivation Attityder, Positiva attityder uppmuntras genom 

föreställningar information men leder troligen inte till 

etc. märkbara förändringar eftersom 

möjligheterna att agera är små. – 

Normer Normer uppmuntras genom information 

men leder troligen inte till märkbara 

förändringar eftersom möjligheterna 

att agera är små. Normer för hushållens 

deltagande i uthållig vattenhantering 

är inte vanligt förekommande i 

samhället i stort. – 

Förmåga Kunskap Kunskap om uthållig avfallshantering 

uppmuntras genom information. 

Förändringarna är begränsade eftersom 

möjligheterna att agera är små. 

Tvetydiga budskap. – 

Vanor Systemet påverkar inte etablerade vanor. + 

Hushållets Systemet påverkar inte hushållens 

beslutsfattande etablerade beslutsfattande 

och strategier och strategier. + 

Möjlighet Teknisk och Det konventionella systemet har en 

organisatorisk etablerad infrastruktur som kan begränsa 

infrastruktur öppenheten mot förändringar. + 

Robusthet Systemet är mycket robust och det kan 

begränsa öppenheten mot förändringar. + 

Transparens Låg transparens med minimal 

återkoppling begränsar möjligheterna 

att lära av erfarenheten. = 

Anpassning till Infrastruktur och vanor fungerar 

hushållens vanor bra tillsammans. + 

Ansvars- Ansvarsfördelningen är välkänd och 

fördelning accepterad. Detta kan begränsa 

öppenheten mot förändringar. + 

65


Det separerade systemet (tabell 9) karaktäriseras av att det anstränger 

sig för att gynna hushållens deltagande genom att det tillhandahåller information. 

Separerande toaletter och ledningssystem installeras. 

Tabell 9. Analys av hur väl det separerade systemet stödjer hushållens 

deltagande i uthålllig vattenhantering. 

Kriterier Preliminära Preliminär bedömning Värdering 

underkriterier av anpassning 

Motivation Attityder, Positiva attityder uppmuntras genom 

föreställningar information. Signaler om återvinning 

etc. förstärks av de separerande toaletterna 

men är tvetydiga för andra mål. + 

Normer Normer uppmuntras genom information 

men leder troligen inte till märkbara 

förändringar eftersom möjligheterna 

att agera är små. Normer för hushållens 

deltagande i uthållig vattenhantering 

är inte vanligt förekommande i 

samhället i stort. – 

Förmåga Kunskap Kunskap om uthållig vattenhantering 

uppmuntras genom information. 

Förändringar underlättas av möjligheten 

att separera. Tvetydiga budskap när det 

gäller andra mål. – 

Vanor Nya toaletter kräver att nya vanor 

etableras och upprätthålls – 

Hushållets Nya toaletter ställer krav på hushållens 

beslutsfattande beslutsfattande och strategier. 

och strategier – 

Möjlighet Teknisk och Viss infrastruktur tillgänglig. 

organisatorisk 

infrastruktur + 

Robusthet Dokumenterade problem med separerande 

toaletter kan begränsa förändringarna 

och försvaga motivationen. – 

Transparens Separerande toaletter är ett steg mot 

transparens. + 

Anpassning till Dokumenterade erfarenheter visar att 

hushållens vanor separerande toaletter inte har blivit tillräckligt 

anpassade till hushållens rutiner. – 

Ansvars- Det krävs mer ansvar av hushållen. 

fördelning ? 

För mer information kontakta Helena Åberg, institutionen för hushållsvetenskap, 

Göteborgs universitet, helena.aberg@ped.gu.se, 

tel: 031-773 42 36. 

66


TEKNISK FUNKTION 

För att kunna jämföra de två systemstrukturerna när det gäller risker, robusthet 

och återhämtningsförmåga måste man göra detaljerade undersökningar. 

En preliminär riskidentifiering har gjorts för de två systemen i 

Hammarby Sjöstad. 

Studien visar att antalet identifierade riskhändelser otvivelakatigt är större 

för det separerade systemet än för det ”kombinerade”. Men för att kunna 

kvantifiera och på ett bättre sätt jämföra riskerna för de två systemen 

krävs det ett mer detaljerat faktaunderlag än vad som har funnits tillgängligt. 

Det separerade systemet i Hammarby Sjöstad kan inte anses vara ett 

helt och hållet småskaligt system eftersom systemet har flera fraktioner 

som måste behandlas i en central behandlingsanläggning. Detta innebär 

att för vissa fraktioner blir det samma verksamhetsområde som kan drabbas 

av riskhändelser som i det kombinerade systemet. 

Den identifiering av riskhändelser som har gjorts för det separerade 

systemet i Hammarby Sjöstad visar att antalet riskhändelser vid uppdelning 

i flera fraktioner blir betydligt fler än vid ett konventionellt spill- och 

dagvattensystem eller vid ett sambehandlande spillvattensystem med avfallskvarn. 

För de fraktioner där ett småskaligt uppsamlingssystem med lokal rening/hantering 

införs kommer ett mindre verksamhetsområde, dvs. färre 

brukare, att påverkas än i ett konventionellt system. I de fall uppdelningen 

av fraktioner sker för central hantering och behandling innebär det separerade 

systemet att riskhändelserna drabbar samma verksamhetsområde som 

för ett konventionellt system men för fler uppdelade fraktioner. 

Identifierade riskhändelser 

i det ”kombinerade” systemet 

Bara de riskhändelser som tillkommer på grund av förändrad tillförsel av 

spillvatten jämfört med ett konventionellt spillvattensystem redovisas i 

studien. Riskhändelserna för den slutliga slambehandlingen har inte studerats 

eftersom systemgränsen har dragits vid slamhögen på reningsverket. 

I Hammarby Sjöstads spillvattennät ska spillvatten och förorenat dagvatten 

avledas med självfall till pumpstation för pumpning till Henriksdal, 

medan övrigt dagvatten leds direkt till recipient. För denna systemlösning 

kan bl.a. följande generellt identifierade riskhändelser bli aktuella. 

67


SPILLVATTENLEDNINGAR Frekvens 

R = Registrerad 

B = Beräknad 

U = Uppskattad 

Giftiga och svårnedbrytbara ämnen sprids i ledningsnätet 0,01/10 km år U 

Stopp i servisledning 6/1000 serviser år R 

Stopp i huvudledning 1,7/10 km år R 

Hydraulisk överbelastning 1 /10 km år B 

Ledningsbrott/kraftigt läckage 0,2 /10 km år U 

Ansamling av material som ger svavelvätebildning med 

hälsoeffekt 

0,001/ 10 km år U 

Haveri i pumpstation 2,5/ 100 anl år U 

Automationen (styr- och regler) slås ut eller störs allvarligt 5 / 100 anl år U 

AVLOPPSRENINGSVERK Frekvens 


B = Beräknad 


Hydraulisk överbelastning 1000/ 100 anl år U 

Biologiska reningssteget störs allvarligt eller slås ut 200 / 100 anl år U 

Slambehandlingen störs allvarligt eller slås ut 100 / 100 anl år U 

DAGVATTENSYSTEM Frekvens 


B = Beräknad 


Kemikalieutsläpp via ledningsnät/dike 0,03 / 10 km år U 

Stopp i ledningsnät/ Igensättning av dike 

Hydraulisk överbelastning av 

0,05 / 10 km år B 

ledning/dike/trumma/utjämningsmagasin 0,1 / 10 km år B 

Ledningsbrott ledning/trumma/raserat utjämningsmagasin 0,05 / 10 km år B 

Studien visar att det ”kombinerade” systemet i stort sett har samma riskhändelser 

som ett konventionellt spillvattensystem. Det bör påpekas att i 

och med att systemet bygger på gemensam behandling av spill- och dagvatten 

i ett större reningsverk kan vissa riskhändelsers konsekvenser påverka 

ett större verksamhetsområde än i ett småskaligt lokalt spill- och 

dagvattensystem. 

Identifierade riskhändelser 

i det sorterade systemet 

Riskhändelser för detta systemscenario omfattar urinsortering med pumpning 

och lagring i Sickla, klosettvatten som avleds med vakuumsystem till 

lokala tankar och från dessa pumpas i ett LPS-system till en ny rötningsanläggning 

på Henriksdal. Vidare ingår BDT-vatten som uppsamlas i ett 

självfallssystem och pumpas för rening i ett nytt reningsverk med rötning 

68


på Henriksdal. Dagvattnet indelas i tre olika fraktioner vars hantering sker på tre olika 

sätt: avledning utan rening, rening i högbelastade dagvattendammar samt rening genom 

avsättningsmagasin, filterkassetter i rännstensbrunnar och markbädd. Även filtrering 

kan bli aktuellt. 

URIN Frekvens 


B = Beräknad 


Större utläckage ur tankar för urin/klosettvatten 5/ 100 anl, år U 

Stopp i urinledning 15/10 000 serviser, år U 

Ledningsbrott/kraftigt läckage i ledningsnät 5/1000 serviser, år U 

Haveri i urinpumpstation 5 / 100 anl, år U 

KLOSETTVATTEN (hantering och rötning) Frekvens 


B = Beräknad 


Giftiga eller svårnedbrytbara ämnen sprids i systemet 0,01 / 10 km, år U 

Ventilationssystem för kompost/klosettank havererar 5/ 100 anl, år U 

Stopp i fekalie- och klosettvattenledning 10/10 000 serviser, år U 

Ledningsbrott/kraftigt läckage i ledningsnät 

Svavelvätebildning med hälsoeffekt i kompost- 

2-4/1 000 serviser, år U 

och klosettankar med hälsoeffekt 1/100 anl, år U 

Brand/explosion i klosettvattentankar 1/ 100 anl, år U 

Haveri i sugenheten för vakuum-system 2,5 / 100 anl, år U 

Haveri i LPS-pumpstation 2,5 / 100 anl, år U 

BDT-VATTEN Frekvens 


B = Beräknad 


Giftiga eller svårnedbrytbara ämnen sprids i ledningsnätet 0,01/ 10 km, år U 

Stopp i servisledning 6/ 1 000 serviser, år R 

Stopp i huvudledning 1,7 / 10 km, år R 

Hydraulisk överbelastning i ledningsnät 1/ 10 km, år B 

Ledningsbrott/kraftigt läckage i ledningsnätet 

Ansamling av material som ger svavelvätebildning 

0,2/10 km, år U 

med hälsoeffekt 0,001/10 km, år U 

Haveri i pumpstation 2,5/ 100 anl, år U 

Automationen (styr- och regler) slås ut 5/ 100 anl, år U 

69


BDT-VATTENRENING Frekvens 


B = Beräknad 


Hydraulisk överbelastning 1 000/ 100 anl, år U 

Förbehandlingen störs allvarligt eller slås ut 50 / 100 anl, år U 

Biologiska reningssteget störs allvarligt eller slås ut 200 / 100 anl, år U 

Kemiska reningssteget störs allvarligt eller slås ut 50 / 100 anl, år U 

Slamavskiljningen störs allvarligt eller slås ut 500 / 100 anl, år U 

Slambehandlingen störs allvarligt eller slås ut 100 / 100 anl, år U 

Ledningshaveri i verket eller på utloppsledning 1 / 100 anl, år U 

Automationen (styr- och regler) störs allvarligt eller slås ut 20 / 100 anl, år U 

Explosion eller brand i reningsverk eller slambehandling 1/ 100 anl, år U 

DAGVATTEN Frekvens 


B = Beräknad 


Kemikaliesutsläpp via ledningsnät/dike 0,03 / 10 km, år U 

Stopp i ledningsnät/igensättning i dike 0,05 / 10 km, år B 

Hydraulisk överbelastning av ledning/trumma 0,1 / 10 km, år B 

Ledningsbrott ledning/trumma 

Haveri i dagvattenpumpstation 

0,05 / 10 km, år B 

(utgår om inte pumpning erfordas) 2,5 / 10 km, år U 

Kemikalieutsläpp i reningsanläggning 0,2 / 100 anl, år U 

Stopp i reningsanläggning 

Stopp/hydraulisk överbelastning 

1 / 100 anl, år U 

i perkolation/ infiltrationsanläggning 1 / 100 anl, år U 

Igensättning av filter i rännstensbrunnar 100 / 100 anl, år U 

Igensättning av större filter för rening av dagvatten 50 / 100 anl, år U 

För mer information kontakta Gilberg Svensson, Vatten Miljö Transport, Chalmers, 

gilbert.svensson@wet.chalmers.se, tel: 031-772 21 26. 

70


En komplex beslutssituation 

De resultat vi fått fram talar inte entydigt för eller emot något av systemen 

men ändå skall beslut och val fattas. 

Frågor man ställs inför när man skall presentera forskningsresultat är 

hur dessa skall vara utformade. Hur skall forskningsresultat presenteras 

för de olika intressenter som är inblandade i en planeringsprocess för att 

kommunicera det som avses? Vilka för- och nackdelar har olika typer av 

visualiseringar? Kommer man bara ihåg det mest spektakulära, men i det 

stora hela marginella, inslaget? Vilka för och nackdelar har olika grader av 

aggregering? 

Svaren kommer aldrig att bli definitiva och alltid innehålla ett visst mått 

av ideologi. Genom strukturerade övningar som denna får man dock ökad 

erfarenhet och kunskap att vidareutveckla i framtiden. 

71


BILAGA 4 

Underlag för utvärderande 

diskussion i varje grupp 

•Vem skall göra den här typen av synteser? Forskarna, professionella, 

alla berörda, samverkan? Varför?! 

•Underlagets utformning och omfattning? 

Vad saknades? 

Vad var överflödigt? 

Hur skall ett underlag utformas för att vara tillgängligt och pedagogiskt 

utan att tappa i kunskaps- och informationsvärde? 

•Har metoden som användes idag gynnat kommunikationen i gruppen? 

Har du kunnat kommunicera dina uppfattningar och ta till dig 

de andras? 

•Har processen inneburit att din förståelse för situationen har ökat eller 

är det ett sätt att rationalisera förutfattade meningar? 

Har du ändrat uppfattning av något slag under dagen? 

72


73


Urban Water 

Chalmers tekniska högskola 

412 96 Göteborg 

MISTRA-programmet Urban Water inleddes 

1999. Basen i programmet utgörs av en 

forskarskola med 16 doktorander som arbetar 

på någon av de nio högskolor och universitet 

som är inblandade. Målet med programmet 

är att uppnå en uthållig vattenhantering 

med system som har hög funktionell 

säkerhet, som är anpassade till lokala förhållanden 

och som är lätta att tolka för att 

främja en ansvarsfull hantering av systemen. 

Fem frågor leder forskningsarbetet: 

• Hur ska systemen för dricks- och avloppsvatten 

i tätorter utformas och drivas i framtidens 

”hållbara Sverige”? 

• Har dagens VA-system sådana grundläggande 

brister att vi måste byta till andra system? 

• Under vilka förhållanden måste vi byta systemen? 

Vilka kriterier ska vi använda? 

• I de fall de nuvarande systemen ska behållas 

– hur ska vi utveckla dem i uthållig riktning? 

• I de fall de nuvarande systemen ska bytas 

mot andra system – hur ska dessa nya system 

utformas och drivas för att uppnå uthållighet? 

74

utvärdering av en syntesstrategi för uthålliga VA-system - Urban Water

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?