Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten ... - Skatteverket

More documents

Recommendations

Info

8.8 Tabell Inkomststruktur efter hushållstyp och ålder 2003, tkr och antal Structure of income by type of household and age 2003 Hushållstyp, ålder Medelbelopp, tkr Antal Type of household, age Faktorinkomst + Bidrag mm - Skatt Summa + Allowances mm omfördelning Factor income Skattepliktiga Skattefria - Tax Total redistri- Assessed Taxfree bution Ensamboende (co-living persons) Mean values, KSEK Number Disponibel inkomst Disposable income Disp.ink./ faktorink., andel Disp. Inc./factor income, fraction Utan barn (No children) 124,1 74,5 10,5 60,2 24,8 148,9 1,20 2 027 678 därav 18-29 år 137,1 13,2 20,9 43,6 -9,5 127,6 0,93 446 548 30-64 år 193,8 53,7 6,3 78,7 -18,7 175,1 0,90 914 114 65 - år 20,0 144,1 9,3 46,1 107,4 127,4 6,38 667 015 Med barn 0-19 år (Children) 183,3 43,0 57,1 69,8 30,4 213,6 1,17 275 868 därav med 1 barn (with 1 child) 180,3 43,1 39,3 68,7 13,8 194,1 1,08 147 890 med >1 barn (with >1 child) 186,7 42,9 77,7 71,0 49,6 236,3 1,27 127 979 Sammanboende (co-living persons) Utan barn (No children) 292,1 169,4 5,1 144,1 30,4 322,5 1,10 1 041 413 därav 18-29 år 343,4 18,6 29,6 107,4 -59,2 284,2 0,83 98 667 30-64 år 437,4 101,8 2,8 172,0 -67,5 369,9 0,85 557 132 65 - år 69,1 305,7 2,0 113,0 194,6 263,8 3,81 385 613 Med barn 0-19 år (Children) 495,9 61,5 31,2 180,3 -87,6 408,3 0,82 879 596 därav med 1 barn 489,2 69,0 19,2 178,5 -90,4 398,8 0,82 318 939 med 2 barn 513,2 55,2 30,1 185,7 -100,4 412,8 0,80 394 637 med >2 barn 467,9 61,9 57,1 171,0 -52,1 415,8 0,89 166 020 Övriga hushåll (Other households) 409,9 133,1 17,5 167,2 -16,6 393,4 0,96 161 005 därav Ensamstående 267,2 122,3 17,9 116,5 23,7 290,9 1,09 70 815 Sammanboende 522,0 141,6 17,2 207,0 -48,2 473,8 0,91 90 190 Samtliga (All) 252,8 94,6 16,6 108,8 2,4 255,2 1,01 4 385 560 Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen 8.3.4 Hushållens disponibla inkomst har ökat I 8.10 Tabell redovisas en något förenklad inkomststruktur jämfört med 8.9 Tabell. Här visas förutom totalsummor för de olika inkomstbegreppen även de olika inkomstbegreppen som en andel av bruttoinkomsten. Om man jämför totalsummorna (i 2003 års priser) under den redovisade tidsperioden finner man att hushållens disponibla inkomst ökade varje år mellan 1995 och 2000. Under 2001 minskade den disponibla inkomsten för att åter öka under 2002 och 2003. Om man tittar närmare på de andelstal som finns redovisade längst ner i 8.10 Tabell finner man att omkring 63 procent av hushållens bruttoinkomst under 2003 består av löne- och företagarinkomst. Tidigare, under 1970- och 1980-talet, stod löne- och företagarinkomster för en betydligt större andel av bruttoinkomsten. Den för hushållen näst mest betydande inkomsten är pension. Andelen av hushållens bruttoinkomst som kommer från kapital ökade kraftigt under 1999 och 2000 för att sedan minska. Utvecklingen styrs i hög grad av storleken på kapitalvinsterna. Sjuk- och aktivitetsersättning ersätter från och med 2003 förmånerna förtidspension och sjukbidrag. 187
8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖRMÖGENHET 188 8.9 Tabell Inkomststruktur 2003 för samtliga hushåll, 18 år och äldre Structure of income 2003 for all households, 18 years and older Inkomstslag Inkomstsummor, 8.4 Inkomstutvecklingen mdkr Type of income Sums of income, BSEK Löneinkomst (Wage income) 972,0 Företagarinkomst (Entrepreneural income) 34,2 Ränta och utdelning (Interest and delivery) 37,9 Kapitalvinst (Capital gain) 60,0 Inkomst från fåmansföretag (Income from close company) 4,6 Faktorinkomst (Factor income) 1 108,7 Pension (Pension) 265,2 Sjuk- och aktivitetsersättning (Disability pension) 47,4 Sjukersättning (Sickness allowance) 45,2 Föräldrapenning (Parent allowance) 19,5 Arbetsmarknadsstöd (Labour market assistance) 35,2 Övriga skattepliktiga (Other taxable transfers) 2,4 Skattepliktiga transfereringar (Taxable transfers) 414,9 Barnbidrag (National child allowances) 21,3 Bostadsbidrag (Housing allowance) 13,3 Socialbidrag (Social assistance) 7,0 Studiebidrag (Educational grants) 22,8 därav: Studiemedlets lånedel (Study loan) 11,2 Övriga skattefria transfereringar (Other transfers not taxable) 8,2 Skattefria transfereringar (Transfers not taxable) 72,6 Skatt (Tax) 465,7 Övriga negativa transfereringar (Other transfers paid) 11,2 Samtliga negativa transfereringar (Total transfers paid) 477,0 Disponibel inkomst (Disposable income) 1 119,2 Källa: SCB, Inkomstfördelningsundersökningen 8.4.1 Jämförelser av disponibel inkomst För att bättre kunna jämföra disponibel inkomst och ekonomisk köpkraft mellan olika typer av familjer och hushåll utnyttjas ett viktsystem som bygger på att konsumtionen är relaterad till familjens sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med en särskild konsumtionsvikt (ett konsumtionsenhetstal) som gäller för olika familjemedlemmar enligt nedan: Ensamboende och första vuxen i samboförhållande 1,00 Andra vuxen i samboförhållande 0,58 Ensamstående med delat boende 1,12 Ytterligare vuxen 0,61 Barn 0-19 år 0,48 Konsumtionsenhetstalen för alla hushållsmedlemmar summeras, och hushållets totala disponibla inkomst divideras med denna summa. Detta förfarande justerar för stordriftsfördelar i stora familjer och varierande behov hos olika medlemmar. Resultaten i detta kapitel redovisas som inkomsten per konsumtionsenhet för varje individ. I ett hushåll med ett sammanboende par med tre barn räknas således varje individ (totalt fem personer) som ett undersökningsobjekt, och varje enskild individ i det hushållet tilldelas den inkomst per konsumtionsenhet som hushållet har. Detta tal representerar den ekonomiska standarden i respektive hushåll. Den ekonomiska standarden har ökat I 8.11 Tabell visas den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet för åren 1980- 2003. I tabellen redovisas medelvärden, medianvärden och Gini-koefficienter. Ginikoefficienten är ett mått på inkomstspridningen. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ju större värde på koefficienten desto större spridning. Notera att inkomstspridningen (Gini-koefficienten) varierar beroende på vilket hushållsbegrepp man använder. Anledningen är att hemmavarande barn över 18 år räknas som en del i kosthushållet, men bildar ett eget hushåll om man istället redovisar för familjeenheter. Om man redovisar individer i kosthushåll tar de kvarboende barnen över 18 år del av hela familjens inkomst. Detta leder till att inkomstspridningen blir mindre än om de istället som i den gamla metoden bildar ett eget hushåll med endast sin egna, ofta låga inkomst. Jämförelser över tiden försvåras av skattereformen 1990/91. Inkomster som tidigare var skattefria blev skattepliktiga och en del förmåner värderades högre. Detta innebar att de mätbara inkomsterna blev högre. För åren 1989 och 1990 redovisas därför två beräkningar. Dels som inkomsterna har uppmätts och dels, i ett försök att göra åren 1989 och 1990 jämförbara med senare år, där inkomster har lagts till. Den senare varianten redovisas som 1989rev respektive 1990-rev.
Page 1 and 2: 178 Utdrag ur den första prelimin
Page 3 and 4: 8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖ
Page 9: 8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖ
Page 21: 8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖ

Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten ... - Skatteverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?