Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten ... - Skatteverket

More documents

Recommendations

Info

8.4 Tabell Skatternas andel av den totala skattepliktiga inkomsten i olika inkomstklasser, exklusive förmögenhets- och fastighetsskatt, procent, 2003 års prisnivå Direct taxes as a fraction of the total assessed income for different income groups, wealth tax and real estate tax excluded, percent, price level of 2003 Total skattepliktig inkomst, tkr Procent skatt exkl. förmögenhets- och fastighetsskatt Percent tax excl. wealth tax and real estate tax Total assessed income, KSEK 1980 1985 1989 1991 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 1 - 50 8,8 13,4 14,9 18,1 24,2 24,5 24,2 21,0 20,8 18,7 16,4 17,8 50 - 100 17,0 21,0 19,2 17,8 19,0 19,2 19,2 18,4 18,3 17,6 16,0 25,0 100 - 150 27,6 30,1 31,4 25,5 28,5 29,0 29,3 28,6 28,1 27,2 25,7 26,4 150 - 200 31,3 32,2 33,5 26,4 30,6 31,4 31,8 31,4 30,6 29,8 28,4 28,6 200 - 250 34,9 34,1 34,5 27,4 31,5 32,5 33,1 33,0 32,3 31,2 29,7 29,9 250 - 300 38,4 36,5 36,9 29,9 33,2 34,2 34,5 34,0 33,2 31,8 30,2 30,7 300 - 400 42,0 39,7 41,8 32,5 36,7 37,5 37,6 36,6 35,6 34,2 32,3 32,8 400 - 500 45,8 44,6 44,8 35,0 39,8 40,2 40,3 38,6 38,0 37,1 35,8 36,3 500 - 52,0 49,0 53,5 36,3 41,2 41,1 41,0 39,2 38,5 40,3 39,9 40,7 Samtliga 18- år (All 18- years) 32,3 32,3 35,1 28,0 32,2 33,2 33,8 33,5 33,1 32,4 31,0 31,7 Samtliga 18-64 år (All 18-64 years) 33,6 33,4 36,0 28,6 33,6 34,7 35,4 35,0 34,4 33,5 31,9 32,4 Samtliga 65- år (All 65- years) 24,4 27,4 30,8 24,9 26,1 26,5 26,9 27,1 27,3 27,0 26,5 29,0 Källa: SCB, Databasen LINDA 8.2.3 Något högre marginalskatt 2005 I 8.5 Diagram visas den högsta marginalskatten åren 1980-2005 beräknad på en genomsnittlig kommunalskatt. Marginalskatten är den andel i skatt som en inkomsttagare betalar på toppskiktet av sin inkomst. En marginalskatt på 80 procent innebär alltså att inkomsttagaren betalar 80 kr i skatt på sina för året sist intjänade 100 kr. Den högsta möjliga marginalskatten var mycket hög i Sverige i början 1980-talet. En höginkomsttagare utan avdrag betalade hela 85 procent av sina toppinkomster i skatt mellan åren 1980 till 1982. Åren 1983-1985 genomfördes en större skatteomläggning som innebar något lägre högsta marginalskatter. Efter detta har den högsta marginalskatten kontinuerligt minskat fram till året efter 1991 års skattereform. Som lägst var den högsta marginalskatten 51,04 procent, vilket var fallet 1992. År 1993 infördes allmänna egenavgifter och 1995 höjdes den statliga inkomstskattesatsen från 20 till 25 procent. Det var den höjningen som kom att kallas värnskatt. Dessa med flera andra skattehöjningar har inneburit att den högsta marginalskatten kontinuerligt ökade under åren 1993-1998. Under 1999 bröts trenden med de ökade högsta marginalskatterna då det infördes två skiktgränser för statlig inkomstskatt. Inkomster över den lägre skiktgränsen beskattades åter med 20 procent, medan den 25-procentiga skattesatsen behölls för de inkomster som översteg den högre skiktgränsen. I praktiken innebar denna förändring att de som tidigare betalat en statlig inkomstskatt om 25 procent nu fick en skattelättnad, åtminstone för det belopp som inte översteg den högre skiktgränsen. Systemet med två skiktgränser är fortfarande gällande. År 2005 är den högsta marginalskatten 56,60 procent, vilket är något högre än 2004. 183 8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖRMÖGENHET
8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖRMÖGENHET 184 8.5 Diagram Högsta marginalskatten 1980-2005, procent Highest marginal income tax rate 1980-2005, percent 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 85,00 85,00 84,15 82,30 80,38 80,34 77,44 75,56 72,80 66,16 51,15 51,04 51,51 52,01 58,22 58,80 59,24 59,66 56,65 56,48 55,53 55,52 56,17 56,51 56,60 0 20 40 60 80 100 Källa: Finansdepartementet 8.2.4 Påverkan av inkomstökning på bidrag och avgifter Förutom marginalskatt så talar man också om marginaleffekter. Med marginaleffekt menas här den effekt en inkomstökning, i form av lön, har på skatten och olika inkomstberoende bidrag och avgifter. I 8.6 Tabell redovisas den genomsnittliga marginaleffekten i procent avseende bostadsstöd (bostadsbidrag och bostadstillägg för pensionärer), underhållsstöd, socialbidrag, äldreförsörjningsstöd, barnomsorgsavgift, hemtjänstavgift och skatt. På raden för samtliga kan vi utläsa att av en inkomstökning på 1 000 kr går 41,3 procent, d.v.s. 413 kr, av den disponibla inkomsten till skatt och övriga utgifter samt minskade bidrag. Av inkomstökningen på 1 000 kr får man i genomsnitt behålla 587 kr. De grupper som har de högsta sammantagna marginaleffekten är ensamstående med barn och de allra äldsta pensionärerna. Det är de grupperna som främst träffas av kombinationseffekter av skatter, bidrag och avgifter. Här återfinner vi exempelvis deltidsarbetande kvinnor med bostadsbidrag och utgifter för barnomsorg. En ensamstående med minst ett barn i åldern 0-12 år får i genomsnitt behålla 521 kr av inkomstökningen på 1 000 kr. Man ska komma ihåg att marginaleffekten kan variera mycket även inom grupperna. För exempelvis en socialbidragstagare är marginaleffekten på socialbidraget i teorin 100 procent. 8.3 Omfördelning genom skatter och bidrag Skatter och andra transfereringar har som syfte att fördela om inkomster mellan befolkningsgrupper och mellan perioder av livet då försörjningsbörda och försörjningsmöjligheter varierar. För många grupper som t.ex. studerande, arbetslösa och pensionärer är bidrag och ersättningar den huvudsakliga försörjningskällan. För andra grupper ger bidrag och ersättningar ett tillskott under perioder då inkomsten från förvärvsarbete tillfälligtvis är låg, t.ex. vid sjukdom och barns födsel. 8.3.1 Också höginkomsttagaren är bidragstagare I 8.7 Tabell visas inkomststrukturen för hushåll 18-64 år uppdelat efter inkomstklasser (faktorinkomst) 2003. Faktorinkomst består av löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital (överskott). I tabellen framgår hur stor den genomsnittliga omfördelningen är via bidrag och skatter för familjer i olika inkomstklasser. Omfördelningen beräknas som differensen mellan bidrag och skatt. Som väntat är det hushåll med höga inkomster som i genomsnitt betalar mest i skatt och låginkomsttagare som erhåller störst bidrag. Det är dock en ganska liten skillnad i bidragsbelopp mellan medelinkomsttagare och höginkomsttagare. Den generella välfärdspolitiken omfattar alla grupper och även hushåll med höga inkomster erhåller t.ex. barnbidrag, sjukpenning, föräldrapenning och studiebidrag på i stort sett lika villkor som hushåll med lägre inkomster. Den disponibla inkomsten uppgick i genomsnitt till 87 procent av faktorinkomsten. Ett genomsnittligt hushåll, 18-64 år, betalade därmed drygt 40 000 kr mer i direkta skatter än vad som gavs tillbaka i form av bidrag och ersättningar. Hushåll med inkomst lägre än 200 000 kr erhöll mer bidrag och ersättningar än de betalade i direkt skatt. För övriga hushåll gav omfördelningen mellan direkta skatter och bidrag ett negativt netto. Hushåll med en faktorinkomst på 1-50 000 kr hade 2003 en disponibel inkomst som i genomsnitt var nästan åtta gånger högre än faktorinkomsten. De med en inkomst på 600 000 kr eller mer hade i genomsnitt en disponibel inkomst som motsvarade 68 procent av faktorinkomsten.
Page 1 and 2: 178 Utdrag ur den första prelimin
Page 3 and 4: 8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖ
Page 5: 8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖ
Page 21: 8 SKATT, INKOMSTFÖRDELNING OCH FÖ

Utdrag ur den första preliminärskattetabellen. Staten ... - Skatteverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?