Birkas belägenhet : en 1800-talsdebatt med sentida ekon
Birkas belägenhet : en 1800-talsdebatt med sentida ekon
Birkas belägenhet : en 1800-talsdebatt med sentida ekon
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
278 Påvel Nicklasson<br />
platser, varav <strong>en</strong> har legat i Mälardal<strong>en</strong>. Wallman<br />
är försiktig i brevet. Han säger att <strong>Birkas</strong><br />
läge är omdebatterat och osäkert. Eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong><br />
finns det inte mycket i det som han behöver<br />
skämmas för (UUB S85 Abraham Ahlquist Samlingar<br />
II Öland).<br />
Wallman var således upphovsman till hypo -<br />
tes<strong>en</strong> om Birka vid Kalmarsund. Efter bara ett<br />
par år omprövade han dock hypotes<strong>en</strong> och tog<br />
avstånd från d<strong>en</strong>. I ett brev från 1828 till god s -<br />
ägar<strong>en</strong> och fornforskar<strong>en</strong> Leonard Fredrik Rääf<br />
komm<strong>en</strong>terar han Löfgr<strong>en</strong>s handskrivna arbete<br />
Kalmar och Södra Del<strong>en</strong> af dess län. Wallman har<br />
skrivit komm<strong>en</strong>tarer i marginal<strong>en</strong> på Löfgr<strong>en</strong>s<br />
text. Där Birka-Birk<strong>en</strong>äs nämns och hans tidigare<br />
teori diskuteras av Löfgr<strong>en</strong>, skriver han<br />
kort och gott »Återkallad» (UUB Wallman till<br />
Rääf 1828 odat. 4475b).<br />
Wallman och Löfgr<strong>en</strong> brevväxlade flitigt i<br />
samband <strong>med</strong> att d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are 1827 färdigställde<br />
sin beskrivning om Kalmar stift. Wallman de -<br />
lade g<strong>en</strong>eröst <strong>med</strong> sig av sina insamlade upp -<br />
gifter om fornlämningar och folkkultur. En sak<br />
påpekar Wallman gång på gång: han vill inte att<br />
Löfgr<strong>en</strong> ska använda sig av hans Birk<strong>en</strong>ästeori.<br />
»Deremot vittnar hypothes<strong>en</strong> om Birk<strong>en</strong>äs<br />
och Birka <strong>en</strong>dast om uphovsmann<strong>en</strong> d.v<br />
[dåvarande] obekantskap <strong>med</strong> de Författare,<br />
som omnämnt Birka och förtj<strong>en</strong>ar således<br />
intet afse<strong>en</strong>de.» (ATA Wallman till Löfgr<strong>en</strong><br />
2 augusti 1827)<br />
»Särskildt önskar jag också, att min i bref till<br />
Ahlquist <strong>med</strong>delade, orimliga hypothes om<br />
birka, som var <strong>en</strong> frugt af de första omogna<br />
lärospån<strong>en</strong>, icke <strong>med</strong> något ord omnämnes, eme -<br />
dan jag icke nu kan erkänna <strong>en</strong> sats, som saknar<br />
alt stöd inför kritiker.» (ATA Wallman<br />
till Löfgr<strong>en</strong> 16 december 1827. Kursiv stil<br />
understruk<strong>en</strong> i originalet)<br />
I ett svarsbrev från Löfgr<strong>en</strong> till Wallman 1827<br />
framgår det att Löfgr<strong>en</strong> accepterat att Wallman<br />
tagit tillbaka sin hypotes:<br />
»Jag har aldrig Af någon hypothes blifvit<br />
mer frapperad än af d<strong>en</strong> om Chazarernes<br />
minn<strong>en</strong> vid Emån och om Björk<strong>en</strong>äs <strong>med</strong><br />
Fornvänn<strong>en</strong> 104 (2009)<br />
sitt Birca, ehuru Hr. Magistern nu återtagit<br />
d<strong>en</strong>na sista.» (B151:6 Löfgr<strong>en</strong> till Wallman<br />
30 juli 1827).<br />
Kazarer längs Emån var alltså sannolikare än att<br />
Birka legat vid Birk<strong>en</strong>äs. Att Wallman tagit tillbaka<br />
sina tidigare uppfattningar om var Birka<br />
kan ha legat framgår också indirekt av protokollet<br />
från ett möte i Linköpings domkapitel 1831<br />
vid vilket Wallman var närvarande. Ämnet var<br />
att ordna kollekt för <strong>en</strong> minnesvård över Ansgar<br />
i samband <strong>med</strong> 1000-årsminnet av hans an -<br />
komst till Sverige. I protokollet förläggs Birka<br />
till Björkö i Mälar<strong>en</strong>. Wallman, som var stiftets<br />
främste fornforskare, verkar inte ha opponerat<br />
sig (Ranius 1993, s. 68 f).<br />
Wallmans hypotes om Birka vid Kalmarsund<br />
satte, trots att han snabbt tog tillbaka d<strong>en</strong>, spår i<br />
dåtid<strong>en</strong>s forskning. Först ut var Abraham<br />
Ahlqvist (1794–1844) som utnyttjade information<strong>en</strong><br />
i brevet från Wallman 1820 i sin bok<br />
Ölands historia och beskrifning (Ahlqvist 1979<br />
(1822), s. 32 f). Ahlqvist för i <strong>en</strong> fotnot ett längre<br />
resonemang om <strong>Birkas</strong> läge. I not<strong>en</strong> säger han:<br />
»Birka bör således sökas wid Sweriges då<br />
varande gräns. Norr om Calmar i Kläckeberga<br />
Sock<strong>en</strong> wid hafwet, har <strong>en</strong>ligt tradition <strong>en</strong><br />
stad Birca fordom warit i flor, och synes<br />
ännu lemningar efter gator, tomtningar<br />
efter hus och flera andra andra minnesmärk<strong>en</strong>.»<br />
Ahlqvist berättar äv<strong>en</strong> att det på Erik XIV:s tid<br />
anlades ett skeppsvarv på plats<strong>en</strong>. Han gör inget<br />
stort nummer av Wallmans hypotes. Att han<br />
nämner d<strong>en</strong> i <strong>en</strong> fotnot där han summerar d<strong>en</strong><br />
kniviga frågan om <strong>Birkas</strong> läge visar förmodlig<strong>en</strong><br />
att han ansåg hypotes<strong>en</strong> som osäker.<br />
Nils Isak Löfgr<strong>en</strong> (1797–1881) uppmärk sammade<br />
i första del<strong>en</strong> av sitt arbete Kalmar och dess<br />
stift frågan om <strong>Birkas</strong> läge och Birk<strong>en</strong>äs (Löfgr<strong>en</strong><br />
1828–30). Han lydde således inte fullt ut<br />
Wallmans uppmaning att låta sak<strong>en</strong> bero. Dock<br />
nämner han inte Wallman i sammanhanget. Löfgr<strong>en</strong><br />
anför flera argum<strong>en</strong>t för att Birk<strong>en</strong>äs skulle<br />
ha varit Birka. Bland annat hänvisar han till <strong>en</strong><br />
romersk flottexpedition som ska ha kommit till<br />
<strong>en</strong> plats vid namn Byrkanis (Löfgr<strong>en</strong> 1828–30, s.