Birkas belägenhet : en 1800-talsdebatt med sentida ekon
Birkas belägenhet : en 1800-talsdebatt med sentida ekon
Birkas belägenhet : en 1800-talsdebatt med sentida ekon
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Birkas</strong> <strong>beläg<strong>en</strong>het</strong><br />
En <strong>1800</strong>-<strong>talsdebatt</strong> <strong>med</strong> s<strong>en</strong>tida <strong>ekon</strong><br />
Av Påvel Nicklasson<br />
Birka och dess <strong>beläg<strong>en</strong>het</strong> är ett gammalt ämne i<br />
arkeologisk och historisk forskning. Arbetet <strong>med</strong><br />
plats<strong>en</strong> började redan på 1600-talet och är fortfarande<br />
långt ifrån avslutat. De flesta äldre bi -<br />
drag<strong>en</strong> har summerats av Adolf Schück (1926)<br />
och Kjell Kumli<strong>en</strong> (1970). Forskning<strong>en</strong> om Birka<br />
har gått fram längs krokiga vägar. Dessa är<br />
ofta intressanta att försöka följa. Längs dem<br />
finns spännande delar av arkeologins historia.<br />
Man har in i modern tid velat lokalisera sta -<br />
d<strong>en</strong> som Ansgar besökte till <strong>en</strong> mängd olika<br />
platser. Åland, Västergötland, Östergötland och<br />
Gotland har förts fram som kandidater. Numera<br />
är dock de flesta forskare <strong>en</strong>se om att Birka är<br />
id<strong>en</strong>tiskt <strong>med</strong> Björkö i Mälar<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na lokal<br />
föreslogs redan på 1600-talet av Johan Hadorph,<br />
som förmodlig<strong>en</strong> företog de första arkeologiska<br />
undersökningarna på ön. M<strong>en</strong> osäkerhet<strong>en</strong> om<br />
var Ansgars Birka legat var under de följande<br />
seklerna fortsatt stor och många platser fördes<br />
fram som tänkbara kandidater. År 1738 lansera -<br />
de Jacob Wilde Sigtuna som Birkakandidat. Han<br />
Fornvänn<strong>en</strong> 104 (2009)<br />
Nicklasson, P., 2009. <strong>Birkas</strong> <strong>beläg<strong>en</strong>het</strong>. En <strong>1800</strong>-<strong>talsdebatt</strong> <strong>med</strong> s<strong>en</strong>tida <strong>ekon</strong>.<br />
(The location of Birka. A 19th c<strong>en</strong>tury debate with rec<strong>en</strong>t echoes.) Fornvänn<strong>en</strong> 104.<br />
Stockholm.<br />
Birka is per<strong>en</strong>nial focal point in Swedish historical and archaeological research.<br />
This paper relates a debate about Birka's location that raged in Swed<strong>en</strong> around<br />
1850. A c<strong>en</strong>tral participant was Johan Haquin Wallman (1792–1853). Wallman<br />
reacted to writings by Peter Wieselgr<strong>en</strong> and Gustav Volmar Sylvander, who wish ed<br />
to place Birka at Birk<strong>en</strong>äs outside Kalmar. In fact this was Wallman’s own idea<br />
that he had proposed some thirty years before. Since th<strong>en</strong> he had done everything<br />
possible to withdraw his rash hypothesis, as he had reached the conclusion that<br />
Birka must have be<strong>en</strong> in the Lake Mälar<strong>en</strong> area.<br />
Påvel Nicklasson, Silvergård<strong>en</strong> 7B, SE-261 43 Landskrona<br />
pavelnicklasson@bahnhof.se<br />
baserade detta på närläsning av de isländska sa -<br />
gorna. Under rest<strong>en</strong> av 1700-talet och <strong>en</strong> bra bit<br />
in på <strong>1800</strong>-talet var Wildes placering av Birka i<br />
Sigtuna d<strong>en</strong> som kanske oftast åberopades (Kumli<strong>en</strong><br />
1970, s. 16 f).<br />
Björkö fortsatte dock att tilldra sig uppmärksamhet<br />
som <strong>en</strong> möjlig kandidat. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>gelske<br />
fornforskar<strong>en</strong> Alexander Seton g<strong>en</strong>omförde på<br />
1820-talet arkeologiska undersökningar på ön.<br />
Resultat<strong>en</strong> blev aldrig publicerade och Setons<br />
fynd är i stor oordning (Selling 1945). I och <strong>med</strong><br />
Hjalmar Stolpes stort anlagda undersökningar<br />
på 1870-talet stod det dock klart vilk<strong>en</strong> exceptionell<br />
plats Björkö är. Först då fanns det starka<br />
arkeologiska argum<strong>en</strong>t för att placera Ansgars<br />
Birka där. Tidigare byggde forskning<strong>en</strong> nästan<br />
uteslutande på tolkning av <strong>med</strong>eltida skriftliga<br />
källor som omtalar Birka. Stolpes utgrävningar<br />
innebar ett g<strong>en</strong>ombrott i Birkaforskning<strong>en</strong> eftersom<br />
man nu kunde ägna sig åt att analysera plats<strong>en</strong>s<br />
karaktär i stället för att undra var d<strong>en</strong> legat.<br />
Ämnet för d<strong>en</strong>na uppsats är inte var Birka
Change language