Ledaren

2001:4 

”Reportage från 

USAs marinkår” 

Sid 10 

Ledaren 

– Kongress 2001

REDAKTION 

CHEFREDAKTÖR & 

ANSVARIG UTGIVARE 

Svante Palme 

svante.palme@officersforbundet.se 

ADRESS 

Förbundskansli/ 

tidningsredaktion 

Box 5338 

102 47 Stockholm 

Besök: Sturegatan 15, 4tr 

E-MAIL 

kansliet@officersforbundet.se 

ot@officersforbundet.se 

TELEFON 

Växel 08 - 440 83 30 

TELEFAX 

Kansli 08 - 440 83 40 

TRYCK 

Realtryck AB, Stockholm 

Tryckeriet är Svanenlicensierat 

Annonser 

För varor och tjänster samt 

platsannonser, bokas via 

Monica Wistedt på telefon: 

0225 - 59 50 17 

Annons bokas senast 1 vecka 

före redaktionellt manusstopp. 

”Medlemsannonser” (bostad, 

uniform, etc. till redaktionen) 

Manusstopp 

Officerstidningen 

2001:5 25 maj 

2001:6 13 aug 

Omslaget 

Reportage från USAs marinkår 

SGT Brown 

Eftertryck förbjuds utan skriftligt 

tillstånd från redaktionen. 

Redaktionen ansvarar ej för 

insänt, icke beställt, material. 

© Officerstidningen 2001 

2001:1 

Ledaren 

”Försvarets dåliga ekonomi” . . . . . . . . . . . . . . . .33 

Bokrecension 

”It, organisation och ledarskap” . . . . . . . . . . . . . .33 

Debatt 

Bemanning av högkvarter, staber och skolor . . .29 

Facklig info 

Vaktavlösning i förbundsledningen . . . . . . . . . . .16 

Löneavtal i hamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27 

Vaktavlösning i förbundsledningen . . . . . . . . . . .16 

Glöm inte att fylla i hälsodeklarationen . . . . .31-32 

Reportage 

Operation Snöstorm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 

Marinkåren i USA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 

Förbundsordförande 

Kk Per Wahlberg 

Östermalmsgatan 94, 

114 59 STOCKHOLM 

Tel arbete, HKV: 08 – 788 82 20 

Tel arbete, kansliet: 08 – 440 83 47 

Olle Sandhaag 

1. ombudsman och kanslichef 

tel: 08-440 83 31 

mobiltel: 070-580 51 04 

Johan Molin 

Förbundssekreterare, ombudsman 

Internationell tjänst 

tel: 08-440 83 33 

mobiltel: 070-552 92 17 

Arne Söderberg 

Förhandlingschef 

tel: 08-440 83 39 

mobiltel: 070-580 51 03 

Bengt Nordén 

Arméombudsman 

tel: 08-440 83 57 

mobiltel: 070-580 51 01 

Håkan Jonsson 

Flygvapenombudsman 

tel: 08-440 83 41 

mobiltel: 070-580 51 08 

Leif Stenquist 

Marinombudsman 

tel: 08-440 83 37 

mobiltel: 070-580 51 06 

Monica Hornegård 

Handlägger medlemmar födda dag 1-15 

tel: 08-440 83 53 

OFFICERSFÖRBUNDET 

www.officersforbundet.se 

1:e vice ordförande 

Mj Hans Ivar Byberg 

Blästergatan 16 

748 32 ÖSTERBYBRUK 

Tel+fax hem 0295 – 200 91 

Tel arbete, F 16: 018 – 28 11 01 

Peter Löfvendahl 

Ombudsman Rättshjälp, Personalförsörjning, 

Officersutbildning 

tel: 08-440 83 56 

mobiltel: 070-580 51 07 

Peter Bramstedt 

Marinombudsman 

08-440 83 36 

070-580 51 05 

Henrika Åkerman 

Informations- och pressansvarig 

tel: 08-440 83 48 

mobiltel: 070-654 45 00 

Niklas Simson 

Ombudsman Arbetsmiljö, utbildn, rekr 

tel: 08-440 83 54 

mobiltel: 070-580 51 00 

Svante Palme 

Chefredaktör 

tel: 08-440 83 49 

mobiltel: 070-663 13 98 

Sandra Lang 

Redaktionsassistent 

tel: 08-440 83 34 

Medlems- och försäkringsservice 

Kerstin Evenholt 

Handlägger medlemmar födda dag 16-31 

tel: 08-440 83 58 

E-mail: kansliet@officersforbundet.se 

Fax:08-440 83 40 

Innehåll 

En officer och en aktieanalytiker - att yrkesväxla 14 

Jan Lords språkstipendiat siktar högt . . . . . . . . .17 

High tech och ”sega gubbar” . . . . . . . . . . . . . . . .25 

Värnplikten i Italien försvinner . . . . . . . . . . . . . . .34 

Insändare 

Hur skapar vi framtidstro tillsammans? . . . . . . . .25 

Förbundsinformation 

14 200 för låg lön för en färnrik . . . . . . . . . . . . . . .20 

Nytt statligt avtal RALS klart . . . . . . . . . . . . . . . . .21 

Många oklarheter om nytt pensionsavtal . . . . . .22 

Klart med förändringar i lönetilläggen . . . . . . . . .23 

Försäkringsfakta 

Hur definieras ett olycksfall? . . . . . . . . . . . . . . . . .22 

Noterat 

Peter Bramstedt - ny marinombudsman . . . . . . .24 

2:e vice ordförande 

Kn Nils Waldemarsson 

Skånegatan 6 

295 32 BROMÖLLA 

Tel+fax hem: 0456 – 281 22 

Tel arbete, P 2/Fo 14: 0451 – 875 34 

Susanne Skäfte 

Kamrer 

tel: 08-440 83 52 

Ingegerd Wahrberg 

Kamrer 

tel: 08-440 83 51 

Barbro Kristiansson 

Assistent, Lönestatistik m m 

tel: 08-440 83 38 

Gunnel Svensson 

Assistent, Växel, Kurser m m 

tel: 08-440 83 35 

Susanne Bredberg 

Assistent, Sekr t FS 

tel: 08-440 83 32 

Arne Olsson 

Vaktmästare/växel 

tel: 08-440 83 44 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

Ulrik Friberg 

Arméombudsman 

Tjänstledig t o m 15/1 2002 

Carina Björkén 

Allmänna medlems-och försäkringsfrågor 

tel: 08-440 83 59

Kongressen i maj 

Många viktiga frågor till debatt 

Så är det åter dags för Officersförbundet 

att genomföra en kongress. Kongressen, 

förbundets högsta beslutande 

organ, stakar ut huvudkursen för förbundets 

verksamhet de närmaste fyra 

åren. Nedan redovisas några av de viktiga 

frågor som behandlas i förbundsstyrelsens 

förslag till det fackliga programmet. 

Sällan har väl Försvarsmakten och 

förbundet stått inför så många viktiga 

och ännu olösta frågor. En av de viktigaste 

frågorna och där beslut avses 

fattas i höst gäller den framtida personalförsörjningen. 

Förbundet har i 

dessa sammanhang hårt drivit frågan 

utifrån kvalitetsaspekten. Enligt vår 

uppfattning är en personalförsörjning 

grundad på den allmänna värnplikten 

den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn i 

personalförsörjningen. Den allmänna 

värnplikten ger på ett billigt och effektivt 

sätt Försvarsmakten tillgång till 

samhällets samlade kompetenser och 

den breda bas för rekryteringen till 

officersyrket som krävs för att lösa det 

nya försvarets uppgifter. Den allmänna 

värnplikten säkrar också Försvarsmaktens 

förankring i samhället genom 

att skapa delaktighet i försvaret av 

landet och i Försvarsmaktens verksamhet. 

Ej flerbefälssytem 

Vi har också utifrån kvalitetsaspekter 

hårt motsatt oss alla tankar på flerbefälssystem 

till förmån för ett bibehållande 

av och en utveckling 

av nuvarande befälsordning. Den 

kvalitetshöjning av hela officerskåren 

som blev följden av riksdagsbeslutet 

om den nya befälsordningen (NBO) 

har vi nu fått ett kvitto på. Att det omgivande 

samhället fått upp ögonen för 

officerarnas kompetens är något i 

grunden positivt och visar att vi är på 

rätt väg. 

Den framtida kompetensorganisationen 

som vi nu bygger upp ställer 

fortlöpande krav på en utveckling 

av officerarnas utbildningssystem snarare 

än en avveckling och återgång till 

något gammalt som en del debattörer 

har hävdat. 

De senaste årens förändringar av 

säkerhetspolitiken, med ett ökande 

internationellt engagemang och ett 

bredare uppgiftsspektrum för Försvarsmakten, 

gör att officeren måste kunna 

lösa många fler uppgifter allt tidigare. 

Redan som fänrik eller löjtnant deltar 

officeren numera normalt i den internationella 

verksamheten. Samtidigt blir 

Försvarsmakten mindre vilket innebär 

att alla officerare måste ges en bredare 

kompetens och större förmåga att 

anpassa sig till förändrade förutsättningar 

och aktivt delta i utvecklingen 

av nya lösningar än tidigare. Försvaret 

måste bli en lärande organisation där 

Stockholm 

01-05-03 

officersutbildningen och utvecklingen 

av officerskåren är själva kärnan i verksamheten. 

Samtidigt som kraven på officerarna 

förändras ställs också nya krav på Försvarsmaktens 

förmåga att rekrytera, 

utbilda och utveckla dem. Att officersyrket 

blir än mer kvalificerat gör att 

Försvarsmakten i än högre grad än 

tidigare behöver rekrytera de ungdomar 

som också är attraktiva för andra 

arbetsgivare. För att få dem att välja 

yrket måste Försvarsmakten konkurrera 

med övriga arbetsmarknaden och erbjuda 

anställning, utbildning och en 

utveckling som upplevs som attraktiv. 

Utvecklingen i det omgivande 

samhället medför också att rörligheten 

på arbetsmarknaden ökar, att individerna 

ställer krav på individuell 

utveckling och även väljer den högre 

utbildning som ger handlingsfrihet för 

olika yrken. Detta måste man acceptera 

och hantera på ett klokt sätt. Det är 

i den miljön som Försvarsmakten måste 

klara konkurrensen. 

Verksamheten skall styra 

Så istället för att blicka tillbaka på det 

gamla, och tala om en återgång till ett 

två- eller trebefälssystem så gäller det 

att utveckla nuvarande befälsordning på 

ett sätt som både tillgodoser de en- 

skilda officerarnas utbildning och 

utveckling och verksamhetens krav på 

olika slags kompetenser. Målsättningen 

måste vara att tillskapa ett enbefälssystem 

med flerkarriärmöjligheter. Med 

en utveckling av Officersförbundets 

förslag om ett treårigt grundläggande 

yrkesofficersprogram säkerställs såväl 

bredd som specialisering inom olika 

kompetensområden tidigt i karriären. 

Samtidigt minskar behovet av en omfattande 

vidareutbildning under de 

första åren efter examen. I stället kan 

officeren tjänstgöra under en längre 

sammanhängande period vid sitt 

hemmaförband eller delta i den internationella 

verksamheten. 

Låga ingångslöner 

En tredje viktig fråga rör lönesättningen 

av officerarna. Flera motioner till 

kongressen har pekat på de orimliga 

ingångslönerna i yrket och yrkat på att 

dessa borde höjas kraftigt. Den lägsta 

lön som fastställdes 1999, 14200 kr, är 

inte någon fastställd ingångslön utan 

en stupstock eller anständighetsgräns 

som alltmer, från arbetsgivarhåll, 

uppfattats som riktlinje för lönesättningen 

av fänrikarna. Förtidsavgångarna 

av unga officerare är redan 

stora. Avgångarna kommer att öka 

dramatiskt om inget görs i närtid. När 

de unga officerarna nu i allt högre 

utsträckning, på grund av minskande 

övnings- och förbandsverksamhet, 

tvingas leva på sin grundlön framstår det 

orättvisa i lönesättningen som alltmer 

uppenbar. Detta särskilt som praktikantlöner, 

löner för visstidsanställda 

soldater, som anställts i strid med 

gällande regler, ligger i samma härad 

eller i vissa fall högre. Det går inte att 

i det långa loppet gå på tvärs mot marknadskrafterna. 

Förhoppningsvis kommer 

kongressen att ge den nya styrelsen 

i uppdrag att vidta åtgärder för en 

kraftigt höjd ingångslön i yrket. Om 

inget åstadkoms i dessa avseenden förtvinar 

organisationen. 

■

Operation Snöstorm har 

genomförts under vecka 12 

och 13 i Bodenområdet. 

Här övas det nya insatsförsvaret 

för första gången 

på många år. I övningen 

deltar alla arméförband 

och inalles 6000 man med 

1200 fordon. 

– I det nya försvaret är 

mångsidighet ett nyckelord 

och olika förband skall 

kunna förflyttas snabbt från 

en plats till en annan. 

Meningen är att en övning 

av den här storleksordningen 

skall kunna genomföras 

vartannat år och en 

“Snöstorm” i vårsol! 

mindre övning varje år regionalt, 

säger divisionschefen brigadgeneral 

Håkan Espmark. 

Det kryllar av soldater, fordon och transporter 

på vägarna runt Boden i dessa 

dagar. På I 19 där divisionschefen har sin 

stab finns även Radio Snöstorm som 

skickar nyheter och musik dygnet runt. 

Här finns också informationsavdelningen 

där försvarets informatörer hjälper oss 

journalister att komma ut i övningsområdet. 

Kallt är det häruppe, men Bodensarna 

tycker det är vår när det bara är 12 

minus i solen och 30 på natten! 

Divisionschefen Håkan Espmark är 

själaglad över att övningen gått så bra 

och – att han överhuvudtaget fått öva, 

för det är tio år sedan sist en övning av 

det här formatet genomfördes. 

– Det var på håret att vi inte fått 

några medel till den här övningen som 

har varit så viktig, inte minst mentalt, 

för armén. Jag har sett glada ansikten 

och bra resultat och det är skjuts i 

organisationen. 

Meningen med övningen är bl.a. att 

samtrimma bataljonerna i olika 

brigadmoment där även underhåll 

och ingenjörsförband ingår som viktiga 

delar. 

– I en rörlig armé är det viktigt att 

transporterna fungerar bra. Vår uppgift 

är att kunna verka i alla delar av 

landet och även att allt fungerar i kyla. 

Lede fi från öst är numer ersatt av 

Nordland och Sydland i ett scenario där 

Sverige är delat, invasionsförsvaret är 

dött och begravet. 

– Strid i bebyggelse är något vi kommer 

att öva häruppe när vi så små- 

4 OfficersTidningen 2001:4

ningom rycker in mot Boden med bl.a. 

stridsvagnar, säger Håkan Espmark. 

Detta moment är viktigt då vi bedömer 

att bebyggelse kommer att vara en avgörande 

del i det framtida stridsfältet. 

Över förväntan 

– Övningen har som sagt gått över förväntan, 

men skall jag vara kritisk kan 

vi bli bättre i många stridsmoment samt 

rutiner i fält såsom underhållstjänst, 

egenskydd och rapporteringar, avslutar 

divisionschefen. 

På isiga vägar bär det iväg till Lombens 

skjutfält fyra mil norr om Boden. 

Här liknar utsikten mer “Normandie” 

i vinterskrud. För här formligen forsar 

det fram stridsfordon och stridsvagnar 

OfficersTidningen 2001:4 

av olika slag. Här står även ett gigantiskt 

antal släpfordon (med 100 tons 

axeltryck) som skall ta de tunga stridsvagnarna 

söderut och vi talar här om 

kilometervis med fordon. Vår bilkårist 

får se upp åt alla håll på vägen för här 

kan man bli manglad under en Leopard 

om har om man har otur. 

Utbildningledaren vid P4 övlt 

Anders Waldau ser glad ut i dessa dagar 

för nu får han öva med kollegorna från 

I 19 och detta i riktig vinterkyla och 

massor av snö. Han disponerar över 

20 Leoparder och 40 Stridsfordon 90 

samt 20-talet splitterskyddade funktionsfordon. 

– Jag tycker Leoparden (stridsvagn 

122) fungerar bra i kyla men det gäller 

Jättekick för armén 

att äntligen få öva! 

Nya “Leoparden”forsar fram på Lombens skjutfält några mil utanför Boden. De officerare OT mötte tyckte att detta var en 

verkligt meningsfull övning! 

att varmhålla både motorer och personal, 

likaså att de system som skall ut 

i aktion hålls varma. 

Världens bästa soldater 

Stor hjälp med vinterkompetensen har 

vi fått av kollegorna från I 19 och efter 

en vecka häruppe kan jag konstatera att 

vi har världens bästa pansarsoldater, 

det är en fröjd att genomföra den här 

övningen som avslutas med ett anfall 

via Lule älv och vidare mot Boden. Vi 

kan nu visa att vi försvarar hela landet 

säger Waldau. 

– Stridsvagn 122 är fantastisk och 

snabb, 70 km i timmen. 20 mil är 

ingenting, vi förflyttade en hel mekaniserad 

bataljon den sträckan hemma- 

5

Divisionschefen Håkan Espmark tycker 

övningen gått över förväntan. 

vid förra året och det gick som en dans. 

Kollegan vid I 19 Jari Mäkelä är lika 

positiv. 

– Jag känner ett stort förtroende för 

vapnet och våra nya vagnar, de blir 

bara bättre ju längre de gått! 

Krigskomapnichefen Niclas Lindberg 

säger att det tar 5-10 år att bli en 

fullärd stridsvagnschef. 

– Strid med simulatorer ger mycket 

verklighetstrogen stridsövning förutom 

Väl påpälsade soldater kontrollerar 

infarten till sjukhuset. 

Utbildningsledarna vid I 19 och P4, Jari Mäkelä och Anders Waldau har lärt sig 

mycket av varandras förband och av övningen Snöstorm. Men även de mindre 

delövningar som genomförts i luckorna under den “stora” övningen har varit värdefulla. 

att det inte smäller. 

Trots snö och kyla händer det att de 

tunga stridsvagnarna brakar igenom 

isen på myrarna och då är det bra att 

ha en bärgningsbandvagn till hjälp. 

– Men det händer sällan och skriv 

att den här delövningen med kompani 

har varit nyttig, avslutar Niclas Lindberg. 

– En så här stor övning bra, men 

man kan inte tillfredställa alla enhe- 

Många fordon på I 19s kaserngård. 

ters behov av övning, för alla är inte i 

strid samtidigt. 

Då är det bra att genomföra en delövning 

när det uppstår luckor i den “stora 

övningen”, avslutar Jari Mäkelä. 

Vidare ut i snövidderna kommer vi 

så småningom fram till några hemtrevliga 

hus och i närheten står det en 

kokvagn och ryker. Här är underhållsledningskompaniet 

från T 2 förlagt och 

chefen heter Joakim Hellström. 


Joakim Hellström från T 2 tycker det är 

nyttigt att få öva i stark kyla. 

Underhåll viktigt 

– T 2.s ansvar ligger framförallt på 

sjukvård, ammunition, drivmedel,livsmedel 

och inte minst vatten att fördela 

efter behov. T 2 är häruppe för första 

gången och vi tycker det är oerhört 

nyttigt att få öva i kyla. 

– Det är främst smala och obefintliga 

vägar som är problemet, trångt kan 

det vara att komma fram med transporter. 

För vår egen stab fungerar allt 

fint nu när vi väl är på plats och snö kan 

man faktiskt använda som isolering 

också! Men att ta hand om sig själv 

och materielen när det är mörkt och 30 

minus är tufft. 

– Livsmedel köps från centrala storlager 

som beräknas fungera även i kris 

och krig. Några fältslakterier eller bagerier 

finns inte längre. 

– Mat lagas på plats och vi sänder 

ut färska livsmedel och halvfabrikat. 

Det tar betydligt längre tid att lägga en bro när det är två meter snö och 30 

grader kallt. 


Trångt om saligheten var det på vägarna runt Boden och fordonskollonerna 

kunde vara kilometerlånga. 

Då gäller det att chaufförerna hittar rätt 

och att motorerna är förvärmda, avslutar 

Joakim Hellström T 2. 

Text & foto 

Svante Palme 

Se artikel om Snöstorm kontra löner & 

avtal på nästa sida. 

Se även artikelm om informatiosverksamheten 

vid Snöstorm sid 25 

Mycket folk i rörelse under Snöstorm. 

Den största övningen på tio år. 

7

Tomas Engström (”snöstorm”) 

Fackligt heltidsanställd vid I 19 

I 19 står som “värd” för Snöstorm 

i alla fall till viss del och 

det har ställt stora krav på officerarna 

som jobbar här. 

Fackligt heltidsanställde vid 

lokalföreningen, Tomas Engström 

berättar att det varit 

slitit för personalen inför och 

under övningen. 

– Vi var ju nedbantade antalsmässigt 

efter omstruktureringen och nu har 

I 19 stått som värd för övningarna 

häruppe under ca tre veckor, förberedelserna 

för övningen började redan 

för ett år sedan. Självklart har det tagit 

hårt på personalen även om vi är glada 

över att övningen kom tillstånd. 

Tomas arbetar på övningssäkerhetsavdelningen 

under slutövningen och 

han håller med om att personalen är 

positiv och motiverad trots ett pressat 

program. 

Några diskussioner om löner och 

hög arbetsbelastning har man inte haft 

tid med under Snöstorm. 

Sliten personal 

Däremot vet han att personalen vid I 19 

gått på knäna hela hösten efter omorganisationen. 

– Vi är för få i förhållande till arbetsuppgifterna 

och givetvis har den här 

stora övningen slitit hårt på persona- 

Arbetsbelastningen har varit stor för personalen 

vid I 19 efter omorganisationen samt övningen 

Snöstorm. 

Tomas Engström är facklig heltidare vid 

lokalföreningen I 19. 

len, för den tillkommer utöver de ordinarie 

arbetsuppgifterna för många. 

– Så här orkar inte officerarna 

gå på år efter år det kommer att 

innebära att vi får svårt att behålla 

personal. Vi måste ta fram 

instrument för att se till att de 

officerare som är kvar inte slutar. 

En väg att gå är att förena 

uppgift och resurs, arbetsgivaren 

måste också visa 

oss mer “uppskattning” 

inte minst i lönesättningen. 

Stort regemente 

När fem förband i Boden blev 

“ett” och kallades I 19 blev 

det stora löneskillnader mellan 

officerare i samma befattning 

och med samma duglighet. I 

19 är en stor arbetsplats med 

510 officerare och 215 civila. 

– Det kan finnas exempel på 

två kaptener som har jobbat 

lika länge och gör samma 

saker, men ändå har den ena 17 000:och 

den andra 20 000:- det är en snedfördelning 

som är orimlig men blev 

skapad vid omorganisationen på I 19. 

I 19 har begärt 4,6 miljoner av HKV 

för att rätta till dessa snedsitsar men 

fått nej. Man säger att detta får ses över 

i den ordinarie lönerevisionen. 

Många nyanställningar 

Många nyanställningar har skett vid I 19 

på sistone. I och med att man numera 

inte får använda värnpliktig personal till 

en rad arbetsuppgifter så har civila 

anställts för att tex ge service till skjutbanorna. 

– Dessa personer, kan få en ingångslön 

på 17 500:- medan en fänrik 

endast får ut 14 200:-, en äldre löjtnant 

som har 25 år i yrket har 16 300:- i lön. 

Jag förstår om detta skapar stora diskussioner 

och irritationer säger Tomas 

Engström. 

Ett annat problem som försvarsmakten 

så fort som möjligt måste 

ta tag i är den omoderna nivåorganisationen. 

– Skapa istället en kompetensorganisation 

där man tillvaratar det individen 

kan och den kompetens de har 

skaffat sig under årens lopp, många av 

våra fredsbefattningar är inte knutna 

till nivåer utan är enbart i behov av 

kompetenta och duktiga officerare som 

dessutom är motiverade. 

Kompetensorganisation 

– Detta kan skapas med en kompetensorganisation 

som då också kommer att 

underlätta rekrytering och möjligheten 

att behålla personal som idag inte tycker 

att Försvarsmakten tillvaratar deras 

kunskaper på ett bra sätt och därför 

slutar eller aldrig börjar inom försvaret, 

avslutar Tomas Engström. 

Text & foto 

Svante Palme 



*Effektiv ränta vid lån av 100 000 kr under 5 år med rak amortering är 8,10% (2/4-01). Om du har tecknat SACO 

Inkomstförsäkring får du 

För mer information – kontakta SalusAnsvar kundcenter 

telefon 0200-87 50 50, 

Medlemslånet under den 

tid du lyfter ersättning. 

9

Sgt Brown 

Sgt Brown som är ansvarig för rekrytering 

av meniga och officerare, på 3.e 

marinkårens kontor utanför Los Angeles, 

berättar att det ställs en rad krav till, 

och test av, officerskandidater innan de 

antas till utbildningen. 

– Det är en dyrbar investering och 

vi vill om möjligt finna de allra mest 

lämpade för att få behålla dem så länge 

som möjligt. 

Vem blir officer? 

– En officer ska ha ledarskapskaraktär 

Vem värnar om de anställdas 

förhållanden? 

Det är inte tillåtet för anställda i det 

amerikanska försvaret att vara 

organiserade i fackförbund. De är 

däremot organiserade i föreningar. 

Marinkåren har en, som fyller en del 

av ett fackförbunds funktioner. 

Exempelvis kan officerare i marinkåren 

vända sig till kongressen med 

förslag och synpunkter, de får även 

lägre bilförsäkring och lägre huslån 

genom föreningen. 

Nätverket fyller även många sociala 

funktioner. 

USA Marines – 

Officerare bortom Atlanten 

Andy Brown har varit anställd i marinkåren i 26 är. 

Han är utbildad helikopterpilot, men arbetar idag 

som ansvarig för tre av marinens rekryteringskontor 

av officerare och meniga i Santa Barbara utanför 

Los Angeles. 

47 åriga Master Gunnery Sgt Brown, tar god tid 

på sig att berätta om utbildning och arbetsvilkor för officerare 

i marinkåren. 

– kunna vara del av ett team 

men vilja leda, styra. Han eller 

hon måste vara fysiskt och 

mentalt starka, ha stark drivkraft, 

självdisciplin och hög 

moral. 

Officerskandidater skall ha 

fyllt 21 år men, enligt kongresstadga 

inte vara äldre än 

35 år. Inom marinkåren ser 

man dock helst att officerskandidaterna 

är under 30 år, 

och att de som vill bli piloter 

inte är äldre än 27 år. 

– Det kräver en viss grad av 

mognad och livserfarenhet att bli ledare. 

För att bli antagen till officerskandidats-programmet 

skall man, med få 

undantag, ha en examen, eller vara 

igång med, en fyraårig utbildning från 

college eller universitet. 

För att bli yrkesofficer i marinkåren 

genomgår man först en kandidatutbildning 

– OCS – på 6-10 veckor, därefter 

en 6 månaders grundutbilning – 

TBS för att slutligen börja sin yrkesutbilning. 

Utbildningen på OCS blir 

vanligtvis uppdelad i två sex veckors 

Lön 

Landets ekonomi påverkar rekryteringen. 

När ekonomin är nere går rekryteringen 

upp, de sista 10 åren har den 

amerikanska ekonomin varit enormt 

stark, så för att kunna slåss med den 

privata arbetsmarknaden och kunna 

behålla vår kvot av rekryter har kongressen 

höjt lönen. Alla delar av militären 

i USA har samma lön och förmåner. 

Sgt Brown har efter 27 år i marinkåren, 

och 25 år som Sgt en grundlön på 

4060 dollar, hans bostadsbidrag är 

1600 dollar per månad, livsmedels- 

träningsperioder under de två sista aren 

i college eller alternativt en 10 veckors 

utbildning, färdig officerare blir man 

dock inte förrän man är klar med 

college. 

Varje år antar marinkåren ca 2000- 

2500 st officerskandidater till OCS, av 

dessa är det ca 1500 som blir utexaminerade 

officerare. OCS, grundutbildningen 

som finns i Quantico, är 

enligt Sgt Brown stenhård fysisk och 

psykisk träning, där man konstant blir 

värderad och testad för att se om man 

har vad som krävs för att bli officerare. 

För OCS-officers kandidat skolan är 

kraven hårda, de ska klara 15-20 

pullups, 100 situps under 2 minuter, 

springa 5 kilometer under 18 minuter. 

De fysiska kraven för en officer tar vid 

där grundutbildningen för meniga slutar 

för att sedan bli mycket hårdare 

eftersom de förväntas leda genom att 

vara föredöme, göra saker bättre än de 

meniga, vara fysiskt starkare, göra färre 

misstag, ha bättre omdöme, så att de 

meniga respekterar den de skall ta order 

av, "they shouldn't talk the talk, If they 

cant walk the walk". 

bidraget är 256 dollar i månaden, duty 

bidraget är 275 dollar så grovt räknat 

får han ca 6000 dollar per månad före 

skatt. 

Exempel på grundlön per månad: 

En mening har som ingångslön ca 

1000 dollar, officerare har som ingångslön 

ca 2000 dollar, 2nd Ltn har ca 

2700 dollar; efter 5 är i aktiv tjänst har 

de flesta blivit Kapten och har då en 

lön på ca 3600 dollar, efter 10 år om 

de blivit Major har de ca 4400 dollar 

efter 15 år om de har blivit Colonel- 

Överste har de ca 5100 dollar efter 20 


Kraven för kvinnor är de samma, när 

det galler fysisk träning/prov, med 

undantag för överkroppen där det ställs 

lägre krav. Officerskandidater kan inte 

vara överviktiga eller alltför korta. 

När man har avslutat OCS-Officer 

Candidate School, och college sa svär 

man en ed, efter det är man i aktiv 

tjänst som kommisionerad officer. 

Efter att man har blivit kommisionerad 

officer fortsätter man sin officersutbildning 

på TBS – The Basic School 

– Officersskolan, en sex månader lång 

grundutbildning där man bl a tränas i 

ledarskap, historia, tradition, krigföring, 

teori om krigföring. Skolan som är integrerad 

för kvinnor och män, ligger i 

Quantico, Virginia. 

Etik & moral 

– Skolan lägger stor vikt på moral och 

hur man tar beslut under stress och 

kaotiska omständigheter, man lär sig 

att inte vara rädd för att ta beslut, "för 

att inte ta ett beslut är värre än att ta ett 

undermåligt beslut, i krigssituationer 

är det oftast den som snabbt tar ett 

beslut som vinner", berättar Brown. 

Det är väldigt få officerare som slutar 

under utbildningen på TBS, som aktiv 

officer är man under kontrakt. 

De menigas 13 veckors ökänt hårda 

bootcamp, grundträning, är inte heller 

det någonting man kan sluta bara för 

att man inte trivs. 

– Vi förlorar några även där men 

antalet är litet ca 12-13%. 

Det finns dock några saker som gör 

att man kan bli avskedad: om man är 

fysiskt otillräcklig, om man erkänner 

att man är homosexuell eller agerar 

som det, eller om det finns skäl att misstänka 

det . Använder du droger blir du 

avskedad med omedelbar verkan i den 

har de om blivit Lt Colonel, ca 5800 

dollar per månad som General tjänar 

man ca 11700 dollar, per 1/1 2001 

Risktillägg för tjänstgöring på farlig 

ort/krig 

Man får ett tillägg som enligt Sgt 

Brown inte är särskilt stort ca 150- 

200 dollar per månad, men i gengäld 

får man skatteavdrag eller blir befriad 

från att betala skatt om man är i farlig 

tjänst eller krigssituation. 


amerikanska armen. Det görs drogtest 

genom slumpvis utvalda födelsenummer 

som alla från generaler till meniga 

skall ta. 

När man har avslutat OCS-Officer 

Candidate School, och college svär 

man en ed, efter det är man i aktiv 

tjänst som officer, längden på kontraktet 

beror på hur mycket pengar man 

mottagit under sin utbildning på college. 

Har man inte mottagit bidrag under 

collegeutbildningen så har man skyldighet 

att tjänstgöra minimum 3.5 år, 

har man mottagit mycket pengar så är 

minimum 4.5 år. Har man accepterat 

pengar till college så är man återbetalningsskyldig 

om man inte fullföljer 

utbildningen, med undantag av sjukdom 

eller liknande. 

Om man slutar eller blir avskedad 

innan de 20 åren förlorar man rätten till 

pension. Det är nästan bara generaler 

som stannar i armen längre än 30 år. 

I början av 90 talet skulle den amerikanska 

militären reduceras med ca 

500.000 över ett per år, man erbjöd då 

möjligheten för de som varit anställda 

i armen mer än 15 år möjlighet att gå 

i pension tidigare. 

Pension 

Efter 20 år i aktiv tjänst väljer de flesta 

i den amerikanska armén att gå i pension. 

Pensionen är 50% av grundlönen, 

den stiger med 2.5% varje år. Går 

man i pension efter 30 år får man istället 

75% av sin grundlön. Reservister 

kan gå i pension efter 20 år men får inte 

sin pension utbetald förrän vid 62 år. 

De flesta soldaterna är vid pensionering 

(efter 20 år) endast 38 år, officerare 

42-44 är och påbörjar därför en ny 

civil karriär. 

Försäkring 

Att teckna livförsäkring är frivilligt, 

men de allra flesta i armen har en livförsäkring 

på 200.000 dollar som de 

själva betalar med 5 dollar i månaden, 

för att skydda och ekonomiskt säkra 

sin familj. 

Förmåner 

Sjukvårdsförmåner inklusive läkaroch 

tandläkarvård är goda, i USA är 

annars de privata sjukvårdsförsäkringarna 

en kostbar historia, i armén 

Välutbildad marinkår 

Officerare som vill vidareutbilda sig på 

universitet, och ta en "master" utom 

eller inom de arbetsområde de är designerade, 

uppmuntras av marinkåren 

"en välutbildad marinkårsofficer är en 

bättre marinkårsofficer" Anställda i den 

amerikanska armen har rätt till 3.500 

dollar per år, för att betala skolavgift till 

deltidsstudier. 

Många tidigare marinofficerare får 

toppjobb inom det privata näringslivet. 

Ett exempel på detta är direktören för 

Fed ex, Delta Airlines och Time Warner. 

Flera f d officerare sitter dessutom 

i den amerikanska kongressen. 175 av 

USAs 500 största företag är styrda av 

f d marinofficerare. 

– Näringslivet har sett kvaliteten av 

marinkårens ledarutbildning, avslutar 

Brown. 

Officerare har i marinkaren 10 grader 

(junior)2nd Ltn -Löjtnant 

1st Ltn -Löjtnant 

(5-8år) Captain- Kapten 

Major 

Lt Colonel-Överste 

Colonel- Överste 1-4 stjärnor 

General- Lt General- Brigader-Major 

General 

I armén är de som högsta rang 5 

stjärnig Supreme Commander 

MgySgt är motsvarande Sgt Major 

Text och bild Eva Eklund 

blir man enligt Sgt Brown väl omhändertagen. 

Sjukvårdsförmånen gäller 

även familjen men de betalar ca 100 

kr per vårdtillfälle. Meniga och officerare 

som arbetar på bas har tillgång 

till vård där, arbetar man som Sgt 

Brown utanför bas med självständiga 

uppgifter är vården utkontrakterad till 

privatpraktiserande läkare. 

Om man blir sjukskriven får man 

den tid man behöver att tillfriskna, 

vilket inte är en självklarhet i USA. 

11

Jason Grose 

Efter 20 år i den amerikanska 

marinkåren kan officeraren 

Jason Grose välja att pensionera 

sig, endast 38 år gammal. 

Då väntar troligen ett välbetalt 

jobb med miljonlön 

inom näringslivet. 

Han minns fortfarande det tre 

månader långa inträdesprovet 

– ”bootcamp” – som gör 

mammas pojkar till soldater i 

rikets tjänst: 

– Jag vill inte undvara mina 

upplevelser i bootcamp om 

du så gav mig en miljon dollar. 

Men jag vill heller inte gå 

igenom det igen för en miljon 

dollar, säger han. 

Trots pensioneringen 

behöver 

Jason Grose inte 

riskera att gå 

sysslolös. Inom 

det amerikanska 

näringslivet är 

suget stort efter 

personer med 

militär utbildning, 

och Jason 

kan se fram mot 

en årsinkomst på 

den rätta sidan av 

en miljon dollar, 

om han väljer att pensionera 

sig om sju år. 

Efter 20 år i rikets tjänst får 

han dessutom en livslång pension. 

Tjänsten som officerare i den amerikanska 

marinkåren handlar lika mycket 

om utbildning som om fysiska strapatser. 

När Jason Grove mönstrar av 

har han tillbringat mer än sex år vid 

skolbänken av de 20 åren i marinens 

tjänst. 

Grose gick som 18 åring med i 

marinkåren efter att ha avslutat high 

school. Hans bror var i armén, och 

hans styvfar hade berättat mycket om 

sin tid i marinkåren. Jason var tänd på 

idén och ville pröva på den hårdaste av 

utmaningar. 

Eldprovet för en marinkårssoldat är 

de tre månaderna i ”Bootcamp” – 

träningslägret där pojkar blir män. 

– Lägret var lika hårt som i filmen 

”Full Metal Jacket”, även om man idag 

inte slår de unga rekryterna. Men attityden 

är densamma: ”you are all equally 

worthless”, berättar Jason. 

38 år och 

pensionerad 

– the american dream? 

De tre månaderna i bootcamp har 

som primärt mål att ge de unga rekryterna 

en stark gemensam marinkårsidentitet. 

Därför är det viktigt att först 

ta bort de dåliga erfarenheter som 

många unga har med sig. Militären bryter 

ned de ungas individuella personlighet, 

så att alla är på samma nivå, 

innan uppbyggnaden av en gemensam 

identitet kan påbörjas. I tre månader 

lever de unga rekryterna under konstant 

stress utan någon form för kontakt 

med omvärlden. Inga telefonsamtal, 

inga brev, bortsett från gudstjänsten på 

söndagen. 

Att överleva ”bootcamp” 

Rekryterna får alltför många uppgifter, 

som skall lösas på alltför kort tid. Med 

för få timmar sömn och för lite mat är 

de konstant trötta och hungriga. Bootcamp 

är ett mandomsprov där alla, 

även Jason, vid något tillfälle når sin 

yttersta gräns och bara vill ge upp. 

Men det ger resultat. De unga överskrider 

konstant sina gränser och lär 

sig betydelsen av att fungera i team. 

Efter de tre månaderna har de blivit 

stolta marinkårssoldater. 

– Jag vill inte undvara mina upplevelser 

i bootcamp om du så gav mig 

en miljon dollar, men jag vill heller 

inte gå igenom det igen för en miljon 

dollar. Det var de hårdaste tre månaderna 

i mitt liv, säger Jason med eftertryck. 

Jason Grose ”överlevde” sina tre 

månader i bootcamp och tog därefter 

en teknisk utbildning i flygelektronik. 

Därefter läste han på college för att förbättra 

sin high school-utbildning och 


studera kommunikation. Efter fyra års 

studier hade han uppnått en kunskapsnivå 

som gjorde att han blev uppmanad 

att söka officersutbildningen. 

– Av de 1200 meniga som sökte var 

det bara 66 som blev antagna, och jag 

var en av dem, säger han. 

Överstens man 

Efter grundutbildningen som officer, 

blev han erbjuden ett jobb innom kommunikationssektorn, 

där han mest arbetade 

med datorer; internet och websajter. 

Men det visade sig snart att 

marinkåren hade behov för en adjutant 

till en överste. Idag arbetar han som att 

förlängd hand åt översten. 

– Jag är adjutant i Sjunde marinregementet 

med många olika slags 

uppgifter och ansvarsområden. Huvuduppgiften 

är att fungera som administrationschef 

med ansvar för den fysiska 

träningen. 

Marinbasen ligger i den lilla byn 29 

Palms norr om nationalparken Joshua 

Tree i Mojaveöknen i Kalifornien. Det 

sjunde Regimentet är den största marinbasen 

inom den amerikanska marinkåren 

med omkring 200 officerare och 

3400 meniga. 

Familjeliv på basen? 

Jason Grose är gift och har två barn på 

sex respektive nio år. Han har pratat 

mycket med sin familj om riskerna med 

jobbet. Både hustrun och deras två barn 

vet att han kan bli inkallad i krig igen. 

Jason bor med sin familj på marinbasen 

29 Palms, som fungerar som en 

liten egen stad invånarna. Här finns 

butiker, frisörer och fast food-restauranger 

med mera. Det finns också dagis 

och lekis. Deras två barn går i en skola 

i ”byn” inne på marinbasen. 

Familjen umgås mest med andra 

officerare och deras familjer. Det finns 

en rangordning på basen, som gör det 

besvärligt att för Jason Grose att ha 

för många sociala aktiviteter med de 

meniga. 

– Det ska vara en professionell 

distans mellan de meniga och de överordnade, 

men det är svårt att upprätthålla 

den eftersom de var mina vänner 

innan jag blev officer. Men spelreglerna 

är tydliga och vi följer dem allihop. 

Det går inte heller att knyta allt för 

täta band till övriga ”Marines”, för 

familjer i det amerikanska försvaret är 

vana att flytta runt mycket i det vidsträckta 

landet. 


Han har tidigare bott med sin familj 

nära den mexikanska gränsen i Yuma, 

Arizona. Efter tre år i 29 Palms flyttar 

familjen i sommar till staden Monterey, 

söder om San Francisco, där Jason har 

blivit utvald i ett särskilt utbildningsprogram. 

– Marinen vill gärna att jag tar en 

master degree i informationsteknologi 

mot att jag efter den tvååriga universitetsutbildningen 

jobbar fyra år på en bas 

på den amerikanska östkusten. Vanligtvis 

så kommer man tillbaka till det 

jobb man hade innan man lämnade 

basen för att utbilda sig. Men jag har 

fått den här möjligheten och accepterat 

det som mitt sista uppdrag innan jag 

lämnar marinkåren. 

– När jag är färdig med de sista fyra 

åren har jag tjänstgjort 20 år. 

Pluggar i Monterey 

Universitetet i Monterey är mest för 

studerande från det amerikanska försvaret, 

men även civila kan studera där, 

liksom även medlemmar ur andra länders 

försvar. 

Under den tid Jason Grose studerar 

har han ingen av sina dagliga plikter 

från basen i 29 Palms, men han kommer 

att studera i en grupp med andra 

amerikanska marinofficerare och det 

förväntas att de håller sig i god fysisk 

form. 

De kommande sex åren är alltså 

någorlunda planlagda för Jason Grose, 

och även om han kan lämna marinkåren 

som 38-årig med en bra livslång 

pension, har han inga planer på att 

bara sätta sig i gungstolen och luta sig 

tillbaka. 

– Jag har ännu inte planerat min 

civila karriär, men jag är säker på att jag 

kommer att arbeta med information 

och kommunikation på något sätt. 

Jason Grose har fått indikationer på 

att hans civila lönenivå kommer att 

ligga över 100 000 dollar, runt en 

miljon svenska kronor, om året. 

– Det kommer att finnas jobb till 

mig när jag lämnar marinkåren, säger 

en nöjd Jason Grose, som dock inte 

ser fram emot en civil karriär med odelad 

glädje. 

– Jag trivs med livet i den amerikanska 

marinkåren. 

Jan Poulsen, 29 Palms, USA 

Fotograf Eva Eklund 

Jason Grose är kapten ”in 

the marincorpse and serves 

with the headquarters 

company”, 7:e regementet, 

1:a marindivisionen 

Inflytande 

Erfarenhet – Kompetens 

Gemenskap 


Ett förbund 

För alla yrkesofficerare 

13

En officer och 

en aktieanalytiker 

– en artikel om yrkesväxling 

Som officer har du goda 

möjligheter att få ett bra jobb 

på den civila arbetsmarknaden. 

Din utbildning är hett 

eftertraktad bland företag 

som söker personal att fylla 

sina chefstjänster med. Men 

är steget från officer ut på den 

civila arbetsmarknaden naturligt, 

något man gör utan 

vidare? OfficersTidningen har 

träffat Anders Haskel, före 

detta yrkesofficer, numera 

aktieanalytiker vid SEB Enskilda 

Banken i Stockholm. Han 

berättar om sitt val och sina 

tankar kring vilken nytta man 

kan ha av sin officersutbildning 

på den civila arbetsmarknaden. 

Anders arbetsplats ligger mitt i centrala 

Stockholm. Från fönstret på hans 

arbetsplats sträcker sig en klassisk vy ut 

sig; Sergels torg, Kulturhuset och Drottninggatan 

med sina affärsstråk. Där 

sitter han, i slips och kostym, och möter 

mig med ett leende. Hoppet kan tänkas 

stort från det soliga mottagningsrummet 

till tidiga morgnar på förband 

och leriga övningar i fält. Men det är 

faktiskt en före detta officer jag nyss 

tagit i hand. 

Samtalet börjar med en resumé av 

hur det kom sig att Anders överhuvudtaget 

slog sig in på officersbanan. 

– Jag hade inte några särskilda planer 

på vad jag ville göra efter gymnasiet, 

förklarar han. Någon direkt klar 

uppfattning om vad jag ville syssla med 

i framtiden fanns inte. 

Anders gjorde sin värnpliktsutbildning 

vid A3 i Kristianstad. När han klev 

innanför regementets grindar för första 

gången hade han inga större förväntningar 

på sin tid i Försvarsmaktens 

tjänst. Detta skulle dock komma att förändras. 

– Jag hade en ganska neutral bild av 

försvaret när jag kom till A3, berättar 

han. Och några tankar på att bli officer 

hade jag inte. Men så träffade jag 

en bekant, som berättade om en person 

som han kände som var officer. 

Av det samtalet började jag förstå att 

officersutbildningen bland annat innebar 

en bra ledarskapsutbildning, som 

jag tyckte verkade intressant och kunde 

passa mig. 

Sagt och gjort. Anders bestämde sig 

för att se vad Officershögskolan hade 

att ge. Det visade sig att han valt rätt. 

– Jag började min yrkesofficersut- 

Sina kunskaper och erfarenheter från 

sin officersutbildning är något Anders 

Haskel dagligen har nytta av i sitt nuvarande 

arbete som aktieanalytiker på 

SEB Enskilda Banken. 

bildning 1983 och upplevde den som 

en mycket bra period i mitt liv. Jag var 

22 år då och jag tror att det är bra att i 

så unga år få Officershögskolans utbildning 

i pedagogik och ledarskap. 

Rastlösheten tog över 

Men trots att han trivdes i gemenskapen 

och med livet i Försvarsmakten började 

Anders efter en tid fundera på om 

det verkligen var yrkesofficer han ville 

vara i resten av sitt liv, något som de 

flesta av oss gör någon gång i livet, 

med varierande utfall. Vissa av oss stannar 

kvar på vår arbetsplats. Anders 

valde en annan utväg. 

– Jag hade höga ambitioner med både 

utbildningen och yrket. Jag funderade 

på min framtid och kunde ganska lätt 

räkna ut hur den militära karriärbanan 

skulle se ut. Jag frågade mig om jag 

verkligen ville ha mitt liv utstakat precis 

så. Och eftersom jag nog är lite rastlös 

av naturen så kom jag fram till att 

jag ville prova på något nytt. I den 

åldern är det nog lätt att tycka att ”gräset 

är grönare på andra sidan”. Jag var inte 

så pigg på att gå som utbildare på regementet 

under de år som gällde mellan 

skolstegen. Men jag har alltid trivts i försvaret, 

förklarar han. 

Officersutbildningen 

till stor hjälp 

Men hur väljer då vår relativt nyutexaminerade 

officer att göra när det 

kliar i fingrarna och spritter i kroppen 

av karriärlusta? 

– Jag valde ganska snabbt en karriär 

i det civila, berättar Anders. 

Anders första civila jobb blev som 

ansvarig för ungdomsverksamheten vid 

Aktiespararnas riksförbund. Där blev 

han kvar i tre år. 

– Jag har alltid varit intresserad av 

ekonomiska frågor och aktiesparande, 

så jobbet passade mig perfekt. Mina 

huvudsakliga uppgifter var att organisera 

och administrera förbundets ungdomsverksamhet. 

Jag sysslade mycket 

med information och utbildningsaktiviteter 

för ungdomar. Jobbet innebar 

en hel del föreläsningar på skolor och 

företag och jag märkte att jag hade stor 

nytta av den pedagogik jag läst på Offi- 


cershögskolan. Att jag dessutom hade 

lärt mig att tala inför grupp var naturligtvis 

också en stor fördel. 

Arbetet på Aktiespararnas riksförbund 

var ett bra avstamp för den fortsatta 

karriären som aktieanalytiker för 

Anders. 

– Under tiden hos Aktiespararna 

kom jag också i kontakt med tidningen 

”Aktiespararen” förbundets medlemstidning. 

Jag skrev artiklar om utvecklingen 

på aktiemarknaden och gjorde 

en del aktieanalyser i tidningen. Dessutom 

gav jobbet en del kontakter, som 

varit bra att ha efteråt. 

Anders upptäckte att det var roligt att 

skriva och efter åren hos Aktiespararna 

arbetade han som frilansande ekonomiskribent. 

Som anställd på ett mindre 

konsultbolag gjorde han aktieanalyser 

och skrev artiklar om aktieplaceringar. 

En dag 1990 blev han så kontaktad av 

S-E-Banken. 

– Man hörde av sig till mig och 

frågade om jag ville ta ett jobb som 

analytiker hos dem. Jag tackade ja och 

arbetade där i fem år. 

Därefter jobbade han ett par år som 

förvaltare och aktiemäklare innan han 

på nytt fick prova på att förmedla sina 

analyser till aktiespararna via det skrivna 

ordet. Mellan åren 1997 och 2000 

var han nämligen anställd som skribent 

på Finanstidningen. Det jobbet 

gjorde han så bra att han blev utnämnd 

till bästa ekonomijournalist 1999. Dessutom 

kom han tvåa i samma omröstning 

1998 och 2000. 

Varierande, utåtriktat arbete 

Under vårt samtal funderar Anders högt 

på om uppskattade skribenter allmänt 

har naturlig fallenhet för att skriva bra, 

eller om även det kan ha att göra med 

de erfarenheter man fått på vägen 

genom livet, som att i Anders fall ha en 

officersutbildning i bagaget. Han förklarar 

sina tankegångar: 

– Det handlar om att tänka och skriva 

pedagogiskt och enkelt. Det kanske 

är ytterligare en kunskap jag har med 

mig från officersutbildningen. Jag vet 

faktiskt inte, säger han och ler. 

Sommaren 2000 återvände Anders 

till sin gamla arbetsgivare SEB. Om sitt 

nuvarande jobb säger han så här: 

– Jag är analytiker vid SEB Enskilda 

Banken. Vi vänder oss till kunder som 

har ett lite större kapital att placera och 

som är i behov av mer kvalificerad rådgivning 

än vi kan ge genom de vanliga 


bankkontoren. Jag har en utåtriktad roll 

i min tjänst. Jag är med och skriver i 

olika publikationer som skickas ut till 

kunderna. Jag är ute en hel del och 

pratar på kundträffar. Jag har också en 

hel del kontakter med journalister. 

Vill inte lämna 

Försvarsmakten helt 

Trots att det nu är 15 år sedan han lämnade 

in sin avskedsansökan som 

yrkesofficer har Anders fortfarande kontakter 

med Försvarsmakten som han 

inte vill bryta. 

– Jag är reservofficer idag, förklarar 

han. Att åka ut på övningar då och då 

gör att jag får omväxling i tillvaron. 

Försvaret har gett mig så mycket positivt, 

som jag vill betala tillbaka. 

Att ha ett heltidsjobb och samtidigt 

vara engagerad i reservofficerskåren 

kan verka som en något svårhanterlig 

uppgift. Men Anders ser det istället som 

vilket annat åtagande i livet som helst. 

Och lösningen är lika uppenbar: 

– Med god planering och framförhållning 

så fungerar det, förklarar han. 

Fyra frågor till Anders: 

Är du nöjd med din situation som 

reservofficer eller går du miste 

om något som Försvarsmakten kan 

erbjuda sina ”ordinarie” yrkesofficerare, 

tror du? 

– Det sägs att man inom försvaret är 

dåliga på att ta hand om sina reservare 

idag. Och jag håller med. Det krävs att 

man själv tar initiativ för att få uppgifter. 

Försvarsmakten måste bli bättre 

på att ta vara på den kompetens som 

finns hos utbildade officerare, inte minst 

hos dem som lämnat sin fasta anställning 

i försvaret. 

Vad är det officeraren är så bra på, 

som den civila arbetsmarknaden är i 

behov av? 

– Officerare är bra på tydlighet. De 

är bra på att ge beröm och konstruktiv 

kritik. Officeren får lära sig att fatta 

snabba beslut och genomföra projekt 

snabbt och effektivt. Inom det militära 

lär man sig ett speciellt sätt att kommunicera 

och förmedla budskap, på 

ett snabbt och rakt sätt. Man lär sig 

också hur organisationer och människor 

fungerar. Det spelar egentligen 

ingen roll på vilken arbetsplats du är, 

människor fungerar på ungefär samma 

sätt vilka grupper man än undersöker. 

Vad vill du säga till officerare som funderar 

på att byta yrke? 

– Tänk igenom ert beslut rejält innan 

ni gör ert val. När jag tänker på mitt eget 

val, så kanske jag trots allt skulle ha 

stannat i Försvarsmakten några år till 

och gått ytterligare någon skola. Bredvid 

mitt jobb som officer skulle jag nog 

ha läst kurser på den civila högskolan. 

Nu har jag fått läsa in den kompetens 

som krävs för mitt civila yrke på kvällstid 

istället. 

Och framtiden... vad finns där för 

Anders Haskel? 

– Antagligen kommer jag att ägna 

mig åt det jag gör just nu ett tag till. 

Text och foto: 

Sandra Lang 

Namn: Anders Haskel 

Ålder: 40 år 

Födelseort: Hörby 

Bakgrund: 4 år Teknisk linje (gymnasiet) 

Gjorde värnplikten 10 mån på A3 

i Kristianstad 1981-1982. 

Huvuduppgift under värnpliktstiden: 

Pjäsgruppchef, 10,5 cm haubits 

m/40 

Yrkesverksam tid som officer: 

1983-1986 Officershögskola samt 

Krigskolan Karlberg varvat med 

arbete som utbildare av värnpliktiga. 

Jag har senare befordrats till 

kapten, som reservofficer. 

Meritförteckning: 

1986-1989: Aktiespararna (Sveriges 

Aktiesparares Riksförbund), 

ungdomsansvarig samt arbete inom 

utbildningsverksamheten. 

1989-1990: Thomasson Investment 

Service, aktieanalytiker 

1990-1995: S-E-Banken, aktieanalys 

och portföljförvaltning 

1995-1997: Custos, portföljförvaltare 

1997: Danske Bank, aktiemäklare 

1997-2000: Finanstidningen, aktieanalytiker 

och reporter 

2000-:SEB, aktieanalytiker 

Civila studier: Företags- och nationalekonomi 

samt statsvetenskap 

vid Stockholms Universitet 

15

Vaktavlösning i 

förbundsledningen 

Officersförbundets avgående presidium från vänster förste vice ordförande Hans-Ivar Byberg, förbundsordförande Per Wahlberg 

och andre vice ordföranden Nils Waldemarsson.Foto Svante Palme. 

De tre sista dagarna i maj 

genomför Officersförbundet 

sin kongress. Många viktiga 

beslut skall då tas. Bl.a skall 

förbundsstadgarna utvecklas, 

ett nytt fackligt program fastställas, 

budgeten fastställas 

m.m. 

Det kommer också att bli stora förändringar 

i förbundsstyrelsen. Bland 

annat byts hela presidiet ut i och med 

att förbundsordföranden (Per Wahlberg) 

och 1.vice förbundsordföranden 

(Hans-Ivar Byberg) går i pension fr.o.m 

1 juni samt genom att 2. vice förbundsordföranden 

(Nils Waldemarsson) kommer 

att avgå med pension under nästa 

mandatperiod och således inte kan 

omväljas. Valberedningen har utarbetat 

sitt förslag till ny förbundsstyrelse. 

Det är ännu för tidigt att här i OT presentera 

detta förslag. En sådan presen- 

tation kommer i ett senare nummer. 

Förmodligen säger alla som avgår 

från förbundsordförandejobb att de haft 

en intensiv och händelserik tid. Det 

gör också Per, Hans-Ivar och Nils och 

tycker att perioden 1995–2001 faktiskt 

varit detta. “Vi har varit med om två 

stora försvarsbeslut, varav ett som var 

det mest omvälvande på mycket länge” 

säger de tre avgående presidieledamöterna. 

I början av 1996 hade vi c:a 

16.000 aktiva medlemmar. På grund av 

försvarsbeslut och neddragningar är vi 

med idag knappt 13.000 aktiva medlemmar 

på väg ned till c:a 11.000 (eller 

10.000 om personalförsörjningsutredningens 

siffra skall gälla) år 2004. Vi har 

lämnat invasionsförsvaret och håller 

på att skaffa oss ett insatsförsvar med 

stark internationell prägel. 

Vidare har vi genomfört två stora 

avtalsrörelser (RALS 98-01 och RALS 

01-02) Det viktigaste som vi vill förmedla 

till våra efterträdare är att idogt 

och målmedvetet kämpa för att skapa 

en långsiktigt hållbar personalförsörjning. 

Försvarsmakten måste skapa sig 

förmåga att – med en bra officersutbildning, 

med ett positivt utnyttjande av 

löneinstrumentet och med en bra verksamhet 

med balans mellan uppgifter 

och resurser på alla nivåer – kunna 

rekrytera och behålla kompetenta och 

välmotiverade officerare inom alla 

funktioner och på alla nivåer. 

De tre avgående presidieledamöterna 

vill å alla avgående styrelseledamöters 

vägnar önska den nya förbundsstyrelsen 

lycka till och tacka alla 

medlemmar för det mycket intressanta 

och utmanande uppdraget att få leda 

Officersförbundet under detta intensiva 

skede. 

Per Wahlberg 

Hans-Ivar Byberg 

Nils Waldemarsson 


Officersförbundets 

språkstipendiat siktar högt: 

– Jag prövar gärna mina språkkunskaper i Bryssel! 

OfficersTidningen träffar 

Peter Gustafsson en klar vårdag 

på Uppsala centralstation. 

Förra året blev denna 

flygtekniker tilldelad Jan 

Lords språkstipendie. 

Vi talar om varför man söker ett språkstipendium. 

– För mig var det lite bakvänt. Jag 

sökte faktiskt stipendiet efter att jag 

varit på språkkurs i Frankrike, berättar 

Peter. Jag fick höra att man kunde göra 

så, och lämnade in en ansökan och 

blev en av stipendiaterna. Det är jättebra 

att stipendiet finns. 

Att gå en kurs i Franska... 

– Jag ville öva upp min gymnasiefranska. 

En språkresa verkade vara ett 

bra alternativ, så jag tog semester och 

åkte till Frankrike börjar Peter. Jag hade 

dessutom aldrig varit i Frankrike förut. 

En kurs i normalt tempo innehåller 

fyra undervisningstimmar per dag. Det 

alternativet som Peter valde var en 

intensivkurs som innebar ungefär sex 

timmars lärarledda studier per dag. Fyra 

timmar gick åt till konversation och 

tiden som blev över ägnade man åt 

grammatikens konst. 

– Vi gjorde grammatikövningar och 

diskuterade omkring dem. Det var 

givande och lärarna var bra. Eftersom 

vi bara var tre personer i gruppen, vilket 

jag blev lite chockad av först, det 

gjorde att man var aktiv från första stund 

vare sig man ville eller ej. Lärarna var 

fast beslutna om att vi skulle lära oss 

Franska, och vi fick ställa hur mycket 

frågor som helst, tills vi verkligen lärde 

oss hur det skulle vara. 

Lärarna diskuterade nästan dagligen 

om var och en av sina elever för 

att kunna ge dem bästa möjliga undervisning. 

Man kunde bli uppflyttad i en 

mer avancerad kurs från en dag till en 

annan, om det visade sig att man skulle 

ha mer nytta av den. 

– All undervisning var på franska, så 

i början hade man svårt att förklara de 


grammatiska teorierna och använda de 

franska orden för de språkliga begreppen. 

Jag menar, när det är svårt att förklara 

hur den svenska gammatikteorin 

hänger ihop, blir det ganska komplicerat 

när man ska försöka sig på den 

franska... på franska! Det allra bästa 

tror jag är att bo i en familj under kurstiden. 

Då överger man aldrig värdnationens 

språk. Själv bodde jag i ett 

studentboende tillsammans med andra 

utländska studenter. Där blev det så att 

man pratade engelska med varandra. 

Peter hade aldrig varit i Frankrike 

förut, men han hade en god vän där 

som han hann hälsa på. 

– Eftersom jag varit involverad i IACE 

(International Air Cadett Exchange), 

som eskort och Sverigeledare har jag 

lärt känna människor från bland annat 

Frankrike. En av dem träffade jag under 

min vistelse i Paris, det var jättekul han 

tog mig med på en flygtur över Paris i 

sitt plan. 

Har man nytta av en 

språkkurs som officer? 

– När man träffas på internationella 

utbyten har man ju klart nytta av sina 

kunskaper, men jag hoppas att jag får 

mer användning av min Franska i framtiden. 

Ett sätt att få nytta av sina språkkunskaper 

är att tjänstgöra utomlands. 

– Jag skulle gärna vilja arbeta vid 

någon ambassad någonstans. Att 

hamna i Bryssel skulle vara väldigt 

intressant. 

Faktaruta Peter Gustafsson 

Gick på Officershögskolan i 

Halmstad 1989-1991 

Fortsatte som Flygtekniker på 

F15 i Söderhamn 

Varit lärare på Flygvapnets 

Tekniska skola 

Har arbetat som flygtekniker 

på F16 i Uppsala 

Arbetar idag som systemingenjör 

vid Teknikkontor 

37/39 F7 

För att inte tappa de kunskaper han 

fick i Paris har Peter fortsatt att läsa 

Franska på distanskurser och på kvällstid. 

Peter är idag kapten, men kommer 

att läsa STABs-programmet vid FHS till 

hösten med målet ställt på att bli major. 

– Jag ser fram emot att läsa vid FHS 

och har höga förväntningar på utbildningen, 

säger han. 

Peter Gustafsson 

om framtiden: 

– Jag tror att vi kommer att få en allt 

större integration av vapenslagen och 

dess verksamheter i framtiden. Vilket 

kommer att ge synergieffekter när vi 

samtidigt skall bygga system av system, 

i framtiden kommer tex ubåtar att kommunicera 

med flygplan osv. Vi kommer 

även att se en utbredning av nätverk 

mellan människor i och utanför organisationen. 

Självklart kommer graden 

av interoperabilitet att öka i och med 

vårt ökade deltagande i internationella 

insatser. 

Text och foto: Sandra Lang 

Med sina språkstudier vill Peter Gustafsson 

hitta vägen ut i Europa. 

17

Hur skapar vi 

framtidstro tillsammans? 

En välutbildad och motiverad officerskår utgör ”motorn” i 

alla länders Försvarsmakter. Under de senaste åren har den 

svenska officerskåren upplevt en Försvarsmakt i stark förändring. 

Ominriktning, ekonomisk obalans, förtidsavgångar 

och en fokusering av intresset mot internationella insatser 

har blivit en del av vardagen. För en tid sedan ”drabbades” 

officerskåren av nya rapporter kopplade till ekonomisk 

obalans i pågående omställningsprocess. 

I rådande situation är det viktigt att erinra 

sig ett avgörande bakgrundsfakta: 

Trots ovanstående beskrivning är 

huvuddelen av officerskåren kvar i Försvarsmakten! 

Som konsekvens är det av 

största vikt att denna stora grupp av 

dugliga medarbetare ser en positiv framtid 

i Försvarsmakten. Utan framtidstro/gåanda 

går det inte att bygga det 

nya försvaret. 

Det finns problem 

Vi får inte glömma bort att det finns ett 

antal problemområden som kraftigt 

bidragit till att skapa bristande framtidstro. 

Ett antal insändare i Officerstidningen 

tyder på att det finns många 

officerare ute vid förbanden som tycker 

att vår centrala ledning och förbandsverksamheten 

lever i ”skilda världar”. 

Därutöver har betydligt fler officerare 

än normalt sökt civila arbeten för 

att därigenom få en bättre framtidssituation 

med bland annat bättre lönevillkor. 

Många upplever att ständiga 

omstruktureringar vid förband och staber 

bidrar till processer som tar för stor 

kraft från kärnverksamheten. 

För att vi tillsammans skall kunna 

vidta de rätta och framåtriktade åtgärderna 

är det viktigt att analysera dessa 

problemområden. Försvarsmaktens 

chefer måste lyssna på medarbetarna i 

syfte att inventera lokalt verksamhetsanknutna 

problem samt finna lösningar 

på dessa. 

Exempel på åtgärder på 

olika nivåer – vad sker? 

Det finns många bevis på att ovanstående 

frågeställning står i fokus på olika 

nivåer inom FM. 

Mitt debattinlägg skall ses som en 

orientering om vad som pågår samt vad 

som enligt min uppfattning bör göras. 

Det är kraften i hela officerskollektivet 

som formar morgondagens Försvarsmakt. 

Denna kraft kan jämföras 

med grundtankarna för ”uppdragstaktik”. 

När alla nivåer jobbar med 

”spirit” mot samma målbild erhåller vi 

en enorm dynamik och förmåga att nå 

bra resultat. Det kan vara värt att reflektera 

över ett citat hämtat från Napoleon 

Bonaparte: ”In war the moral is to 

the physical as three to one.” 

Inom Högkvarteret pågår arbetet 

med det så kallade 10-punktsprogrammet. 

Detta syftar bl a till att skapa bra 

personalvillkor kopplat till individualplanering, 

kompetenshöjning, bostäder 

i stockholmsområdet samt översyn 

av löner. 

Därutöver pågår ett arbete med att 

tydliggöra en målbild som alla kan identifiera. 

Det vill säga; mot vad syftar 

omställningen och hur ser morgondagens 

försvar ut, vilka uppgifter skall 

vi ha och vilka system skall vi förfoga 

över för att lösa dessa? ATK målbild 

2010 för armén är ett bra exempel på 

att vi är på rätt väg. 

På lokal nivå finns det många ”eldsjälar” 

som arbetar med stor energi för 

att skapa framtidstro. Nya tankar om 

realistiska övningar , materielförsök 

(demonstratorer mm) och ”kvalitetsgrupper” 

utgör exempel på den lokala 

drivkraft utan vilken visionerna blir 

till intet. 

Se det positiva 

Det är avgörande att vi bygger vidare 

på det positiva och inte fokuserar på 

problemen. 

Låt mig ta fram några exempel på att 

mycket positivt de facto sker. Materielsidan 

är ett område där det sker en 

omfattande utveckling. Konsekvenserna 

av nedanstående kan vara värt att 

reflektera över: 

Vi har stridsvagnar (122 systemet) 

och stridsfordon (90 systemet) i världsklass. 

Vårt ubåtssystem innehåller utifrån 

sin storleksklass världsledande teknik 

och har mycket stor eldkraft. 

Flottan tillförs toppmoderna 

korvetter (Visbyklassen). 

Amfibiesystemet är unikt både vad 

avser ny materiel och organisation. 

Stridsbåt 90, minsystem, robotsystem 

och ledning/sambandssystem håller 

högsta klass. 

JAS systemet och luftburen radar/signalspaning 

tillhör den absoluta 

toppen av befintlig spetsteknologi. 

Den personliga utrustningen, exempelvis 

uniformsystemet, hjälmar och 

skyddsutrustning, ger många positiva 

kommentarer vid möten med företrädare 

för andra nationers Försvarsmakter. 

Lägg därtill att vår försvarsindustri är 

världsledande inom flera teknologiområden. 

Därutöver är det värt att lyfta fram 

att vi har duktiga och motiverade värnpliktiga 

som skapar basen för rekrytering 

till officersyrket. 

Prioritera kärnverksamheten 

Det är viktigt att vi gör rätt saker vid förband, 

skolor och staber. I en omställningsprocess 

finns det en unik möjlighet 

att fokusera på det som är väsentligt; 

kärnan. Jag upplever att vi ibland 

”gapar efter ett för stort stycke”. Framtidstro 

uppnås om det är balans mellan 

uppgifter och resurser. Exempelvis är det 

av yttersta vikt att officersutbildningen 

vid våra olika skolor prioriteras och 


håller hög klass. Vid ett utbildningsregemente 

måste utbildningen av värnpliktiga 

anses vara kärnverksamheten. 

Då måste regementsstab och stödfunktioner 

arbeta mot detta och inte 

hitta egna sidospår. En stab har inget 

egenvärde utan staber är till för att stödja 

det som finns i ”spetsen på den blå 

pilen”! 

Skapa identitet och 

tillhörighet 

Inom försvarsgrenarna är det viktigt 

att skapa samhörighet, naturliga nätverk 

och kontaktytor. I den ”gamla Försvarsmakten” 

fanns en hel del bra saker 

som vi inte får glömma bort eller förkasta. 

I armén var tydliggörandet av 

krigsförbanden i form av kaderförband 

och kaderstaber en mycket viktig del för 

att uppnå kvalité. 

Yngre officerskollegor erhöll placering 

i ett krigsförband direkt i samband 

med utnämningen. De fick erfarenheter 

av truppföring i samand med övningar 

och de fick möjlighet att påverka sin 

framtid i förbandet. 

Därutöver bildades ett naturligt 

kamratskap och många äldre kollegor 

blev ”mentorer” för sina yngre kollegor. 

Utifrån hur situationen ter sig i dagsläget 

är det min bestämda uppfattning att 

förbandsidentiteten bör utvecklas! 

Det finns ingen anledning att officerare 

skall stå i någon ”kompetenssump” 

som skall aktiveras vid skarp 

insats. ”Krigsplacera” personalen! All 

krigshistoria visar entydigt att tydlig förbandsidentitet 

varit bidragande till stridmoral 

och bra resultat. För den som 

önskar detta belagt rekommenderas 

läsning av den israeliske militärteoretikern 

Martin van Crefeldts bok ”Fighting 

Power”. 

Sammanfattning: 

* Efter det senaste försvarsbeslutet är 

huvuddelen av officerskåren kvar och 

det är viktigt att alla dessa får framtidstro. 

* Det finns problem men insikt och 

framåtanda skapar förutsättningarna 

för att se nya möjligheter. 

* Lyft fram det positiva och fokusera 

på framtiden. 


Chefers ansvar 

Huvuddelen av officerskåren är chef i 

någon nivå. Instruktören vid plutonen 

är chef över den övningsavdelning som 

han för tillfället ansvarar över. Plutonchefen 

har sitt chefsansvar osv. 

Vi har således alla ett chefsansvar i 

någon form. Ansvaret är nära sammankopplat 

med ett uppdragstaktiskt 

synsätt vilket enkelt uttryckt innebär att 

vi alla måste bidra med vårt ”strå till 

stacken”. Det håller inte att hänvisa till 

att detta är flot- 

tiljchefens/regementschefens uppgift. 

Nedanstående synpunkter är, enligt 

min uppfattning, starkt bidragande till 

att skapa framtidstro. De har alla som 

grund ett aktivt och engagerat ledarskap. 

Uppfattningarna som jag lyfter 

fram kan ibland ges stämpeln ”gamla 

sanningar”. Det betyder ingalunda att 

dom är förlegade. För flertalet yngre 

kollegor som jag kommer i kontakt med 

uppfattas de däremot som sanningar 

utifrån beprövad erfarenhet. 

* Bra materiel, många bra officerare 

och värnpliktiga utgör viktiga fundament 

att bygga vidare på. 

* Kraftsamla resurserna till kärnverksamheten. 

* Principerna för hur vi placerar officerare 

vid förband och staber behöver 

ses över och vidareutvecklas mot 

ett tydliggörande av ”hemmahörighet”. 

Chefer ska: 

Skapa och vidmakthålla förbandsanda/rätta 

attityder. Detta innebär utövandet 

av ett tydligt ledarskap ! 

Leva efter de anvisningar som 

beskrivs i Svensk Författningssamling 

(SFS), Försvarets Författningssamling 

(FFS) och ÖB Riktlinjer för Svensk Officersetik. 

Skapa tydlighet, öppenhet och ärlighet 

genom en förankrad policy och ett 

konsekvent handlande. Beslutsprocesser 

måste således tydliggöras för all 

personal. 

I bemanningsprocesser placera rätt 

man/kvinna på sådana befattningar 

som gör att individen kommer till 

sin rätt! I nyckelbefattningar 

måste personer som besitter stort 

förtroende hos underordade, sidoordnade 

och överordnade placeras. 

Detta är speciellt viktigt när vi 

har ”oro i leden”. 

Utveckla ett bra samarbete med 

fackliga representanter. 

Skapa ett klimat och ett forum som 

bidrar till lyhördhet och som därigenom 

tillgodoser personalens behov. Detta 

är lika viktigt för officerare som för civilanställda. 

Överste Berndt Grundevik / 

Chef Chefsprogrammen/FHS 

* Chefer måste utöva ett tydligt ledarskap! 

Alla som är inblandade i bemannings 

eller befordringsprocesser måste 

ta ett stort ansvar för att rätt man/kvinna 

placeras på lämplig befattning 

utifrån individens förutsättning. 

* Skapa stabilitet genom att få balans 

mellan uppgifter/resurser samt låt 

organisationen få ”sätta sig”. 

* Det finns et stort behov av att se 

över hela lönestrukturen 

19

Förbundsinformation 

Om 

Förbundsinformation: 

På de här sidorna kan du läsa 

information från Officersförbundets 

kansli 

Ansvarig för 

Facklig Information är: 

Henrika Åkerman, 

Informationschef 

henrika.akerman@officersforbundet.se 

08 - 440 83 48 

Officersförbundet i yttrande: 

Personalen 

viktigare än materiel 

Det är viktigare att prioritera utvecklingen 

av personalen genom utbildning 

och tjänstgöring före en fortsatt 

ökning av materielkostnaderna. Det 

skriver Officersförbundet i sitt yttrande 

över ÖB:s preliminära verksamhetsuppdrag 

för år 2002, som överlämnats 

till strategiledningen. Officersförbundet 

anser också att det råder obalans mellan 

antalet officerare och den verksamhet 

som Försvarsmakten planerar 

för, och menar att uppdragen bör prioriteras 

och anpassas efter resurserna. 

Även i samverkan om verksamhetsuppdragen 

för nuvarande år, 2001, har 

Officersförbundet kritiserat obalansen 

mellan uppgifter och resurser. 

Officerare som slutar ska kunna 

vara kvar som medlemmar 

Officerare som Försvarsmakten i förtid 

ska kunna vara kvar som passiva medlemmar 

i Officersförbundet, enligt ett 

förslag från förbundsstyrelsen. Tidigare 

har stadgarna inneburit att de som 

lämnat försvaret också måste gå ur Officersförbundet. 

Genom det nya förslaget 

ska den som vill kunna ha kvar både 

försäkringar och OfficersTidningen. 

Beslutet ska fattas av kongressen den 

29 – 31 maj. 

14 200 för låg lön för en fänrik 

En individuell värdering ska 

lägga grunden för de löner 

som fänrikarna får när de 

anställs som officerare. Att 

det skulle finnas en fänrikslön 

på 14 200 stämmer inte, 

utan det är en flera år gammal 

minimilön. 

Nu måste förbandscheferna 

sätta löner som lockar 

och lyckas behålla rätt personer 

i försvaret. 

Senaste gången som ingångslön diskuterades 

var i avtalet om lönerevision 

1999. Resultatet blev att lönen 

för en nyanställd fänrik höjdes till 

minst 14 200 kronor. Denna nivå är 

idag långt ifrån vad förbundsstyrelsen 

anser att en fänrik är värd. Både förbundet 

och Försvarsmakten var också 

medvetna om att förbandens förutsättningar 

för att rekrytera och behålla 

officerarna var olika. Detta, samt att 

lönen ska vara individuell, gjorde att 

man inte avtalade om någon definitiv 

ingångslön utan istället en lägsta 

nivå. 

I lönerevisionen 2000 gjordes ingen 

central satsning för fänrikar. Behovet 

var inte speciellt stort eftersom det 

vid varje nyanställning ska ske en 

lönevärdering och individuell lönesättning. 

Det finns alltså ingen fänrikslön 

som alla nyanställda ska ha. 

Marknadsanpassa lönen! 

Vid varje nyanställning ska det sättas 

en lön på individen. Kriterier är bland 

annat arbetsuppgifternas svårighetsgrad, 

ansvar och individens skicklighet. 

Lönen ska också vara marknadsmässig 

och locka aspiranterna 

att ta en anställning vid förbandet och 

få dem att stanna kvar. Om detta görs 

på rätt sätt vid förbandet så borde 

resultatet bli att alla nyanställda fänrikar 

följer med i förbandets löneutveckling 

och lönestruktur. 

Värderar man arbetsuppgifternas 

svårighetsgrad, ansvaret och marknaden 

så inser man snart att 14 200 

inte är en fänrikslön. Det blir ännu 

tydligare när man vet hur förbanden 

lönevärderar civila praktikanter, 

soldater eller andra förhållandevis 

enkla arbetstagare. Dessa får löner i 

nivån 15 – 16 000. 

Ingångslönen 

viktig för framtiden 

Det är förbandscheferna som har 

ansvaret för att anställa och sätta lön 

vid anställningen av fänrikarna. Något 

som de uppenbarligen måste ha hjälp 

med. 

De ska göra en värdering av vilken 

lön som är rätt för varje individ. De 

måste också få klart för sig att det inte 

finns någon fänrikslön som alla ska 

ha. Sätter inte förbandschefen en rejäl 

lön från början så kommer officeren 

inte på bra många år att nå en acceptabel 

lönenivå. 

Och många av dem kanske inte 

ens stannar i Försvarsmakten. 


Nytt statligt avtal RALS 2001 klart 

Det blev ett ettårigt avtal på 

det statliga området 1 april 

2001 – 31 mars 2002. På grund 

av att pensionsförhandlingarna 

och förhandlingarna om ett 

nytt affärsverksavtal inte lett 

till från arbetsgivaren önskvärt 

resultat var Arbetsgivarverket 

(AgV) icke beredd att 

sluta något flerårsavtal. Även 

de återstående arbetstidsfrågorna 

på Försvarsmakten 

utgjorde också motiv för att 

avtalet blev ettårigt. 

Löner 

Avtalet ger möjlighet för lokala parter att 

utveckla den lokala lönebildningen och 

lönesättningen i syfte att kunna rekrytera, 

motivera och behålla arbetstagare 

med sådan kompetens som behövs 

på kort och lång sikt. 

Inför lönerevision ska arbetsgivaren 

presentera en bild av myndighetens 

löneläge och lönespridning. De lokala 

parterna ska diskutera lönebilden och 

var för sig redovisa sin syn på behovet 

av förändringar av löner och andra 

anställningsvillkor för att klara kompetensförsöjningen. 

Löner och andra 

anställningsvillkor på övriga delar av 

arbetsmarknaden kan i detta sammanhang 

beaktas. 

En väl fungerande lönesättning förutsätter 

enligt avtalet också en återkommande 

dialog mellan chef och medarbetare. 

Samtalet skall vara en struktuerad 

dialog, som särskilt inriktas på 

frågor som kan ha betydelse för individens 

resultat, utveckling och lön. 

Förhandlingsordningen är i stort densamma 

som i tidigare löneavtal. Kollektivavtal 

skall slutas om revisionstidpunkt, 

revisionsbelopp samt fördelning 

på individer i enlighet med avtalets 

löneprinciper. Om parterna inte enas 

om annat gäller att lönerevision ska äga 

rum den 1 april 2001. Om parterna inte 

blir överens om revisionsbelopp senast 

sex månader efter överenskommen revisionstidpunkt 

gäller att revisionsbeloppet 

räknas som 2,5 procent av underlaget. 

Om parterna inte blir överens om 

annat ska lönen under perioden höjas 

med minst 230 kronor. 


Pension 

Parterna har fört förhandlingar om ett 

nytt pensionsavtal, som bl a innebär att 

vissa delar av den förmånsbestämda 

ålderspensionen ersätts med avgiftsbestämd 

ålderspension. Parterna är överens 

om att fortsätta dessa förhandlingar, 

och konstaterar att ett införande av 

ett nytt pensionssystem per den 1 januari 

2003 förutsätter att pensionsförhandlingarna 

är slutförda i god tid före 

den 31 december 2001. 

Trygghetsavtalet 

Parterna har enats om att temporärt 

sänka avgiften till Trygghetsstiftelsen. 

Fr o m 1 april 2001 sänks avgiften från 

0,7% till 0,05% av lönesumman. 

Fr o m den 1 januari 2004 höjs avgiften 

till 0,4%. De frigjorda medlen ska 

användas på sätt som lokala parter enas 

om och syftet är att åtgärderna ska vara 

ett led i ett aktivt omställningsarbete. 

Chefsavtal 

Vissa förändringar är gjorda vad gäller 

om man inte blir överens om den lokala 

chefskretsens omfattning vid en myndighet. 

Likaså har regeringens frikrets övergått 

till ett eget avtal. 

Utlandsavtal 

Två nya utlandsavtal har slutits. Det ena 

gäller utrikesförvaltningen och är en 

modernisering av gällande regler. Det 

andra är ett nytt avtal och som gäller för 

övriga som utlandsstationeras – Avtal om 

utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor 

vid tjänstgöring utomlands 

– (URA). Detta avtal träder i kraft 1 januari 

2002 och innebär också en delegering 

till respektive myndighet att inom 

vissa ramar teckna lokala utlandsavtal. 

ALFA 

Parterna har också blivit överens om 

vissa ändringar i Allmänt löne- och förmånsavtal 

ALFA. Vissa justeringar har 

gjorts inom arbetstidskapitlet och vidare 

har rätten till tjänsteförening begränsats 

till tre år. 

Utvecklingsfrågor 

Parterna har gemensamt konstaterat att 

det finns behov att påskynda de lokala 

utvecklingsprocesserna för att kunna 

möta förändrade krav i arbetslivet. I 

avtalet anges att en förtroendefull samverkan 

mellan lokala parter är en viktig 

förutsättning för att utvecklingsarbetet 

ska föras framåt. Det är därför en 

tillgång för myndigheterna att som företrädare 

för de anställda ha kompetenta 

lokala fackligt förtroendevalda. Det är 

viktigt att dessa ges goda förutsättningar 

att utföra det fackliga uppdraget i 

kombination med de yrkesmässiga uppgifterna. 

Centrala och lokala parter har under 

avtalsperioden gemensamma åtaganden 

inom arbetsmiljöområdet och vad 

gäller kompetensutveckling. Vidare skall 

de centrala parterna följa upp tillämpningen 

av samverkansavtalet för utveckling 

för att identifiera hinder och svårigheter 

vid tillämpningen. Om det visar 

sig att avtalet behöver kompletteras eller 

ändras är centrala parter beredda att 

göra de förändringar som krävs. 

Personskadeavtalet (PSA) 

Vissa ändringar har gjorts. Vållandeprövningen 

har avskaffats och full ersättning 

för inkomstförlust erhålls vid 

arbetsoförmåga till följd av arbetsolycksfall 

som varar mer än 14 dagar. 

Vissa avtalsfrågor inom Försvarsmakten 

I avtalets sista bilaga sägs följande om 

avtalsfrågorna inom Försvarsmakten. 

De lokala parterna inom Försvarsmakten 

har påbörjat ett arbete att ändra 

och verksamhetsanpassa de anställningsvillkor 

som finns i Försvarsmaktens 

avtalssamling (FAS). Parterna har hitintills 

enats om förändringar vad gäller 

villkoren inom området lön samt även 

uppnått samsyn om hur de förbandsvisa 

arbetstidsavtalen som bedrivits på försök 

ska hanteras. 

Parterna har dock ännu inte kunnat 

enas om ändrade villkor inom arbetstidsområdet. 

Vad gäller arbetstid har 

parterna enats om att fram till den 30 

september 2001 ompröva bestämmelserna 

och träffa ett nytt avtal om arbetstidsbestämmelser. 

Om de lokala parterna 

vid denna tidpunkt inte kunnat 

enas skall frågan tas upp till förhandling 

mellan centrala parter. 

21

Många oklarheter om nytt pensionsavtal 

Förhandlingarna om ett nytt pensionsavtal 

som ska omfatta alla 

statsanställda fortsätter. Från 

Arbetsgivarverket har man tydligt 

markerat att även officerarna ska in 

i det nya avtalet, som ska gälla från 

den 1 januari år 2003. 

Just nu är parterna inne i förhandlingar 

om principerna hur det nya systemet 

ska se ut. Klart är att det nya systemet 

ska bli vad man kallar för avgiftsbestämt. 

Det innebär att det inte går att 

säga vad pensionen blir utan det beror 

på avgiftens storlek, hur lång tid som den 

inbetalats och hur pengarna har förvaltats. 

Klart är också att även officerarna 

ska in i det nya systemet. Från Arbetsgivarverket 

menar man att officerarna 

22 

Försäkringsfakta 

Fråga: Vad är ett olycksfall? 

En olycksfallsskada är den kroppsskada 

som den försäkrade ofrivilligt drabbats av 

genom en plötslig yttre händelse (ett utifrån 

kommande våld mot kroppen). 

I försäkringssammanhang har ordet olycksfall en mycket 

bestämd innebörd. Det finns fyra nyckelbegrepp som alla ska 

stämma in på en händelse för att den ska räknas som ett 

olycksfall: 

Kroppsskada – det är enbart händelser som leder till 

kroppsskada som kallas olycksfall, 

Yttre händelse – det våld som leder till skadan ska 

komma utifrån. En del skador räknas som olycksfallsskador 

utan att något direkt våld funnits med i bilden, nämligen 

skador på grund av förfrysning, värmeslag eller solsting, 

Plötslig händelse – skadan måste uppstå plötsligt. En 

skada som har uppkommit på grund av översansträngning eller 

ensidiga rörelser, t ex tennisarmbåge, är alltså inte en olycksfallsskada 

Ofrivillighet – den som avsiktligt skadar sig själv har 

inte rätt till ersättning. 

Som olycksfalsskada räknas inte kroppsskada 

som uppkommit genom: 

överansträngning 

smitta genom bakterier och virus, ej heller smitta eller 

förgiftning genom intagande av mat eller dryck 

borde lämnat PA -74 för flera år sedan, 

och att systemet inte kan finnas kvar 

eftersom arbetsgivaren bland annat inte 

kan beräkna pensionskostnaderna. 

I förhandlingarna har Arbetsgivarverket 

velat höja officerarnas pensionsålder 

till 61 år, men där har Officersförbundet 

reagerat kraftigt. 

Förbundet har också reagerat på att 

inte motsvarande femårig övergångstid 

ska gälla för officerare som föreslagits 

för övriga. Arbetsgivarverket har medgivit 

att den som är 60 år och äldre inte 

omfattas av det nya förslaget utan är 

kvar i det gamla systemet (PA-91). 

– Vi kräver också en femårig övergångsregel 

kopplat till pensionsåldern, 

säger Officersförbundets förhandlingschef 

Arne Söderberg. 

Andra krav som Officersförbundet har 

på det nya pensionssystemet är att: 

• att intjänade livräntor ska värdesäkras 

om man lämnat sin anställning i staten. 

• att en avgiftsbestämd pensionsplan 

för inkomstdelar under 7,5 prisbasbelopp 

ska fonderas i sin helhet. Den 

anställde ska ha möjligheter att själv 

välja förvaltare. 

• att pensionsplanen ska vara förmånsbestämd 

för inkomstdelar över 7,5 

förhöjda prisbasbelopp 

För de officerare som ska gå i särskild 

pension, enligt det avtal som är giltigt 

till den 31 december 2004, måste 

PA -74 leva vidare, enligt Officersförbundet. 

användning av medicinska preparat, ingrepp, behandling 

eller undersökning som inte föranletts av olycksfallsskada som 

omfattas av denna försäkring 

kärnexplosion eller radioaktiv strålning som har samband 

med militär verksamhet i vilken den försäkrade deltar. 

Gruppolycksfallsförsäkringen kan tecknas av gruppmedlem, 

make/sambo och registrerad partner. Olycksfallsförsäkringen 

gäller vid olycksfallsskada som inträffar under försäkringstiden. 

Olycksfallsförsäkringen ersätter kostnader i samband med 

olycksfall, samt ger rätt till ersättning vid invaliditet. 

Försäkringen kan gälla både arbetstid och fritid, heltid, 

eller endast under fritid, vilket är vanligast. 

Till olycksfallsförsäkringen – heltid eller fritid – kan ett 

invaliditetstillägg kopplas. Invaliditetstillägget gäller dygnet 

runt och ger rätt till invaliditetsersättning vid skada genom 

olycksfall. 

Försäkringen lämnar ersättning för kostnader och invaliditet 

till följd av olycksfallsskadan. Omfattningen framgår av 

gruppavtalet. 

Kostnader: 

merkostnader, dvs. utgifter som är högre än de skulle ha 

varit om man inte drabbats av olycksfallet 

tandskadekostnader 

läkekostnader (patientavgifter m m), dock inte kostnader 

för privat vård) 

resekostnader 

För förlorad arbetsinkomst lämnas ingen ersättning. 

OfficersTidningen 2001:4

Klart med förändringar av lönetilläggen 

Officersförbundet och Försvarsmakten 

har kommit överens 

om hur förändringarna av 

lönetilläggen ska se ut från 1 

april 2001. 

Därmed har den process som startade 

med avtalsuppgörelsen 1989 – 1990 

kunnat till viss del avslutas. Det var då 

ett individuellt lönesystem infördes varvid 

vissa fasta lönetillägg löstes in i den 

individuella lönen. Utöver de arbetstidsberoende 

lönetilläggen blev ett antal 

fasta och rörliga lönetillägg kvar. Tanken 

var att parterna redan då skulle ta 

ställning till om de skulle lösas in eller 

inte, men några sådana diskussioner 

kom inte till sin spets under den efterföljande 

avtalsperioden. 

I RALS-förhandlingarna 1996 med 

Försvarsmakten tog Försvarsmakten åter 

upp kravet att förändra och i viss mån 

avveckla lönetilläggen. Resultatet den 

gången blev att kallortstilläggen för de 

två lägsta klasserna avvecklades och 

löstes in i den individuella lönen, och 

att några smärre förändringar gjordes 

av sjöförmånerna. 

Inför avtalsrörelsen 1998 återkom 

Försvarsmakten med viljan att förändra 

tilläggen. Den här gången ville Försvarsmakten 

avveckla förrättningstilläggen 

vid tjänsteresa. Denna fråga 

blev även föremål för centrala parters 

hantering i avtalsrörelsens upptakt. 

Samtidigt kom RRV:s första rapport 

om lönebildningen inom Försvarsmakten. 

Rapportens kritik över lönetilläggen 

uppmärksammades också av politikerna. 

Särskild riksdagsdebatt hölls i frågan. 

Från regeringens sida gavs RRV åter 

uppdrag att göra förnyad granskning 

och uppföljning. Åter igen kritiserades 

Hur ersätts sjötilläggen? 

En partsgemensam grupp inom 

marinen har påbörjat arbetet 

med att föreslå ett nytt system 

för att ersätta nuvarande sjötillägg 

för officerare i sjötjänst. 

Uppdraget kom från parterna på 

Högkvartersnivå, i samband med 

pågående avtalsförhandlingar 

inom den statliga sektorn. Det är 

slutligen parterna på Högkvartersnivån 

som förhandlar och 

avtalar om förändringen. 


Försvarsmakten för att inga påtagliga 

förändringar av lönetilläggen gjorts. 

Med denna bakgrund kom därför 

dessa frågor under hösten 2000 bli föremål 

för ett förnyat förhandlingsarbete 

mellan lokala parter inom Försvarsmakten. 

Frågan kopplades vidare 

till avtalsrörelsen 2001. Arbetsgivarverket 

(AgV) krävde att dessa frågor skulle 

lösas på ett ”tillfredsställande” sätt 

innan en ny RALS kunde undertecknas. 

Officersförbundet har därför i hela 

processen försökt verka för att hitta lösningar 

som skulle innebära att frågorna 

inte behövde bli föremål för centrala 

parters inblandning. 

Vi kunde till sist den 6 april bli överens 

med Försvarsmakten om ett förfarande 

där flertalet lönetillägg kom att 

lösas in i den individuella lönen och därmed 

avvecklas. 

Uppgörelse 

innebär i korthet: 

Kallortstillägg, luftfartstillägg, certikatstillägg, 

hopptillägg, flygtillägg, 

befattningsberoende sjötillägg och 

behållen del av antingen hopptillägg, 

flygtillägg eller dykartillägg löses in i 

den individuella lönen från 1 april, med 

samma belopp som tillägget var på. 

För den, som 2000-06-30 erhöll 

kallorstillägg och som på grund av Försvarsmaktens 

omstruktuering förlorade 

detta, löses dock in från 2000-07-01. 

Flygtillägg, som inte utgör det högsta 

beloppet i resp kolumn löses in med närmast 

högre belopp fr.o.m. 2002-01-01. 

Nytt fast lönetillägg dyktillägg på 

1 600 kronor i månaden införs från 

2001-04-01 för den som fullgör dyk- 

Arbetsgruppen består av representanter 

från samtliga marina system. Marintaktiska 

kommandot (MTK) är sammanhållande 

för arbetet där både arbetstagarorganisationer 

(ATO) och arbetsgivare är representerade. 

Ett andra arbetsmöte genomfördes i 

april i Stockholm. I början av maj ska det 

slutliga förslaget redovisas i Högkvarteret. 

eriverksamhet och har dyk- eller dykledarkompetens. 

Nytt rörligt tillägg tillfälligt hopptillägg 

införs från 2001-04-01 för den 

som genomför hopputbildning eller gör 

tillfällig fallskärmstjänst. Beloppet för 

tillfälligt hopptillägg är 100 kr per dygn. 

Flygförarpremie och flygingenjörspremie 

samt bibehållandedelarna av 

dessa premier förs över till individuell 

lön från den 1 april. 

Ammunitionsröjningstillägget höjs 

något. 

Angående sjötillägg och bibehållande 

av sjötillägg kommer en partsammansatt 

grupp inom marinen i syfte att 

avveckla dessa tillägg göra en löneanalys 

och föreslå senast 2001-09-30 

åtgärder för hur detta löneutrymme skall 

fördelas bland berörda arbetstagare. 

Parterna på Försvarsmaktsnivån kommer 

sedan att fastställa fördelningen 

och därmed avveckla sjötillägget. 

För Officersförbundet har det varit 

viktigt att få med Försvarsmakten på att 

den lönestruktur, som uppstår när tillläggen 

löses in i den individuella lönen, 

ska behållas, så att tilläggen inte äts 

upp. Detta har Försvarsmakten accepterat 

och är inskrivet i förhandlingsprotokollet. 

Där står att för den som 

placeras i en sådan tjänst ska man vid 

lönesättning ta hänsyn till lönestukturen. 

Avslutningsvis kan några fördelar 

med inlösningen av tillägg nämnas. Man 

tappar inte ekonomiskt efter inlösningen 

när man upphör med sådan tjänst 

som tidigare ersattes med ett lönetillägg. 

Dessutom erhåller man övertidsersättning 

på motsvarande lönedel som tidigare 

utgjordes av ett lönetillägg 

Inriktningen är att det förslag som läggs 

ska: 

• bygga på en anpassad individuell lön 

som ersättning för dagens system med lön 

och sjötillägg. 

• befrämja rekrytering, rörlighet och 

individuell utveckling. 

• kunna genomföras utan att det innebär 

någon försämring för den enskilde. 

23

Peter Bramstedt 

Ny marinombudsman 

vid kansliet 

Ålder: 37 

Civilstånd: 

Sambo med Pia. Har en son. 

Är född i: 

Småland men uppväxt på Öland. 

Kommer närmast från: 

AMF 1 i Vaxholm. Där jag jobbat vid 

regementsstaben i tre år. Dessförinnan 

tjänstgjorde jag vid KA-centrum i Näsby 

park som biträdande kurschef. 

Peter är utbildad på artillerisystemen 

inom kustartilleriet och avslutar i 

dagarna en miljökurs vid FHS . Han är 

även intresserad av webbdesign. 

Yrkesval? 

Peter började inom frivilligrörelsen men 

hade funderingar på att bli lärare. Efter 

värnplikten 1983 tyckte han att försvaret 

verkade vara en spännade 

arbetsplats och det tycker han fortfarande. 

– avgiften dras varje månad 

från ditt konto. Inget krångel. 

Inget tidsspill. 

Ett enkelt sätt att betala in medlemsavgiften 

till förbundet är att använda autogiro. 

Att betala medlemsavgiften via 

autogiro betyder att förbundet automatiskt 

drar en summa motsvarande 

medlemsavgiften från ditt konto varje 

månad. 

Att betala via autogiro innebär också 

att du slipper använda inbetalningskort 

och får avgiften dragen från ditt konto 

i god tid. 

Många av er byter förband och flyttar 

till olika platser i landet, och att 

betala medlemsavgiften via autogiro är 

ett enkelt sätt att undvika att missa en 

inbetalning, om du inte hunnit meddela 

oss om din nya adress, till exempel. 

Fackligt arbete. 

– Jag har länge varit intresserad av fackligt 

arbete och suttit med i styrelser 

sedan 1991. 

Att vara med och påverka sin egen 

och kollegornas situation till det bättre 

är bra. 

“Kontakten 

med medlemmen 

är viktig“ 

Vilka egenskaper bör en ombudsman 

ha? 

– En omöjlig fråga, men intresse och en 

förankring hos medlemmarna tycker 

jag ska vara i focus. Jag kommer att 

planera in minst ett deltagande på årsmöte 

eller föreningsmöte hos alla 

marinföreningar varje år. 

Medlemsavgiften via autogiro – 

slipp inbetalningskort 

Vi behöver bara kontonumret och ingen 

fast adress att skicka något inbetalningskort 

till. 

Det här är också bra för dig som 

betalar avgiften kvartalsvis. Om avgiften 

istället betalas in automatiskt varje 

månad slipper du att betala den större 

summan en gång i kvartalet. 

Det underlättar alltså både för oss 

och er att betala in medlemsavgiften via 

autogiro. Frågor om autogiroanslutning 

ställer du till vår Medlems – och försäkringsservice: 

Kerstin Evenholt, tel 08-440 83 58 

Monica Hornegård, tel 08-440 83 53 

Fax 08-440 83 40 eller via e-post: 

kansliet@officersforbundet.se 

Marinombudsman Peter Bramstedt. 

Fritidsintressen? 

– Hus och hem tar all tid. Jag har just 

flyttat in i en ny villa ganska nära golfbanan 

I Åkersberga. IT är annars ett 

intresse och matlagning ett annat. 

– Jag jobbade som kock under gymnasietiden. 

Någon favoritträtt vill Peter 

dock inte lyfta fram. 

OfficersTidningen önskar Peter lycka 

till i det nya jobbet. 

Byte av 

lönekassa 

Tänk på att alltid anmäla 

byte av lönekassa 

till dinOF i god tid! 

Då fungerar dina 

löneavdrag för 

medlemsavgifter till 

förbundet och din OF, 

försäkringspremier och 

A-kasseavgiften utan 

avbrott. 

Medlems- 

och försäkringsservice 


Informatör och officer Kjell Enquist 

High tech och Nils Skölds “sega gubbar” 

ger framgångsrika insatsförband! 

Information både extern och 

intern blir allt viktigare. Framförallt 

har man inför och 

under övningar typ Snöstorm 

satsat stort på information 

från Försvarsmaktens sida. 

Arméinspektörens informationschef 

Carl Sjöstrand 

började redan i höstas att ta 

kontakter med informatörerna 

i armén och har jobbat bla 

med Kjell Enquist som är officer 

och informatör vid I 19 i 

Boden. Kjell har även fungerat 

som lärare vid Försvarsmaktens 

informationskurser, 

han berättar för OT om informationsverksamheten 

med 

Snöstorm. 

Bilden.Två journalister arbetade heltid 

med Radio Snöstorm. “ Erfarenheterna 

från Nordic Peace på Gotland visar att 

sådana här stationer blir allt oumbärligare 

med tanke på snabb information”, 

säger reportern Mattias Pettersson. 


– Vi lever idag i ett informationssamhälle 

och det gäller att kontinuerligt 

informera våra målgrupper, inte minst 

alla försvarsanställda om vad vi kan, vill 

och genomför. Snabba kanaler är i detta 

fall receptet på framgång. 

På käften 

– Den här övningen visar att armén, 

som under omstruktureringen fick 

ordentligt på käften, långt ifrån är nere 

för räkning. Armén har nya uppgifter 

men också nya idéer, ny ledningsteknik, 

ny materiel och otroligt duktiga 

officerare och värnpliktiga. Fortfarande 

är Nisse Skölds “sega gubbar” den vitala 

delen – utan kreativ personal på 

alla nivåer kommer inte armén att nå 

framgång! Nu gäller det att visa framfötterna 

och därigenom marknadsföra 

den nya arméns förmågor för att inge 

framtidstro. Ingen blir glad eller utvecklas 

av att deppa. 

– Jag tycker att Arméoffensiven visar 

att vi är på god väg in i vår nya roll. 

Vi måste förstås öva mer men insatsidéerna 

kommer vi att kunna uppfyllas. 

– I cirka sex månader har vi förberett 

informationsverksamheten med 

Snöstorm. Kontakter måste tas med 

radiofolk, webbredaktörer, fotografer 

och skribenter. Olika tillstånd måste 

utverkas. Nätverk är därför viktiga. Jag 

har nyligen upprättat ett samarbete med 

journalisthögskolan i Kalix för att få 

kontakter med unga journalister inom 

olika grenar för kommande behov. 

Ett trettiotal personer är inblandade 

i informationscentrat vid Snöstorm. Här 

finns ledningsdel, pressdel och produktionsdel 

med intern och extern 

information. 

Två tidningar 

– Förutom Internetproduktion ger vi 

också ut två tidningar varav den ena blir 

en “muckartidning”. 

Kjell Enquist och hans kollegor har 

långa arbetsdagar och det gäller att ha 

koll på journalister, fotografer och 

webbredaktörer. 

Berömd och kunnig informatör, Kjell 

Enquist I 19. Han har arbetat hårt med 

informationen före och under övningen 

Snöstorm. 

Radio Snöstorm tycker Kjell är ett bra 

sätt att få ut information snabbt till de 

olika förbanden. 

– Vi kan både gå ut och varna för tex 

trafikstockningar och kommande kyla 

och dessutom lämna info hur man skall 

förbereda sig för detta, avslutar informatören 

vid I 19, Kjell Enquist. 

Text & foto 

Svante Palme 

25


Arne Söderberg och Leif Stenquist nöjda 

Löneavtal (Ralsen) i hamn 

Så har ännu ett löneavtal med 

Arbetsgivarverket förhandlats 

fram med många sena 

sammanträden för Arne 

Söderberg och Leif Stenquist 

som skött förhandlingarna 

från Officersförbundets sida. 

– Det är ett hyggligt avtal som vi nu förhandlat 

fram. Målsättningen har varit att 

skapa förutsättningar för följsamhet mot 

den civila marknaden för att säkerställa 

kompetensen inom statliga myndigheter 

såsom Försvarsmakten. Officerarna 

har haft en god löneutveckling 

under den senaste avtalsperioden och 

mycket tid går åt till att fastställa vad 

som utgör den totala lönebildningen 

och hur motsvarande utveckling varit 

på övrig arbetsmarknad, säger förhandlingschef 

Arne Söderberg. 

– Avtalsförhandlingarna inleddes 

förra våren och i höstas gick en remiss 

ut till förbanden. Vi har även genomfört 

fyra avtalskonferenser där föreningarna 

fått lämna synpunkter. En av 

huvudpunkterna i avtalet är utvecklingen 

av löneprinciperna och förhandlingsordningen. 

Blir vi ej överens 

med arbetsgivaren om ett revisionsbelopp 

tillämpas “stupstocksmodellen”. 

Uppdrag från kongressen 

– Annars följer vi linjerna i det uppdrag 

vi fått av kongress och förbundsstyrelse. 

Under hösten har vi jämkat samman 

dessa inom OFR och det har inte varit 

några problem att samverka inom förbundsområdena, 

säger ombudsman 

Leif Stenquist. 

Bilden till vänster. Officersförbundets 

förhandlare Ombudsman Leif Stenquist 

till vänster och förhandlingschef Arne 

Söderberg. I förgrunden några av de 

dokument som utgör underlag i förhandlingarna 

med Arbetsgivarverket, 

något att bita i eller hur? Nu väntar nya 

förhandlingar med Försvarsmakten och 

nya dokumenthögar! Arne och Leif 

berättar i artikeln om hur avtalsförhandlingarna 

går till. 


– Ibland kan det hända att något förbund 

kommer in med ett säryrkande 

som skedde 1998 då Polisförbundet 

tog upp frågan om pensionssystemet. 

– Under årets förhandlingar har 

Arbetsgivarverket ställt krav på oss att 

lösa vissa lönefrågor inom Försvarsmakten 

t.ex: lönetilläggens avvecklande, 

arbetstidsavtal och rörlighetsavtal. 

Lönetilläggen kommer att 

ersättas med individuell lönesättning. 

– Beträffande arbetstidsavtalet 

kommer vi att fortsätta dessa 

förhandlingar med Försvarsmakten. 

En av knäckfrågorna är 

att Försvarsmakten vill ersätta 

övningsdygnen med pengar, vilket 

innebär att den anställde förlorar 

åtta timmar ledighet för att 

återhämta sig. Försvarsmaktens 

mål är att bli av med det ledighetsberg 

som finns idag. 

– I pensionsfrågan fortsätter vi förhandlingarna 

om pensionsavtalet. 

Några åtaganden mellan parterna finns 

inte i avtalet. Parterna konstaterar att ett 

nytt pensionsavtal måste vara färdigförhandlat 

senast den 31 december i år 

för att det skall kunna träda i kraft den 

1januari år 2003, säger Arne Söderberg. 

Viktig skrivning 

– I avtalet med Arbetsgivarverket har vi 

fått med en skrivning om den facklige 

förtroendemannens roll och här står 

bla att det är en tillgång att ha en kompetent 

facklig förtroendevald på 

arbetsplatsen. Vi skriver också att den 

värdefulla erfarenheten skall uppmärksammas 

vid lönesättning. 

– I personskadeavtalet får man full 

ersättning från första dagen om du till 

följd av arbetsolycksfall i arbetet är 

sjuk mer än 14 dagar. 

– Här finns 13 bilagor för den intresserade 

att läsa men jag är särskilt glad 

över att de fackliga förtroendemän som 

sliter ute på förbanden får den här uppmärksamheten, 

säger Leif Stenquist 

Det avtal som förhandlats fram är del 

ett och nu kommer del två med förhandlingar 

mot Försvarsmakten. Här 

kommer man genast starta upp för- 

handlingar om: lön, arbetstid, arbetsmiljö, 

kompetensutveckling och samverkansfrågor 

i övrigt. 

Slit & släp 

Tufft jobb har det varit för våra förhandlare 

som nu inleder del två i denna 

omgång (mot FM). Sena nätter tidiga 

morgnar och helger har gått åt till förhandlingsarbetet. 

– Man kan säga att sedan Trettondag 

jul så har det varit ett kontinuerligt arbete 

med många intensiva dygn de sista 

veckorna, avslutar förhandlingschef 

Arne Söderberg och ombudsman Leif 

Stenquist. 

Hårdfakta om avtal och pensioner på 

“gula sidorna”. 

Text &foto 

Svante Palme 

Inflytande 

Erfarenhet – Kompetens 

Gemenskap 


Ett förbund 

För alla yrkesofficerare 

27

Bemanning av högkvarter, 

staber och skolor 

Försvarsmaktens personalhantering har 

inte varit den bästa i alla avseenden. 

Oroligheter inom en starkt reducerande 

organisation skapar tveksamheter 

och tvivel. Kopplar man detta till alla 

turer med överskott och underskott i 

budgeten, så förstår man att personalen 

blir tveksam. Problemen med att 

bemanna högkvarter, staber och skolor 

med rätt personal, dvs rätt nivå är mycket 

svårt. Det blir inte enklare av att de 

officerare som bereds möjlighet till 

högre utbildning, inte tar bemanningsuppdrag 

i högkvarter, staber och 

skolor, utan skall till sitt “hemma förband” 

så fort som möjligt. Det finns ett 

antal fall där officerare med genomförd 

utbildning till nivå 3 inte ens behöver 

bemanna i högre stab eller som har 

bemannat under en mycket kort tidsperiod 

(ett år eller kortare). I andra fall 

så finns det de som ska påbörja utbildning 

till nivå 3 och som har fått en prognos 

om ca 10 års bemanning i staber 

och skolor på olika orter, innan det ens 

finns en tanke på att de ska komma i 

närheten av sitt “hemma förband”. Varför 

är det så olika tänkande vad det 

gäller nivå 3 befattningar? Det tycks 

vara stora skillnader mellan olika personer 

i denna hantering. 

För att klara bemanning av högkvarter, 

staber och skolor har Försvarsmakten 

tagit till nästa knep, nämligen 

att det är nivå 4 och nivå 5 som 

ska bemanna. Det har även funnits planer 

på att försöka tvinga yngre officerare 

att bemanna, samtidigt som man 

ser till att nivå 3 officerare åker hem och 

bemannar på hemma förbanden. En 

mycket märklig hantering av personalbemanningen. 

På förbanden behövs 

officerare i nivå 4 och framför allt i 

nivå 5 och 6 för att klara utbildning av 

värnpliktiga och genomföra verksamhet. 

Det behövs inte fler i nivå 3 motsvarande, 

eftersom de oftast intar en 

stabsbefattning och inte deltar i utbildningen 

av värnpliktiga eller den dagliga 

produktionen. 

Det är ändå så att den högre bemanningen 

skall i första hand vara i högkvarteret 

för att skapa långsiktighet, 

och i andra hand på våra skolor för att 

säkerställa återväxten. Den personal 

som tar på sig nivå höjande utbildning 

till nivå 3, vet att det innebär bemanning 

av högkvarteret, staber och skolor. 

De går en utbildning för att klara detta 

samtidigt som de får en högre lön som 

anpassa efter denna typ av tjänstgöring. 

Det är önskvärt att man fullföljer denna 

inriktning och att de som går den nivå 

höjande utbildningen tar sitt ansvar. 

Försvarsmakten bör i första hand se till 

så att högkvarteret blir bemannat med 

officerare i rätt nivå. Det som man ska 

börja med är alla officerare som har gått 

ut eller går ut skolan till nivå 3. Det är 

denna personal som har fått utbildning 

och i princip skrivit under att de ska 

börja den stora bemanningsprocessen 

inom Försvarsmakten. Detta har varit en 

självklar inriktning under flera år, se 

till att fullfölj den innan man går in på 

de lägre nivåerna. Bemanningen av 

högkvarteret måste prioriteras, därefter 

bör skolorna komma eftersom det är där 

som tillväxten ska genomföras, men se 

till att det i första hand är den personal 

som innehar de högre nivåerna så som 

nivå 3. 

Även på förbanden behövs officerare 

i nivå 3, men inte i den omfattning 

som görs gällande i nuvarande organisation. 

På förbanden behövs officerare 

som genomför verksamhet så som 

utbildning, beredskap och övrig produktion. 

Den nivå som är mest inkopplad 

för att lösa verksamhet är i första 

hand nivå 5 och 6 samt i vissa fall nivå 

4. 

Med ett minskat antal officerare i 

stabsbefattningar på förbanden, innebär 

att organisationen självmant behöver 

rationalisera och effektivisera stabsarbetet 

och administrationen vilket är 

en stor vinst. Organisera EN stabsfunktion 

på respektive förband som 

säkerställer och tar ansvaret för för 

bandets hela stabsarbete. Ta bort alla 

“små staber” som finns i organisationen. 

Se till så att ansvariga chefer på enhetsoch 

bataljonsnivå kan delta och följa 

upp utbildningen och övrig verksamhet. 

Det är önskvärt att Försvarsmakten: 

• Bemannar Högkvarteret med 

rätt nivå (YO 3) i första hand. 

• Bemannar skolor för att 

kvalitetssäkra återväxten. 

• Låter officerare i nivå 4, 5 och 

6 vara kvar på förbanden för 

att genomföra utbildning av 

värnpliktiga, beredskap och 

övrig produktion. 

• Minskar antalet officerare i 

nivå 3 och officerare i stabsbefattningar 

på förbanden 

genom att ta bort alla mindre 

“stabsfunktioner på förbanden”, 

effektivisera och rationalisera 

stabstjänsten och den 

administrativa tjänsten. 

• Organisera Försvarsmakten 

med “ett huvud – högkvarter” 

och inför en rak dialog mellan 

högkvarteret och förbanden 

(försvaret är inte större utan 

att det går att rationalisera en 

hel del i organisationen). 

Det första steg till att klar bemanningarna 

av högkvarter, staber och skolor är 

att de som är nivå 3 genomför bemanningsuppdragen, 

innan man går ner 

och börjar “jaga” officerare i nivå 4 

och nivå 5. 

G Nilsson 

Flygvapnet 


Skriv fler insändare! 


29

ÖB om Flygvapnets grundorganisation 

”Inte bästa lösningen, men bra att 

beslut snart kan fattas” 

Försvarsutskottet har den 4 maj offentliggjort 

sin uppfattning om hur Flygvapnets 

grundorganisation bör utformas. 

I det förslag som utskottet avser att 

lämna till riksdagen, föreslås nedläggning 

av F 16 i Uppsala, medan F 4 i 

Östersund föreslås bli kvar. Utskottets 

uppfattning är vidare att F 21 i Kallax, 

F17 i Kallinge och F 7 i Såtenäs skall 

vara kvar, samt att F 10 i Ängelholm 

skall läggas ned. 

– Det är inte den bästa lösningen 

som föreslås. Jag ser en rad direkta 

konsekvenser om den nu föreslagna 

lösningen fastställs av riksdagen, säger 

Överbefälhavaren, general Johan 

Hederstedt. Bland annat rör det omskolningsplanen 

för JAS 39 Gripen, som 

kommer att försenas. Dessutom kommer 

kapaciteten för flygutbildningen 

inom Flygvapnet att under en längre 

period nedgå. För mera detaljerade 

konsekvenser behövs ytterligare tid och 

analys. 

– När det gäller personalförsörjningen 

är utskottets bedömning mycket 

olycklig. Jag bedömer att F 16 har 

väsentligt större förmåga att försörja 

såväl Flygvapnet som därigenom den 

övriga Försvarsmakten i Mälardalsregionen 

med personal, än den lösning 

som föreslås av utskottet, säger ÖB. 

Detta kommer att innebära bekymmer. 

ÖB betonar ändå, att när Flygvapnet 

nu går ner från sex till fyra flottiljer, 

så är det från sex mycket bra flottiljer 

till fyra mycket bra flottiljer. 

– Jag är för personalens skull trots allt 

nöjd med att ett beslut i Flygvapenfrågan 

snart kan fattas. Detta är av synnerligen 

stor betydelse för dem, som nu 

ges möjlighet att planera framtiden. 

Överbefälhavaren Johan Hederstedt 

De har levat i ovisshet under alltför 

lång tid. 

Denna text från HKV kom mitt i 

pressläggningen, Officerstidningen 

kommer att bevaka utvecklingen. 

Text & foto 

Svante Palme 


Karl Ydén (red.) 

IT, organiserande och ledarskap 

Den röda tråden i antologin 

IT, organiserande och ledarskap 

är hur informationsteknologin 

påverkar den militära 

organisationen, dess ledning 

och ledarskap. De elva författarna 

anlägger olika perspektiv 

på frågeställningar 

som: vilka problem kommer 

morgondagens ledningsfunktioner 

att behöva kunna 

hantera? Hur påverkas detta 

av IT-utvecklingen? Hur skapar 

och behåller ledningen 

sin legitimitet i kontakten med 

fältförbanden? Hur väl förbereder 

FMs ledarskapsträning 

för detta? etc 

Torsten Björkman, chef för FHS ledarskapsinstitution, 

inleder med en intressant 

historisk tillbakablick över IT-revolutionen. 

Han konstaterar att militären 

visserligen var först med att utnyttja 

informationstekniken, men att den civila 

världen nu leder utvecklingen. Han 

frågar sig vem i försvarsmakten som är 

bäst skickad att utnyttja och förstå den 

nya teknikens möjligheter. 

Professor Mats Alvesson och Karl 

Ydén synar begreppen “chef”, “ledning” 

och “ledarskap”. De intar en 

kritisk hållning till mycket av det som 

skrivs och lärs ut om ledarskap, och 

relaterar till militära exempel. Det är 

intressant att se referenser till modern 

ledarskapsteori, och inte, som i FMs 

gängse ledarskapsböcker, mestadels 

baserat på 1950- och 60-tals forskning. 

Science fiction-filmen Aliens 

analyseras av etnologen Magnus Bergquist 

i ett mycket läsvärt avsnitt. Att 

han valt att betrakta denna film beror 

bl a på att den berör militär aktivitet där 

ledningsarbetet stöds av avancerad 

informationsteknologi i en mobil miljö. 

Filmens soldater är utrustade med 

videokameror på hjälmen, mikrofoner 

vid munnen, sensorer som mäter hjärtfrekvens, 

blodtryck mm, dessutom har 

gruppen diverse rörelsesensorer, 


värmekameror m m, dvs teknik som 

nu studeras i olika koncept för framtidens 

verkliga soldater. 

Det för mig själv mest omtumlande 

kapitlet är Bo Dahlboms “Nätverkande 

– Om organiserande och ledning i 

e-samhället”. Dahlbom, chef på 

Svenska IT-institutet, hävdar att då samhället 

förändras så förändras också 

kriget. När industriföretagen förvandlas 

till tjänsteföretag, när fokus flyttar från 

produktion till kund och affär, då 

fungerar den hierarkiska organisationen 

allt sämre. I den hierarkiska 

organisationen behöver ledningen såväl 

information som styrmedel från 

organisationens operativa enheter. Med 

modern datateknik är det möjligt att 

utforma ett allt mer heltäckande informationssystem 

som kan användas både 

till att samla in relevant information 

och till styrning. Om måtten eller 

mätpunkterna är illa valda, eller om 

mätvärdena är illa sammanställda, 

kommer högkvarterets styrning inte att 

vara optimal. 

Man ler igenkännande då Dahlbom 

skriver att: “Det är därför naturligt att 

högkvarteret samlar in mer information 

än som i själva verket behövs – just 

för att vara på säkra sidan”. Detta skapar 

merarbete i organisationen. Vid sidan 

om den egentliga verksamheten måste 

mycket kraft läggas på att rapportera 

uppåt. Samtidigt är det en vanlig uppfattning 

i många organisationer att den 

information högkvarteret vill ha inte 

ger någon särskilt god bild av verksamheten 

och inte heller ger något gott 

underlag för beslutsfattande och styrning. 

IT-teknik som stöder samarbete, 

interaktion, kommunikation mellan 

människor – stöder verksamheten 

snarare än administrationen av 

verksamheten. 

Boken innehåller också annat. Förre 

generalmajoren Svante Bergh utvecklar 

FMI 2020 ur industrins synvinkel; 

andra kapitel berör uppdrag och redovisning, 

UGL:s relevans för arbete i 

ledningsgrupper resp. kommunikation 

och språkreglers betydelse för hur organisationer 

fungerar. Sammanfattningsvis 

kan sägas att boken väcker många 

tankar om de delvis nya krav och 

möjligheter som IT ger upphov till. 

Boken spänner över ett brett register, 

så oavsett om läsaren är intresserad av 

teknik, organisation, ledarskap, 

ekonomi, kommunikation mm så 

kommer han att finna att boken har 

mycket att ge. 

Mj Per Gerdle 

Luftvärnsregementet 

Boken ges ut av Försvarshögskolan 

och Bokförlaget BAS. 

ISBN 91-7246-177-2 

TILL ER TJÄNST 

beställa uniform 

Uniformsskjortor 

100% bomull 

Strykfri 

Enkel och Dubbel 

Manchett 

Frackskjorta 

Nu med dubbel 

manchett 

Herr Erik Konfektion och Uniformer , 

Vasagatan 19, 121 11 STOCKHOLM 

Bredvid Vasateatern 

Tel 08-21 92 11, 070-730 15 32, 

Fax 08-21 25 0 1 

E-post herr.erik@telia.com 

Tommy Eriksson www.herrerik.a.se 

31

Nu försvinner 

värnplikten i Italien. 

Om sex år ska hela försvaret bygga 

på professionalism. Och för övertalig 

militär personal hoppas regeringen på 

jobb inom den privata sektorn. 

Det har tagit flera år för det italienska 

parlamentet och de olika regeringarna 

att få fram den nya lagen om omorganisationen 

av försvaret. Förutom 

svårigheterna som alla lagar stöter på 

i Italien eftersom landet byter regering 

ofta, har motståndet från militära kretsar 

varit stort. 

Det italienska försvaret ska minskas 

från nuvarande 270000 enheter till 

190000. Det innebär att många som 

jobbar inom den militära organisatio- 

nen kommer att bli övertaliga, något 

som aldrig tidigare varit möjligt inom 

försvaret, och som skapat mycket oro 

bland personalen. 

I den nya lagen garanterar regeringen 

jobb åt alla dem som blir övertaliga. 

Dels kommer de att erbjudas 

platser på andra ställen inom den 

offentliga förvaltningen, dels ska det 

finnas möjligheter till vidareutbildning 

för den som vill. Målet är att alla ska få 

nytt arbete inom tio mil från sin nuvarande 

hemstad. 

Genom att ge privata arbetsgivare 

skattelättnader om de anställer före 

detta militär personal hoppas även 

regeringen att den privata sektorn ska 

erbjuda arbeten. Hur många som kommer 

att tvingas, eller välja, att lämna 

sina jobb, har regeringen inte räknat på 

än. 

1 januari 2007 ska den italienska 

värnplikten försvinna helt och hållet. 

Fram till dess bestämmer försvarsministeret 

från år till år hur många ungdomar 

som ska kallas in obligatoriskt, 

beroende på hur mycket pengar det 

finns tillgängligt. 

Rekryteringen av volontärer med de 

nya kontrakten började redan förra året. 

Innan slutet av nästa år ska 30 506 

volontärer finnas inom försvaret, och en 


speciell satsning ska göras för att rekrytera 

tjejer, som är relativt nya inom den 

italienska militären. 

Det kommer att finnas två typer av 

kontrakt för volontärerna: ett eller fem 

år. De som skriver under för fem år, 

kommer i första hand att tas från “ettårsvolontärerna”. 

Efter de fem åren kan 

man nå graden fanjunkare, vilket i 

Italien är den högsta graden av underofficer. 

Efter de fem åren finns det möjlighet 

att få ytterligare två tvåårs-kontrakt 

för den som vill göra karriär. Annars kan 

man stanna kvar inom försvaret med 

den grad man hade efter femårskontraktet. 

Fram till 2007 kan de som gör värnplikten 

välja att bli volontärer. De har 

40 dagar på sig från början av militärtjänsten 

för att bestämma sig. 

För att stimulera även dem som bara 

vill göra en kortare militär karriär, kommer 

volontärerna att få förtur inom 

polisväsendet, Röda korsets militära 

kår, brandkåren och inom olika offentliga 

förvaltningar. 

Den allmänna värnplikten kan återinföras 

i två fall. Antingen om Italien 

hamnar i krig, eller om landet dras in 


i en internationell konflikt som kräver 

mer personal än den som är tillgänglig. 

Hela omstruktureringen av försvaret 

ska vara klar till 1 januari 2021, då fördelningen 

mellan armé, flotta och flygvapnet 

av officerare, underofficerare 

och truppersonal ska vara klar. Kostnaderna 

beräknas bli 1,8 miljarder kronor 

i år och 3 miljarder nästa år. 2020 

blir sista året för investeringen, och 

regeringen räknar med att summan då 

är uppe i 5,5 miljarder kronor. 

Kristina Wallin 

OF Reservstatkallarmedlemmarna 

till Birka 

måndagen den 

4 juni. 

Samling Rastaholms Värdshus kl 13:15 

• Båtfärd till Birka kl 13:30 

• Guidad tur och museibesök på Birka 

• Återkomst till Rastaholm kl 17:30 

• Måltid på Rastaholms Värdshus till 

egen kostnad 

• Föreningen subventionerar båtresa 

och guidad tur för medlem och en 

gäst. 

• Medlemmar i OF Ä medförande en 

gäst inbjuds att deltaga till självkostnad 

130:- per person för båtresa, 

guide och museum. 

Anmälan om deltagande sker senast 

23/5 till: 

Lars Åkerblom 08 510 12689 

lars.akerblom@vallentuna.frilufts.se 

eller 

Lars Meurling 08 75 70993 

lars.meurling@ericsson.com 

Ange namn, telefonnummer, båtresa 

och måltid i anmälan! 

Vägbeskrivning: Drottningholm 

förbi, Ekerövägen (väg 261) till Rastaborg, 

Rastaholms allé till P-plats och 

gångbro till värdshuset. 

Buss: 311 mot Adelsö från Brommaplan 

vid 12 tiden till Rastaborg efter 

ca 30 minuter, 700 m promenad till 

värdshuset. 

Lars Meurling 

Ordförande 

33

Rädda KA 3 s mäss 

Bland inventarierna i KA 3:s mäss fanns 

en paragraf i trä, utformad så att den 

kunde begagnas som en gunghäst. På 

denna sattes varje år årets paragrafryttare. 

Denna inventarie borde snarast 

tilldelas de beslutshavare centralt 

inom Försvarsmakten, som genom sin 

osmidighet och sin totala brist på flexibilitet 

– kort sagt sitt excellerande i 

paragrafrytteri – sett till att mässen KA 

3:s inventarier nu sprids för vinden. 

Detta trots upprepade vädjanden från 

Vasallen att få köpa loss möblerna till 

fulla värdet, och trots att mässen ska 

K-märkas inuti. Nej, bestämmelserna är 

sådana att inventarierna ska bort, och 

det går inte på några villkor att ändra. 

Redan har möbler som är starkt karaktäristiska 

för mässen och som inte kan 

ersättas flyttats. 

En mäss utan inventarier är förstås 

ingen mäss, det är bara en lokal. De 

decennier av atmosfär som gör en mäss 

till en mäss kommer sig av det som 

varje generation officerare tillför och 

den prägel som de sätter på lokalen. Tar 

man bort detta så är även mässen borta. 

I andra före detta garnisonsorter som 

Umeå och Växjö har man förstått detta 

och på ett eller annat sätt bevarat 

mässarna. Och vem skulle drömma om 

att tömma den lilla 1700-talsmässen 

Trianon i Eksjö, bara för att regementet 

lagts ner? 

Varför ska man då bevara en 

gammal mäss? Bara för att glädja 

officerarna, som en herrklubb från det 

förgågna? Nej, vår tro är att mässen KA 

3, förutom att vara ett levande minne 

av en viktig epok i Fårösunds historia, 

skulle kunna vara en verklig tillgång 

för hela samhället, om bara chansen 

gavs. Som en trevlig samlingslokal för 

fårösundsbor att hyra och fira sina högtidsdagar 

i ,och som en bra och representativ 

lokal för de kommande företagen 

på KA 3-området vilket höjer 

områdets attraktionskraft (vilket gudarna 

ska veta inte är någon nackdel). 

Vitsen med det senaste försvarsbeslutet 

var väl att få en smidig och 

flexibel organisation? Visa prov på det 

och återställ mässen nu – än är det inte 

för sent! 

Hampe Klein 

Kongress 

2001 

Årets kongress går av 

stapeln i Sollentuna 

Star Hotell den 29 31 maj 

Ledordet är 

Officeren och framtiden 

En paneldebatt kommer 

att genomföras 

38 motioner har inkommit inför 

kongressen de behandlar bl.a. 

stadgar, löner, anställning och 

pensioner. 

89 kongressombud deltar 

av 101 möjliga. 


I anslutning till att försäkringsbeskeden 2001 

sändes ut i april blev Du informerad om en förändring 

av sjukförsäkringen. Denna förändring 

införs från den 1 oktober 2001 och kan tecknas 

av yrkesverksam medlem som är fullt arbetsför. 

Medförsäkrad och äldremedlemmar kan inte 

teckna denna försäkring. 

Ersättning utbetalas från 91:a sjukdagen fram 

till den dag då den försäkrade beviljats förtidspension 

eller sjukbidrag. Ersättningen är skattefri 

och betalas ut med så stor del som svarar mot 

graden av sjukskrivning (minst 50 %). Slutålder 

är 60 år eller vid tidpunkt för pensionering. 

Yrkesverksam medlem som var fullt arbetsför 

2000-01-01 eller blev det vid en senare tidpunkt, 

är ansluten till Förbundets nuvarande sjuk- 


Tejpa här 

Anmälan om inplacering i 

ny sjukförsäkringsnivå från 1 oktober 2001 

Tejpa här 

försäkring på ersättningsnivå 1000 kr/mån. Vid 

övergången till den nya sjukförsäkringen kommer 

Du att stå kvar i denna nivå, eller i den nivå 

du själv tidigare valt. I och med införande av den 

nya sjukförsäkringen upphör förbundets subventionering 

vilket betyder att Du påförs en premie 

om 15 kr/månad från 2001-10-01. 

Önskar Du ändra ersättningsnivån i sjukförsäkringen 

eller vill avsäga dig sjukförsäkringen 

ska detta anmälas skriftligen på här publicerad 

blankett. Vid ändring av ersättningsnivå ska hälsodeklarationen 

fyllas i. 

Anmälningar om ändringar av sjukförsäkringen 

skall vara kansliet tillhanda 

senast den 17 augusti 2001. 

Officersförbundet 

Svarspost 

Kundnummer 121011900 

110 05 Stockholm 

Frankeras ej 

mottagaren 

betalar 

portot 

35

POSTTIDNING B 

Avs: Officersförbundet, Box 5338, 102 47 STOCKHOLM 

* 

* Posten: Vänligen ange medlemsnummer – här ovan i höger hörn – på rapportkort 

Anmälan av ny nivå i sjukförsäkringen från 2001-10-01 

Månadslön (I-lön) Ersättningsbelopp Månadspremie 

upp till 15099 1 000 15 kr 

15100-18099 1 200 18 kr 

18100-21099 1 400 21 kr 

21100-25099 1 600 24 kr 

25100-29099 1 800 27 kr 

29100-34099 2 000 30 kr 

34100- 2 200 33 kr 

Jag önskar inte ansluta 

mig till den nya 

sjukförsäkringen

Ledaren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?