Klicka här för att läsa ett utdrag ur boken som pdf - Catholica

[Gud] vill att alla
människor skall
räddas och komma till
insikt om sanningen.
1 Tim 2:4
Du kan inte alls
föreställa dig hur mycket
du intresserar Gud; han
är lika intresserad av dig
som om du vore den enda
människan på jorden.
JULIEN GREEN
(1900–1998, fransk
författare)
Man måste känna
människan och mänskliga
ting för att älska
dem. Man måste älska
Gud och gudomliga ting
för att känna dem.
BLAISE PASCAL,
(1623–1662, fransk
matematiker och filosof)
Gud är kärlek.
1 Joh 4:16
Kärlekens mått är
måttlös kärlek.
HL. FRANS AV SALES
(1567–1622, framstående
biskop, briljant andlig
vägledare, ordensgrundare
och kyrkolärare)
Den kristna
glädjens källa är denna
försäkran om att vara
älskade av Gud, att vi
är personligen älskade
av vår Skapare …, med
en passionerad, trofast
kärlek, en kärlek som är
större än vår trolöshet
och våra synder, med
förlåtande kärlek.
PÅVEN BENEDIKT X V I
(f. 1927), 1 juni, 2006
SEKTION ETT
Varför vi har förmåga att tro
1 Vad är syftet med vårt liv här på jorden?
Vi finns på jorden för att vi skall lära känna och älska
Gud, för att göra gott enligt hans vilja, och för att en
dag komma till himmelen. [1–3, 358]
Att vara människa innebär att komma från Gud och att
gå till Gud. Vårt ursprung sträcker sig längre tillbaka
än till våra föräldrar. Vi kommer från Gud, i vilken all
himmelsk och jordisk lycka har sitt hem, och han väntar
på oss i sin eviga, oändliga lycksalighet. Under tiden
lever vi på denna jord. Ibland känner vi att vår Skapare
är nära; ofta känner vi ingenting alls. För att vi skall
kunna hitta vägen hem sände oss Gud sin Son, som
befriade oss från synden, frälser oss från allt ont, och
leder oss osvikligt in i det sanna livet. Han är “vägen,
sanningen och livet”
(Joh 14:6). 285
2 Varför skapade Gud oss?
Gud skapade oss av fri och osjälvisk kärlek. [1–3]
När en människa älskar, flödar hennes hjärta över.
Hon vill dela sin lycka med andra. Detta har hon fått
från sin Skapare. Fastän Gud är ett mysterium, kan
vi ändå tänka på honom på ett mänskligt sätt och
säga: Ur sitt “överskott” av kärlek skapade han oss.
Han ville dela sin ändlösa lycka med oss, som är hans
kärleksskapelser.
K APITEL ETT
Människan är mottaglig för Gud
3 Varför söker vi Gud?
I våra hjärtan har Gud lagt en längtan efter att söka
och finna honom. Hl. Augustinus säger: “Du har
skapat oss till dig, och vårt hjärta är oroligt tills det
finner ro i dig.” Denna längtan efter Gud kallar vi
Religion. [27–30]

Det är naturligt för människan att söka Gud. Alla våra
strävanden efter sanning och lycka är till slut ett
sökande efter den ende som absolut stöder oss, som
absolut tillfredsställer oss, och som absolut tar oss i sin
tjänst. En person är inte fullständigt sig själv förrän
hon har funnit Gud. “Var och en som söker sanningen
söker Gud, vare sig hon inser det eller inte” (Hl. Edith
Stein). 5, 281–285
4 Kan vi med vårt förnuft veta att Gud finns?
Ja. Det mänskliga förnuftet kan nå säker kunskap om
Gud. [31–36, 44–47]
Världen kan inte ha sitt ursprung och sitt mål i sig själv.
I allt som existerar finns mer än vi inser. Ordningen,
skönheten och världens utveckling pekar bortom
RELIGION
Allmänt sett kan
vi förstå religion som en
relation till det som är
gudomligt. En religiös
person känner igen
något gudomligt som
den kraft som skapade
honom och världen,
något han är beroende
av och som han är
ordnad efter. Han vill
behaga och ära gudomen
genom sitt sätt att leva.
Förnuftet är
människans förnämsta
förmåga. Förnuftets
högsta mål är kunskapen
om Gud.
HL. ALBERTUS MAGNUS
(ca. 1200–1280, dominikansk
präst, vetenskapsman och
forskare, kyrkolärare, och en
av Kyrkans största teologer)
[Människorna]
skall söka Gud,
för att kanske kunna
treva sig fram till honom
och finna honom; fastän
han ju inte är långt ifrån
någon enda av oss. Ty
”i honom är det som vi
lever och rör oss och
är till”.
Apg 17:27–28
DEL E TT — VAD VI TROR [ I] KAPITEL 1: MÄNNISKAN ÄR M OTTAGL IG F ÖR GUD
14
15

Det förhåller sig
så att människor i sådana
sammanhang enkelt
övertygar sig själva
om att det som de inte
vill skall vara sant är
falskt eller åtminstone
tvivelaktigt.
PÅVEN PIUS XII i encyklikan
Humani generis 2, utgiven
1950
Människans unika
storhet är ytterst sett
grundad på hennes
förmåga att känna
igen sanningen. Och
människor längtar efter
att få veta sanningen.
Men sanningen kan
bara nås i frihet. Så är
det med alla sanning,
vilket tydligt framgår
av vetenskapshistorien;
men i synnerhet gäller
detta de sanningar där
människan själv, människan
som sådan, står
på spel, sanningarna om
anden, sanningarna om
gott och ont, om livets
stora mål och horisonter,
om vår relation till Gud.
Dessa sanningar kan inte
nås utan djupgående
konsekvenser för vårt
sätt att leva.
PÅVEN BENEDIKT XVI,
9 januari, 2006
Att någonting är
obegripligt gör det inte
mindre verkligt.
BLAISE PASCAL
(1623–1662)
dem själva mot Gud. Varje människa är mottaglig för
det som är sant, gott och vackert. Inom sig hör hon
samvetets röst, som driver henne till det som är gott
och varnar henne för det som är ont. Var och en som
följer denna väg förnuftigt finner Gud.
5 Varför förnekar människor att Gud finns, om de
kan lära känna honom genom förnuftet?
Att lära känna den osynlige Guden är en stor
utmaning för det mänskliga sinnet. Många skräms
bort av det. En annan anledning till att man inte vill
lära känna Gud är att man i så fall måste ändra sitt
liv. Den som säger att frågan om Gud är meningslös,
eftersom den inte kan besvaras, gör saker och ting
alltför lätt för sig. [37–38] 357
6 Kan vi överhuvudtaget fatta Gud som begrepp?
Går det att tala meningsfullt om honom?
Fastän vi människor är begränsade och Guds oändliga
storhet aldrig kan passa in i människans begränsade
föreställningar, kan vi ändå med rätta tala om Gud.
[39–43, 48]
För att kunna uttrycka någonting om Gud, använder vi
ofullständiga bilder och begränsade begrepp. Allting
vi säger om Gud måste därför göras med förbehållet
att vårt språk inte kan motsvara Guds storhet. Därför
måste vi ständigt rena och förbättra vårt språk om Gud.
K APITEL TVÅ
Gud närmar sig oss människor
7 Varför behövde Gud visa sig för att vi skulle
kunna veta hurudan han är?
Människan kan genom förnuftet veta att Gud finns,
men inte hur Gud egentligen är. Men eftersom Gud
så gärna vill att vi skall lära känna honom, har han
uppenbarat sig för oss.
[50–53, 68–69]
Gud var inte tvungen att uppenbara sig för oss. Men
han gjorde det — av kärlek. Precis som man i mänsklig

kärlek bara kan veta någonting om den älskade
personen om han öppnar sitt hjärta för oss, så kan vi
bara veta någonting om Guds innersta tankar därför att
den evige och mystiske Guden har öppnat sig för oss av
kärlek. Ända sedan skapelsen, genom patriarkernas och
profeternas tid ända fram till hans slutgiltiga
uppenbarelse i sin Son Jesus Kristus, har Gud talat
om och om igen till mänskligheten. I honom har han
utgjutit sitt hjärta för oss och gjort sitt innersta väsen
synligt för oss.
8 Hur uppenbarar Gud sig i Gamla testamentet?
Gud visar sig i Gamla testamentet som Gud, som
skapade världen av kärlek och som förblir människan
trogen även när de har fallit bort från honom i synd.
[54–64, 70–72]
Gud gör det möjligt att erfara honom i historien:
Med Noa upprättar han ett förbund för att rädda allt
levande. Han kallar Abraham för att göra honom till
“fader till många folk” (1 Mos 17:5) och välsigna “alla
släkter på jorden” i honom (1 Mos 12:3). Israels folk,
som härstammar från Abraham, blir hans särskilda
egendom. För Mose presenterar han sig med namn.
Hans mystiska namn jhwh, som vanligen
skrivs Jahve på svenska, betyder “Jag är den jag
är” (2 Mos 3:14). Han befriar Israel från slaveriet
i Egypten, upprättar ett förbund med dem på Sinai,
och genom Mose ger han dem lagen. Gång på gång
sänder Gud profeter till sitt folk för att mana dem till
omvändelse och till förnyande av förbundet. Profeterna
proklamerade att Gud skall upprätta ett nytt och
evigt förbund, som skall medföra en grundläggande
förnyelse och slutgiltig frälsning. Detta förbund
kommer att vara öppet för alla människor.
9 Vad visar oss Gud om sig själv när han sänder
sin Son till oss?
I Jesus Kristus visar oss Gud det fulla djupet av sin
barmhärtiga kärlek. [65–66, 73]
UPPENBARELSE
Uppenbarelse
innebär att Gud öppnar
sig, visar sig, och av fri
vilja talar till världen.
Vi kan inte tala
om Gud, men ve den som
håller tyst om honom.
HL. AUGUST INUS
(354–430, kyrkolärare, den
tidiga Kyrkans viktigaste
författare och teolog)
Detta är hans
[teologens] uppdrag: att
göra de avgörande orden
hörda i vår och andra
tiders mångordighet,
i övermåttet av ord.
Genom ord, det innebär
att närvarandegöra
Ordet, Ordet som
kommer från Gud, Ordet
som är Gud.
PÅVEN BENEDIKT X V I,
6 oktober, 2006
Allt som sägs om
Gud förutsätter något
som sagts om Gud.
HL. EDITH STEIN
(1891–1942, judekristen,
filosof och karmelitnunna,
koncentrationslägeroffer)
DEL E TT — VAD VI TROR
16
17
[ I] KAPITEL 2: GUD N ÄRMAR SIG O SS MÄNNISKOR

I Jesus Kristus
antog Gud ett mänskligt
ansikte och blev vår vän
och broder.
PÅVEN BENEDIKT X V I,
6 september, 2006
INKARNATION
(från latinets
caro, carnis = kött, “bli
till kött”): Det att Gud
gjort sig till människa i
Jesus Kristus. Detta är
grunden för den kristna
tron och för hoppet
om mänsklighetens
frälsning.
Många gånger
och på många
sätt talade Gud i forna
tider till våra fäder
genom profeterna, men
nu vid denna tidens slut
har han talat till oss
genom sin Son.
Heb 1:1–2
Endast genom
Jesus Kristus vet vi vad
Gud, livet, döden, och vi
själva är.
BLAISE PASCAL
(1623–1662)
Jag har ingen
fantasi. Jag kan inte
föreställa mig Gud
Fadern. Allt jag kan se
är Jesus.
SL. TERESA AV CALCUTTA
(1910–1997, grundare
av Kärlekens missionärer,
vinnare av Nobels fredspris)
Genom Jesus Kristus blir den osynlige Guden synlig.
Han blir en människa som oss. Detta visar oss hur långt
Guds kärlek sträcker sig: Han bär hela vår börda. Han
går varje stig med oss. Han finns där i vår övergivenhet,
i våra lidanden, vår rädsla för döden. Hans finns där när
vi inte kan komma vidare, så att han kan öppna porten
till livet för oss. 314
10 Har allting blivit sagt med Jesus, eller
fortsätter uppenbarelsen även efter honom?
I Jesus Kristus kom Gud själv till jorden. Han är
Guds sista Ord. Genom att lyssna till honom, kan alla
människor från alla tider veta vem Gud är och vad
som är nödvändigt för deras frälsning. [66–67]
I och med evangeliet om Jesus Kristus är Guds
uppenbarelse fullkomlig och avslutad. För att göra
det begripligt för oss, leder den Helige Ande oss allt
djupare in i sanningen. Guds ljus bryter så kraftfullt
in i många enskildas liv, att de “ser himlen öppen”
(Apg 7:56). Det är så som stora vallfartsorter som
Guadalupe i Mexiko eller Lourdes i Frankrike kom till.
Visionärernas “privatuppenbarelser” kan inte förbättra
evangeliet om Jesus Kristus. Ingen är tvungen att tro
på dem. Men de kan hjälpa oss att förstå evangeliet
bättre. Deras äkthet prövas av Kyrkan.
11 Varför för vi tron vidare?
Vi för tron vidare eftersom Jesus befaller oss:
“Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar”
(Matt 28:19). [91]
Ingen äkta kristen överlåter spridandet av tron till
enbart specialister (lärare, präster, missionärer). Vi är
Kristus för andra. Detta betyder att varje äkta kristen
vill att Gud också skall komma till andra människor.
Han säger för sig själv: “Herren behöver mig! Jag har
blivit döpt och konfirmerad och jag har ett ansvar att
hjälpa människorna omkring mig att få höra talas
om Gud och ‘komma till insikt om sanningen’ (1 Tim
2:4).” Moder Teresa gjorde en bra jämförelse: “Man kan
ofta se kraftledningar längs vägen. Om det inte flyter
ström i dem, så blir det inget ljus. Kraftledningen är

du och jag! Strömmen är Gud! Vi har förmågan att låta
strömmen flyta genom oss och på så sätt frambringa
världens ljus: JESUS — eller vägra att låta oss användas
och, därmed, tillåta att mörkret sprider sig.” 123
12 Hur kan vi veta vad som hör till den sanna tron?
Vi finner den sanna tron i Bibeln och i Kyrkans
levande tradition. [76, 80–82, 85–87, 97, 100]
Det Nya testamentet utvecklades ur Kyrkans tro.
Skriften och traditionen hör ihop. Tron förs inte i första
hand vidare med hjälp av dokument. Inom den tidiga
Kyrkan sas det att den Heliga Skrift var “skriven på
Kyrkans hjärta snarare än på pergament”. Lärjungarna
och apostlarna upplevde sitt nya liv framför allt
genom en levande gemenskap med Jesus. Den tidiga
Kyrkan bjöd in folk till denna gemenskap, som fortsatte
på ett annorlunda sätt efter Uppståndelsen. De första
kristna höll fast vid “apostlarnas undervisning och den
inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna” (Apg
2:42). De var förenade med varandra men hade ändå
Den lycka ni
söker, den lycka ni har
rätt att få, har ett namn
och ett ansikte: det är
Jesus från Nasaret.
PÅVEN BENEDIKT XVI,
18 augusti, 2005
Det finns ett
trängande behov av
att en ny generation
av apostlar skall
träda fram som är fast
förankrade i Kristi ord,
som förmår bemöta vår
tids utmaningar och
är beredda att sprida
evangeliet vida omkring.
PÅVEN BENEDIKT XVI,
22 februari, 2006
MISSION
(från latinets
missio = sänding):
Mission är Kyrkans väsen
och mandatet som Jesus
gett alla kristna för att
proklamera evangeliet
i ord och handling, så
att alla människor fritt
kan bestämma sig för
Kristus.
DEL E TT — VAD VI TROR
18
19
[ I] KAPITEL 2: GUD N ÄRMAR SIG O SS MÄNNISKOR

APOSTEL
(från grekiskans
apostolos = budbärare,
sändebud): i Nya
testamentet var
det ursprungligen
beteckningen på de tolv
män som kallades av
Jesus till att bli hans
närmaste medarbetare
och vittnen. Även Paulus
hade förmånen att kunna
betrakta sig som en av
Kristus kallad apostel.
Jag har själv
tagit emot från
Herren det som jag har
fört vidare till er …
Paulus i 1 Kor 11:23
Den heliga
traditionen och den
Heliga Skrift står
därför i nära samband
och samverkan med
varandra. Båda har
framgått ur samma
gudomliga källsprång,
flyter på sätt och vis
samman till ett och
strävar mot samma mål.
Andra Vatikankonciliet, DV 9
MAGISTERIUM /
LÄROÄMBETE
(från latinets magister
= lärare): term för
Katolska Kyrkans mandat
att presentera tron,
att tolka den med den
Helige Andes hjälp,
och att skydda den mot
förfalskningar.
rum för andra. Detta är en del av vår tro än idag: De
kristna inbjuder andra att komma och bli en del av en
gemenskap med Gud som förblivit oförändrad sedan
apostlarnas dagar i Katolska Kyrkan.
13 Kan Kyrkan ha fel i trosfrågor?
De rättrogna som helhet kan inte ta miste om tron,
eftersom Jesus lovade sina lärjungar att han skulle
sända dem sanningens Ande och leda dem fram till
hela sanningen (Joh 16:13).
[80–82, 85–87, 92, 100]
Precis som lärjungarna trodde på Jesus av allt sitt
hjärta, kan en kristen lita fullständigt på Kyrkan när
han frågar om vägen till livet. Eftersom Jesus Kristus
själv gav sina apostlar uppdraget att undervisa, har
Kyrkan ett läroämbete ( Magisterium) och får inte
vara tyst. Trots att enskilda medlemmar i Kyrkan kan
göra fel och även begå allvarliga misstag, så kan
Kyrkan som helhet aldrig avfalla från Guds sanning.
Genom tidsåldrarna bär Kyrkan med sig en levande
sanning som är större än henne själv. Vi talar om ett
depositum fidei, ett trons förråd som måste bevaras.
Om en sådan sanning blir offentligt ifrågasatt eller
förvrängd, är Kyrkan kallad att åter igen förklara “det
som alla har trott alltid och överallt” (Hl. Vincent av
Lerins, d. 450).
14 Är Bibeln sann?
“Böckerna i Skriften lär [sanningen] tillförlitligt,
sanningsenligt och utan misstag … [de] har
nedtecknats under inspiration från den Helige
Ande … och … har Gud till upphov” (Andra
Vatikankonciliet, DV 11). [103–107]
Bibeln föll inte ner från himlen, fix och färdig,
inte heller dikterade Gud den för mänskliga skrivare
som kopierade den mekaniskt. Snarare “utvalde
Gud människor som han lät bruka sina anlag och sin
förmåga. Som verkliga författare skulle de i skrift
utforma allt det och endast det som han… ville ha
nedskrivet” (Andra Vatikankonciliet, DV 11). En

faktor vid erkännandet av bestämda texter som helig
Skrift var om de var allmänt accepterade i Kyrkan. I
de kristna grupperna var det tvunget att finnas ett
samförstånd: “Ja, genom denna text talar Gud själv till
oss — detta är inspirerat av den Helige Ande!” Vilka av
de många ursprungliga kristna texterna som verkligen
är inspirerade av den Helige Ande har sedan 300-talet
definierats i den så kallade kánon för den Heliga
Skrift.
15 Hur kan den Heliga Skrift vara “sann” om inte
allting i den är riktigt?
Bibeln är inte tänkt att förmedla precis historisk
information eller vetenskapliga upptäckter till
oss. Författarna var dessutom barn av sin tid. De
hade samma kulturella föreställningar som världen
omkring dem och de var ofta styrda av felen i dessa.
Allting som människan behöver veta om Gud och sin
väg till frälsningen återfinns med ofelbar säkerhet i
den Heliga Skrift. [106–107, 109]
16 Vilket är det rätta sättet att läsa Bibeln?
Det rätta sättet att läsa den Heliga Skrift är att
läsa den bedjande, med andra ord, med hjälp av
den Helige Ande, under vilkens inflytande den kom
till. Den är Guds ord och innehåller Guds avgörande
meddelande till oss. [109–119, 137]
Bibeln är som ett långt brev som Gud skrivit till var
och en av oss. Av denna anledning bör jag acceptera
den Heliga Skrift med stor kärlek och vördnad. Först
och främst är det viktigt att verkligen läsa Guds brev,
det vill säga att inte fastna i enstaka detaljer och
strunta i budskapet som helhet. Sedan måste jag tolka
hela budskapet med hänsyn till dess medelpunkt och
mysterium: Jesus Kristus, som hela Bibeln talar om,
även Gamla testamentet. Därför bör jag läsa de heliga
skrifterna med den tro som gav upphov till dem, samma
Kyrkans levande tro. 491
INSPIRATION
(lat. inspiratio
= inandning): Det
inflytande över Bibelns
mänskliga författare
som Gud utövade för att
han själv skulle kunna
betraktas som de heliga
skrifternas författare.
KÁNON
(grek. kanan =
måttstock, regel, norm):
den auktoriserade
samlingen av heliga
skrifter i Bibelns Gamla
och Nya testamenten.
BIBELN
“Bibeln” (av
latinets biblia = böcker,
[bok]rullar) är judarnas
och de kristnas namn
på en samling heliga
skrifter som kom till
under en period av
mer en tusen år och
som är urkunden för
deras tro. Den kristna
Bibeln är betydligt mer
omfattande än den
judiska Bibeln, eftersom
den dessutom innehåller
de fyra evangelierna,
den helige Paulus brev,
och andra av den tidiga
Kyrkans skrifter.
DEL E TT — VAD VI TROR
20
21
[ I] KAPITEL 2: GUD N ÄRMAR SIG O SS MÄNNISKOR