Framtidens skog

framtidens skog
3.4.3.1. Genomsnittlig ålder vid föryngringsavverkning
Den genomsnittliga åldern vid föryngringsavverkning stabiliseras i ”90-talets skogsbruk” efter ca 100
år på en nivå avsevärt lägre än i första perioden (Fig. 3.4.3.1-1). I scenariot ”90-talets skogsbruk med
avverkning på dagens nivå” ökar genomsnittlig ålder vid föryngringsavverkning åter efter det första
seklets minskning. Ökningen beror på att den gamla skogens andel är så stor att en betydande del av
avverkningen härrör från denna trots låg avverkningssannolikhet för de enskilda ytorna.
120
100
80
60
40
20
0
Genomsnittlig ålder (år) vid föryngringsavverkning
1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112131415161718192021222324252627282930
10-årsperiod
40
"Dagens avv."
"90"
Figur 3.4.3.1-1. Genomsnittlig ålder (år) vid föryngringsavverkning i scenarierna ”90-talets skogsbruk med
avverkning på dagens nivå ( ”Dagens avv.”) och ”90-talets skogsbruk” (”90”). Hela landet, alla ägare.
3.4.4. Effekter av olika gallringsaktivitet i norra Sverige.
De mycket höga uttagsvolymer från gallring i norra Sverige som var resultatet av beräkningarna för
”90-talets skogsbruk” (Skogsstyrelsen 2000) motiverade en alternativ beräkning med lägre
gallringsvolymer. I scenariot ”90-talets skogsbruk med gallring på dagens nivå” är volymsuttaget i
gallring bestämts i förväg till ca 11 milj. m 3 sk/år i balansområdena 1+2. Gallringsuttaget är därigenom
ca 35 % lägre i detta scenario jämfört med ”90-talets skogsbruk. Resultaten från scenariot ställs här i
relation till ”90-talets skogsbruk”.
I båda scenarierna har högsta möjliga uthålliga avverkning sökts. Den totala avverkningsnivån har för
perioden 2000-2100 blivit ungefär lika stor. Fördelningen mellan avverkningsformerna skiljer dock
påtagligt genom att mängden föryngringsavverkning i ”90-talets skogsbruk med gallring på dagens
nivå” fullt ut kompenserar för den ca 35 % lägre gallringsvolymen (se Fig. 3.3.2.1-1).
Bruttotillväxten påverkas positivt av minskad gallringsaktivitet bl.a. genom att en större volym är kvar
i skogar som är i sin växtligaste ålder (40-80 år). Tillväxtskillnaderna blir märkbara först efter ca 50 år
och är i relativa tal som störst efter ca 80 år ( Fig. 3.4.4-1). I slutet av beräkningsperioden minskar
skillnaderna något.
Att den högre tillväxten i ”90-talets skogsbruk med gallring på dagens nivå” inte innebär en, i
motsvarande grad, högre total avverkningsnivå jämfört med ”90-talets skogsbruk” beror delvis på en
högre naturliga avgång. En intressant jämförelse mellan scenarier kan göras genom att beräkna
bruttoavverkning+förrådsuppbyggnad, något som här kallas ”nyttiggjord” virkesproduktion (NVP).
Skillnaderna mellan scenarierna blir då avsevärt mindre (Fig. 3.4.4-1). I denna figur visas också
medeltal av summa NVP från år 2000 till aktuellt år.