Framtidens skog

framtidens skog
• att samhället och skogsbrukarna kommer att reagera på händelseutvecklingen
• att storskalig stormfällning bedöms att avsevärt påverka mängden gammelskog, död ved och grova
träd
• det framtida klimatets utveckling
• effekterna av försurning och kvävenedfall
Även om vi kan förvänta oss förbättringar på flera för naturmiljön centrala punkter innebär det inte
nödvändigtvis förbättring för enskilda arter. En specialstudie av lavar och mossor visar på avsevärda
skillnader i framtidsutsikterna för artgrupper med olika spridningsbiologi och krav på livsmiljö.
Bedömda effekter av populationsutvecklingen för lav och mossarter med begränsade krav på livsmiljö
(generalister) visar att hälften av arterna kan komma att minska från dagens nivå, -i de flesta fall p.g.a.
kortare omloppstider i den mer likformigt uppkomna brukade skogen. Bland de mer specialiserade
arterna är det kanske så stor andel som 2/3 av arterna vars populationer kommer att fortsätta minska.
Det finns sällsynta arter som är så svårspridda att de riskerar försvinna av rent slumpmässiga faktorer
vid t.ex. stormfällning av enskilda koloniserade träd
Skogsmarken
Några skötselmetoder och andra förändringar har inneburit att markens produktionspotential höjts
sedan år 1950. Kvävegödsling, dikning och kvävedepositionen kan tillsammans stå för en
produktionsökning på 5-16 miljoner m 3 sk per år. Även temperatur- och nederbördsökningen under
1900-talet, minskad brandfrekvens till följd av förbättrat brandskydd och övergivande av tidigare
intensiva markbrukmetoder har sannolikt bidragit till ökad produktionsförmåga.
Syradepositionen har medfört en omfattande markförsurning i södra Sverige. Utlakningen av försurat
vatten har bidragit till en omfattande utslagning av växt- och djurarter i våra vatten. Det har däremot
hittills varit svårt att få klara belägg för någon tillväxtminskning som följd av markförsurningen i
svensk skog. Kalknings- och askspridningsinsatser kan förbättra läget genom att motverka ytterligare
markförsurning och påskynda en återhämtning.
Helträdsskörd kommer sannolikt att ha en negativ inverkan på markens baskatjonbalans och därmed
förbruka buffringskapacitet på många marker i landet, såvida inte kompensationsgödsling utförs.
Risken att okompenserad helträdsskörd på lång sikt kan orsaka brist på K, Ca, Mg, P eller något
mikronäringsämne kan inte uteslutas. På vissa marker kan enbart stamvedsskörd ha samma effekt,
speciellt om en hög syradeposition eller nitratutlakning medför förhöjd baskatjonutlakning. Uttag av
avverkningsrester (GROT) skedde i medeltal på ca 32 000 hektar under åren 1998 och 1999. Sannolikt
kommer GROT-skörden att öka i omfattning under kommande decennier.
Askspridning skedde under år 2000 på ca 4 400 hektar, varav hälften inom ramen för SVO:s
försöksverksamhet med åtgärder mot markförsurning. Skogsstyrelsen anser att askåterföringen bör öka
väsentligt. På sikt bör målet vara att helträdsuttag och askåterföring utförs på samma arealer, antingen
genom att askspridning föregått uttaget eller att man återkommer med aska till GROT-skördade
arealer efter en viss tid.
Kvävegödslingen kan antas ligga kvar i närheten av nuvarande nivå under kommande decennium.
Kvävedepositionen kommer sannolikt att minska som följd av redan ingångna internationella
överenskommelser. Det kan medföra viss minskning i skogstillväxten, samtidigt som det minskar
risken för starkt förhöjd kväveutlakning från de mest belastade landsdelarna. Nydikningen har så gott
som upphört. Det är osäkert i vilken grad redan utförda dikningar med positivt produktionsresultat
kommer att upprätthållas genom dikesrensning.
Skogsskötsel och ekonomi i norra Sverige
I beräkningar av skogsbrukets lönsamhet har simuleringar med Indelningspaketet utförts för ett
innehav i norra Sverige. Resultaten visar att markvärdet sjunker med ökat transportavstånd och lägre
bonitet. Normala föryngrings- och skogsvårdsåtgärder ger, med ett förräntningskrav på 2,5 %,
2