Framtidens skog

Sammanfattning
framtidens skog
I delprojektet ”Konsekvensanalyser” inom SUS 2001 har olika aspekter på framtidens skogar och
skogsbruk analyserats. Simulerande beräkningar med Huginsystemet och Indelningspaketet är grunden
för bedömningar och analyser avseende framtida virkesproduktion och avverkningsmöjligheter,
miljötillstånd och skogsbrukets ekonomi. Även mänsklig påverkan på skogsmarken och dess
produktionsförmåga behandlas.
Skogstillstånd och avverkningsmöjligheter
Givet att skogsägarna under lång tid framöver kommer att bete sig som idag är
avverkningsmöjligheterna i framtiden avsevärt större än dagens. I det simulerade scenariot ”90-talets
skogsbruk” avverkas hela den potentiella bruttoavverkningen på ca 81 milj. m 3 sk/år under den
närmaste 10-årsperioden. För hela perioden 2000-2100 skattas avverkningen till i genomsnitt 92 milj.
m 3 sk/år. I slutet av denna period och på längre sikt kan nivån komma att minska. Dagens
föryngringsambitioner är en förklaring till den framtida minskningen.
Den framtida skogen enligt detta scenario karaktäriseras av en åldersmässig ”klyvning”. Denna beror
på ökade arealer gammal skog inom formella och frivilliga avsättningar samt viss överhållen skog och
kortare omloppstider i den brukade skogen. De frivilliga avsättningarnas varaktighet och skogsägarnas
kriterier för val av avverkningsobjekt är av avgörande betydelse för denna utveckling som på hundra
års sikt kan resultera i att skogen är äldre än 140 år på ca 10 % av arealen.
Om avverkningsnivån inte ökar från dagens nivå till den potentiellt högsta möjliga uthålliga enligt
ovan, växer virkesförrådet mycket kraftigt. Även i detta scenario märks stora kontraster mellan aktivt
brukad och avsatt eller överhållen skog. Andelen gammal skog kan efter 100 år vara ca 20 %. Under
de första 50 åren ökar tillväxten som en följd av virkesförrådets ökning. På längre sikt minskar
tillväxten till nivåer under den idag uppmätta p.g.a. stora arealer gammal oväxtlig skog
I norra Sverige har effekterna av olika gallringsarealer studerats. I ett mindre ambitiöst alternativ
erhålls på sikt en högre bruttotillväxt som dock i stor utsträckning balanseras av en högre naturlig
avgång. Effekten på avverkningsvolymerna är därför mycket liten. Skillnaderna märks istället på den
föryngringsavverkade medelstammens volym som på lång sikt blir grövre i alternativet med stora
gallringsarealer.
Skogen som naturmiljö
I ett försök att beskriva hur den framtida skogen, enligt scenariomodellen, fungerar som livsmiljö för
naturligt förekommande arter under de kommande 300 åren, har följande huvudtrender urskiljts:
• efter en lång tid av förenkling av det ursprungliga svenska landskapets mångfald befinner vi oss i
en flaskhals för biologisk mångfald; på lång sikt blir det enligt beräkningarna bättre på centrala
punkter.
• enligt de beräkningar som SUS 2001 ger vid handen för gammelskogar av olika slag så kommer vi
att nå de långsiktiga mål som satts upp för behovet att skydda skogar av naturvårdsskäl. Det finns
dock många osäkerheter att beakta (se Kap. 4.11).
• det framtida landskapet kommer att innebära en ökad kontrast mellan skyddade skogar och det
omgivande brukade landskapet. Det är därför mycket viktigt att förstå hur den rumsliga
fördelningen i träd-, bestånds- och landskapsskala kommer att förändras för olika skogliga
egenskaper.
Det är dock angeläget att påpeka att den typ av modellering av framtiden som simuleringarna med
Hugin utgör har många begränsningar eftersom den inte beaktar t.ex.:
1