Rapport - Publikationer från Sveriges Byggindustrier

Dålig inomhusmiljö
Ca 70 procent av landets kommuner har haft sjuka-hus-problem i grundskolorna de
senaste åren.
Minst 45 procent av alla skolbarn lider av allergi eller annan överkänslighet.
Ca 3 miljoner svenskar har allergiska och astmatiska besvär.
Astma utvecklas bland annat av dåliga inomhusmiljöer, exempelvis hus med
fuktproblem.
Vi tillbringar 90 procent eller mer av tiden inomhus och inomhusluften är i regel
sämre än luften utomhus.
Energislöseri
Det bristande underhållet och för låga investeringar i ny teknik leder till energislöseri. Detta
påverkar hela samhället eftersom boendet svarar för 40 procent av energiförbrukningen. Det
pågår en rad initiativ för att energiarbetet ska komma igång på allvar i byggsektorn. Faktorer
som ytterligare ökar fokuseringen på energiområdet är troliga framtida förändringar som
skärpta byggregler, sänkt skatt på energieffektiva hus, hårdare villkor för elvärme samt högre
el- och energipriser.
I småhus och flerbostadshus kan energieffektiviseringen främst åstadkommas genom förbättringar
av isolering och ventilation, kombinerat med förändrat brukarbeteende. I lokalbyggnader
uppnås de största vinsterna genom åtgärder som leder till minskat värmeöverskott,
exempelvis ökat solskydd och energieffektiv belysning. Sammantaget finns det ca 40 miljoner
kvm fönsterarea i bostadsbeståndet. Bara genom att ersätta dagens fönster med energiglas kan
vi spara 7-8 TWh/år. Detta motsvarar el från två kärnkraftsreaktorer.
Risk att vatten- och avloppsnäten inte klarar sig
De totala vatten- och avloppsledningarna i Sverige räcker fyra varv runt ekvatorn. Återanskaffningsvärdet
för ledningarna är 350 miljarder kronor. Grävs ledningarna upp och byts
ut i samma takt som idag, tar det 225 år att rusta upp vattenledningarna och 310 år för
avloppen. Denna låga reinvesteringsgrad är givetvis långsiktigt ohållbar. Fortsätter den, hotas
våra vatten- och avloppssystem av allvarliga skador. Det finns en risk att vi blir utan rent
kranvatten i våra bostäder.
Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att det låga underhållet både hotar enskildas
miljö och hälsa, men också att det på olika sätt försämrar bostadsmarknadernas funktion och
miljön i stort.
Infrastruktur – lönsamt för samhället
Det finns också en mycket stark koppling mellan investeringar i infrastruktur och näringslivets
konkurrenskraft. För ett litet avlångt och avlägset land som Sverige är effektiva
transporter mycket viktigt för företagens konkurrenskraft. Men effektiva transporter är också
viktiga för att få arbetsmarknaden att fungera. Dagens politiska debatt handlar i hög grad om
varför inte sysselsättningen ökar trots att konjunkturen är stark. Det finns en rad olika
förklaringar till det. En orsak kan dock vara att dåliga kommunikationer helt enkelt gör det
omöjligt för personer att söka jobb där de finns, om man samtidigt av familjeskäl måste bo
kvar. Utan fungerande transporter av varor och personer, eller fungerande IT-nätverk, minskar
därmed näringslivet konkurrenskraft dramatiskt. Satsningar på infrastruktur är mycket
lönsamma samhällsekonomiskt sett. De studier som gjorts visar i korthet att:
9