Rapport - Publikationer från Sveriges Byggindustrier

VI BYGGER
HÅLLBAR TILLVÄXT

VI BYGGER HÅLLBAR TILLVÄXT
Samhällsbyggnadssektorns roll för tillväxten kan knappast överskattas. Branschen påverkar
både tillväxten i sig och tillväxtens förutsättningar genom sin roll i näringslivets och det
offentligas investeringar (allt från affärer till sjukhus och skolor), genom infrastruktursatsningarna,
och givetvis genom bostadsbyggandet. Men sektorns betydelse är inte begränsad
till investeringarna. Mycket viktigt är också att det är genom underhåll/installationer och
smärre ombyggnader som en god boendesituation skapas. Det är också i hög grad
investeringar och underhåll/installationer i fastigheter och infrastruktur som avgör hur
samhällets energi och miljöpåverkan förändras.
Samhällsbyggnadssektorn är alltså avgörande för hur vi kan uppnå en hållbar tillväxt, dvs
tillväxt som är både ekonomiskt, socialt och miljömässigt långsiktig och stabil.
Samhällsbyggnadssektorn i ekonomin
Samhällsbyggnadssektorn består av:
Fastighetsägare och förvaltare
Byggföretag
Installationsföretag
Byggmaterialföretag
Arkitekter och teknikkonsulter
Den samlade samhällsbyggnadssektorns betydelse för ekonomin är betydligt större än
vad de flesta tror. I korthet kan sektorn summeras som:
Bygginvesteringar – 200 mdr kr
Byggmarknadens storlek – 275 – 325 mdr kr. Därav installationsmarknaden ca 70 mdr kr
Antal anställda i sektorn – 450 000 personer (12% av den totala sysselsättningen)
250 000 installatörer och byggare
60 000 i byggmaterialindustrin
22 000 arkitekter och konsulter
120 000 i fastighetsbolag etc
Antal företag i sektorn – 60 000
Exporten av byggmaterial – 50 mdr och snabbt ökande
Betydelsen i ekonomin är än större än vad ovanstående siffror pekar på, eftersom en rad
företag inom andra sektorer arbetar gentemot boendet och byggandet. För varje bygge och
installation behövs transporter, byggmaskiner, bensin, uthyrning, finansiella tjänster – det
mesta dessutom tillverkat i Sverige. Hit hör också mäklare och utbildningsföretag mm.
Samhällsbyggnadssektorn skapar alltså jobb för företag i många andra sektorer. Försiktigt
räknat kan dessa uppskattas till ca 200 000 – 250 000 personer ytterligare.
Sammantaget är därmed närmare 700 000 personer beroende av
samhällsbyggnadssektorn.
1

Strukturomvandlingen och internationaliseringen skapar tuffare krav
Det svenska näringslivet och ekonomin genomgår för närvarande en snabb strukturomvandling.
Den allt tuffare globala konkurrensen i kombination med EUs gynnar ett litet utrikeshandelsberoende
land som Sverige. Men den ställer samtidigt krav på investeringar i ny
teknik, ny kunskap, ny infrastruktur och nya bostäder. En andra viktig utmaning finns i de
förändrade demografiska förutsättningarna. Vi måste investera så att det framtida Sverige
både blir konkurrenskraftigt och människovänligt. Det är i detta perspektiv mycket illavarslande
att Sverige under lång tid satsat betydligt mindre i bygginvesteringar än övriga
länder. I grova drag skulle bygginvesteringarna i Sverige behöva vara 30-40% högre än vad
de är.
Ett speciellt problem i detta sammanhang är bristen på FoU i byggsektorn. Byggnäringens
uppdrag blir alltmer komplexa och krävande, samtidigt som den globala konkurrensen blir
tuffare. Företagens innovationsverksamhet har ökat som en följd av skärpta krav från kunder
och samhälle på kvalitet och miljöhänsyn. Nya produkter och produktionskoncept tas fram i
rask takt. Det gör att det finns ett stort behov av insatser för forskning och utveckling i
samhällsbyggnadssektorn. Högskolor och andra forskningsmiljöer drabbades hårt av att staten
drog ner byggforskningsanslagen med 70 % under perioden 1991-2000. Ökade insatser från
företagen har inte kunnat kompensera för denna kraftiga nedskärning. Situationen i dag är
allvarlig med tanke på skolornas stora betydelse för sektorns kompetensförsörjning. Den
samlade byggnäringen vill därför satsa på ett strategiskt utvecklingsprogram tillsammans med
staten. Programmet fokuserar på fyra områden: Ökat slutkundvärde; Helhetssyn och samspel i
värdekedjan; Kunskap samt Innovationer.
En annan långsiktigt avgörande faktor för tillväxten är branschens rekrytering. Det gäller att
sektorn är en attraktiv arbetsgivare, inte minst för kvinnor och personer med utländsk
härkomst som hittills varit svagt representerade i företagen. Sektorn måste öppna sig till flera
grupper. Arbetskraften bör spegla samhället. Det är nödvändigt att anpassa produktionssätt
och arbetsplatser så att de passar för både kvinnor och män. För att den nya arbetskraften ska
kunna komma in i byggsektorn på ett bra sätt och i tillräcklig omfattning krävs ett nära
samarbete med skolan på alla nivåer.
Bygginvesteringar som % av BNP 2004
20,00
18,00
16,00
14,00
12,00
10,00
8,00
6,00
4,00
2,00
0,00
Sverige
Österrike
Slovenien
Cypern
Frankrike
Storbritannien
Italien
Belgien
Slovakien
Grekland
Tyskland
EU-snitt
Ungern
Nederländerna
Tjeckien
Danmark
Estland
Finland
Polen
Portugal
Irland
Spanien
2

Samhällsbyggnadssektorn, tillväxten och sysselsättningen – Ett räkneexempel
Bygginvesteringarna i Sverige har sedan 90-talets början varit lägre än i flertalet andra länder,
och dessutom betydligt lägre än vad som behövts för att bostadsmarknaden och transportsystemen
ska fungera effektivt. Vi har dessutom ett snabbt växande underhållsberg framför
allt i miljonprogrammets bostäder. Ökade bygginvesteringar är positivt för den ekonomiska
tillväxten, för den sociala hälsan och välbefinnandet och för miljön. Det skulle också bidra till
många nya jobb i samhället.
Låt oss anta att bygginvesteringarna i Sverige stiger till knappt 10% per år, dvs till samma
nivå som EU-genomsnitttet. Vad skulle det betyda för sysselsättningen? Vi antar att bostadsbyggandet
ökar till ca 50 000 lägenheter per år långsiktigt, att underhållssatsningarna i
bostäder dubbleras samt att det underhållet av offentliga lokaler, liksom väginvesteringarna
och vägunderhåll, stiger med ca 20%.
Detta skulle ge ca 65 000 -75 000 nya jobb i byggsektorn och ytterliggare 40 000–50 000
jobb i andra sektorer. Sammanfattningsvis – minst 100 000 nya jobb!
En riktig politik för bostadsbyggande saknas
En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för tillväxt och framåtskridande. Utan
bostäder fungerar inte arbetsmarknaden effektivt. Företagen får svårare att hitta personer med
rätt kompetens att anställa. Finns det inga bostäder, går det inte heller för människor att ta de
jobb som erbjuds. Ungdomar kan kanske inte välja den utbildning de vill ha – om det inte går
att hitta en bostad på studieorten. Strukturomvandling och kompetensutveckling saktar av.
Detta slår i sin tur på både den kortsiktiga och långsiktiga tillväxten i landet.
Under det senaste decenniet har dock Sverige i både ett historiskt och ett internationellt
perspektiv satsat väldigt lite på nybyggnation av bostäder. Antalet nybyggda lägenheter har
varit lägst i Europa. De senaste åren har bostadsbyggandet ökat i god takt och väntas hamna
en bit över 30 000 både 2006 och 2007. Den procentuella ökningstakten har varit god sedan
1998. Men i absoluta tal är nivån fortfarande inte mycket att hurra för.
3

Antal färdigställda lägenheter per 1000 invånare 2001
Källa: Eurostat
Om Sverige ska bygga lika många nya bostäder per invånare som snittet i OECD kräver det
att det byggs ungefär 50 000 nya bostäder varje år, istället för nuvarande drygt 30 000.
Samma nivå når vi upp till om vi tittar på bostadsinvesteringarnas andel av BNP och jämför
med OECD. Det faktum att vi bygger så lite är allvarligt främst för de som inte finner en
bostad, men också för samhällsekonomin. Om vi fortsätter att bygga bostäder i den takt vi gör
nu, kan den samhällsekonomiska förlusten på sikt beräknas till 10-20 mdr per år.
Statsminister Göran Persson har tidigare sagt att nyproduktionen bör komma upp i 40 000
bostäder per år. Statsministern baserar sin beräkning på att ett hus står i hundra år och att
beståndet är fyra miljoner bostäder. Denna beräkning tar dock inte hänsyn till demografiska
förändringar. Sveriges befolkning växer med ca 30 000 invånare per år. I dag bor ungefär två
invånare per bostad ( 4,4 miljoner bostäder på 9 miljoner invånare). Befolkningsökningen
innebär ett behov av ytterligare 15 000 bostäder per år. Utöver detta tillkommer den brist som
finns redan nu med bland annat. 180 000 människor i bostadskö bara i Stockholm och
Göteborg. Statsministerns målsättning räckte alltså inte för att förbättra situationen på
bostadsmarknaden. Under våren har därför också statsministern höjt ambitionen. Han säger nu
att det skulle behöva bygga 50 000 lägenheter per år. Politiken för att uppnå detta saknas dock
fortfarande.
4

Påbörjandet av lägenheter 1940-2006
Källa: SCB och BI
Av diagrammet ovan framgår att bostadsbyggandet i det närmaste kollapsade under 1990talet.
Det som hände var att bostadspolitiken lades om 1992, vilket innebar att kostnaderna för
att bygga liksom för att bo i nybyggda bostäder ökade dramatiskt. Den bostadsproduktion som
var påbörjad eller befann sig i ett sent planeringsstadium fullföljdes, men få nya projekt sattes
igång. Den gradvisa nedgången till år 1995 återspeglar alltså bara att det tog tid att lägga om
produktionen.
Perioden 1995 till 2000 blev en sexårsperiod med rekordlågt bostadsbyggande. Sammanlagt
producerades under dessa sex år 74 690 lägenheter, vilket inte alls motsvarade behovet av nya
lägenheter. Det innebär att det i förhållande till behovet byggdes minst 100 000 för få
lägenheter!!
En svag byggmarknad (och framför allt en lågt bostadsbyggande) ökar risken för makroekonomisk
instabilitet. Ett högre byggande mer baserat på marknadens efterfrågan skulle leda
att hus- och lägenhetspriserna skulle utvecklas mer stabilt. Detta skulle i sin tur vara positivt
vad gäller hushållens skuldsättning och räntekänslighet, och därmed bidra till en större
finansiell stabilitet.
Stor bostadsbrist – inte minst för ungdomar
Boverket genomför varje år en enkät till samtliga kommuner i landet för att få en bild av läget
på bostadsmarknaden, lokalt i varje enskild kommun. I början av 200-talet skedde en snabb
ökning av antalet kommuner med bostadsbrist, och trots det bättre byggande de senaste åren
fortsatte andelen att öka även 2005. Drygt var tredje kommun hade brist på bostäder år 2005.
5

Därutöver hade ca 50 kommuner brist på bostäder i centralorten, men totalt sett balans på
bostadsmarknaden.
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Källa. Boverket
Kommuner med bostadsbrist, procent
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Allt fler ungdomar bor kvar hemma
Ett annat sätt att visa att det byggt för lite det senaste decenniet, är att allt fler unga bor kvar
hemma. Hyresgästföreningen har under flera genomfört denna typ av undersökning. De visar
att andelen så kallade mambos gradvis ökat. Andelen 20-27-åringar som bor kvar hemma
ökade från 15 till 21 procent mellan 1997 och 2003, för att sedan sjunka marginellt till 2005.
enligt Hyresgästföreningens rapport skrift ”Unga vuxnas boende år 2005”.Knappt var tredje
20-23-åring bodde kvar hemma år 2005 jämfört med 25% år 1997. Andelen hade dock
sjunkit något jämfört med 2003. I gruppen 24-27 år har andelen som bodde hemma i stort sett
varit konstant (6-8 procent) vid varje undersökningstillfälle. Sammantaget visar undersökningarna
tydligt på problemet för studerande att hitta bostad, trots att studentbostadsbyggandet
varit relativt högt de senaste åren.
25
20
15
10
5
0
Andelen hemmavarande 20-27-åringar
År 1997 År 1999 År 2001 År 2003
Källa: Hyresgäströrelsen
6

Det faktum att allt fler ungdomar bor hemma skulle möjligen kunna bero på att antalet
ungdomar varit osedvanligt stort under denna tid. Så är det dock inte alls. Antalet ungdomar
var tvärtom lågt under 1990-talet. Det kommande årtiondena väntas emellertid antalet
ungdomar växa snabbt. I diagrammet nedan visas antalet 20-åringar fram till 2010. Antalet
kommer successivt att växa från drygt 100 000 personer till omkring 133 000.
145000
135000
125000
115000
105000
95000
85000
Källa: Byggnads
Antalet 20-åringar 2002-2010
År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010
Den väntade utvecklingen stärker bilden av att et behövs fler bostäder för ungdomar. Utan ett
ökat bostadsbyggande blir det därmed allt svårare att hitta någonstans att bo under studierna.
Detta hotar den långsiktiga tillväxten och den nödvändiga förändringen av ekonomin i mer
kunskapsintensiv riktning.
Vi blir allt äldre – hus ska vi klara det?
En stor utmaning för landet och tillväxten är ökningen av antalet äldre och då framför allt av
dem som är över 80 år. För 60 år sedan var det ca 70 000 av landets invånare som var över
åttio år. Om 20 år pekar prognoserna på att det är 750 000 personer som är över åttio år.
Ett ökat antal äldre påverkar makroekonomin på flera sätt. För det första ökar kostnaderna för
vård och omsorg. För det andra blir det relativt sett färre yrkesaktiva som via sina skatter ska
försörja de övriga. Tillväxt blir i detta perspektiv än viktigare, eftersom det är det enda sättet
att göra den gemensamma kakan större - någon större höjning av det allmänna skattetrycket i
Sverige är ju knappast möjligt. Bygginvesteringar är därvidlag helt nödvändiga.
För det andra kommer de växande grupperna av äldre att ställa nya krav på bostäder,
vårdinrättningar och transportsystem. Detta kommer att kräva investeringar och nya typer av
systemlösningar.
En annan viktig fråga inför framtiden är den koncentration av befolkningen som sker till
storstadsregionerna. Här gäller det att se till att utvecklingen av befolkning, bostadsbyggande
och infrastrukturen inte blir obalanserad.
7

Bristande underhåll – ett hot mot miljö och hälsa
En följd av det låga byggandet under det senaste decenniet är att Sverige har ett förhållandevis
gammalt bostadsbestånd. I Sverige är bara ca 10% av lägenheterna byggda efter 1980, jämfört
med EU-genomsnittet på 20%. De svenska bostäderna börjar alltså bli gamla. Kort sagt,
behovet av underhåll och reparationer ökar.
Lägenheternas ålder
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Belgien
Tyskland
Sverige
Storbritannien
Danmark
Grekland
>1980 1971-1980 1946-1970 1919-45

Dålig inomhusmiljö
Ca 70 procent av landets kommuner har haft sjuka-hus-problem i grundskolorna de
senaste åren.
Minst 45 procent av alla skolbarn lider av allergi eller annan överkänslighet.
Ca 3 miljoner svenskar har allergiska och astmatiska besvär.
Astma utvecklas bland annat av dåliga inomhusmiljöer, exempelvis hus med
fuktproblem.
Vi tillbringar 90 procent eller mer av tiden inomhus och inomhusluften är i regel
sämre än luften utomhus.
Energislöseri
Det bristande underhållet och för låga investeringar i ny teknik leder till energislöseri. Detta
påverkar hela samhället eftersom boendet svarar för 40 procent av energiförbrukningen. Det
pågår en rad initiativ för att energiarbetet ska komma igång på allvar i byggsektorn. Faktorer
som ytterligare ökar fokuseringen på energiområdet är troliga framtida förändringar som
skärpta byggregler, sänkt skatt på energieffektiva hus, hårdare villkor för elvärme samt högre
el- och energipriser.
I småhus och flerbostadshus kan energieffektiviseringen främst åstadkommas genom förbättringar
av isolering och ventilation, kombinerat med förändrat brukarbeteende. I lokalbyggnader
uppnås de största vinsterna genom åtgärder som leder till minskat värmeöverskott,
exempelvis ökat solskydd och energieffektiv belysning. Sammantaget finns det ca 40 miljoner
kvm fönsterarea i bostadsbeståndet. Bara genom att ersätta dagens fönster med energiglas kan
vi spara 7-8 TWh/år. Detta motsvarar el från två kärnkraftsreaktorer.
Risk att vatten- och avloppsnäten inte klarar sig
De totala vatten- och avloppsledningarna i Sverige räcker fyra varv runt ekvatorn. Återanskaffningsvärdet
för ledningarna är 350 miljarder kronor. Grävs ledningarna upp och byts
ut i samma takt som idag, tar det 225 år att rusta upp vattenledningarna och 310 år för
avloppen. Denna låga reinvesteringsgrad är givetvis långsiktigt ohållbar. Fortsätter den, hotas
våra vatten- och avloppssystem av allvarliga skador. Det finns en risk att vi blir utan rent
kranvatten i våra bostäder.
Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att det låga underhållet både hotar enskildas
miljö och hälsa, men också att det på olika sätt försämrar bostadsmarknadernas funktion och
miljön i stort.
Infrastruktur – lönsamt för samhället
Det finns också en mycket stark koppling mellan investeringar i infrastruktur och näringslivets
konkurrenskraft. För ett litet avlångt och avlägset land som Sverige är effektiva
transporter mycket viktigt för företagens konkurrenskraft. Men effektiva transporter är också
viktiga för att få arbetsmarknaden att fungera. Dagens politiska debatt handlar i hög grad om
varför inte sysselsättningen ökar trots att konjunkturen är stark. Det finns en rad olika
förklaringar till det. En orsak kan dock vara att dåliga kommunikationer helt enkelt gör det
omöjligt för personer att söka jobb där de finns, om man samtidigt av familjeskäl måste bo
kvar. Utan fungerande transporter av varor och personer, eller fungerande IT-nätverk, minskar
därmed näringslivet konkurrenskraft dramatiskt. Satsningar på infrastruktur är mycket
lönsamma samhällsekonomiskt sett. De studier som gjorts visar i korthet att:
9

Källa: BI
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
Infrastrukturinvesteringar leder till förbättrad produktivitet, lägre kostnader, bättre
fungerande arbetsmarknader, förbättrad konkurrenskraft och därmed högre tillväxt.
Varje miljard som satsas på vägprojekt ger i snitt tillbaka 170 milj kr tack vare större
intäkter via bättre fungerande marknader, och 170 miljoner i lägre kostnader när t ex
inköp kan ske effektivare.
Sverige satsar betydligt mindre än vad som behövs på underhåll av väg- och
järnvägssystemen. Dagens låga nivåer räcker inte ens till för att bevara de redan gjorda
investeringarna.
1,6 120,00
1,4
110,00
1,2
100,00
1,0
1995 = Index 100
90,00
80,00
70,00
60,00
1970
72
74
1995
Anläggningsinvesteringar Väg och järnvägsinvest (% 1995 av BNP) - 2004
96
76
97
78
98
80
82
84
86
88
Även på infrastruktursidan har underhållssatsningarna varit alltför låga under det senaste
decenniet. I förhållande till kapitalstocken satsas mindre än hälften på drift och underhåll av
transportinfrastrukturen – jämfört med för flerbostadshusen (där ju som visats ovan nivån
dessutom är alldeles för låg). Kraven på god vägkvalitet växer dessutom i takt med att
transporterna på vägarna ökar, och den internationella konkurrensen hårdnar. I grova drag
skulle Sverige behöva satsa dubbelt så mycket på drift och underhåll av transportnäten.
Klokt
byggande bra för miljön
Vi har ovan delvis redan berört kopplingen
mellan underhållsinvesteringar och miljön. Utöver
betydelsen för den ekonomiska tillväxten spelar samhällsbyggnadssektorn även en avgörande
roll för miljön och för den sociala utvecklingen. Samhällsbyggnadssektorns aktiviteter
påverkar därmed direkt livskvaliteten kraftigt. Sektorns agerande har stor betydelse för resten
av samhällets möjligheter till en hållbar utveckling.
Detta
kan exemplifieras med att fastighetskapitalet utgör mer än hälften av de samlade
kapitalstockarna, eller att hushållens utgifter för boendet motsvarar omkring 30% av den
totala privata konsumtionen.
90
Byggsektorn
svarar för en betydande del av de totala materialflödena och avfallsmängderna i
samhället. De material och metoder som byggsektorn använder, påverkar byggnaderna under
92
94
99
2000
2001
2002
2003
2004
96
98
0
SVERIGE
EU
2
4
10

hela deras livstid. Byggnader och byggmaterial skall vara återanvändningsbara. Detta kan ske
i fyra steg. Det första steget är att byggnaderna utformas och underhålls på ett sådant sätt att
de går att använda flexibelt under lång tid. Det andra steget är att de utformas så att de kan
”plockas isär” och delarna användas igen. Det tredje steget är att de ingående materialen kan
återvinnas, och det fjärde sista steget är att de på ett miljövänligt sätt blir avfall/energi.
Samhällsbyggnadssektorn svarar också sammantaget för omkring hälften av OECD-ländernas
energianvändning.
De material och metoder som samhällsbyggnadssektorn använder,
påverkar dessutom byggnaderna under hela deras livstid Detta innebär både utmaningar och
möjligheter för samhällsbyggnadssektorn. Det visar dels möjligheten till energieffektivare
byggande, dels den stora potential för energibesparing (och därmed lägre utsläpp av
växthusgaser) som finns via ombyggnad av existerande fastighetsbestånd. Sektorns
miljöarbete är också viktigt för att förbättra arbetsmiljön.
Samhällsbyggnadssektorn äger lösningen för många av andra
branschers och industriers
miljöproblem.
Det handlar om att skapa nya produkter som kommer att lösa nuvarande
problem T ex kan sektorns företag återställa förorenade områden. De kan genom att bygga
och speciellt bygga om på rätt sätt bidra till en dramatisk minskning av energianvändningen
under byggnadernas fortsatta livstid. De kan återvinna/utvinna spillvärme från andra
industrier som sedan lägga ut spillvärmen på fjärrvärmenätet. Genom att välja bort farliga
ämnen i produktion minskar man risker för kommande generationer.
Den stora mängden olika kemikalier i byggmaterialen är en stor riskfaktor
i branschen.
Användningen av byggprodukter och byggmaterial
som innehåller farliga kemiska ämnen
måste begränsas till sådana ämnen som inte innebär långsiktigt negativa effekter på hälsa och
miljö. Byggsektorn har lanserat ett nytt arbetssätt för bedömning och val av byggmaterial,
under namnet BASTA. Genom att fokusera på egenskaper som är direkt hälso- och
miljöfarliga syftar BASTA-systemet till att minska användningen av de allra farligaste
byggvarorna. Det minskar också risken för höga saneringskostnader samtidigt som
fastighetens värde stiger.
Sektorn har tagit fram ett långsiktigt
miljöprogram inom Kretsloppsrådet
(www.kretsloppsradet.com).
Programmet fokuserar på fyra områden:
Energihushållning
Materialhushållning
Utfasning av farliga ämnen
Säkerställande av en god innemiljö
___________________________________________________________________________
11

Sammanfattning
Samhällsbyggnadssektorn är en av de största näringarna i svensk ekonomi.
430 000 personer är direkt beroende av sektorn och ytterligare ca 270 000 personer är
på annat sätt beroende av sektorns utveckling
Samhällsbyggnadssektorn är avgörande för målet att nå hållbar tillväxt.
Ekonomiskt eftersom en fungerande bostadsmarknad och fungerande transporter är
helt avgörande för sysselsättningen och näringslivets konkurrenskraft.
Socialt eftersom den byggda miljön är oerhört viktigt för integration, hälsa, trivsel,
familjebildning m.m.
Ekologiskt eftersom bygg- och bostadssektorn svarar för uppemot 40 % av
energiförbrukningen i samhället. Det är också genom nya processer och investeringar i
nybyggnation och underhåll som vi kan minska energianvändningen, förbättra
inomhusluften, minska mängden avfall m.m.
Sverige har investerat för lite i byggande och installation det senaste decenniet.
Vi satsar mindre på byggande än flertalet andra länder
Den internationella konkurrensen hårdnar och strukturomvandlingen skjuter fart. Detta
kräver ett högre byggande för att hänga med.
Vi har ett stort underhållsberg i miljonprogrammets bostäder.
Det finns en stor bostadsbrist.
Vi saknar en forskningspolitik för samhällsbyggnadssektorn
En ny politik för byggande är en politik för tillväxt, sysselsättning och bättre miljö.
Om Sverige investerade i byggande som andra EU-länder kan det bidra till 100 000
nya riktiga jobb på arbetsmarknaden.
Frågor besvaras av Lars Jagrén, Sveriges Byggindustrier, 08-698 58 62 eller Mats Björs,
Betongvaruindustrin, 08-564 102 31.
Betongvaruindustrin • Byggmaterialindustrierna • Elektriska Installatörsorganisationen EIO •
Glasbranschföreningen • Maskinentreprenörerna • Målaremästarna • Plåtslageriernas Riksförbund •
STD Svensk Teknik och Design • Svenska Fabriksbetongföreningen • Sveriges Byggindustrier •
Trä- och Möbelindustriförbundet • VVS-Installatörerna
Omslagsbild: Copyright HSB Turning Torso. Foto: Pierre Mens
12