den usla produktiviteten – ett statistiskt mätfel - Publikationer från ...
den usla produktiviteten – ett statistiskt mätfel - Publikationer från ...
den usla produktiviteten – ett statistiskt mätfel - Publikationer från ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Forskare granskar byggsektorn<br />
<strong>den</strong> en <strong>usla</strong> <strong>produktiviteten</strong><br />
<strong>–</strong> <strong>ett</strong> <strong>statistiskt</strong> <strong>mätfel</strong><br />
FORSKNING. ”tvärsäkra konstateran<strong>den</strong> om att byggbranschen har dålig produktivitetsutveckling<br />
baseras på en myt. de mätningar som görs är för osäkra. inget vet hur <strong>produktiviteten</strong> ser ut.” det säger<br />
Hans Lind som tillsammans med Han-suck song har skrivit rapporten ”dålig produktivitets-<br />
del<br />
tVÅ<br />
utveckling i byggindustrin: Ett faktum eller <strong>ett</strong> <strong>mätfel</strong>?” tExt ocH foto PER HINDERSSON<br />
I<br />
debatten om byggbranschen<br />
under de senare åren är<br />
bil<strong>den</strong> rätt entydig: byggindustrin<br />
har en usel produktivitet.<br />
Det här slås fast i utredningar som<br />
”Skärpning gubbar” (2002),”Sega<br />
gubbar” (2009), i olika rapporter <strong>från</strong><br />
Statskontoret och i delrapporter <strong>från</strong><br />
regeringens produktivitetskommitté.<br />
Och som en effekt av <strong>den</strong>na svaga<br />
<strong>–</strong> ibland till och med negativa <strong>–</strong> produktivitetsutveckling<br />
stiger byggpriserna<br />
kännbart mer än konsumentpriserna,<br />
åtminstone om man kikar i<br />
SCB:s statistik.<br />
SCB mäter arbetsproduktivitet<br />
14 Byggindustrin 06/2012
Hans Lind och Han-Suck Song på<br />
KTH har studerat mätmetodiken<br />
bakom produktivitetsrapporter om<br />
byggbranschen.<br />
med definitionen ”förädlingsvärde<br />
per arbetad timme”.<br />
Enligt SCB:s beräkningar ökade<br />
<strong>produktiviteten</strong> i det svenska<br />
näringslivet i snitt med 3 procent per<br />
år under perio<strong>den</strong> 1980 till 2005.<br />
bERg- OcH DalbaNa föR bygg<br />
Bäst produktivitet under de 25 åren<br />
hade industrin med <strong>ett</strong> snitt på 4,7<br />
procent. Byggbranschen har i de här<br />
mätningarna närmast åkt berg-ochdalbana.<br />
Under perio<strong>den</strong> 1980 till<br />
1985 var byggarna bäst i klassen med<br />
<strong>ett</strong> årligt snitt på 2,8 procent (industrin<br />
hade då 2,2). Under 1985 till 1990<br />
föll byggbranschens produktivitetssnitt<br />
till 1,6 procent (industrin hade<br />
då 1,5). Under perio<strong>den</strong> 1990 till 1995<br />
<strong>–</strong> det vill säga under finans- och fastighetskrisens<br />
härdsmälta <strong>–</strong> låg både<br />
byggbranschen och industrin på hela<br />
5,9 procent.<br />
Men sedan dess har det gått utför.<br />
Byggbranschen snittade på 1,8 procent<br />
1995<strong>–</strong>2000 och hade negativ<br />
tillväxt 2000<strong>–</strong>2005, med -0,8 procent i<br />
genomsnitt. Under motsvarande två<br />
femårsperioder hade industrin en<br />
produktivitetstillväxt på 5,9 procent<br />
respektive 8,2 procent.<br />
Usel utveckling, som sagt. Men<br />
är det sant? Har byggbranschen en<br />
så mycket sämre produktivitet än<br />
andra sektorer inom näringslivet?<br />
Hans Lind och Han-Suck Song på<br />
Institutionen för fastigheter och byggande<br />
på KTH har tittat på det här.<br />
Deras rapport heter ”Dålig produktivitetsutveckling<br />
i byggindustrin: Ett<br />
faktum eller <strong>ett</strong> <strong>mätfel</strong>?”<br />
OmöjlIgt att SvaRa På<br />
Deras svar är kort och gott: Det är<br />
omöjligt med dagens mätningar och<br />
indexsystem att svara på hur branschens<br />
produktivitetsutveckling<br />
ser ut.<br />
”Den viktigaste slutsatsen i rapporten<br />
är att det finns systematiska<br />
fel i de index som används för omräkning<br />
av löpande priser till fasta priser<br />
i byggindustrin. Dessa fel leder till<br />
att prisutvecklingen överskattas,<br />
vilket i sin tur innebär att <strong>den</strong> reala<br />
produktivitetsutvecklingen underskattas”,<br />
skriver de två författarna i<br />
sin sammanfattning.<br />
<strong>–</strong> Generellt s<strong>ett</strong> så finns det en<br />
övertro på vad man kan mäta, säger<br />
Hans Lind.<br />
<strong>–</strong> Folk reflekterar inte, ifrågasätter<br />
inte, om det är realistiskt att försöka<br />
ta reda på en sak och när det visar<br />
sig svårt, så hugger man till med<br />
något enkelt eftersom det är bättre<br />
än ingenting. Ungefär så är det med<br />
mätningarna av byggbranschens<br />
produktivitet.<br />
aRbEtSPRODuktIvItEt I fOkuS<br />
Hans Lind och Han-Suck Song har<br />
koncentrerat sig på arbetsproduktivitet<br />
(det förädlingsvärde som skapas<br />
per timme) och på nyproduktion av<br />
bostäder i flerbostadshus.<br />
<strong>–</strong> Vi var en smula naiva när vi satte<br />
igång. Vi trodde att det bara skulle<br />
vara att tömma en statistisk hink<br />
<strong>från</strong> SCB och sätta igång. Så var det<br />
inte. De siffror och index vi hittade<br />
bestod snarare av bedömningar än av<br />
fakta, säger Han-Suck Song.<br />
En central källa är SCB:s bygg-<br />
Per-Ingemar Persson,<br />
veidekke Sverige<br />
Tidigare utredningar har kommit fram till att<br />
byggbranschen har usel produktivitetsutveckling.<br />
Känner du igen dig i att det är så?<br />
<strong>–</strong> Jag blir uppriktigt sagt irriterad. Jag känner<br />
inte igen mig och förstår inte hur de mätt eller<br />
hur de fått fram sina siffror. Jag har jobbat länge<br />
i sektorn och har aldrig varit med om att branschen<br />
jobbat så hårt med produktivitetsförbättrande<br />
åtgärder som de senaste tio åren. Det vore<br />
fullständigt alarmerande om det inte hade g<strong>ett</strong><br />
effekt. Om det är fel på mätningarna så måste vi<br />
hitta relevanta och korrekta mätmodeller. Det är<br />
av fundamental betydelse för branschen.<br />
Använder du produktivitetsmått i er egen verksamhet?<br />
Hur?<br />
<strong>–</strong> Ja, vi har försökt i Sverige. Vi utför <strong>ett</strong> antal<br />
mätningar och nyckeltal och <strong>ett</strong> av dem var produktivitet.<br />
Men vi har inte heller lyckats fullt ut. Vi<br />
har inte hittat något enhetligt som vi kan använda<br />
i alla våra verksamheter. Vi frågar bland annat<br />
våra medarbetare, våra underentreprenörer och<br />
våra kunder om hur pass effektiva och produktiva<br />
de anser att vi varit.<br />
nadsprisindex för bostäder. Här anger<br />
byggherren de kostnader man haft<br />
gentemot entreprenören för sina projekt.<br />
Det handlar inte om att försöka<br />
mäta bakomliggande kostnader och<br />
vinster i byggföretagen, utan vilket<br />
pris beställaren får betala som köpare<br />
av tjänsten att få <strong>ett</strong> hus byggt.<br />
SCB samlar in information genom<br />
en enkät till byggherrar. Det finns en <br />
Byggindustrin 06/2012 15
gino carinci,<br />
åby fasad<br />
Tidigare utredningar har<br />
kommit fram till att byggbranschen<br />
har usel produktivitetsutveckling.<br />
Känner<br />
du igen dig i att det är så?<br />
<strong>–</strong> Nej, vi känner inte igen<br />
oss. Vi är <strong>ett</strong> specialföretag<br />
och det känns som att vi,<br />
och våra konkurrenter, håller<br />
rätt hög produktivitet. Sedan<br />
är frågan var prefabriceringen<br />
landar i statistiken. Troligen<br />
sorterar <strong>den</strong> under <strong>den</strong><br />
fasta industrin och de får då<br />
tillgodogöra sig tidsvinsterna,<br />
inte verksamheten ute på<br />
byggena.<br />
Använder du produktivitetsmått<br />
i er egen verksamhet?<br />
Hur?<br />
Nej, vi är så små. Vi har <strong>ett</strong><br />
30-tal anställda och vi vet<br />
vad som krävs. Vi använder<br />
maskiner på <strong>ett</strong> effektivare<br />
sätt i dag och våra gubbar<br />
gör minst lika mycket i dag<br />
som tidigare.<br />
del tidigare påtalade svagheter med<br />
meto<strong>den</strong>. Bland annat rapporteras<br />
priserna i förväg (när bottenplattan<br />
är klar). Men det mest problematiska<br />
är oförmågan att få med kvalitetsaspekter.<br />
anders Danielsson,<br />
Skanska Sverige<br />
Tidigare utredningar har<br />
kommit fram till att byggbranschen<br />
har usel produktivitetsutveckling.<br />
Känner<br />
du igen dig i att det är så?<br />
Att mäta produktivitetsutveckling<br />
på branschnivå är<br />
inget enkelt område, vilket<br />
det skrivits om i flera utredningar<br />
och rapporter. Det är<br />
svårt att jämföra olika verksamheter;<br />
dels på grund av<br />
olika prefabriceringsgrad,<br />
dels på grund av skillna<strong>den</strong><br />
mellan de olika produktslagen,<br />
till exempel bostäder<br />
och vägar.<br />
Använder du produktivitetsmått<br />
i er egen verksamhet?<br />
Hur?<br />
I Skanska Sverige är produktivitet<br />
<strong>ett</strong> av våra fokusområ<strong>den</strong>.<br />
Vi har valt att fokusera<br />
på att arbeta med och<br />
mäta det som skapar förutsättningar<br />
för en ökad produktivitet,<br />
exempelvis rätt<br />
förutsättningar vid projektstart,<br />
tillämpning av<br />
arbetssätt med mera.<br />
De kvalitetsvariabler som SCB<br />
tar med är antal balkonger, antal<br />
badrum och antal garageplatser.<br />
Däremot får andra kvalitetsmässiga<br />
uppgraderingar inte plats: köks- och<br />
badrumsutrustning, energieffektivi-<br />
tet, gröna materialval, tillgänglighet,<br />
säkerhet.<br />
<strong>–</strong> Byggnadsprisindex tar inte<br />
hänsyn till kvalitetsförändringar.<br />
Att jämföra d<strong>ett</strong>a med KPI och sedan<br />
hävda att priserna stiger snabbare i<br />
byggindustrin blir felaktigt. Det går<br />
inte att utläsa om de stigande priserna<br />
beror på att byggnaderna helt<br />
enkelt fått högre kvalitet än de hade<br />
tidigare, säger Han-Suck Song.<br />
SyStEmatISka fEl<br />
Slutsatsen i deras rapport är alltså<br />
att byggnadsprisindex innehåller<br />
systematiska fel som kan leda till att<br />
produktivitetsutvecklingen underskattas.<br />
<strong>–</strong> Tvärsäkra konstateran<strong>den</strong> om<br />
att byggbranschen har så dålig produktivitetsutveckling<br />
baseras på en<br />
myt, säger Hans Lind.<br />
Hans Lind och Han-Suck Song<br />
ser också andra problem med själva<br />
förfaringssättet att försöka mäta produktivitetsutvecklingen<br />
på branschnivå.<br />
Sammangyttringen av olika<br />
typer av företag och verksamheter<br />
kan få förvirrande följder.<br />
<strong>–</strong> Om man klumpar ihop högproduktiva<br />
verksamheter med lågproduktiva<br />
kan det i slutändan se ut som<br />
om bägge tappar produktivitet. Man<br />
måste ha tungan rätt i munnen och<br />
veta vad det är man mäter, säger Hans<br />
Lind.<br />
<strong>–</strong> Det gäller inte bara produktivitet.<br />
I Sverige konstaterar vi uppgivet<br />
att vår nyproduktion av bostäder per<br />
capita ligger väsentligt under våra<br />
nordiska grannländer. Det bygger på<br />
en jämförande nordisk statistik som<br />
omfattar nyproduktion och rivning,<br />
men inte ombyggnader. Det betyder<br />
att <strong>den</strong> voluminösa svenska rot-sektorn,<br />
där bland annat förvandlingen<br />
av fritidshus till permanentboende<br />
ligger, inte finns med i statistiken.<br />
Vad mäter man då?<br />
maxImERa SIN vINSt<br />
Hans Lind och Han-Suck Song har<br />
intrycket att andra sektorer själva<br />
jobbar mer med de här frågorna,<br />
ofta i samarbete med expertgrupper.<br />
Man försöker ta reda på vad som<br />
hänt i branschen under året och är<br />
möjligen mer ivriga att samla ihop<br />
branschkunskaper.<br />
Ett annat problem i byggdebatten<br />
"tvärsäkra<br />
konstateran<strong>den</strong><br />
om<br />
att byggbranschen<br />
har så dålig<br />
produktivitetsutveckling<br />
baseras på<br />
en myt."<br />
16 Byggindustrin 06/2012
kan vara att begreppet produktivitet<br />
används en aning slarvigt. Ökad<br />
effektivitet och ökad produktivitet<br />
är inte synonyma begrepp.<br />
<strong>–</strong> Företagen vill maximera sin<br />
vinst genom att bli så effektiva och<br />
”snåla” som möjligt. Det kan handla<br />
om att de blir bättre på logistik,<br />
maskinstyrning eller att pressa sina<br />
inköpskostnader via exempelvis billigare<br />
import. Alla åtgärderna är helt<br />
relevanta ur det företagsekonomiska<br />
perspektivet, men för produktivite-<br />
Zdravko markovski,<br />
jm bostad Stockholm<br />
Tidigare utredningar har kommit fram till att<br />
byggbranschen har usel produktivitetsutveckling.<br />
Känner du igen dig i att det är så?<br />
<strong>–</strong> Nej, det kan jag inte påstå. Det har tyvärr blivit<br />
normalt att vara lite raljerande och svepande kritisk<br />
mot byggbranschen. Jag har varit i branschen<br />
i ungefär 25 år och upplever att det hänt mycket<br />
de senaste åren. Inom JM har vi exempelvis satsat<br />
målmedvetet på strukturerad produktion.<br />
Använder du produktivitetsmått i er egen verksamhet?<br />
Hur?<br />
<strong>–</strong> Vi tittar inte i strikt bemärkelse på <strong>produktiviteten</strong>,<br />
men vi har olika interna mått som vi använder,<br />
exempelvis kostna<strong>den</strong> per kvadratmeter. Där<br />
”benchmarkar” vi internt och har sagt att vi inte<br />
ska öka mer än KPI. Det har vi faktiskt klarat skapligt<br />
bra, trots att vi successivt fyllt våra produkter<br />
med mer kvalitet. Vi tittar också på delmoment<br />
och mäter ledtider i produktionen och ska inom<br />
kort börja mäta ledtider även i projekteringen.<br />
ten slår de olika. Bättre maskinstyrning<br />
ger ökad produktivitet, men så<br />
är inte fallet med lägre kostnader via<br />
billigare inköp, säger Hans Lind.<br />
löNER RäkNaS INtE IN<br />
I ekvationen för att få fram arbets<strong>produktiviteten</strong><br />
så fastställer man<br />
förädlingsvärdet och dividerar det<br />
med antalet arbetade timmar. Förädlingsvärdet<br />
är produktionsvärdet<br />
minus kostnaderna för inköpta<br />
varor och tjänster. Men i dessa kost-<br />
nader räknas inte löner in.<br />
Om man har dyr arbetskraft, men<br />
<strong>ett</strong> litet antal timmar så ökar <strong>produktiviteten</strong>.<br />
Billig arbetskraft men med<br />
fler arbetstimmar, ger sjunkande<br />
produktivitet.<br />
<strong>–</strong> I <strong>den</strong> internationella forskningen<br />
kring byggandets produktivitet<br />
kan man nog säga att <strong>den</strong> gängse<br />
uppfattningen är att <strong>produktiviteten</strong><br />
underskattas på grund av mätproblem.<br />
Det här har pågått sedan 1960talet,<br />
säger Hans Lind. 1<br />
jan kjellson, frijo<br />
Tidigare utredningar har kommit fram till att<br />
byggbranschen har usel produktivitetsutveckling.<br />
Känner du igen dig i att det är så?<br />
<strong>–</strong> Nä, jag tycker inte det. Visserligen mäter vi inte<br />
själva men jag tycker generellt att man ser så<br />
pass mycket förbättringsarbete i branschen att<br />
det borde synas. Sedan skiljer det sig självklart åt.<br />
Mycket i vår sektor är rent hantverksarbete, medan<br />
andra delar kommit långt i sin industrialisering.<br />
Själva är vi enbart med på anläggningsmarkna<strong>den</strong><br />
och har väl inga revolutionerande standardiseringar<br />
att peka på, men känslan är helt klart att<br />
det går åt rätt håll, inte minst tack vare utvecklingen<br />
på IT-sidan.<br />
Använder du produktivitetsmått i er egen verksamhet?<br />
Hur?<br />
<strong>–</strong> Vi mäter egentligen ingenting mer än traditionella<br />
enhetstider. Men förbättringarna under de<br />
senaste åren är rätt påtagliga. Det handlar om<br />
moderna utsättningsmetoder och maskinstyrning<br />
och när det gäller administrationen har det hänt<br />
väldigt mycket.<br />
"I <strong>den</strong> internationellaforskningen<br />
kring<br />
byggandets<br />
produktivitet<br />
kan<br />
man nog<br />
säga att<br />
<strong>den</strong> gängse<br />
uppfattningen<br />
är<br />
att <strong>produktiviteten</strong>underskattas<br />
på<br />
grund av<br />
mätproblem.<br />
"<br />
Byggindustrin 06/2012 17
”Mätningarna missar<br />
kvalitetsutvecklingen”<br />
ONLINE<br />
AUCTION<br />
WEDNESDAY<br />
29 FEBRUARY<br />
foto rosiE ALm<br />
FORSKNING. ”Vi kan helt enkelt inte säga hur produktivitetsutvecklingen<br />
i byggbranschen ser ut. det är <strong>den</strong> allra<br />
viktigaste slutsatsen <strong>från</strong> Linds och songs rapport”, säger<br />
fredrik isaksson, chef för Bi Analys. tExt PER HINDERSSON<br />
Fredrik Isaksson ser rapporten<br />
”Dålig produktivitetsutveckling<br />
i byggindustrin:<br />
Ett faktum eller <strong>ett</strong> <strong>mätfel</strong>?”<br />
som en mycket pedagogisk<br />
genomgång av varför SCB:s branschmässiga<br />
produktivitetsmätningar inte<br />
fungerar på <strong>ett</strong> tillförlitligt sätt.<br />
Om kvaliteten på en produkt ökar<br />
mellan två tidpunkter är det sannolikt<br />
att priset ökar till följd av d<strong>ett</strong>a. Denna<br />
del av prishöjningen, som beror på<br />
en ökad kvalitet i produkten, ska inte<br />
rensas bort med inflationen när man<br />
beräknar det reala förädlingsvärdet.<br />
Men det är här det spricker.<br />
Och problemet är långt i<strong>från</strong> unikt<br />
för Sverige. Försök att studera produktivitetsutvecklingen<br />
inom byggbranschen<br />
i andra länder landar i samma<br />
osäkerhet.<br />
<strong>–</strong> Det finns inget bra prismått som<br />
tar hänsyn till kvalitetsutvecklingen.<br />
När man justerar för inflationen så ska<br />
kvalitetshöjningar undantas, men här<br />
är osäkerheten väldigt stor. SCB har<br />
själva tidigare lyft upp d<strong>ett</strong>a. Det är <strong>den</strong><br />
springande punkten. Prisutvecklingen<br />
överskattas, vilket i sin tur innebär att<br />
produktivitetsutvecklingen underskattas,<br />
säger Fredrik Isaksson.<br />
bPI mISSaR kvalItEtSaSPEktER<br />
<strong>–</strong> Vi har det så kallade byggnadsprisindex,<br />
BPI, som försöker fånga in kvalitetsmåtten.<br />
Men här visar Hans Lind<br />
och Han-Suck Song att BPI missar en<br />
rad kvalitetsaspekter, exempelvis energieffektiviseringar<br />
eller ändrad utrustningsstandard<br />
i kök och badrum, säger<br />
Fredrik Isaksson.<br />
Är det relevant att mäta och jämföra<br />
så skilda verksamheter som<br />
en liten markanläggningsrörelse i<br />
Mellansverige med exempelvis JM:s<br />
medvetet standardiserade bostadsproduktion<br />
i storstäderna?<br />
<strong>–</strong> Det kan man fråga sig. Det är inte<br />
bara äpplen och päron. Det är en hel<br />
fruktkorg och naturligtvis ligger det en<br />
hel del i d<strong>ett</strong>a. Branschen är heterogen,<br />
men d<strong>ett</strong>a är inget som Lind och Song<br />
specifikt tittat på i just <strong>den</strong> här studien,<br />
säger Frederik Isaksson. 1<br />
Looking for good quality older construction equipment?<br />
Visit our website to see the complete list of equipment, review the guaranteed<br />
inspection reports, and place your bids.<br />
Need specifi c equipment?<br />
Text SEARCH to +44 753 740 4852 for a call from our multilingual agents.<br />
*Texts may be charged at international rate, please refer to your network for charges<br />
Inspected and Guaranteed<br />
www.ironplanet.com • + 353 1 860 5000<br />
Byggindustrin_194mmx61mm_ENG_17.02.2012 AW.indd 1 01/02/2012 15:44<br />
18 Byggindustrin 06/2012
Change language