den usla produktiviteten – ett statistiskt mätfel - Publikationer från ...

More documents

Recommendations

Info

Hans Lind och Han-Suck Song på KTH har studerat mätmetodiken bakom produktivitetsrapporter om byggbranschen. med definitionen ”förädlingsvärde per arbetad timme”. Enligt SCB:s beräkningar ökade produktiviteten i det svenska näringslivet i snitt med 3 procent per år under perioden 1980 till 2005. bERg- OcH DalbaNa föR bygg Bäst produktivitet under de 25 åren hade industrin med ett snitt på 4,7 procent. Byggbranschen har i de här mätningarna närmast åkt berg-ochdalbana. Under perioden 1980 till 1985 var byggarna bäst i klassen med ett årligt snitt på 2,8 procent (industrin hade då 2,2). Under 1985 till 1990 föll byggbranschens produktivitetssnitt till 1,6 procent (industrin hade då 1,5). Under perioden 1990 till 1995 – det vill säga under finans- och fastighetskrisens härdsmälta – låg både byggbranschen och industrin på hela 5,9 procent. Men sedan dess har det gått utför. Byggbranschen snittade på 1,8 procent 1995–2000 och hade negativ tillväxt 2000–2005, med -0,8 procent i genomsnitt. Under motsvarande två femårsperioder hade industrin en produktivitetstillväxt på 5,9 procent respektive 8,2 procent. Usel utveckling, som sagt. Men är det sant? Har byggbranschen en så mycket sämre produktivitet än andra sektorer inom näringslivet? Hans Lind och Han-Suck Song på Institutionen för fastigheter och byggande på KTH har tittat på det här. Deras rapport heter ”Dålig produktivitetsutveckling i byggindustrin: Ett faktum eller ett mätfel?” OmöjlIgt att SvaRa På Deras svar är kort och gott: Det är omöjligt med dagens mätningar och indexsystem att svara på hur branschens produktivitetsutveckling ser ut. ”Den viktigaste slutsatsen i rapporten är att det finns systematiska fel i de index som används för omräkning av löpande priser till fasta priser i byggindustrin. Dessa fel leder till att prisutvecklingen överskattas, vilket i sin tur innebär att den reala produktivitetsutvecklingen underskattas”, skriver de två författarna i sin sammanfattning. – Generellt sett så finns det en övertro på vad man kan mäta, säger Hans Lind. – Folk reflekterar inte, ifrågasätter inte, om det är realistiskt att försöka ta reda på en sak och när det visar sig svårt, så hugger man till med något enkelt eftersom det är bättre än ingenting. Ungefär så är det med mätningarna av byggbranschens produktivitet. aRbEtSPRODuktIvItEt I fOkuS Hans Lind och Han-Suck Song har koncentrerat sig på arbetsproduktivitet (det förädlingsvärde som skapas per timme) och på nyproduktion av bostäder i flerbostadshus. – Vi var en smula naiva när vi satte igång. Vi trodde att det bara skulle vara att tömma en statistisk hink från SCB och sätta igång. Så var det inte. De siffror och index vi hittade bestod snarare av bedömningar än av fakta, säger Han-Suck Song. En central källa är SCB:s bygg- Per-Ingemar Persson, veidekke Sverige Tidigare utredningar har kommit fram till att byggbranschen har usel produktivitetsutveckling. Känner du igen dig i att det är så? – Jag blir uppriktigt sagt irriterad. Jag känner inte igen mig och förstår inte hur de mätt eller hur de fått fram sina siffror. Jag har jobbat länge i sektorn och har aldrig varit med om att branschen jobbat så hårt med produktivitetsförbättrande åtgärder som de senaste tio åren. Det vore fullständigt alarmerande om det inte hade gett effekt. Om det är fel på mätningarna så måste vi hitta relevanta och korrekta mätmodeller. Det är av fundamental betydelse för branschen. Använder du produktivitetsmått i er egen verksamhet? Hur? – Ja, vi har försökt i Sverige. Vi utför ett antal mätningar och nyckeltal och ett av dem var produktivitet. Men vi har inte heller lyckats fullt ut. Vi har inte hittat något enhetligt som vi kan använda i alla våra verksamheter. Vi frågar bland annat våra medarbetare, våra underentreprenörer och våra kunder om hur pass effektiva och produktiva de anser att vi varit. nadsprisindex för bostäder. Här anger byggherren de kostnader man haft gentemot entreprenören för sina projekt. Det handlar inte om att försöka mäta bakomliggande kostnader och vinster i byggföretagen, utan vilket pris beställaren får betala som köpare av tjänsten att få ett hus byggt. SCB samlar in information genom en enkät till byggherrar. Det finns en Byggindustrin 06/2012 15
gino carinci, åby fasad Tidigare utredningar har kommit fram till att byggbranschen har usel produktivitetsutveckling. Känner du igen dig i att det är så? – Nej, vi känner inte igen oss. Vi är ett specialföretag och det känns som att vi, och våra konkurrenter, håller rätt hög produktivitet. Sedan är frågan var prefabriceringen landar i statistiken. Troligen sorterar den under den fasta industrin och de får då tillgodogöra sig tidsvinsterna, inte verksamheten ute på byggena. Använder du produktivitetsmått i er egen verksamhet? Hur? Nej, vi är så små. Vi har ett 30-tal anställda och vi vet vad som krävs. Vi använder maskiner på ett effektivare sätt i dag och våra gubbar gör minst lika mycket i dag som tidigare. del tidigare påtalade svagheter med metoden. Bland annat rapporteras priserna i förväg (när bottenplattan är klar). Men det mest problematiska är oförmågan att få med kvalitetsaspekter. anders Danielsson, Skanska Sverige Tidigare utredningar har kommit fram till att byggbranschen har usel produktivitetsutveckling. Känner du igen dig i att det är så? Att mäta produktivitetsutveckling på branschnivå är inget enkelt område, vilket det skrivits om i flera utredningar och rapporter. Det är svårt att jämföra olika verksamheter; dels på grund av olika prefabriceringsgrad, dels på grund av skillnaden mellan de olika produktslagen, till exempel bostäder och vägar. Använder du produktivitetsmått i er egen verksamhet? Hur? I Skanska Sverige är produktivitet ett av våra fokusområden. Vi har valt att fokusera på att arbeta med och mäta det som skapar förutsättningar för en ökad produktivitet, exempelvis rätt förutsättningar vid projektstart, tillämpning av arbetssätt med mera. De kvalitetsvariabler som SCB tar med är antal balkonger, antal badrum och antal garageplatser. Däremot får andra kvalitetsmässiga uppgraderingar inte plats: köks- och badrumsutrustning, energieffektivi- tet, gröna materialval, tillgänglighet, säkerhet. – Byggnadsprisindex tar inte hänsyn till kvalitetsförändringar. Att jämföra detta med KPI och sedan hävda att priserna stiger snabbare i byggindustrin blir felaktigt. Det går inte att utläsa om de stigande priserna beror på att byggnaderna helt enkelt fått högre kvalitet än de hade tidigare, säger Han-Suck Song. SyStEmatISka fEl Slutsatsen i deras rapport är alltså att byggnadsprisindex innehåller systematiska fel som kan leda till att produktivitetsutvecklingen underskattas. – Tvärsäkra konstateranden om att byggbranschen har så dålig produktivitetsutveckling baseras på en myt, säger Hans Lind. Hans Lind och Han-Suck Song ser också andra problem med själva förfaringssättet att försöka mäta produktivitetsutvecklingen på branschnivå. Sammangyttringen av olika typer av företag och verksamheter kan få förvirrande följder. – Om man klumpar ihop högproduktiva verksamheter med lågproduktiva kan det i slutändan se ut som om bägge tappar produktivitet. Man måste ha tungan rätt i munnen och veta vad det är man mäter, säger Hans Lind. – Det gäller inte bara produktivitet. I Sverige konstaterar vi uppgivet att vår nyproduktion av bostäder per capita ligger väsentligt under våra nordiska grannländer. Det bygger på en jämförande nordisk statistik som omfattar nyproduktion och rivning, men inte ombyggnader. Det betyder att den voluminösa svenska rot-sektorn, där bland annat förvandlingen av fritidshus till permanentboende ligger, inte finns med i statistiken. Vad mäter man då? maxImERa SIN vINSt Hans Lind och Han-Suck Song har intrycket att andra sektorer själva jobbar mer med de här frågorna, ofta i samarbete med expertgrupper. Man försöker ta reda på vad som hänt i branschen under året och är möjligen mer ivriga att samla ihop branschkunskaper. Ett annat problem i byggdebatten "tvärsäkra konstateranden om att byggbranschen har så dålig produktivitetsutveckling baseras på en myt." 16 Byggindustrin 06/2012
Page 1: Forskare granskar byggsektorn den e
Page 5: ”Mätningarna missar kvalitetsutv

den usla produktiviteten – ett statistiskt mätfel - Publikationer från ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?