Rysslands trådindustri – motståndare eller medspelare? - Anordica
Rysslands trådindustri – motståndare eller medspelare? - Anordica
Rysslands trådindustri – motståndare eller medspelare? - Anordica
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Rysslands</strong> <strong>trådindustri</strong> <strong>–</strong><br />
<strong>motståndare</strong> <strong>eller</strong> <strong>medspelare</strong>?<br />
Under mer än tio år har <strong>Anordica</strong> AB samarbetat med Severstal-metiz <strong>–</strong> en av<br />
<strong>Rysslands</strong> ledande trådproducenter. Vi har därför haft möjlighet att följa den ryska<br />
<strong>trådindustri</strong>ns utveckling.<br />
Som en stor aktör inom branschen har Severstal-metiz möjlighet att vara med,<br />
redan när spelreglerna läggs fast. Tendensen inom <strong>trådindustri</strong>n är densamma som<br />
i alla andra branscher <strong>–</strong> färre, men större aktörer styr utvecklingen globalt.<br />
Trådindustrin har genomgått en tuff period<br />
under de senaste åren. Råvarupriserna åkte<br />
berg och dalbana med kanske förväntad,<br />
men ändå överraskande stor, prishöjning<br />
till en början. Kinas plötsliga expansion<br />
på stålmarknaden ändrade balansen inom<br />
branschen. Många greps av panik, medan<br />
andra försökte ta tillfället i akt och åka<br />
med. I den situationen insåg <strong>Rysslands</strong><br />
<strong>trådindustri</strong> den unika affärsmöjligheten<br />
med ett globalt ökande behov av metall-<br />
och stålprodukter. Tack vare stora råvaruresurser,<br />
konsoliderad modern produktion<br />
och ekonomiska möjligheter ökade Ryssland<br />
sin produktion på kort tid. Samtidigt<br />
fruktar man att översvämmas av kinesiska<br />
stålprodukter när festen är över.<br />
Vad kommer då att hända med de<br />
mindre aktörerna när Kinas produktion<br />
överstiger det inhemska behovet av stål?<br />
Hur kommer konkurrensbilden att se ut<br />
när rysk industri ser väst som sin primära<br />
marknad? Man kan knappast få ett<br />
exakt svar på dessa frågor, men valet av<br />
rätt strategi för framtiden kan vara en<br />
avgörande konkurrensfaktor för många<br />
företag.<br />
Låt oss titta närmare på situationen<br />
inom <strong>Rysslands</strong> <strong>trådindustri</strong>sektor.<br />
av Alexander Zolotarevski<br />
Stora expansionsmöjligheter<br />
Rysk stålindustri i allmänhet <strong>–</strong> och<br />
<strong>trådindustri</strong>n som en del av den <strong>–</strong> har stora<br />
chanser att växa och hävda sig på den<br />
europeiska marknaden. Bland de faktorer<br />
som kan nämnas finns ekonomiska<br />
förutsättningar med en relativt låg lönenivå,<br />
låga råvaru- och energikostnader;<br />
närhet både till resurser och potentiella<br />
marknader. Teknikutveckling, konsolidering<br />
och modernisering av äldre jättefabriker<br />
ändrar också den traditionella bilden av<br />
stora, men föråldrade ryska produktionsenheter.<br />
<strong>Rysslands</strong> <strong>trådindustri</strong> genomgick<br />
väldigt svåra tider efter kommunismens<br />
fall och upplösningen av Sovjetunionen<br />
då hela den inhemska infrastrukturen<br />
kollapsade. Produktionen har minskat<br />
nästan tio gånger från toppen på 1970<strong>–</strong>80<br />
talet (ca 7 milj. årston). Sovjetunionen<br />
var då världens största trådproducent,<br />
med ca 10 % större produktion än USA.<br />
Idag har Ryssland stark efterfrågan på<br />
hemmamarknaden. Dagens produktion<br />
ligger på ungefär 2,5 milj. årston och<br />
visar stabil tillväxt efter en bottennotering<br />
1998 (700 t. ton). Konsumtion av tråd<br />
och trådprodukter på hemmamarknaden
kommer enligt prognoser att öka med<br />
4<strong>–</strong>5 % årligen under de närmaste 8<strong>–</strong>10<br />
åren. Det skapar förutsättningar för expansion<br />
på den västeuropeiska marknaden.<br />
Och Ryssland ser Europa som en av de<br />
viktigaste marknaderna.<br />
De största blir ännu större<br />
<strong>Rysslands</strong> <strong>trådindustri</strong> följer samma<br />
tendens för sammanslagning och konsolidering<br />
av produktion som omvärlden.<br />
Man kan lätt identifiera några ledande<br />
företag som svarar för en större del av<br />
volymerna. De största är Severstal-metiz,<br />
Stål Grupp Mechel, Evroholding, MMKmetiz<br />
och Metalholding.<br />
De två största, och i dagens läge mest<br />
moderna tråddragerierna, byggdes på 60talet<br />
med en produktionskapacitet på över<br />
1 milj. årston. Dessa är tråddragerierna i<br />
Cherepovets (Cherepovetski SPZ) och i<br />
Orel (Orlovski SPZ) som startades 1965<br />
respektive 1966. Sedan 1 juli, 2004 ingår<br />
de i Severstal-metiz tillsammans med<br />
Volgograd stållinefabrik (VolgoMetiz).<br />
Idag är Severstal-metiz den största producenten<br />
och exportören av dragen ståltråd<br />
och metallprodukter med mer än 30 %<br />
av den ryska produktionen. Severstal-metiz<br />
i sin tur ingår i Severstal-Group <strong>–</strong> en<br />
koncern med över 50 000 anställda.<br />
Beloretski metallurgiska kombinat<br />
(Beloretski MK) är ett av de äldsta metallurgiska<br />
företagen i Ryssland. Det är<br />
beläget vid Uralbergen i Bashkiria.<br />
Produktionen startades redan 1762 med<br />
tackjärn- och ämnesframställning. Trådfabriken<br />
byggdes 1874 och blev grunden<br />
till dagens tråd- och stållinetillverkning.<br />
Beloretsk ingår i Stål Grupp Mechel tillsammans<br />
med Vyartsila (Vyartsilski MZ),<br />
Nemunas och två tråddragerier i<br />
Rumänien.<br />
Ryska trådproducenter<br />
(inkl. Vitryssland), hemmamarknad<br />
De fem största aktörerna dominerar den<br />
interna marknaden<br />
2 %<br />
3 %<br />
23 %<br />
9 %<br />
9 %<br />
12 %<br />
29 %<br />
13 %<br />
Severstal-metiz<br />
SG Mechel<br />
MMK-metiz<br />
Evroholding<br />
Metalholding<br />
MZ Serov<br />
BelMez<br />
övriga<br />
Ryska trådproducenter, exportmarknad<br />
De tre största grupperna kontrollerar mer än<br />
75 % av<strong>Rysslands</strong> exportmarknad<br />
12 %<br />
23 %<br />
1 % 5 %<br />
2 %<br />
26 %<br />
31 %<br />
Severstal-metiz<br />
BelMez<br />
SG Mechel<br />
MMK-metiz<br />
Evroholding<br />
Metalholding<br />
övriga
Solnechnogorsk nätfabrik (Lepse) grundades<br />
1927 och har idag brett sortiment<br />
av nät och nätprodukter.<br />
Två tråddragerier i Magnitogorsk<br />
(Magnitogorski MMZ och Magnitogorski<br />
KZ) startades under andra världskriget,<br />
närmare bestämt 1942. Dessa företag ingår<br />
idag i en grupp, MMZ-metiz, som ägs av<br />
Magnitogorsk stålverk.<br />
Trots att mönstret för sammanslagningar<br />
i Ryssland är detsamma som i resten<br />
av världen, så finns det en viss skillnad.<br />
I västvärlden och även delvis i Kina och<br />
Ukraina, sker konsolideringen vanligtvis<br />
inom samma segment, d.v.s. ”vågrätt”. I<br />
Ryssland däremot konsolideras produktionen<br />
”lodrätt”, d.v.s. stora stålverk<br />
integrerar inom samma koncern hela<br />
produktionskedjan från råvaror till färdiga<br />
produkter. De förvärvar både råvaruleverantörer,<br />
transportföretag och hamnar,<br />
men även företag som vidareförädlar stålprodukter<br />
t ex trådproducenter. Man ökar<br />
leveranssäkerhet av råvaror och får samtidigt<br />
möjlighet att öka sina vinstmarginaler<br />
genom att gå in i segment med högre<br />
förädlingsgrad. Severstal-Group har t ex<br />
integrerat såväl kol-, koks- och malmproducenter<br />
som båthamnar samtidigt<br />
som man förvärvat en stor del av den<br />
ryska <strong>trådindustri</strong>n. Samma strategi har<br />
valts av deras konkurrenter.<br />
De stora tråddragerierna i Ryssland<br />
är idag självförsörjande på valstråd genom<br />
sina moderbolag. Andra mindre aktörer<br />
lever farligt och kommer förmodligen inte<br />
att klara av konkurrensen. Fjolårets brist<br />
på valstråd och prisfluktuationer har slagit<br />
hårt mot dem. I år kan flera av dem antingen<br />
försvinna <strong>eller</strong> bli uppköpta. Att säkra<br />
försörjning av valstråd till rätt pris är<br />
nyckelfrågan för överlevnad.<br />
Ledande tråddragerier i Europa och CIS<br />
Diverse<br />
aktörer <strong>–</strong> 77,8 %<br />
Bekaert <strong>–</strong> 7,5 %<br />
Severstal-metiz <strong>–</strong> 5,7 %<br />
Situationen i Ryssland 2004<strong>–</strong>2005<br />
BNP-tillväxten är 6,9 % (2004)<br />
Totala produktionen i branschen har<br />
ökat med 6,2 %<br />
Stålproduktion har ökat med 4,3 %<br />
Inflationen <strong>–</strong> 12 %<br />
Den genomsnittliga lönenivån i stålindustrin<br />
har ökat med upp till 18 %<br />
SG Mechel <strong>–</strong> 3,7 %<br />
Trefil Arbed <strong>–</strong> 2,7 %<br />
Ispat <strong>–</strong> 2,6 %<br />
De integrerade tråddragerierna fick<br />
däremot hjälp på traven. De ökade<br />
försäljningen två gånger på fem år, hade<br />
stora marginaler och hade även råd med<br />
kraftiga löneökningar under samma<br />
period. Lönegapet mellan de ”fria” tråddragerierna<br />
och de integrerade ligger idag<br />
på flera hundra procent (genomsnittlig<br />
månadslön hos tråddragare i Ryssland<br />
per den 1 juli 2005 ligger på 8 640 rubel<br />
<strong>eller</strong> drygt 2 000 kronor). Den snabba<br />
lönekostnadsökningen har dock krävt<br />
åtgärder som ger motsvarande produktivitetsökning.<br />
Investeringar i ny utrustning ligger<br />
årligen på 2 miljarder rubel och Severstal-<br />
Group har investerat 450 milj. rubel i år.<br />
Beläggningen på den befintliga utrustningen<br />
ligger dock på 46,8 %. Detta<br />
innebär att Ryssland, rent teoretiskt, kan<br />
fördubbla sin trådproduktion med befintlig<br />
maskinutrustning.
Samarbetspotential <strong>eller</strong> kulturkrock?<br />
Hur ska man då betrakta rysk <strong>trådindustri</strong>?<br />
Ska man se den som ytterligare ett hot<br />
från öst <strong>eller</strong> som en affärsmöjlighet?<br />
Törs man spela mot de bästa <strong>eller</strong> vill<br />
man spela med dem? Vår erfarenhet av<br />
samarbete med Severstal-metiz visar att<br />
det ger stora konkurrensfördelar att<br />
utnyttja <strong>Rysslands</strong> potential kombinerad<br />
med svenskt teknikkunnande. Naturligtvis,<br />
är det inte alltid lätt att samarbeta med<br />
stora generalister, företag med en helt<br />
annan företagskultur. Men det lönar sig<br />
och, kanske viktigast av allt, ger möjlighet<br />
att anpassa sin verksamhet idag till morgondagens<br />
krav.<br />
Möjligheterna är många. Genom<br />
import av halvfabrikat kan man ersätta<br />
kostsam halvfabrikatproduktion med<br />
mycket lönsammare efterbehandling <strong>eller</strong><br />
tillverkning av färdiga produkter. Man<br />
ökar sina vinstmarginaler genom att flytta<br />
sin verksamhet till segment med högre<br />
förädlingsgrad. De flesta europeiska länderna<br />
har för länge sedan valt att satsa<br />
på högteknologiska segment istället för<br />
export av råvaror. Ryska produkter håller<br />
måttet kvalitetsmässigt, men skiljer sig<br />
fortfarande i pris jämfört med motsvarande<br />
västproducerade produkter.<br />
Vid behov kan man anpassa produktionen<br />
till egna krav på slutprodukten.<br />
Vi på <strong>Anordica</strong> har erfarenhet av projekt<br />
där Severstal-metiz byggde om sin<br />
produktionsanläggning för att möta de<br />
specifika kraven från en svensk kund.<br />
Viacon hjälpte oss att anpassa tillverkning<br />
av gabioner till svensk byggindustris<br />
krav. Idag har Viacon en stor del av<br />
marknaden och stora projekt som t ex<br />
Botniabanan, Leringforsens kraftstation<br />
och flera projekt i Stor-Stockholm<br />
(Arlanda).<br />
Man kan också komplettera sitt eget<br />
sortiment med vissa nischade produkter<br />
<strong>eller</strong> standardprodukter. Nu satsar t ex<br />
Severstal-metiz på spikproduktion och<br />
har köpt utrustning för spikproduktion<br />
från Arcelor. Planerad tillverkning är<br />
20 000 ton.<br />
Genom samarbete och flexibel strategi<br />
kan man stärka sin position på den dynamiska<br />
<strong>trådindustri</strong>marknaden.<br />
For mer information kontakta gärna<br />
Alexander Zolotarevski, VD <strong>Anordica</strong> AB<br />
www.anordica.se<br />
<strong>Anordica</strong> AB<br />
Box 8146<br />
SE-200 41 Malmö, Sweden<br />
Tel.: +46 40 960980<br />
Fax: +46 40 305980<br />
E-mail: info@anordica.se
Change language