Marinens UK-materiel 1930 - 1990
Marinens UK-materiel 1930 - 1990
Marinens UK-materiel 1930 - 1990
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4Materielepokerna<br />
Bakgrund<br />
Pionjärtiden<br />
<strong>Marinens</strong> <strong>UK</strong>-<strong>materiel</strong> <strong>1930</strong> - <strong>1990</strong> Sida 9 (102)<br />
Efter försök och användning av gnist- och kortvågs<strong>materiel</strong> från omkring<br />
år 1900 till <strong>1930</strong>-talet klarlades att följande behov förelåg inom den<br />
svenska marinen:<br />
• En utrustning med c:a 150 km räckvidd vilket kunde erhållas på kortvågsbandet.<br />
Materielen erfordrades för samverkan, stridsledning och<br />
kommunikation med fartyg.<br />
• En utrustning med c:a 15-30 km räckvidd vilket kunde erhållas på<br />
ultrakortvågsbandet. Materielen erfordrades för eldledning, bevakning<br />
m.m.<br />
Fördelen med ultrakortvågsområdet jämfört med kortvågsområdet var att<br />
man fick förbindelser som inte nämnvärt påverkades av fading, atmosfäriska<br />
störningar eller trafik från avlägsna stationer. Vidare ansågs att<br />
området med ny teknik med kontinuerliga vågor var bättre för modulering<br />
med t.ex. telefoni, bildtelegrafi och television. Möjlighet till riktade förbindelser<br />
ansågs vara bra ur sekretessynpunkt och jämförelsevis små<br />
dimensioner gjorde att <strong>materiel</strong>en kunde göras transportabel. Det fanns<br />
dessutom mycket gott om plats inom det 270 MHz breda frekvensbandet.<br />
Nackdelen var kortare förbindelseavstånd samt stor inverkan av antennhöjder<br />
och mellanliggande terräng.<br />
Materielen byggde på vidareutveckling av den elektronrörsteknik som<br />
engelsmannen John Ambrose Fleming (1849-1945) påbörjade redan 1904<br />
genom uppfinningen av elektronröret som först fick användning som<br />
detektor vid radiomottagning.<br />
Ultrakortvågens införande utgjorde ett stort tekniksteg.<br />
Pionjärtiden för ultrakortvågs<strong>materiel</strong>en kan anses ha inletts under 1920talet<br />
då försök gjordes med <strong>UK</strong>-<strong>materiel</strong>. Bl.a. inköptes engelsk <strong>UK</strong>utrustning<br />
från första världskriget som användes för prov och försök.<br />
År 1931 kom de första leveranserna av <strong>materiel</strong> från Svenska Radioaktiebolaget<br />
(SRA) med stationerna MK2/AK2T.<br />
Erfarenheterna av radio<strong>materiel</strong>ens användbarhet, insikten om dess nödvändighet<br />
för att effektivt kunna utnyttja fartyg och förband samt oron för<br />
ett nytt stort krig gjorde mot slutet av <strong>1930</strong>-talet att utveckling och tillverkning<br />
av <strong>UK</strong>-<strong>materiel</strong> gavs hög prioritet.<br />
Ett stort antal beställningar lades ut på svensk industri under <strong>1930</strong>-talet<br />
där beställare var Marinförvaltningen Rotel för Torpedavdelningen Radio.<br />
102