Marinens UK-materiel 1930 - 1990
Marinens UK-materiel 1930 - 1990
Marinens UK-materiel 1930 - 1990
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sida 36 (102) 1950-talet<br />
Ra 150<br />
M3955-150001 Radiostation 150 MT<br />
Allmänt<br />
I och med elektronrörens miniatyrisering och tillkomsten av transistorer<br />
blev det möjligt att tillverka förhållandevis små stationer. Ra 150 blev en<br />
av de första små stationerna inom sitt område. Den blev därför även efterfrågad<br />
för civilt bruk och utlånad till bl.a. Vattenfall för att användas i<br />
samband med dragning av kraftledningar och till polisen för trafikdirigering<br />
i samband med högertrafikomläggningen 1967.<br />
Ansvarig för den första anskaffningen om 800 stationer var KATF och var<br />
från början en gemensam anskaffning för armén och marinen. Armén<br />
avstod dock från serieanskaffning för egen del. Den andra serien om 1200<br />
stationer anskaffades av KMF. Leverantör var SRA.<br />
Omfattande praktiska prov med <strong>materiel</strong>en utfördes på arméns övningsområde<br />
på Järvafältet i Stockholm beträffande stationens samgrupperingsegenskaper<br />
samt på Uppsalaslätten för räckviddsprovning. Räckvidden<br />
var mindre på slätten än i något kuperad terräng.<br />
Den första leveransen av stationer kom under 1959 och deltog i det årets<br />
krigsförbandsövning.<br />
Materielen utgallrades under 1980-talet.<br />
Användningsområde<br />
Materielen var avsedd för KA närförsvarsförband vid batterier, minstationer<br />
och andra anläggningar.<br />
På grund av frekvensområdet fick den först inte användas inom<br />
Stockholms och Göteborgs kommuner för att inte störa annan trafik.<br />
Senare, när stationens hela frekvensband hade upplåtits till rundradions<br />
FM-sändningar, kunde den inte användas alls utan utgallrades.<br />
Utförande<br />
Stationen bestod av sändtagare, strömförsörjningsenhet, antenn och handmikrotelefon.<br />
Sändtagaren var placerad i en väska och förenad med<br />
strömförsörjningsenheten med remmar så att stationen kunde bäras med<br />
sändtagaren på bröstet och strömförsörjningsenheten på ryggen.<br />
Från strömförsörjningsenheten gick två kablar till sändtagaren: en koaxialkabel<br />
från antennen och en grövre kabel för strömförsörjning och LFsignaler.<br />
Samtliga manöverorgan var placerade på sändtagaren.