Läs som PDF. - Telia

Lite funderingar över Truls och Christinas härstamning
(av Niklas Hertzman, Malmö)
Det har under årens lopp gjorts åtskilliga försök, både av amatörforskare i
släktföreningen och av yrkessläktforskare, att komma fram till varifrån våra
anföräldrar Truls Sjöstedt och Christina Malm härstammar. Alla dessa forskningar har
tyvärr inte gett några resultat. Men som man säger, den som väntar på något gott
väntar aldrig för länge. Jag tror att vi förr eller senare knäcker nöten om varifrån Truls
och Christina härstammar. Jag tänkte här skriva lite om de olika teorierna som finns
angående deras härstamning. Givetvis finns det flera möjligheter, men detta får ses
som en början. Om det är någon som har egna funderingar eller är intresserad av att
hjälpa till med forskningar så hör av er till mig, så delar jag med mig av de resultat jag
har.
Ingenstans vid Truls och Christinas barns födelse finns några dopvittnen som man till
namnet (Sjöstedt eller Malm) kan koppla som släktingar. Det var ju annars vanligt att
släktingar ställde upp antingen som gudföräldrar eller som dopvittne. Detta tyder på
antingen att Truls och Christina bor långt hemifrån eller att alla deras nära släktingar
är döda. Långt hemifrån behöver inte vara så jättelångt. Det tog ju långt tid och var
besvärligt att resa lite längre sträckor på den tiden.
Christina Malm
Christina Malm föddes omkring 1702-1703, enligt hennes ålder (73 år) när hon dör i
Maglehem 1776, se tidigare artikel i tidningen. Christina och Truls gifte sig omkring
1722, även det enligt uppgifter i hennes dödsnotis. En tänkbar härkomst för henne är
följande:
I Södra Mellby finns en klockare som hette Michel Malm, han omtalas död 1725. I
Brösarp dör i februari 1725 Dorothea Malm och i april samma år hennes broder
klockaren Mattis Malm. Vid Mattis död står det 1725 d. 19 April begrofs klåckaren
sahl. Mathias Michelson Malm som war född i Mälby deräst hans fader sahl. Michel
Malm war klåckare. Blef 1706 kallad och förordnadt hit at förestå klåckare embetet
här ... Kan det vara så att vår Christina var en syster till Mattis och Dorothea ? Ja,
tanken är god eftersom vi möter Truls som klockare i Snöstorp 1723-1726. Då de får
barn i Snöstorp 1724 är det för långt att åka för hennes släktingar. Vid de övriga
barnens födelse, när Truls och Christina bor i Skåne, så är alla hennes släktingar döda.
Truls och Christina kan ha träffats i Brösarp. Christina bodde? i trakterna och Truls
kanske gick i trumpetarlära hos hovtrumpetaren Johan Mengel som bodde i Brösarp
vid den tiden. Det finns uppgifter om att ett antal av de skånska trumpetarna har lärt
hos Mengel, dock ingen uppgift om Truls.
Traditioner (från Sten Sjöstedts papper): Enligt olika uppgifter och hörsägner:
• Enligt obekräftade uppgifter skulle Truls fader eller farfar varit trumpetare eller
trumslagare under 30-åriga kriget, som medföljt de svenska trupperna efter
fredsslutet till Sverige. (Sten Sjöstedt 1950).
• Uppgifter säger att det har funnits ett samband med någon av de nordtyska /
danska släkterna Seestedt, Sehested eller Sested.
• Släktpapper från 1600-talet skulle ha brunnit inne med Hörröds prästgård (i Östra
Skåne, mellan Simrishamn och Kristianstad).
Inger Sjöstedt Welin: Om Truls. Kommer bara ihåg bitar av vad hennes pappa och
Sten pratade om. Något i stil med att Truls hette inte Sjöstedt från början, ty han hade
syskon som inte hette det (Jönsson?). Han skulle ha fått namnet när han blev
trumpetare. Kanske hade han gjort något bra och blivit tilldelad namnet, typ dubbad,
men inte adlad.
Även att han skulle ha dräpt (på uppdrag?) någon och därför blivit klockare en tid för
att ”sona” och sedan bli trumpetare igen.
1950 gav Sten Arkivet för Svensk Släktforskning, med den kända släktforskaren
S.Otto Brenner i spetsen i uppdrag att forska om den Sjöstedtska släktens rötter.
Något resultat kom man inte fram till men några teorier hade man.
Man skriver: ”Man måste lägga vikt vid att man i äldre tider uppkallade sina barn
efter bestämda regler, vanligast uppkallades det första gossebarnet efter farfadern och
det nästkommande efter morfadern. Det första flickebarnet uppkallades efter
mormodern och det nästkommande efter farmodern. Dessa regler ändrades ofta till
fördel för den av far- eller morföräldrarna som var avliden innan barnets dop. Då
klockaren [Truls] kallar sina äldsta söner för Fredrik är det möjligt, att hans fader
hette Fredrik medan hustruns fader då skulle ha hetat Severin Nicolai (eller Sören
Nilsson), men skulle t.ex. morfadern vara avliden innan den första (eller andra)
Fredrik föddes 26/1 1724 är förhållandet omvänt och då skulle klockarens [Truls]
fader ha hetat Sören Nilsson, vilket efter vår mening är mest troligt”.
I Malmö förekommer en hantlangare Sören Sjöstedt. Han gifte sig 1:o 1744 i Malmö,
Garnisonsförsamlingen (M) med Maria Fahlberg och 2:o med Brita Olofsdotter. Med
Brita får han ett barn Katarina Sjöstedt, som föddes 1746 i Malmö,
Garnisonsförsamlingen (M).
I Källs-Nöbbelöv (M) vigdes den 21 december 1759 lärokonstapeln vid kongl.
Majestäts Artilleriregemente, åboen och manhaftige Sören Siöstedt med korpral
Holms dotter af Norra Möinge jungfru Maria Jacobea Holm.
Vidare är kyrkoherden i Röke och Västra Torup (L) Carl Johan Sjöstedt (född 15/11
1748 i Landeröd, Fulltofta (M) och död 1829) fader angiven som Sörn Sjöstedt. Sörn
var Premiärkonstapel vid artilleriet i Landskrona och född cirka 1700. Han uppges

vidare var oäkta son till ryttmästaren mm Nils Ratzwill. (född 1/1 1672 i Vänersborg
(P) och död 10/10 1743. Begravd 1743 i Kyrkan, Hasslöv (N)). Nils föddes i
Vänersborg men släkten är bördig från Ungern. I Lewenhaupts bok "Karl XII:s
officerare" står följande om Nils Ratzwill: ”Volontär vid generalmajor v. Bothmers
dragonreg i hertigen av Braunschweig-Lüneburg tjänst 1703; stabadjutant hos
generallöjtnant C.G.Mörner 1709; stabsadjutant vid Skånska armén 1710; stallmästare
hos M.Stenbock samma år; ryttmästare vid Södra Skånska Kavalleriregementet 1711
17/1; konfirm 1716 6/10; adlad 1717 1/1; expektant 1725 4/12; majors avsked 1734
12/7; död 1743 10/10 och begravd i Hasslöfs kyrka i Halland. Gift 1717 med
Catharina Sophia Meck, f.1687 27/8, d. 1746 16/3, dtr till översten Erik Johan Meck
och Magna Birgitta Durell.
S.Otto Brenner fortsätter sin redogörelse: ”Det finns två danska adelssläkter
Sehested och Sested, där dock medlemmar av den sista även har skrivit sina namn
Sehestedt.
Släkten Sehested är en uradlig ätt från Vendsyssel i norra Jylland. I sitt vapen förde
den ursprungligen tre med spetsen mot varandra vända Sjöblad, senare anbringades en
kula i mitten, men omkring 1600 ändrades denna till en ros. Samband med nedanför
nämnda holstenska adelsätt kan inte påvisas och måste därför anses för oriktig. –Ätten
Sehesteds äldsta medlemmar äro bröderna Thorben Trugilsen (nämnd 1343-50) och
Thomas Trugilsen (nämnd 1343-53). Sistnämnda var farfars far till Thomas Jensen
(nämnd 1471-51) i Vellinghöj. Dennes sonson var landsdomaren Jens Thomesen
(d.1555) till Vellinghöj och Höjris. Hans son Malte Jensen (1529-92) till Holmegaard
m.fl. var fader till riksmarsken Steen Maltesen Sehested (1553-1611) – namnet S.
upptogo de efter den nedanför nämnda släkten Sested på grund av vapnets likhet – till
Claus Maltesen (1558-1612) till Höjris och till Thomas Maltesen (1555-1609) till
Bäkmark m.fl. – sistnämndes son kanslern Christian Sehested (1590-1657) till
Stovgaard var fader till ryttmästaren Axel Sehested (d.1676) till Stovgaard. Dennes
son var amiralen, överlandsdrosten Christen Tomesen Sehested (1664-1736).
Ovannämnde Claus Maltesen (d.1612) var bl.a. fader till ståthållaren Hannibal
Sehested (1609-1666), som 1663 blev fransk greve – och till Malte Sehested (1596-
1661) till Rydhave och Boller, som blev fader till generallöjtnanten Jens Sehested
(1649-1730) till Rydhave. Dennes söner voro generallöjtnanten Knud Sehested (1690-
1758) till Tose och Näs – från vilken linje Gyldenstierne-Sehested stammar – och
generallöjtnanten Ove Sehested (1687-1774). Dennes son generalmajoren Frantz
Vilhelm Sehested (1722-87) blev fader till gehejmestatsministern Ove Ramel
Sehested (1757-1838). – Ovannämnde statshållare Hannibal Sehested andra broder
var Mogens Sehested (1598-1657) till Holmgaard m.fl. Hans son översten Jens
Sehested (d.1658) till Holmgaard var fader till överstelöjtnant Niels Sehested (1685-
1745) till Tim och Karsholm. Dennes söner voro kammarherre Holger Sehested
(1735-1811) till Bjerre - stamfader till den 1937 utdöda Bjerre-linjen av ätten - och
överstelöjtnant Anders Sehested (1720-99) till stamhuset Broholm. De yngre
generationerna äro icke medtagna i översikten, då dess äro utan intresse i denna
förbindelse.
Släkten Sested, som för samma vapen som ovannämnda släkt Sehested, dock endast
de tre ”sjöbladen”, stammar från Holsten, där den tog sitt namn efter sin egendom
Sestede. Stamfadern är riddaren Thetlavus de Sestath, nämnd 1287. Den finns i flera
linjer av vilken linjen till Sehested och Hütten börjar med riddaren Otto S. (nämnd
1396 och 1416). Hans son Henneke S. (nämnd 1460) var farfader till Henneke S. (d.
cirka 1543) till Olpenäs m.fl. Dennes sonsons söner voro översten Fredrik S., som
1645 stupade i Sverige och vidare översten Henrik S. (d.1676) till Krummendieck
m.fl., som sårades dödligt i slaget vid Lund. Ovannämnde riddare Otto S.’s son
riddaren Otto S. (nämnd 1419 och 1459) var fader till Benedikt S. (d.1500) till
Kluvensiek. Dennes son Jörgen S. (d. tidl 1618) till Kluvensiek var fader till
Alexander S. (d.1617) till Güldenstein. Han var fader till bl.a. Cai S. (1601-44) till
Mönchneverstorf. Dennes son var gehejmeråd Christoffer S. (1628-99) till
Nilslevgård, fader till statsmannen Christian S. (1666-1740) till Ravnholt.
Av ovannämnde överste Henrik S.’s (d.1676) barn kan nämnas Fredrik Sested till
Bäkhof, som han 1688/90 måste gå ifrån på grund av skulder, var först page, senare
generaladjutantlöjtnant i Ungern, två år volontär i Brabant, sägs 1686 ha vållat sin
moder mycket sorg, söktes 1695 för gäld, kapten i gottorpsk tjänst, 1702 kungl dansk
kapten, förlorade 1707 sitt kompani för (dålig) exercis, avsked 1708, död 1711.
Om de uppgivna familjetraditionerna har rätt i att svenska släkten Sjöstedt skall
härstamma från Danmark och eventuellt från en av de nämnda frälseätterna bör man
ha uppmärksamheten vänd på ovannämnde Fredrik S., utan att Arkivet därmed vill
antyda, att denne är eller kan ha varit fader till Truls Sjöstedt, ty namnet Truls syns
oss vara alltför svenskt för att det skulle kunna härleda från Danmark”.
Det var lite av mina egna funderingar och funderingar som jag har hittat i en del
gamla papper. Vilken av dessa, om någon som är den riktiga får vi kanske aldrig reda
på. Om du har en egen teori eller om du har hört någon som har spekulerat i ämnet, så
hör av dig till mig. Alla små pusselbitar kan tillsammans leda någon vart, vem vet.